VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet BRITTA ODEVALL-MÄKI 2006

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avseende Barn- och fritidsprogrammet (BF) och Handels- och administrationsprogrammet (HP) PRESENTATION. Elever och lärare på respektive program. BF bestod läsåret av 4 parallellklasser i samtliga årskurser. Till årskurs ett har vi en organisation med 80 intagningsplatser. Från och med årskurs 2 har vi de två nationella inriktningarna Pedagogisk och social verksamhet och Fritid. Vi har prioriterat att ha relativt små klasser, ca 20 i varje detta för att grupperna är mycket heterogena, dels kunskapsmässigt (förkunskaper baserat på intagningsbetyg) men också sett ur perspektivet språkkunskaper och kulturellt. Andelen elever med invandrarbakgrund ligger på 13 procent av programmets 180 elever vid läsårsslut. Vårterminen 2006 avslutade 42 elever sina studier på BF av dem fick 31 ett fullständigt slutbetyg. HP hade höstterminen 2005 stort söktryck, vilket gjorde att man i organisationen planerade för fyra klasser á 20 elever totalt 80 elever. Men ett sent beslut att ytterligare utöka intaget till 100 elever försvårade förutsättningarna för goda förutsättningar för årskurs 1. De fyra klasserna utökades till 25 elever i varje, vilket fick tillföljd att gruppstorleken blev för stor för datasalarna (som har 20 platser) därför gjordes i de kurser som är datorbaserade en 5:e grupp med elever ur alla grupperna. En lösning som teoretiskt var acceptabel men som i praktiken inte fungerade. Denna femte grupps elever kände sig illa behandlade dels på grund av att de fick ett schema som de upplevde som sämre än klasskamraternas och dels att gruppen aldrig satte sig. Vi fick också många avhopp under läsåret och avslutade året med 81 elever i åk1. Från och med årskurs 2 har vi de båda nationella inriktningarna Handel och service och Turism och resor. Andelen elever med invandrarbakgrund ligger på knappt 13 procent av programmets 187 elever vid läsårsslut. Vårterminen 2006 avslutade 48 elever sina studier på HP och av dessa fick 32 ett fullständigt slutbetyg. Totalt har de två programmen drygt 365 elever vid läsårets slut. Lärargruppen har, efter en förändring av rektorsansvar inför läsåret, bestått av 42 personer flertalet är karaktärsämneslärare. Tre av lärarna i gruppen har förutom kärnämnesbehörighet också speciallärarbehörighet, en av dessa har dessutom specialpedagogisk utbildning. Fem stycken lärare har både karaktärs- och kärnämnesbehörighet. I gruppen har vi två lärare som går SÄL-utbildningen. Lokaler. Lärargruppens arbetsrum är spridda över skolhuset men majoriteten av lärarna sitter relativt samlat per program. BF har en stor del av undervisningslokalerna i E-huset. Dessa lokaler har varit föremål för yttranden vid ett antal skyddsronder och var så även i år. En översyn gjordes som visar att förändringar av lokalerna påverkat den fysiska miljön negativt. Möblemanget och övrig utrustning i klassrum i E-huset är slitet och under läsåret har vi påbörjat en upprustning genom inköp av stolar och bord till 3 av klassrummen, under nästa läsår byter vi stolar och bord i några till. HP som är ett yrkesoch studieförberedande program är nästan helt i avsaknad av lämpliga lokaler för handelskurserna. Två salar som är avsedda för dessa kurser finns, men de är för få och det är dessutom trångt och därför inte ändamålsenligt. Programmet saknar dessvärre 2

3 också institution och förrådsutrymmen. Under vårterminen hittade vi en lämplig lokal till förråd för HP-undervisningsmateriel men för att ta det i bruk behöver en omfördelning göras under höstterminen Arbetsmiljö. Översyn av den fysiska arbetsmiljön i E-huset har gjorts under läsåret som visar att större ventilationsarbeten behöver göras för att komma till rätta med de problem som finns. Fastighetsavdelningen är kontaktad. I B-husets finns några datorsalar som har sämre ventilation än de andra, även detta är lyft på skyddsrond. Inför kommande läsår kommer schemaläggaren att ta hänsyn till detta vid schemaläggning. Med ett stigande antal elever inom skolhuset har bristen på rastytor blivit än större, vi saknar både ytor och sittmöjligheter för eleverna. Förekomsten av klotter och skadegörelse har ökat, fungerande rutiner för sanering av klotter måste arbetas fram. Tack vare att vi under läsåret tog ett antal övervakningskameror i bruk i allmänna utrymmen i skolhuset har den oro som funnits till stor del försvunnit. Under höstterminen 2005 placerades åtta stycken sökdatorer ut i skolans entréplan och de har används flitigt av eleverna. Till det positiva får vi år räkna att alla lärare har en egen dator i sitt arbetsrum, men de stora klasserna i årskurs 1 på Handels- och administrationsprogrammet orsakade extra belastning speciellt för karaktärsämneslärarna. Trivsel och trygghet. Stödjande arbete - elever med behov av stöd. I stort sett trivs elever med sina programval, men de senaste åren har andelen elever som önskar byte av program vid läsårsstart blivit fler. Vi har avhopp från både BF och HP, orsakerna skiftar. Flertalet elever trivs i skolan men ett fåtal kan ändå ha svårigheter med att mobilisera motivation för skolarbetet vilket har skiftande orsaker. Under läsåret har vi anställt några fler vuxna som finns i skolans allmänna utrymmen och monterat upp ett antal övervakningskameror på allmänna platser i skolan. Placering av kamerorna diskuterades i olika grupper och vi var överens om lämpliga ställen. Elevcaféet har utvecklats till en samlingsplats för både elever och lärare. Ett samarbete mellan skola, fältenheten, socialtjänst och polis har inletts under läsåret. Både på HP och BF har vi elever med väldigt olika förkunskaper några har höga betyg från åk 9 och andra har endast betyg i Sv, Ma och En och ev. ytterligare ett par ämnen. De sist nämnda har inte sällan gått i liten grupp i grundskolan och upplever det som ett stort steg att på gymnasiet gå i helklass. De saknar det stöd de haft och halkar lätt efter. Vi försöker ge elever med behov av särskilt stöd chans att få hela eller delar av sin undervisning i Sv, En och Ma hos våra speciallärare, men behovet är större än tillgången. För att ge fler elever vuxenstöd i skolarbetet startade vi höstterminen 2005 Studieverkstad för alla intresserade elever. Ett klassrum, en lärare och elever som kommer dit med uppgifter de behöver jobba med. Studieverkstaden är öppen i stort sett hela skoldagen och bemannad med lärare med olika ämnesbehörighet. Vi har detta läsår fått anställa en specialpedagog vilket varit till stor fördel när det gäller att nå de elever som behöver olika insatser av stödjande åtgärder och att hitta lämpliga sätt att stödja dem. Inflytande Elevers och personals inflytande och delaktighet sker dels via de formella vägarna dels och via samtal. Formellt har elever klassråd, programråd och elevråd / husråd. Elevernas delaktighet. arbete stöttas av lärare och rektor samt elevombudsmannen. Eleverna har också platser i Ungdomsfullmäktige något som de inte tillfullo nyttjat sig av. Lärarnas formella vägar för inflytande och delaktighet är arbetsplatsträff (APT), hussamverkansgrupp (HSG), Lokalsamverkansgrupp (LSG), och en grupp som arbetar med SIK (Skolutveckling i kommunen) varav de tre sistnämnda sker via valda representanter. Rektor och lärare träffas några gånger per läsår i programmöten där alla undervisande lärare på respektive program deltar. Enskilt har lärarna inflytande över t 3

4 ex tjänstens utformning, vilka kurser och klasser och program de undervisar i, och sin individuella kompetensutbildning. Kund. Vad har vi gjort? Vi har under läsåret startat Studieverkstaden i syfte att ge fler elever vuxenstöd i studierna, baserat på elevens önskan om tillfälligt stöd t ex efter sjukdom. Studieverkstaden har varit öppen för alla elever i skolhus Agneberg, men bemannats av lärare från BF, HP, HR och LP. Vi har fått en specialpedagog som hjälpt oss med att hitta elever som är i behov av särskilt stöd och vi har fått stöd i upprättandet av åtgärdsprogram av specialpedagogen. Vi har ökat antalet vuxna i skolan genom att vi via plusjobb fått skolvärd och via Put (personlig utvecklingstjänst) fått extra personal i studieverkstaden. Vi har fått fler elever i utlands APU (Arbetsplatsförlagd utbildning) tack vare Leonardoprojekt och vi har tagit emot elever som gjort APU här. Vi har ett antal elever i årskurs 3 som gjort 4 veckors APU i Malaga, Wales, Nederländerna och på Malta. APU-kontakter som vi utvecklar och i möjligaste mån utökar. Handels- och administrationsprogrammet har under läsåret påbörjat ett projekt i entreprenörskap ihop med partnerskolor i Nederländerna, Norge och Malta. Vi kom under läsåret i gång med en grupp elever som läser Svenska som andraspråk A Detta har vi lärt oss; det tar tid att arbeta in en ny verksamhet, Studieverkstaden, det kräver tålamod och mycket information. Vi behöver tydligare struktur och bättre introduktion när elever kommer till Studieverkstaden. Vi har uppmärksammat fler elever med stödbehov och ser att detta skapar merarbete men kan också leda till att fler når målen. Fler vuxna i skolmiljön skapar ett bättre skolklimat. Utlandspraktik är utvecklande för den enskilda eleven men ger också mervärde i övrig verksamhet. Svenska som andraspråk A tillför eleverna större kunskaper i språket och det har också visat sig fylla en social funktion. Detta behöver vi utveckla; strukturen för studieverkstan t ex jobba med att skapa kontinuitet genom att göra ett schema över när eleverna kan få stöd i de olika kurserna (helst samma schemaposition vecka från vecka), samt informera bättre om de möjligheter som finns där. Internationalisering tar mycket tid, men det berikar och vi fortsätter att arbeta med detta (tid måste avsättas i lärartjänster), vidare kommer vi att utveckla internationalisering i olika former APU och samarbete i olika projekt. Vi måste förbättra våra former för hur vi erbjuder Svenska som andraspråk A vi måste få det lättillgängligt för att nå fler elever. Medarbetare. Vad har vi gjort? Utrustat alla lärare med en personlig dator på arbetsplatsen. Vi har påbörjat arbetet med att sätta oss in i GY-07. Ett antal lärare har deltagit i konferenser för att under höstterminen 2006 kunna ge riktig och aktuell information till blivande gymnasister, samt för att kunna planera inför nya HP och BF höstterminen Vi har på grund av rektorsomorganisation bildat en ny APT-grupp, av lärare på Barn- och fritidsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Detta har vi lärt oss; vi inser att vi har ett stort arbete framför oss med att omsätta i praktik vad som finns beskrivet i text om GY-07, för detta arbete kommer det att finnas lite tid avsatta i tjänsterna. I APT-gruppen har vi lärt oss att våra programmöten och planeringsmöten är viktiga redskap för att driva utveckling. Detta behöver vi utveckla; mötesstruktur så att frågor lyfts i rätt forum. Vi behöver se över vad vi kan lära av varandra över programgränserna, tillvara ta varandras kompetenser. Vi behöver hitta bra former för att förbereda oss inför gymnasiereformen. Process. Vad har vi gjort? Tätare träffar mellan elevhälsopersonalen, klassföreståndare och rektor. Regelbundna programmöten på respektive program, samt planeringsmöten har varit ett arbetssätt i år. Vuv-kortet har introducerats på en kompetensutvecklingsdag under läsåret. 4

5 Detta har vi lärt oss; det var bra med tätare möten mellan elevhälsa och klassföreståndare men mötesformen hade brister, vi nådde inte ut till undervisande lärare i nog hög grad. Vuv-kortet behöver tid för att byggas och för att arbeta med i verksamheten, men vi såg att det går att använda som redskap för utveckling, och uppföljning. Detta behöver vi utveckla; mötesformen mellan elevhälsa, rektor och lärare inför läsåret kommer vi att arbeta med lärarlag som träffar elevhälsan var 4:e vecka. Vuv-kortet behöver lyftas oftare i programgrupperna till exempel på kompetensutvecklingsdagar för att bli ett levande dokument. Ekonomi. Vad har vi gjort? Vi har utrustat lärarkåren med egna datorer och vi har påbörjat en upprustning av lärosalar i E-huset och vi bytte ut stolarna i en datorsal. Genom att många lärare fick lite arbetstid i Studieverkstan lyckades vi trots knappa medel få en ny elevstödjande verksamhet till stånd. Vi har på börjat en upprustning av lärosalar genom att byta ut stolar och bord i några klassrum per läsår. Vi inledde under våren i ledningsgruppen diskussioner om det nya resursfördelningssystemet som ska tas i bruk från och med höstterminen 2006 och vi har påbörjat ett arbete med att fördela kostnader som nu förs centralt på gymnasieskolan till de rektorsområden eller program som de hör hemma. Detta har vi lärt oss; att man ibland med begränsade medel kan nå bra resultat, t ex Studieverkstaden. Det är svårt att överblicka vad det nya resurssystemet kommer att innebära och att det inte alltid är självklart var kostnader ska läggas och hur resurserna ska fördelas Detta behöver vi utveckla; det nya resurssystemet behöver följas upp och dokumenteras. Utveckling Vad har vi gjort? Vi gjorde ett försök med större klasser (25 elever/klass) på HP för och lärande. att möta ett sent uppkommet behov av utbildningsplatser på HP, detta medförde stora problem i kurser som är datorbaserade. Vi befarar dessutom att detta var en bidragande orsak till att vi tappade nästan 20 procent av eleverna i åk 1. Uddevalla gymnasieskola har introducerat PIM (Praktisk IT för pedagoger) ett stort antal av lärarna i BF-HP gruppen anmälde sig och ett mindre antal blev klara med steg 3 lagom till läsårsslut, övriga fortsätter kursen läsåret Under vårterminen deltog flertalet BF-lärare i konferenser anordnande av Skolverket angående gymnasiet För HP var det endast ett fåtal som deltog i Skolverkskonferenser, men vi anordnade i stället en HPdag för lärarna som bland annat tog upp information om Gy-07.Ett par lärare var med på en konferensdag angående Likabehandlingsplanen som skall finnas i varje skola, till detta kommer vi att återkomma under hösten. Inom HP:s internationalisering har vi startat upp ett projekt inom entreprenörskap tillsammans med Malta, Nederländerna och Norge. Detta har vi lärt oss; HP- klasser måste bygga på en klasstorlek på 20 elever eftersom storleken begränsas av antalet platser i datorsalarna. För att få med alla lärare i planering av och införande av GY-07 måste alla lärare delta i utbildningar/ konferenser om GY-07. Detta behöver vi utveckla; arbetsformer för det vidare arbetet med att införa GY-07. 5

6 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING. Område Lokaler Åtgärd Fortsätta upprustningen av möblemang till klassrum och till rastutrymmen i skolan. Anpassa användningen av undervisningslokaler till lämpliga kurser. Bekämpa klotter och förstörelse. Målning av klassrum och allmänna utrymmen kommer att påbörjas läsåret Arbetsmiljö. Arbeta med att rätta till brister som uppmärksammats vid skyddsrond. Inventera miljöarbetet och bilda en grupp som arbetar övergripande inom Agneberg, Starta det systematiska miljöarbetet inom Agneberg och programmen. Inflytande Lärare och * Arbeta på att få programmötet att bli en god kanal för inflytande och delaktighet delaktighet. inom eget program. Elever *Arbeta med formen för programråd för att eleverna ska känna att det är meningsfullt. Lärare och elever * Arbeta med utvärderingar som ett instrument för utveckling och inflytande, dels inom det egna programmet men även övergripande. Stödjande arbete - elever med behov av stöd. * Fortsätta driva Studieverkstaden och förbättra där vi ser att det brustit. * Se över och förbättra våra rutiner för stöd till elever med annat modersmål än svenska 6