Verksamhetsplan för Westerlundska gymnasiet

Transkript

1 Verksamhetsplan för Westerlundska gymnasiet augusti juni 2011 Detta är Westerlundskas verksamhetsplan och samtidigt dess strategiska plan. Planen har två delar. Del I är en allmän beskrivning av skolan och dess organisation. Del I innehåller även skolans verksamhetsidé och gruppers uppdrag. Del II är en strategisk plan som innehåller strategiska analyser och mätbara mål för vår organisation. Rektor är enligt de statliga styrdokumenten ansvarig för att en lokal arbetsplan (Verksamhetsplan) upprättas samt för att resultaten följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, målen i skolplanen (nämndplanen) och den egna verksamhetsplanen (LPF 94). Planen gäller från och med 10 aug 2010 till och med 16 juni Ansvariga för Westerlundska gymnasiet och för denna plan är Ledningsgruppen. Får användas och kopieras endast av Praxis kunder!

2 Del I Beskrivning, presentation av skolan Westerlundska gymnasiet är Enköpings enda gymnasieskola och drivs i kommunal regi. Skolan har ca 1350 elever, uppdelade på 11 nationella program och ett specialutformat Idrottsprogram, Individuella programmet och gymnasiesärskolan. Skolan är en del av Utbildningsförvaltningens verksamhet där övriga delar är Vuxenutbildningscentrum, Komvux, Kvalificerad Yrkesutbildning, Integrationsenheten och Arbetsmarknadsenheten. Westerlundska gymnasiet har verksamhet i åtta olika byggnader och är indelat i fem olika rektorsområden. Lärarna jobbar i arbetslag tillsammans med sina elever i samlade studiemiljöer, små skolor i den stora skolan. Merparten av skolans elever har gått i Enköpings olika grundskolor, men ett antal kommer också från andra kommuner. Organisationsplan REKTORSOMRÅDEN PÅ WESTERLUNDSKA Dag Ingvar Nilson Åsa Widmark Erja Lindmark Jörgen Norman Magnus Nordin TE BF HR SP IV NV BP Särvux HP IV SVA FP EC Servicepr SMID Röda Villan Idrottslärarna OP Bibliotek ESMK Gysär Elevhälsa Fenix ESBME Schema Administration Pedagogiskt stöd Vaktmästeri SYV Samordning Wgy Vision och Uppdrag Skolans uppdrag Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Skolans vision Westerlundska gymnasiet erbjuder attraktiva utbildningar för regionens ungdomar. Westerlundska är en skola som elever och medarbetare är stolta över! 2

3 Värdegrund Ur läroplanen Lpf 94 Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder skall främjas. Saklighet och allsidighet Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. En likvärdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder. Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Rättigheter och skyldigheter Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Så här ska vi förhålla oss till våra elever för att skapa ett tryggt socialt och emotionellt klimat: Vi ser alla, letar efter det positiva och berömmer, konkret och tydligt. Vi är personliga, men inte privata. Målet är att skapa en god relation! Vi visar tilltro, ger valmöjligheter för att öka det egna ansvaret och delaktigheten och vi ställer adekvata krav. Vi uppmärksammar positiva beteenden elever emellan. Vi är positiva, sprider glädje och har positiva förväntningar. Om en lärare tror att en elev kan lära sig, så kan eleven det! Vi erkänner egna misstag och försöker prestigelöst lära av dem. Vi tar alla elever på allvar och visar respekt. 3

4 Uppdraget för rektor och för skolans ledningsgrupp Ledningsgruppen består av Magnus Nordin, Åsa Widmark, Erja Lindmark, Jörgen Norman och Dag Ingvar Nilson. Utifrån gällande styrdokument på både riksnivå och kommunal nivå är vårt uppdrag som pedagogiska ledare att planera, utvärdera och vidta förbättringsåtgärder för verksamheten. Gentemot både elever och personal arbetar vi strategiskt för tydlighet, lika möjligheter, helhet och en gemensam värdegrund. Vårt uppdrag är att skapa målstyrning med måluppfyllelse utifrån ett visionärt ledarskap. Specifika uppdrag Rektors uppdrag enligt Lpf 94 Rektors ansvar Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: - utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och så att återvändsgränder i studiegången undviks, - undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, - skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, - arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel, - undervisning, elevvårds- och syoverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta, - eleverna får information inför studiernas början, får en väl utformad introduktion i studierna och i ämnet/kursen och får stöd att formulera mål för sina studier, - varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfällen under utbildningen, - upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda, - lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter, - det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, - samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, - den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke, - stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen och - skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. 4

5 Rektor har när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ett särskilt ansvar för att: - föräldrar får insyn i elevernas skolgång, - skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleven och - eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Rektor har när det gäller gymnasiesärskolan dessutom ett ansvar för att: - varje elev ges stöd vid arbetsplatsförlagd utbildning och senare vid utslussning till arbetslivet. Rektor har när det gäller komvux, SSV och särvux ett särskilt ansvar för att: - utbildningen erbjuds på ett sådant sätt att vuxna kan studera på fritid, deltid eller heltid efter individuella behov och önskemål, - utbildningen organiseras så att elever kan börja på en nivå i respektive ämne som bestäms av deras förkunskaper och avsluta den efter de studier som svarar mot den enskildes behov och - vuxna med kort eller bristfällig utbildning får stöd i att påbörja och genomföra utbildning. Uppdraget som kvalitetssamordnare innebär att: Kvalitetssamordnaren skall samordna det egna arbetslagets/arbetsgruppens arbete i att ta fram ett övergripande uppdrag och ett övergripande Teamkontrakt för arbetslagets verksamhet med tydliga mål och åtgärder som skall gälla under den tid som ledningen beslutat. Teamkontraktet som skolledningen godkänt skall tas fram med metoder som kvalitetssamordnaren har fått utbildning i. Syftet med Teamkontraktet är att stödja medarbetarna i att arbeta mot gemensamma mål och prioriteringar. Kvalitetssamordnaren skall tillsammans med sitt arbetslag kontinuerligt följa upp Teamkontraktets mål och åtgärder. Kvalitetssamordnaren skall, på tid som skolledningen beslutat, samordna arbetslagets arbete i ett utvärderings-, uppföljnings- och förbättringsarbete av Teamkontraktet enligt metoder som kvalitetssamordnaren fått utbildning i. Uppdragen som arbetslagsledare resp ämnesansvarig innebär att: Arbetslagsledaren har följande ramarbetsuppgifter: 1. Hålla regelbundna träffar med sitt lag och se till att dessa protokollförs. 2. Delta i regelbundna träffar med sin rektor och övriga arbetslagsledare 3. Se till att bl a följande arbetsuppgifter genomförs inom laget: Genomförande av Teamkontraktet Önskemål inför budgettilldelning och uppföljning av fastställd budget 5

6 Information och marknadsföring Att utarbeta förslag till arbetsfördelning och schema Pedagogisk utveckling 1. Den ämnesansvarige ska ansvara för att bl a följande arbetsuppgifter genomförs inom ämneslaget: Regelbundna träffar hålls och protokollförs. Önskemål inför budgettilldelning och uppföljning av fastställd budget Pedagogisk utveckling Inköp av läromedel Likvärdig bedömning inom förvaltningen Samverkan med grundskolan 6

7 Del II Strategisk plan Mål och resultatstyrning på Westerlundska gymnasiet För att målstyrning skall fungera i stora organisationssystem ska varje organisationsnivå uppfatta målen på den högre nivån som krav riktat till den lägre nivån. Kraven skall prioriteras av den lägre nivån och utifrån lokala behov ska egna mätbara mål formuleras. Nedanstående bild visar hur målen i Verksamhetsplanen är kopplad till statliga och kommunala styrdokument och hur arbetslagens planer kopplas till Westerlundska gymnasiets Verksamhetsplan. Bilden visar också gången för hur uppföljning och utvärdering skall genomföras. 7

8 I denna verksamhetsplan har vi valt att identifiera följande övergripande mål och krav, som vi uppfattar som krav riktade till vår skola. Mål från statliga styrdokument Läroplan, programmål, kursplaner förordningar Mål från LPF 94 att uppnå Kunskaper Det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt eller specialutformat program eller sådant individuellt program som är förenat med yrkesutbildning under anställning, s.k. lärlingsutbildning inom gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning - kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier, - kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, - kan använda engelska på ett funktionellt sätt i yrkes- och vardagsliv och för fortsatta studier, - kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv, - har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, - har förmåga att kritiskt granska och bedöma det eleven ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor och - kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasiesärskolan har nått så långt i förhållande till de nyss för gymnasieskolan angivna målen, som de individuella förutsättningarna medger. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall - hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande Läraren skall - utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, - stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, - organisera arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar - i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, - tydliggöra vilka värderingar och perspektiv kunskaperna vilar på och låta eleven ta ställning till hur kunskaper kan användas, - se till att undervisningen till innehåll och uppläggning speglar både manliga och kvinnliga perspektiv, - stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter, - samverka med andra lärare i arbetet på att nå utbildningsmålen, - i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter av arbets- och samhällsliv som 8

9 eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, - se till att eleverna tillägnar sig bok- och bibliotekskunskap och - i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och den pedagogiska forskningen. Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall - medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, - i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land och - aktivt motverka trakasserier mot och förtryck av individer och grupper Läraren skall - klargöra det svenska samhällets grundläggande värden och med eleverna diskutera konflikter mellan dessa värden och faktisk verklighet, - öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, - klargöra skolans normer och hur dessa är en grund för arbetet samt tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen, - uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och - visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 ). Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall - gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren skall - utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan, - se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, - uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, - planera undervisningen tillsammans med eleverna, - låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och - tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen Utbildningsval arbete och samhällsliv De frivilliga skolformerna skall nära samverka med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, 9

10 vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolorna och deras elever. Riktlinjer Personalen skall, efter en av rektor gjord arbetsfördelning - bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, - informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och därvid motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund, - i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, - i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, - utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för undervisningen nås, - i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och - bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier. Riktlinjer Läraren skall - fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna, - i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling och - redovisa för eleverna på vilka grunder betygsättning sker Läraren skall vid betygsättningen - utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, - beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, - beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och - göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen 10

11 Mål från utbildningsnämndens nämndplan KF:s långsiktiga mål för nämnden LB Mål (De långsiktiga mål som KF har beslutat.) - Alla som inte vill studera i gymnasiet skall erbjudas ett annat alternativ. - Alla lärare skall vara behöriga. - Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: o 2008, 88 % o 2009, 90 % o 2010, 92 % - Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping. - Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola förstärks så att antalet elever som går ett fjärde gymnasieår halveras % av de nyanlända flyktingarna har lärt sig svenska inom tre år och har börjat studera vidare eller kommit in på arbetsmarknaden. Utbildningsnämndens egna mål - Skapa möjligheter för flexibelt och livslångt lärande, både närlärande och via distans, i ett utbud med stor valfrihet. - Skapa möjligheter för arbetssökande till inträde och återinträde på arbetsmarknaden. Ytterligare styrdokument Skolhälsovården Patientsäkerhetslagen Arbetsmiljöplan FAS 07 Handikapplan Likabehandlingsplan Policy, rutiner och handlingsplaner LSS 11

12 Av ovanstående krav har vi prioriterat följande i denna verksamhetsplan 1. Alla elever som lämnar gymnasiet skall ha lägst betyget godkänd i alla ämnen. Målet för de närmaste åren är: o 2008, 88 % o 2009, 90 % o 2010, 92 % 2. Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping. Ur styrdokumenten Lpf 94: Mål att uppnå: Kunskaper Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv. Varje elev ska ha kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasiesärskolan har nått så långt i förhållande till de nyss för gymnasieskolan angivna målen, som de individuella förutsättningarna medger. Riktlinjer: Kunskaper Alla som arbetar i skolan skall - hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och - samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande - Läraren skall - Organisera arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, - visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt Riktlinjer: elevernas ansvar och inflytande Läraren skall - utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan, - fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna 12

13 FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ENLIGT SKOLINSPEKTIONENS RAPPORT VÅREN 2009 Programmen och enskilda lärare agerar inte enhetligt vad gäller elevsyn och värdegrundsfrågor Fler elever borde få sitt förstahandsval tillgodosett För lågt ställda förväntningar framför allt på elever på yrkesförberedande program Skolans åtaganden i Åtgärdsprogrammen behöver bli tydligare 25% av eleverna saknar slutbetyg efter fyra år och mer än 50% har inte fått G i alla ämnen efter fyra år Westerlundska gymnasiets övergripande strategiska mål Skolan prioriterar följande mål för innevarande verksamhetsår: Slutmål: Det som vi, vagt uttryckt, i en obestämd framtid ska uppnå. SMART = Det som vi ska uppnå som är: Specifikt, Mätbart, Accepterat (av den som satt målet), Realistiskt, Tidsatt. Om inget slutdatum är dokumenterat, gäller slutdatum för denna verksamhetsplan. Slutmål 1 Öka antalet elever som uppnår grundläggande behörighet. SMART mål 1a Andelen elever som upplever att de får fortlöpande information om hur de ligger till i förhållandet till målen i sina kurser ska öka från 86% hösten 2009 till 90% våren Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag SMART mål 1b Alla arbetslag och ämneslag ska arbeta fram fyra metoder var för att förbättra resultaten på de nationella programmen Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning, arbetslag och ämneslag SMART mål 1c Andelen godkända elever i resp kärnämne ska öka med minst 5% till juni 2011 jämfört med juni Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och Ämneslag SMART mål 1d Andelen elever som uppnått grundläggande behörighet för eftergymnasiala studier skall öka från 65 % juni 2010 till 80% juni Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning, arbetslag och ämneslag 13

14 Slutmål 2 Eleverna ska uppleva att de får tillräckliga utmaningar i sitt lärande SMART mål 2a Andelen elever som upplever att de får tillräckliga utmaningar av sina lärare ska öka från 63% hösten 2009 till 80% våren Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning, arbetslag och ämneslag Slutmål 3 Vi ska ha en mer enhetlig elevsyn på Westerlundska än idag. SMART mål 3a Alla rektorer tar upp en diskussion med arbetslagen om värdegrunden i Verksamhetsplanen. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning SMART mål 3b En projektgrupp ska utses som planerar vidare på temat med målet att starta en utbildning läsåret Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och projektgrupp. Slutmål 4 Gymnasiet har en sådan kvalitet och attraktivitet att 90 procent av samtliga elever i Enköping väljer att studera i Enköping. SMART mål 4a Andelen sökande från åk 9 ska öka från 63% inför läsåret till 75% inför läsåret Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning, arbetslag och ämneslag. SMART mål 4b Alla lärare på nationella program ska utbildas i Entreprenöriellt lärande under Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag. Slutmål 5 Vi ska tillsammans anpassa Wgy:s verksamhet till förutsättningarna i GY-11 SMART mål 5a Nya poängplaner till de nationella programmen ska tas fram senast Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning, arbetslag och ämneslag. SMART mål 5b IV ska organiseras om i de fem s k särskilda programmen till läsåret Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och IV:s personal. Skolans övergripande kompetensbehov Westerlundska gymnasiets definition av kompetens hämtas från Svensk standard SS Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Förmåga = erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskaper och 14

15 Vilja Kunskap Färdigheter färdigheter = attityd, engagemang, mod och ansvar = fakta och metoder att veta = att kunna utföra i praktiken att göra Nedanstående övergripande kompetensbehov är kopplade till skolans övergripande mål som de formuleras i denna verksamhetsplan. Dessa kompetensbehov pekar ut riktningen på kompetens som ledningen anser att arbetsgrupper och enskilda medarbetare kan utveckla. Kompetensutveckling inom området Entreprenöriellt lärande Kompetensutveckling inom området Att hålla i ett framåtsyftande elevsamtal Kompetensutveckling inom området Värdegrund och enhetlig elevsyn Kompetensutveckling inom området Innehåll i gymnasiereformen GY-11 Tid för skolans planerings-, utvärderings- och förbättringsprocess Utvärdering av Verksamhetsplan: Senast Ny reviderad Verksamhetsplan: Senast Nya reviderade Teamkontrakt: Senast Återkoppling från rektor på Teamkontrakt: Senast Förslag till individuella mål klara: Till medarbetarsamtalet Medarbetarsamtal: Fr o m vecka 42 15