KULL GRÄNSER 17.4 hassel måbär nypon slån B-B B-B. björk ek fågelbär hägg rönn skogslönn tall 17.2

Transkript

1 FRÄSRN.0..,0.0 Sektio Huvudgata -, -Stadsboulevard- Sektio -, -Stadsboulevard-,0..0,0,0,, ge vä Gamla 0..0, ca m... ge svä V..... gs..0 rli. V.. Lä Y= 00.. OS Högsta tillåtet atal fastigheter för bostadhus respektive för samfällighet/gemesamhetsaläggig. Vid aa fastighetsidelig, exempelvis för bostadsrätter, får exploaterigsgrade omräkas som B/ehet. Marke får edast bebyggas med uthus och garage Marke ska i erfrorderlig omfattig vara tillgäglig för gemesamhetsaläggig för tillfart, förråd och garage samt lek och tekisk försörjig Marke ska vara tillgäglig för uderjordiska ledigar Gatu- och vägsläter får aläggas och bibehållas på tomtmark/kvartersmark ll parkerig ska ske på kvartersmark. illfarte till bostädera på kvartersmark (agörigsgata) ska utföras eligt sektio - med körbaa, parkerigsfickor för lägsparkerig med mellaliggade platerigar. Mot förgårdsmark, tomtmark, ska gågbaa och låga murar med gridstolpar utföras. Släthöjde får miskas geom uppfyllad uder förutsättig att geotekisk utredig visar att det är tekiskt möjligt. Se äve plabeskrivig PLCRING; UFORMNING; UFÖRND Uppvärmig av ya byggader ska ske på ett miljöväligt sätt. Fjärrvärme bör vara huvudalterativet för plaområdets framtida uppvärmig. rots iriktig mot fjärrvärme bör uppvärmig med ega alterativa eergisystem, exempelvis biobräsle, värmepump och soleergi, tillåtas iom området. ldigsaläggigar ska vara typ- och miljögodkäda och får edast eldas med för eldstade avsett bräsle och med de kvalité och fukthalt som typ- och miljögodkäadet förutsätter...0. R ÄK..0 G LÄ Lr.0 f skala :00 f f f Högsta exploaterigsgrad i kvadratmeter bruttoarea per fastighetsarea för huvudbygad respektive uthus/garage. Utfart får ite aordas e X= g.0. V Högsta tillåtet atal fastigheter MRKNS NORDNND Mark och vegetatio usårh ge vä f Åkerholme eligt pricipsektio på plakarta Marke får ej bebyggas u.. F v äg... äg dagv. mag. äg dagv. mag. NUR äg parhus f e e g e 00 e LOMMN V radhus f e+ e00+0 Mark avsedd för uderjordisk dagvattemagasi II B [K ] dagv. mag. Iom plaområdet medges geerellt ej ågra uppvärmigsaordigar med icke föryelsebara eergikällor eller med direktverkade el. Om y tekik utvecklas som gör att sådaa eergislag ka ases vara föreliga med miljökrav och lågsiktig hållbarhet får såda aläggig prövas frå fall till fall. Dagvatte ska omhädertas och fördröjas på tomt eligt avisigar frå kommues V-ehet. Plaarbetet föregås av e översiktlig geotekisk udersökig. Det åligger byggherre att utföra erforderlig fördjupad grududersökig som dee aser vara lämplig med häsy tage till de plaerade bebyggelses art och utformig samt evetuella uppfyllader. Ställigstagadet för behovet av grududersökig ska redovisas och motiveras i byggamäla. Grududersökig ka komma att krävas vid byggsamrådet. Byggad skall uppföras i radosäkert utförade. dast radhus Radhuses etréer ska vara väda mot huvudgata Radhuses uteplatser och mist halva atalet boigsrum ska vara placerade vid de tysta sida Fasad ska dämpa mist db Högsta byggadshöjd i meter. Midre takkupor räkas ej i i hushöjde Syftet med gestaltigs- och utformigsbestämmelsera är att uppå ett visuellt itryck av sammahålla delområde med gemesamt formspråk och karaktär. Kokava takavslut mot takfot medges ej. ak på uthus får ej utföras i korrugerad plåt. BGRÄNSNING V MRKNS BBYGGND B [K ] II II 0,0 ekisk aläggig Ägsmark e00+0 ds trä RD GÅ SG åkerholme parhus f e e+0 dast parhus Bostäder eligt beteckig B ova, alterativt förskola äg åkerholme. : GRISSLN. SRÄNGNÄS B parhus etréer m UNYJNDGRD/FSIGHSINDLNING. rklä NUR dast friliggade hus Gårdsgator utformas så att trafik ska framföras på de gåedes villkor. På gårdsgatora ska lämpliga aordigar för fartdämpig i aslutig till gatukorsigar och på rakdelar utföras. SG e+0 D GÅR fril. f e v., II e+0 åkerholme B, fril. f e v e+0 LG K LO fril. f e m fl verksamheter som är att häföra till småföretagarverksamhet, är tillåte. Bostäder eligt beteckig B ova. Dessföria kafé, utställigslokaler, kotor m m eller aa serviceverksamhet för bostadsutställig, fram till dess att riskområdet för gammal ammoiakaläggig, söder om plae ej, lägre berör plaområdet. Högsta atal våigar fril radhus orget ska utformas så att platse blir e lummig oas på de gåedes villkor och med fuktioe av e ekel cirkulatiosplats för övriga trafikater. orget ska iehålla låga platerigar och parksoffor i kvadratera mot tomtmarke och ha platerig av större lövträd som iramig.. 0 I DG I.0 HUVU B g g g : GC MVÄ G II radhus f e + e00+0 u skala :00 GRISSLN LOMMN Naturområde - eklare grusade gågvägar, i elighet med plabeskrivige, får aläggas II Huvudgata och Lokalgata utformas eligt sektio på plakarta. åkerholme etréer m., m II SRÄNGNÄS m m rädplaterig utförs med björkar. stamtjocklek c/c m och ska ha e av mist -, vid platerig : : Sektio Lokalgata Sektio B-B B-B Gåg-, cykel- och mopedväg Byggader ska placeras mist m frå tomtgräs mot gata samt mist, m respektive m mot grae för friliggade bostadshus och uthus/garage. Vid parhusbebyggelse får garage sammabyggas i tomtgräs. UFORMNING V LLMÄNN PLSR... åkerholme. ta ga ORG B S JDRN. fril. f e e+0. B u srä äg e B [K ] g.. rafikkutpukt på fotgägaras villkor För räddigstjästes framkomlighet ska agörigsgator mm iom kvartersmark, utformas så att utrustig och slag ite behöver bäras och dras mer ä 0 meter. Om utrymig förutsätts ske med höjdfordo får avstådet mella gata och husvägge ite överstiga m. Väge fram ska ha e fri höjd av,0 m, bärighet motsvarade ett axeltryck av 0kN och vara hårdgjord. På raksträckor ska körbaebredde vara mist,0 m. Ire radie i kurvor ska vara mist,0 m. Kvartersmark Mark för bostadsädamål. Äve verksamhet i midre skala och B som bedrivs i hemmet, som t.ex. herr- o damfriserig, kotor G G L. GCM-VÄG NUR. g vä åkerholme f e e0+0 K LO ds trä rk I rafik på fotgägaras villkor. B S g... 0 GÅRDSG ORG g LOKLG rafik mella område, siffra efter beteckige ager högsta tillåta hastighet Lokaltrafik HUVUDG kruståtel kärleksört liljekovalj midsommarblomster måra rödklit smultro VRÅKN solväda vicker åkervädd. g 0.. äg fril. f e v e+0 radhus f e+ e00+0. Lije ritad meter utaför plaområdets gräs vädigsgräs geskapsgräs NVÄNDNING V MRK OCH VN llmäa platser II II.0.. etréer m Steröse SG 0.. Lä RD GÅ : B fril. f e v e+0. NUR II Örter g G LÄ g u 0 B Buskar.0 GRÄNSR Busvkäagree. hassel måbär ypo slå. bockrot.0 blåklocka blodrot fibbla fårsvigel. humleblomster hudkex johaesört klöver Örter.. II GJUSN. R K NUR.. björk ek fågelbär hägg rö skogslö tall SÄ O. fril. f e e+0 räd Åker- gata.. PLNBSÄMMLSR Följade gäller iom område med edaståede beteckigar. dast agive avädig och utformig är tillåte. Bestämmelser uta beteckig gäller iom hela plaområdet. -.. Korg ata e äg : KORPN GCM-VÄG. GLDN ata v ds rä rkt Lä. KULL Pricip tillskapad åkerholme 0. Gräs 0 äg. Vete - Vet eg. v ak ska utföras i rött tegel med e lutig på maximalt. Midre kupor ska utföras i slät plåt. Större kupor med flera föster får utföras i fasadmaterial. Fasader på huvudbyggader ska utföras med ytskikt av puts i varierade kulörer så att variatio mella de eskilda huse/lägehetera uppkommer. vsikte är att delområdet ska bebyggas med hus i så kallad "fukisstil". Käeteckade för hustype är att byggadera är sammasatta av olika volymer med olika höjd och storlek. ak ska utföras i tegel, slätplåt eller papp med e maximal taklutig av. dast pulpeteller platta tak är tillåta. ak ska idelas så att variatio i höjd och fallriktig uppås för de olika byggadsvolymera. Fasader på huvudbyggader ska utföras med ytskikt av puts eller trä i ljusa kulörer. Uthus/garage får sammabyggas med huvudbyggad. vsikte är att delområdet ska bebyggas med -plas eller / hus. ak ska utföras i rött tegel med e taklutig mella -. Fasader på huvudbyggader ska utföras med ytskikt av puts eller trä i ljusa kulörer. Uthus/garage får sammabyggas med huvudbyggad. vsikte är att delområdet ska bebyggas med -plashus i traditioellt utförade atige med sadeltak på förhöjt väggliv med maximalt alterativt masardtak med maximalt / taklutig. ak ska utföras i rött tegel. Fasader på huvudbyggader ska utföras med ytskikt av trä med traditioell pael och traditioella kulörer. Uthus/garage ska vara ege byggadsrkropp och får edast sammabyggas med huvudbyggad med midre förbidelsedel. Häckplaterig med lövfällade plator ska utföras mot gata. ak ska utföras i rött tegel med e lutig på maximalt. Midre kupor ska utföras i slät plåt. Större kupor med flera föster får utföras i fasadmaterial. Fasader på huvudbyggader ska utföras med ytskikt av trä eller puts. Uthus/garage ska vara ege byggadsrkropp och får edast sammabyggas med huvudbyggad med midre förbidelsedel. Vid yttjade av två våigars byggrätt får vid ej iredas DMINISRIV BSÄMMLSR Geomföradetid Geomföradetide är år frå de dag plae vier laga kraft Ädrad lovplikt, lov med villkor För ädrad avädig av befitlig byggad frå K till B i områdets södra del krävs ytt bygglov. Bygglov för bostäder i område med beteckig B [K], får ite ges förrä riskområdet för ammoiak ite lägre berör kvartersmarke. UPPLYSNINGR ill plae hör: - plakarta med bestämmelser - plabeskrivig med kosekvesbeskrivig - illustratio/gestaltigsprogram - geomföradebeskrivig - fastighetsförteckig GRUNDKRNS BCKNINGR För grudkartas beteckigar hävisas till kommues avd. Mark o Mät KOORD.SYSM R R 0. GON V HÖJDSYSM RH0 KRN FRMSÄLLD FOOGRMMRISK OCH N DL NYMÄNING DLJPLN NGNDHNDLING x Beskrivig x Illustratioskarta x Geomföradex Fastighetsförteckig PLNKR MD X Utlåtade efter beskrivig x Samrådsredogörelse utställig BSÄMMLSR Beslutsdatum Sig DL V SRÄNGNÄS : FÅRHUSOMRÅD - SORÄNGSKILN SRÄNGNÄS KOMMUN Pb godkäade tagade Lagakraftviade Upprättad Skala :00 S-P 0/ Mikael Rojek Plaarkitekt ders C riksso Stadsarkitekt

2 Samhällsbyggadskotoret Pla Bygg Miljö LG KRFBVIS Datum Dr PBN/00: Strägäs :, del av, Fårhusområdet Storägskile i Strägäs, Strägäs kommu Kommufullmäktige i Strägäs kommu beslutade 00-- eligt om atagade av rubricerad detaljpla. Kommues beslut har överklagats till Lässtyrelse ligt delbeslut förordar Lässtyrelse med stöd av kap. pla- och bygglage att rubricerade beslut att ata detaljpla får geomföras i de delar som ite berörs av överklagadet. Lässtyrelse beslutade att avslå överklagadet. Lässtyrelses beslut har överklagats till Regerige Regerige, Miljödepartemetet avslår överklagadet Förslaget har därmed vuit laga kraft Igalill Stregbohm Plasekreterare

3 SRÄNGNÄS KOMMUN Samhällsbyggadskotoret Pla- och byggehete NGNDHNDLING () Mikael Rojek tf Plaarkitekt HNDLING ILLHÖRND DLJPLN FÖR Del av Strägäs :, Fårhusområdet Storägskile Strägäs SRÄNGNÄS KOMMUN PLNBSKRIVNING HNDLINGR: Plakarta i skala :00 med bestämmelser Plabeskrivig Geomföradebeskrivig Fastighetsförteckig (fis på Samhällsbyggadskotoret) Gestaltigsprogram i skala :000

4 NGNDHNDLING () PLNNS SYF OCH HUVUDDRG FÖRNLIG MD, OCH KP. MB Syftet med detaljplae är att möjliggöra yttjade av området för bl.a. småhusbebyggelse med villatomter och byggrätter för radhus och därmed ersätta uvarade pla som medger idrottsplats, eftersom behovet av mark för idrottsverksamhet tillgodosetts på aat sätt. Detaljplae bidrar tillsammas med de plaerade bebyggelse av Fårhushage i väster samt omdaige av gamla 0s vägområde till att stade ges möjlighet att växa ihop både visuellt och fuktioellt. Detaljplaeförslaget ager att marke iom plaområdet ska vara tillgäglig för bostäder i småhus och radhus. vsikte är att området i huvudsak ska bestå av tomter för villor och parhus samt område för radhus, oavsett upplåtelseform. Iom området avsätts äve kvartersmark med alterativ avädigs-bestämmelse som tillåter förskola. Sträva är att skapa ett bostadsområde med varierad småskalig bebyggelse som ka passa mäiskor med olika behov. Området vätas iitialt att igå i e midre boutställig med visigshus och förvätas huvudsaklige bli bebyggt med så kallade kataloghus, vilka ormalt ite ka apassas till de miljö och tomt de byggs på och därför ofta tillsammas med övriga skiftade stilar iom ett småhusområde ger ett brokigt och osammahägade helhetsitryck. För att udvika oöskade kollisioer mella olika byggstilar, bygger plaförslaget på att olika husstilar tema samlas i midre grupper och att med reglerad gestaltig av vissa gator och övriga allmäa platser skapa sammahållade elemet vilka ger e harmoisk helhet iom området uta att för de skull begräsa möjlighete till variatio och persolig frihet. Följade bedömigar om plaes förelighet med MB - kap har gjorts. Brukbar åkermark ombildas till mark för bostadsädamål. Läget är dock fördelaktigt med take på att området gräsar till befitlig stadsbebyggelse och att yttjade av området för bostäder bidrar till att ma bider samma de befitliga bostadsstrukturera i gamla Ulvhäll med de yare områdea i ya Fiige samtidigt som vägområdet rut gamla 0-förbifarte ka omdaas till stadsgata med trädplaterig, belysig samt cykelbaa. De befitliga ifrastrukture i området och ärhete till cetrum och järvägsstatio gör att marke sammataget ka ases lämplig för de täkta avädige ur miljösypukt. Bedömige om förelighet med MB - kap om att iaspråktaga området för bostadsbebyggelse har äve gjorts i de fördjupade översiktsplae för Strägäs stad.

5 NGNDHNDLING () PLND Lägesbestämig real Markägoförhållade Plaområdet ligger i direkt aslutig till bostadsområdet Ulvhäll och avgräsas i orr av ett gröområde med cykelväg mella ya Fiige och Ulvhäll, i öster av villakvarter med islag av midre flerbostadshus-bebyggelse, i söder av Storäges idustriområde och iefattar som västra avgräsig gamla 0s vägområde. Plaområdet omfattar ca, ha. Marke iom plaområdet ägs i si helhet av Strägäs kommu. Kvartersmarke ska eligt övereskommelse med Kilekrysset B, som e del av förutsättige för läkemedelsidustris utvidgig iom Storägsområdet och de ädrigar i ifrastruktur som dea förutsätter med bl a kraftlediges omdragig samt trafikomläggigar, överlåtas till Kilekrysset B. Mark som i plae avsätts som gatu- eller aa allmä platsmark återförs i kommues ägo efter färdigställade. Se vidare i geomföradebeskrivige. IDIGR SÄLL- NINGSGNDN Översiktliga plaer I de fördjupade översiktsplae för Strägäs stad 00, plaeras området för bostadsädamål. Bostadsförsörjigsprogram, ärigslivsprogram etc Gällade plaer Program för plaområdet Miljöbedömig, Miljökosekvesbeskrivig Bostadsförsörjigsprogram och ärigslivsprogram är uder utarbetade iom rame för ett utveckligsprogram för hela kommue. För området gäller pla S, laga kraft -- som i huvudsak ager idrottsädamål för området. Plaarbetet föregås ej av ågot särskilt program. Området har dock behadlats i hadligsprogrammet för exploaterig för Fårhushage m fl, frå 00-- som godkädes av kommustyrelse KS. Behovsbedömig Plae bedöms ite iebära ågo betydade miljöpåverka. miljöbedömig med miljökosekvesbeskrivig eligt miljöbalke kap, bedöms därför ite behövas upprättas. Behovsbedömige grudas på följade: Plae möjliggör ebart småskalig bebyggelse som bedöms ge e begräsad miljöpåverka. Geomföradet bedöms ite iebära ågra risker för mäiskors hälsa.

6 NGNDHNDLING () Plae påverkar ite heller ågot område som har erkät atioell, gemeskaps- eller iteratioell skyddsstatus. Området är seda tidigare plalagt för idrottsädamål. Idrottsädamålet har tillgodosetts på aat håll. I de fördjupade översiktspla för Strägäs stad 00, pekas området ut som lämpligt för bostadsbebyggelse. Detaljplae ka ite heller atas medföra e betydade miljöpåverka på grud av de verksamheter plaområdet får tas i aspråk för, så att krav på MKB ställs eligt PBL :, :e stycket. Se äve uder kosekveser för plaes geomförade i dea beskrivig. Kommuala beslut i övrigt FÖRUSÄNINGR, FÖRÄNDRINGR OCH KONSKVNSR Natur Mark och vegetatio Pla & Byggämde beslutade PBN, att arbetet med att ädra detaljplae för området till bostadsädamål ka påbörjas med ormalt plaförfarade. Området består till största dele av jordbruksmark som brukats fram till idag. I syd-östra dele mot de befitliga villabebyggelse fis e midre bevuxe åkerholme, i övrigt uppvisar åkermarke e jäm lutig mot söder och höjdskillade iom plaområdet är ca m. Plae iebär att åkermarke bebyggs och att kraftledige flyttas. De del som tidigare varit kraftledigsstråk blir i plaförslaget aturäg och markerar de gamla bebyggelses slut och de ya kvarteres börja. De befitliga åkerholme i plaområdets östra del bevaras och ägsmarke kompletteras med ya åkerholmar som ska utformas eligt riktlijera på plakarta. Vegetatioe iom dessa holmar ska utgöras av traditioella sörmläska växter. Åkerholmara placeras så att de utgör e geombrute skärm mella de ya och gamla bebyggelse och att uvarade läge för de befitliga uteplatsera på de agräsade villabebyggelse avskärmas frå direkt isy me att mellarum möjliggör siktdiagoaler så att åkerholmara upplevs som aturliga islag i ladkapsbilde och ite ger ett vallikade itryck. Mella holmara/kullara i tomtära läge ka äve kompletterigar med växtskärmar komma i fråga för att ytterligare miska isye i käsliga läge. Växtera iom aturområdet och placerige ska väljas med stor omsorg så att ite park eller trädgårdskaraktär uppstår. Naturäge med åkerholmara utgör ett stråk frå orr till söder i

7 NGNDHNDLING () plaområdets östra del. Området kommer saolikt att geomkorsas av olika smitvägar som uppstår i sambad med att området befolkas. Med tide kommer ett rörelsemöster att kua sköjas över äge aturmarke. Huvudstråke behöver då saolikt förstärkas geom aläggig av stemjölsvägar så att ite, med take på uderlaget, de måga gåger leriga stigara tar överhad vilket ger ett slitet och smutsigt itryck. Plae medger därför geerellt att gågvägar aläggs iom aturmarke. Geotekiska förhållade Rado Forlämigar Översiktlig geotekisk udersökig fis för området. Det åligger byggherre att utföra erforderlig kompletterade grududersökig som dee aser lämplig med häsy tage till de plaerade bebyggelses art och utformig och evetuella plaerade uppfylligar. Ställigstagade för behovet av kompletterade grududersökig ska redovisas och motiveras i bygglovsasöka/byggamäla. Grududersökig ka komma att krävas. Området är klassat som lågriskområde för rado eligt kartmaterial frå SGI över radorisk iom Strägäs kommu daterad Byggad ska dock uppföras radosäkert. På begära av Strägäs kommu har Sörmlads Museum på uppdrag av lässtyrelse utfört e särskild arkeologisk utredig för området uder sommare 00. fter slutfört arkeologiskt fältarbete har utredige ite kuat visa att det fis ågra forlämigar iom plaområdet. Påträffas forlämig ska det amälas till lässtyrelse, eligt kulturmieslage.

8 NGNDHNDLING () Bebyggelse Bostäder Plaområdet är idag obebyggt. De ya bebyggelse som plae medger är friliggade småhus och sammabyggda småhus dvs rad- och parhus. otalt ger plae möjlighet till villatomter och bostäder i rad- eller parhus. xploterigsgrade blir maximalt ca 0% för kvartersmarke. Området bebyggs med e relativt slute skärm av sammabyggda småhus mot gamla 0s vägområde vilket bidrar till e god utemiljö iom kvartere geom att skydda de ire delara av plaområdet frå evetuella trafikstörigar. Området ka ses som e utvidgig av gamla Ulvhälls villaområde vilket gräsar mot plaområdet i öster. Detaljplae bidrar tillsammas med de plaerade bebyggelse av Fårhushage i väster samt omdaige av gamla 0s vägområde till att stade ges möjlighet att växa ihop både visuellt och fuktioellt. rbetsplatser och övrig bebyggelse Iom plaområdet avsätts ige mark permaet för verksamheter förutom e tomt som medger alterativ avädig som förskola. Iom kvartersmarke för bostadsädamål är dock äve verksamhet i midre skala och som bedrivs i hemmet t.ex. herr- o damfriserig, kotor m fl verksamheter som är att häföra till småföretagar-verksamhet är tillåte. Offetlig service Kommersiell service Iom plaområdet fis mark avsatt med alterativ avädigsbestämmelse för e midre förskoleverksamhet Närmsta tidigareskolor med klass - är Lågbergsskola och Fiigeskola som båda ligger ca km frå plaområdet. På samma avståd ligger äve Strägäs vårdcetral. Områdets cetrala läge gör att behove av offetlig service i övrigt måste ases vara tillgodosedda. Iom området är mark ej avsatt för kommersiell service. Det cetrala läget medför dock att behove måste ases vara tillgodosedda. Iom gamla Ulvhäll har tidigare två matbutiker fuits. Med förädrade hadelsmöster har kududerlaget ite räckt till och umer återstår edast e mataffär av fullsortimetstyp. illkomste av de bostäder som plae medger ökar kududerlaget i området och torde medföra bättre förutsättigar för att Ulvhällsområdet ska få behålla dea service. illgäglighet Kravet på tillgäglighet för hadikappade ska tillgodoses iom byggad och på tomt. Höjdförhålladea på marke iom området bör ite iebära ågra problem. Itesioera i hadikappolitiska programmet ska beaktas.

9 NGNDHNDLING () Byggadskultur och gestaltig Plaområdet ska ses som e fortsättig på Ulvhälls småskaliga villakvarter. För att markera det ya områdets börja och för att ge ett adrum för det ädrade formspråket mella de gamla och ya bostadsområdea har i plae e buffertzo i plaes östra del lagts i. Buffertzoe, som ska utgöras av ägsmark med islag av aturliga och yskapade åkerholmar, bildar ett stråk frå orr till söder i plaområdets östra del. Bebyggelse iom plaområdet har getts strukture av e slute skärm av sammabyggda småhus, radhus, mot gamla 0s vägområde med möjlighet till eskilda fastighetsbildigar me med e sammahållade gemesamhetsaläggig för agörig, parkerig, lek och sophaterig. Radhuses etréer ska vara väda mot gamla vägområdet. Förgårdsmarke ska vara ordad med låga murar mot agörigs- och parkerigsgata, som ligger på kvartersmark, för att tillsammas med gamla vägområdets utformig ge ett itryck av stadsgata och bilda e tydlig etré till stade i elighet med itetioera i de fördjupade översiktsplae för Strägäs stad 00. Kvartersmarke mella gamla 0s vägområde och husfasad ska utformas eligt sektio på plakarta, som visar ett sitt igeom vägområdet där höjdskillade är störst i förhållade de befitliga höjdförhålladea. Om det vid projekterige av radhusområdet framkommer att e uppfyllad av kvartersmarke ärmast gata är öskvärd, så att höjde på släte miskar, får detta ske uder förutsättig att geotekisk utredig visar att det är tekiskt möjligt samt att avstådet till husfasad och det ibördes förhålladet mella de olika fuktioera på kvartersmarke mella huvudgata och husfasadera bibehålls. Se äve uder geotekiska förhållade tidigare i beskrivige. För att öka itrycket av stadsgata iförs äve bestämmelser om bl a putsade fasader. I de ire mer skyddade delara av plaområdet ges kvartere e lösare idelig i midre villatomter. ftersom huvuddele av området är avsett för villabyggatio, där traditioellt ige större samordig av byggadsstilar uppås, har stor vikt lagts vid utformige av vissa gator och platser. vsikte är att dessa ska fugera som sammahållade stråk och bidra till e harmoisk helhet. Plaområdet har vidare delats i i flera midre område för olika byggadsstilar. del för så kallade fukishus, e del för trähus i traditioell mellasvesk stil och e del för valiga modera kataloghus. För varje sådat område har särskilda gestaltigs- och utformigsbestämmelser iförts i plae för att udvika stilkollisioer. Syftet med dessa gestaltigs- och utformigsbestämmelser är att uppå ett visuellt itryck av sammahålla delområde med gemesamt formspråk och

10 NGNDHNDLING () karaktär samt att uppå e gatubild med hus och gaturum i samspel med varadra. Plae ger möjlighet för olika byggadsstilar uta att direkta stilkrockar uppkommer lägs de olika gatora. Plaes syfte att skapa e samordad bebyggelsemiljö är de grudläggade gestaltigstake bakom plae varför avsteg mot plaes utformigs- och gestaltigsbestämmelser ej bör medges. xempelvis är syftet med hushöjdsagivelse i det ea delområdet, i kombiatio med maximalt två våigar, att tillåta traditioella hus med förhöjt väggliv eller masardtak. vsteg frå hushöjde som medger byggade av två hela våigar ka därför ite ases vara föreligt med plaes syfte, varför ett sådat avsteg ite ka ses som e midre avvikelse i bygglovsskedet. ill plahadligara hör ett gestaltigsprogram i form av e illustratio i -format som redovisar huvuddrage och grudtake i gestaltige för området. Skyddsrum Friytor Lek och rekreatio Skyddsrum krävs ej. Områdets läge, med ärhet till rekreatio på Lågberget och i området rut gamla fårhuset, iebär att det övergripade målet för bra livsmiljö vad avser möjlighet till rekreatio måste ases var uppfyllt. Norr om området i aslutig till e skogsduge ligger e midre kvarterslekplats med bollpla. För områdets villabebyggelse ases behovet av ärlek vara tillgodosedd iom tomtera. För radhusområdea ska lekplats aordas iom respektive område. Med aledig av befarat trafikbuller frå gamla 0-området, trots omdaig till stadsgata, placeras lekplatsera på ett avståd av mist m frå vägmitt. Naturmiljö Naturmarke iom plaområdets östra del, de del som tidigare varit kraftledigsstråk ska i plaförslaget aläggas som aturmark. ftersom marke idag är gammal åkermark, krävs viss kompletterig geom omformig av ladskapet och tillskapade av åkerholmar med mellaliggade ägsmark, för att aturområdets syfte att markera områdets börja och samtidigt utgöra buffertzo mella de gamla och ya bostadbebyggelse ska vara uppfyllt. För att aturområdets fuktio som sammabidade stråk i ord-sydlig riktig ska fugera och att ite slitaget på området ska förstöra det visuella itrycket av ägsmarke medges att grusade gågvägar aläggs iom aturområdet. vsikte är att de smitvägar som med tide

11 NGNDHNDLING () framträder ska kua förstärkas och iordigställas så att äge ger ett prydligt itryck. Vägaras utformig samt val och placerig av växter ska göras med stor omsorg så att ite park- eller trädgårdskaraktär uppstår. Naturmarke orr om cykelväge i i området utförs som ägsmark uta tillkommade ladskapselemet, dels för att förstärka samhörighete mella områdea, dels för att äge ka ses som e förlägig av gräsmattora på det agräsade flerbostadshusområdet och fugera som e aturlig mötesplats med olika spotaa aktiviteter. Gator och trafik Gatuät, gåg-cykel och mopedtrafik Plaområdet omfattar berörd del av gamla 0. Plaförslaget iebär e omdaig av vägområdet med avsmalad stadsgata samt cykelväg förbi området. Hastighete på vägavsittet förvätas bli maximalt 0 km/h. Syd-väst om området pågår byggatio av e y ifartsrodell till Strägäs stad, som färdigställs uder viter De ya rodelle, tillsammas med de fortsatta plaerade omdaige av gamla 0s vägområde geom stades utkater, iebär e y sy på trafikförige till stades olika delar. Ifartsrodelle blir avet för trafik söder ifrå och iebär att ma överger trafikplaerige frå 0- och 0-talet, med stora geomfarter/ifarter där bile sattes i cetrum. Det ya sysättet iebär att ma med radiella ifarter fördelar trafike på flera midre gator så att miljöbelastige på de eskilda gatuavsitte miskar. Omdaige av gamla 0s vägområde ger äve stade möjlighet att växa ihop både visuellt och fuktioellt. rafik till och frå plaområdet sker atige via de ya Fårhusväge som är uder byggatio eller direkt frå de omdaade gamla geomfarte. Korsige med de gamla geomfarte aordas så att farte ka edbrigas till e säker ivå. I områdets östra del öppas det befitliga gatuområdet frå agräsade bostadskvarter för cykeltrafik. Gatora iom bostadsområdet utförs som, och meters gator. De bredare gata, som frå de södra ifarte och via torget i plaområdets mitt år fram till gamla 0, ges särskild utformig eligt sektio på plakarta med cykelväg och trädplaterig, dels för ige e välkomade käsla och dels för att förstärka atmosfäre av äldre bebyggelsetyp lägs huvuddele av gata. De smalare gatora utförs som gårdsgator där trafik ska framföras på de gåedes villkor. På gårdsgatora förutsätts att lämpliga aordigar för fartdämpig i aslutig till gatukorsigar och

12 NGNDHNDLING () på rakdelar utförs. orget i mitte av plaområdet ska utgöra kutpukte och vara ett sammahållade elemet i området samtidigt som det håller isär de olika byggadsstilara. orget utformas så att platse blir e lummig oas på de gåedes villkor me med fuktioe av e ekel cirkulatiosplats för övriga trafikater. Utformige av torget ger möjlighet för platerigar och parksoffor i kvadratera mot tomtmarke och platerig av större träd som iramig. Kollektivtrafik Parkerig, varumottagig, utfarter Lokaltrafike trafikerar ärområdet. Förutsättigar för trafik med buss geom plaområdet fis me beror på kommade lijedragig om och är hela Fårhushageområdet är utbyggt. ll ormal parkerig eligt kommues parkerigsorm ska ske på tomtmark. Viss besöksparkerig ka tillåtas på gatumark. illgäglighet för Räddigstjäste Framkomlighet för Räddigstjästes fordo förutsätts vara tillgodosedd på gatumark. Iom kvartersmark ska agörigsgator mm utformas så att utrustig och slag ite behöver bäras och dras mer ä 0 meter. Om utrymig förutsätts ske med höjdfordo får avstådet mella gata och husvägge ite överstiga m. Väge fram ska ha e fri höjd av,0 m, bärighet motsvarade ett axeltryck av 0kN och vara hårdgjord. På raksträckor ska körbaebredde vara mist,0 m. Ire radie i kurvor ska vara mist,0 m. Störigar rafikbuller frå gamla 0s vägområde förvätas eligt överslagsberäkigar, trots omdaig till stadsgata och säkig av hastighete, ädå iebära att gräsvärde för buller vid byggaders uteplatser skulle överskridas på ett avståd av ca m frå gatumitt. Då det för acceptas av e lägre hastighet hos trafikatera är avgörade att gaturummet blir sävt och stadslikt och att därmed byggadera placeras så ära gata som möjligt, har byggadera ärmast gata placerats som e skärm för övriga delar av kvartere, samtidigt som bestämmelser om etréers orieterig och fasades dämpade förmåga iförts i plae. Idustriområdet söder om plaområdet medför iga geerella störigsrisker utöver de som ormalt förvätas i e stadsmiljö. Pfizers utbyggadsplaer iom idustriområdet söder om plae, medför ige utökig av de i de fördjupade översiktsplae, frå 00, agiva riskområdea för gas, brad och explosio för läkemedelsidustri iom Storäges idustriområde. Dessa

13 NGNDHNDLING () riskområde berör ej det aktuella plaområdet. j heller bedöms det plaerade Kraftvärmeverkets riskområde beröra plaområdet. Det tidigare riskområdet för utsläpp av ammoiak frå de gamla glassfabrike, kommer i och med glassidustris beslutade edläggig att upphöra. Uder e övergågsperiod ia ammoiakaläggige är ombyggd eller helt är avvecklad, kommer dock riskområdet delvis att begräsa avädige av de södra kvartersmarke. Geom iförade av avädigsbestämmelse, som är avhägig av riskområdets utbredig, säkerställs att bebyggelse iom det område som berörs ite får avädas som bostäder ia skyddsområdet miskat. Vid evetuell y tillstådsprövig av miljöfarlig verksamhet iom idustriområdet, ska tillses att störigar och skydds-riskområde ej får sträcka sig utaför idustriområdets detaljpla mot aa plalagd mark för bostäder eller rekreatiosområde. ekisk försörjig Vatte och avlopp Området ligger iom verksamhetsområdet för kommues vatte och avloppssystem. Området ska aslutas till kommualt vatte och avlopp. Dagvatte ska omhädertas och fördröjas lokalt. Varje fastighet ska ha aordad fördröjig för dagvatte och dräerig som ska godkäas av Strägäs kommus V-ehet. I plaområdets södra del fis mark avsatt iom aturmarke för dagvattemagasi. Värme tt av de operativa måle i Strägäs kommus eergipla är att eergiavädige per ivåare skall miska med % fram till 0 jämfört med. För att å detta mål säger hadligsprogrammet att vid projekterig av ya bostadsområde bör så eergieffektiva uppvärmigssystem som möjligt utredas och uppvärmig med förybara eergiresurser prioriteras. Uppvärmig med fjärrvärme bör vara huvudalterativet för plaområdets framtida uppvärmig. slutade område försörjs idag via SVBs fjärrvärmeät. rots iriktig mot fjärrvärme bör uppvärmig med ega alterativa eergisystem, exempelvis biobräsle, värmepump och soleergi, tillåtas iom området. ldigsaläggigar ska vara typ- och miljögodkäda och får edast eldas med för eldstade avsett bräsle och med de kvalité och fukthalt som typ- och miljögodkäadet förutsätter.

14 NGNDHNDLING () Iom plaområdet medges geerellt ej ågra uppvärmigsaordigar med icke föryelsebara eergikällor eller med direktverkade el. Om y tekik utvecklas som gör att sådaa eergislag ka ases vara föreliga med miljökrav och lågsiktig hållbarhet får såda aläggig prövas frå fall till fall. l Nätägare iom plaområdet är SVB. Mark för evetuella trasformatorstatioer avsätts i plae. I områdets östra del går två luftledigar som ägs av Vattefall respektive SVB. Vattefalls uvarade luftledig kommer att flyttas uder höste 00 och deras ledigsrätt kommer att hävas. SVBs luftledig vilke går i ämda ledigsrätt måste då ersättas med e markkabel. Dea ka atige gå i vägområdet lägs gamla 0 eller också fis möjlighet att markförlägga kabel geom aturmarke i plaområdets östra del. ele Bredbad telekabel av mellaortstyp går geom områdets västra del lägs gamla 0. Kabel förutsätts flyttas till i plae agivet u-område. ill området fis bredbad framdraget i form av fiber frå SVBs distributiosät. Det förutsätts att kaalisatioe iom området samordas med kommade fjärrvärmeät. Optokabel går i plaområdets östra del mot befitligt bostadsområde. Optokabel förutses samförläggas med för SVBs ya elkabel. vfall Iom varje fastighet ska fias plats för källsorterig. Källsorterig av sopor förutsätts och om möjligheter fis ka komposterig vara täkbart. Något särskilt område för komposterig eller övrig sophaterig avisas ej i detaljplae. I sambad med bygglov/byggamäla diskuteras kokret hur sophaterige ska ske. dmiistrativa frågor Geomföradetide är år frå plaes lagakraftsdatum. Villkorat bygglov för ädrad avädig för bostäder gäller för del av plaområdet. Se plakarta.

15 NGNDHNDLING () Kosekveser av plaes geomförade Kosekveser för miljö, hälsa och hushållige med mark och vatte xploaterig av ett ytt bostadsområde iebär alltid påverka på miljö, hälsa och hushållige med mark vatte och adra resurser. viktig pricip ur hållbarhetssypukt är att utbyggade av kommue sker utifrå befitlig ifrastruktur. Det föreslaga plaområdet ligger mella två befitliga stadsdelar och är e del i plaerige för att dessa ska växa samma, är lättillgägligt ur kommuikatiossypukt, går att asluta till befitligt fjärrvärme- samt vatte- och avloppsät. Området är således bra lokaliserat ur ett hållbarhetsperspektiv. Vid miljöbedömigar fis för ladet miljökvalitetsmål samt motsvarade mål på regioal och lokal ivå. Vi bedömer att de atioella miljökvalitetsmål som är speciellt berörda vid geomförade av plaförslaget är. Begräsad klimatpåverka Levade sjöar och vattedrag Ige övergödig God bebyggd miljö De atioella delmål för det övergripade miljömålet God bebyggd miljö som är relevata att ha som uderlag för miljöbedömigara är: Hur ett varierat utbud av bostäder, service och kultur ka åstadkommas så att bilavädige ka miska och förutsättigara för miljöapassade resurssåla trasporter ka åstadkommas Hur kulturhistoriska och estetiska värde ska tas till vara och utvecklas Hur eergiavädige ska effektiviseras, hur förybara eergiresurser ska tas till vara och hur utbyggad av fjärrvärme och biobräsle ska främjas Relevata regioala delmål för god bebyggd miljö är tt e lågsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas så att våra tätorter består av ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur tt möjliggöra e säker och trygg miljö i våra tätorter för ökat cyklade och gåede tt effektivisera eergiavädige och öka avädige av förybara eergiresurser Hur riskera i samhället skall miska geom förebyggade åtgärder. Kommues lokala mål fis agia i strategiska plae uder avsittet bostadspolitiska mål. I plaförslaget fis beskrivet tillståd iom respektive målområde

16 NGNDHNDLING () och åtgärder för att miimera miljöpåverka på dessa område. Miljöåtgäder Åtgärder i plaförslaget med kopplig till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som bidrar till e positiv miljöpåverka: att kraftledige flyttas och markområdet aläggs som aturäg med syfte att markera de gamla bebyggelses slut och de ya kvarteres börja. att vägaras utformig samt val av växter skall göras med stor omsorg att aturmarke orr om cykelväge i i området utförs som ägsmark, dels för att förstärka samhörighete mella områdea, dels för att äge ka ses som e förlägig av gräsmattora på det agräsade flerbostadsområdet och fugera som e aturlig mötesplats med olika spotaa aktiviteter att det i områdets östra del öppas för cykeltrafik frå agräsade område att gata som frå de södra ifarte leder till de cetrala plats som torget i plaområdets mitt utgör ges särskild utformig, dels för att ige e välkomade käsla och dels för att förstärka atmosfäre av äldre bebyggelsetyp Miimerig av miljöpåverka För att miimera egativ miljöpåverka med kopplig till miljökvalitetsmåle Levade sjöar och vattedrag och bidra till att skapa e positiv ärmiljö skall dagvatte omhädertas lokalt. Fördröjigsmagasi aordas till befitliga dagvattesystem och på varje tomt. Resultatet blir att befitliga dagvattesystem ite behöver läggas om och uppgraderas. Det förutsätts att bostädera asluts till fjärrvärmeätet för att uppfylla ambitioe i miljökvlitetsmålet Begräsad klimatpåverka. I de fall så ite sker bör krav ställas på att uppvärmigssystem med bästa möjliga tekik och med föryelsebara eergikällor istalleras. Hälsa och säkerhet För att miimera störigar frå ökad bullerexpoerig skall byggadera ärmast gata placeras som e skärm för övriga delar av kvartere. Radiella ifarter fördelar trafike på flera midre gator så att miljöbelastige på de eskilda gatuavsitte miskar Korsige med de gamla geomfarte aordas så

17 NGNDHNDLING () att farte edbrigas på e säker ivå. Gatora iom plaområdet utförs atige som meters gata med separat gåg- och cykelväg eller som, meters gårdsgator där trafik ska framföras på de gåedes villkor. ordigar för fartdämpig utförs i aslutig till gatukorsigar Farthider utförs äve mitt på gårdsgatusträckor iom plaområdet Gamla 0:s vägområde omdaas med avsmalad stadsgata samt cykelväg förbi området Särskild plabestämmelse iförs som hidrar att byggader tas i aspråk för bostad ia riskområdet frå gamla ammoiakaläggige vid fd Hemglass kuat miskas. Vid evetuell tillstådsprövig av miljöfarlig verksamhet iom agräsade idustriområde skall tillses att störigar och skydds/riskområde ej får sträcka sig utaför idustriområdets detaljpla. Barkosekvesbeskrivig Plaområdet ligger ära strövområde och skogsområde i stades utkat lämpade för spota lek och utevistelse. Själva plaområdet är gammal åkermark som ite i ågo större utsträckig har kuat avädas för bares utevistelse. Närhete till skolor och passage geom området på gårdsgator samt aslutige till gåg- och cykelvägät som år både skoloch arbetsområde bidrar till e trafiksäker miljö för både bar och vuxa. Jämställdhetsbeskrivig Plaes varierade bebyggelse med både rad- och småhus på varierade tomtstorlekar och olika iriktig gör det möjligt för mäiskor frå fler kategorier och olika samhällsskikt att bosätta sig iom området. Plaområdet ligger väl samlat ära skolor och kollektivtrafik samt ära både offetlig och kommersiell service. Plaområdet ka lätt ås med bil, buss eller cykel vilket uderlättar vardage för både kvior och mä. MDVRKND Vid framtagadet av geomföradebeskrivige samt vid kosekvesbeskrivigara för miljö, hälsa och hushållige med mark och vatte har latmätare Katria Lepschi SBK, respektive kommues miljöstrateg Bertil tosso medverkat.

18 NGNDHNDLING () ders C riksso Stadsarkitekt Mikael Rojek tf Plaarkitekt

19 SRÄNGNÄS KOMMUN Samhällsbyggadskotoret Pla- och byggehete NGNDHNDLING () Katria Lepschi Mark- och exploaterigsigejör HNDLING ILLHÖRND DLJPLN FÖR Del av Strägäs : - Storägskile, Strägäs SRÄNGNÄS KOMMUN GNOMFÖRNDBSKRIVNING IDPLN idplae följer ormalt plaförfarade och gäller uder förutsättig att iga allvarliga sypukter ikommer uder samråd och utställig och att plae ite överklagas PBN, beslut om samråd Samråd Utställig PBN, atagade Sep 00 KS, atagade Sep 00 KF, atagade Okt 00 Laga kraft GNOMFÖRNDID HUVUDMNNSKP Geomföradetide är år frå det plae vuit laga kraft. Kommue är huvudma för allmä plats.

20 NGNDHNDLING () FSIGHSRÄSLIG FRÅGOR vtal Fastighetsbildig Gemesamhetsaläggig eleledig lledig Optokabel KONOMISK och KNISK FRÅGOR Plaekoomi Vatte & vlopp Dagvatte MDVRKND Detaljplaes marköverlåtelser och geomföradefrågor regleras dels i ramavtal mella Strägäs kommu och Kilekrysset B samt i det kommade exploaterigsavtalet mella partera. Kilekrysset B förvätas ta iitiativ till och bekosta de fastighetsbildig som behövs för att fastighete ska kua yttjas eligt plaes tillåta avädigssätt. Mark utlagd som allmä plats skall överlåtas till Strägäs kommu uta ersättig. Gemesamhetsaläggigar ska iom kvartersmark i erforderlig omfattig bildas för tillfart, förråd och garage samt lek och tekisk försörjig. befitlig teleledig, som passerar geom områdets västra del lägs gamla 0, flyttas till för ädamålet utlagt u-område. Markförläggig av SVB:s luftledig utförs i samråd med Strägäs kommu och Kilekrysset B. Befitlig optokabel i plaområdets östra del flyttas och samförläggs med SVB:s elledig. För framtagadet av plahadligar samt de åtgärder som är ödvädiga för plaes geomförade asvarar exploatöre. Området skall aslutas till det kommuala V-ätet. Dagvatte skall omhädertas och fördröjas lokalt. Mark för bildade av dagvattemagasi fis avsatt iom aturmarke. I det u-område, som går lägs med gamla 0, fis e dagvattetrumma som tillhör väge. Vid framtagadet av geomföradebeskrivige har mark- och exploaterigsigejör Katria Lepschi medverkat. ders C riksso Stadsarkitekt Mikael Rojek f Plaarkitekt

21 SVLN. : Vik ig av äg e väg e 0 Parhus. 0 : Radhus.. V. e väg. dagv. mag. Parhus... sr hu Få.. dagv. mag G. LÄ.0 R K Ä.0 OS Ä OS K.. FRÄSRN.0.. V... sg rli Lä G LÄ R... V , m ge vä.0. m m..0 G LÄ R K Ä OS.0... Sektio B-B SLIPRN Fårhushage Lr Fårhuset...0 V Lek.. B II B II "Kataloghus" av varierade typ. Max eller / vå. Rött taktegel. Varierade fasadmaterial. aklutig -. ge vä s- SRÄNGNÄS.. Småhussliga... LOMMN Fril...0 GRISSLN. B : G LÄ äg B R ÄK OS 0 SRÄNGNÄS, d trä 0 rk Lä 0 Fril.. NUR B II.. Fril..0 B I ge.. LOMMN ä sv. itio 0 a slig hus Små Larsluda bru B I II,. 0. B II Lr. d ra..... BS I. ta ga Radhus Lr. ge vä.. srä G B II.0 Hus i gammal-traditioell stil. och e halvplas hus med förhöjda väggliv (vå). aklutig max alterativt hus med masardtak ca /. Kokava takavslut mot takfot ej tillåtet. Vid två våigar ej vidsiredig. Max Byggadshöjd,m JDRN Rött taktegel. Hus ordade efter gata.: : äg Fasader i lockpael gära målade med slamfärger. Häckplaterig mot gata med lövfällade häckplator. GRISSLN Vägsektio eligt B-B. : åkerholmar. ds trä 0 0. raditiosväge.. Fril. 0 Gräs äg KÄRRHÖKN rk Lä :.. NUR. VRÅKN. Radhus i två och ett halvt pla. Putsade fasader i varierade färger, takkupor, rött taktegel. : Gemesamhetsaläggig för tillfart, parkerig, lek och tekisk försörjig. trésida mot gamla 0. Samordad strikt utformad förgårdsmark med låga murar och gridstolpar efter modell "egelska radhus" Lek Radhus SRÄNGNÄS svä rhu Få ge NIRN R ÄK OS KOORD.SYSM FRÄSRN...0 Larsluda FOOGRMMRISK OCH N DL NYMÄNING väge HÖJDSYSM RH0 KRN FRMSÄLLD... ÄG L R R 0. GON V llge sä Parhus av varierade typ med sammahålle stil och färgsättig. MaxLr vå. Rött taktegel. aklutig max..0 ÄG L R K Ä OS Parhus V., SRÄNGNÄS : _. V V NGNDHNDLING Del av Strägäs :, Fårhusområdet - Storägskile Strägäs kommu Gestaltig och illustratio detaljpla OSÄKR LÄG V.0 FILRN Lr V R ÄK OS V LÄG. OS ÄK R L ÄG Lr V. väge Fårhus.. väge. GJUSN..0.. Söd erle de. G LÄ väge. R ÄK OS 0 B II Åker- äg.... KULLN.... MOR. gata. SKRIKN :.0 V... KORPN..0 NÖ ge vä ds trä rk Lä 0.0. ta 0 0 Lr Vete -.. gata.. ÄG s- Lär k- : 0. SKRIKN GLDN. NÖ- KRÅKN V. Hus i fukisstil sammasatta av olika byggadsvolymer med ega takfall. Strama fasader i slät puts eller stilelig pael gära med islag med avvikade partier av aat material. Låg taklutig med separat tak för de GLDN olika byggadsdelara, våigar Modera Gata Back gata. träd ge.0 0. gav ä HÖKN 0.. : 0..0.,. L R ÄK OS, V.,.0....,0 ca m : Lr.., Viki.. : KJN,0. SKN Sektio -, -Stadsboulevard-. V.0,0... Gamla Gräsg ata V. ga ta..... Ba ck- UVN SKN. -VÄGN... 0 Korga ta 0.. Lr. : 0.. FINN ING KJN 0 0. SRÄNGNÄS.. ÖRNN Blo t. Vete gata G LÄ.. SRN. ga ta..0 Herdevä ge Sv e s R K SÄ... Korga O.... UVN e tig. s ru Fu : : 0. ÖRNN..... FLKN väge. FSNN. k orr - RIPN.0.. vä ge kv äg Bjö r. ge s- 0 lvä. Gestaltigsprogram - Storägskile, Strägäs kommu. e. ge Få JÄRPN :.. Orrsp el Skala :000 SBK MR

22 SRÄNGNÄS KOMMUN Samhällsbyggadskotoret Pla- och byggehete Mikael Rojek el. 0- NGNDHNDLING () PBN00:- HNDLING ILLHÖRND DLJPLN FÖR Detaljpla för Strägäs :, del av, Fårhusområdet - Storägskile i Strägäs SRÄNGNÄS KOMMUN RDOGÖRLS FÖR INKOMN SYNPUNKR FR USÄLLNING Pla- och byggämde beslutade eligt att säda ut detaljpla på utställig eligt PBL kap. Utställigstide var mella Plaförslaget har varit utställt på biblioteket i Strägäs samt på Medborgarkotoret i Strägäs kommuhus. os med iformatio om utställige ifördes i Strägäs tidig Detaljplaehadligara sädes ut till berörda markägare, statliga och kommuala mydigheter samt föreigar, som ases ha itresse av plaförslaget. Vid utställigstides slut hade följade skrivelser ikommit: Ikoma sypukter Datum Sypukt Sypukt tillgodosedd Mydigheter: Vägverket rira illgodosedd Lässtyrelse rira illgodosedd Skogsvårdsstyrelse Ige erira Baverket Ige erira Polismydighete, Strägäs Ige erira Kommuala ämder och förvaltigar: Fritid- och kulturämde Ige erira Bar- och utbildigsämde rira illgodosedd Strägäs Vatte o Rehållig rira illgodosedd Miljö- och Räddigsämde Ige erira Kommustyrelse Ige erira Räddigstjäste rira illgodosedd Socialämde Ige erira ekiska ämde Ige erira Företag och orgaisatioer: Strägäs Gille Ige erira

23 SRÄNGNÄS KOMMUN Samhällsbyggadskotoret Pla- och byggehete Mikael Rojek el. 0- NGNDHNDLING () PBN00:- Sörmlads museum Ige erira Kommudelsrådet Strägäs Ige erira Vattefall Ige erira Iformatio Strägäs Ugdomsråd, Ige erira ia Furustig Hemglass B Ige erira Sakägare: Grissla, Åsa o Nicklas Lidgre Ige erira Lomme, Börje Jösso rira illgodosedd Lomme, Guel Mathiasso rira illgodosedd Lomme, Popi och Lasse Björk rira illgodosedd Grissla, Patrik o Marita Stedt Ige erira Grissla, Stig Sadberg Ige erira j tillgodosedd frå samråd: Lomme, Göra Karlsso Delvis tillgodosedd

24 NGNDHNDLING () PBN00:- SYNPUNKR BMÖNDN Mydigheter: Vägverket Vägverket lämade sypukter på plae uder samrådsskedet. Behovet av e framtida cirkulatio mitt på huvudgata har oterats och atytts på illustratiosplae. Illustratioe skall följas upp på de formella plakarta, vilket iebär att gatumarke utvidgas så att de rymmer e framtida cirkulatiosplats med erforderlig storlek. Bostadshuse utmed huvudgata, gamla 0, ligger så ära väge att Naturvårdsverkets riktvärde för utomhusmiljö ite uppås. Huse skall utgöra skärm för bakomliggade bostäder. Plae iehåller krav på fasades ljudreduktio som skall medföra att iomhusmiljö blir acceptabel. Placerige av radhuse -0 m frå huvudgatas asfaltkat motiveras i plae av ambitioe att skapa ett itimt gaturum "stadsgata" krig gamla 0. Plaförfattare aser också att bebyggelse ära gata ger större acceptas för bilister att dämpa farte på desamma. Gamla 0 ligger på bak utmed det aktuella området. vstådet till bostadshuse är -0 m och mella 0 och huse ligger parkerig och e separat gc-väg. Vägverket bedömer att dessa plaförhållade ite ger förutsättigar för de "gatumiljö" som eftersträvas. vstådet till ärmaste husfasad är fortfarade så stort att gaturummet i sig ite heller bedöms medföra ågo ämvärd hastighetsreducerig frå bilisteras sida. Vägverket mear därför att om de eftersträvade karaktäre av gata/stadsboulevard skall kua uppås krävs dels e mer lågtgåede ombyggad av gamla 0, dels ett äu trägre gaturum där gata ligger på ugefär samma ivå som huse. Gaturummet ka då utformas för låg hastighet så att gällade bullerriktvärde ite överskrids. Om sådaa förädrigar ite bedöms rimliga bör bostadshuse placeras så, eller skärmas så, att Naturvårdsverkets riktvärde uppås äve i utomhusmiljö. Detta krav förstärks av att bostadshuses bästa solsida är väd mot gamla 0. På plakarta fis e utvidgig av gatuområdet på aktuellt avsitt. ligt de ya trafikflödesaalyse för Strägäs tätort redovisas olika sceario för trafikflödea som vätas för bl a aktuell gata vid olika utbyggadsalterativ av Strägäs tätort. Kotoret har med de beräkige som uderlag kommit fram till att e acceptabel ljudivå eligt Naturvårdsverkets riktlijer uppås i utemiljö ca 0 m frå vägmitt. rafikmägdera är de som beräkats uppkomma i sceariot där hela sträckige rut gamla 0 blivit förtätad dvs hela Södra stade blivit utbyggd samt P området blivit omdaat och förtätat med tillkommade verksamhets och bostadsområde äve orr om Rv. Sceariot tar sikte på e utvecklig av Strägäs uder mist e 0 års-period. De trafikflöde som därför aväts i beräkige ka därför sägas vara tilltaga i överkat uder e överskådlig framtid. Sträva med gestaltige av bostadsområdea på båda sidor gamla 0 har ite varit att skapa e itim gatumiljö, uta vara e tydlig skillad mella ladsväg och stadsgata. Kotoret är övertygat om att omdaige av gamla 0 till, m Stadsboulevard med dubbla trädplaterigar cykelväg och parkerigsgator uppfyller det syftet. Stadsgatas stramhet kräver också att huses etréer väder sig mot gata och att uteplatser väder sig mot gårdssida. Geom att orietera etréer och uteplatser

25 NGNDHNDLING () PBN00:- Lässtyrelse Plaförfattares samrådsredogörelse att lässtyrelses sypukter är tillgodosedda är ite riktiga. Lässtyrelse godtar det u utställda förslaget om plabestämmelsera utökas med exempelvis följade. Radhuses uteplatser och halva atal boigsrum skall vara placerade vid de tysta sida. på detta sätt uppås två syfte. ordad fasad och förgårdsmark med möjlighet till stram gestaltig, uta uteplatser med varierad utformig och med följade iglasigskrav, torksreck etc, som aars så småigom uppkommer i bostadsområde av de aktuella type. samtidigt bidrar de styrda orieterige av uteplatser och etréer till skyddade uteplatser med goda kvalitéer trots att ite optimala solvärde erhålls. Kotoret har äve samrått med lässtyrelse i fråga och kommit fram till att de i plae reglerade avståd samt etréoch fasaddämpigsbestämmelser äve behöver kompletteras med bestämmelser om orieterig av boigsrum samt uteplatsers placerig för att tydliggöra krave på utemiljö och bostade i dessa läge. Samtal med lässtyrelse agåede bullerskyddet och utemiljö har pågått uder utställigsskedet. Vid dessa samtal har framkommit att plae behöver kompletteras med bestämmelser om bostadsrummes orieterig samt uteplatsers placerig för att oöskade effekter ska kua udvikas och så att god boedemiljö ka säkerställas. tagadehadligara kompletteras med dessa bestämmelser. Kommuala ämder och förvaltigar: Bar- och utbildigsämde tt bostadsområde rased ugefär 0 bostäder beräkas få ca 0 bar/ugdomar i ålder 0-0 år. ygdpukte bör bli i förskoleålder och i tidigareskola. För tidigareskola ligger Lågbergsskola ärmast (åk F-) som också har möjlighet att ta emot elever frå området. Pauliska skola är de seareskola (åk -) som ligger ärmast och som bör rymma äve dessa elever. vståde till skolora är för korta för att berättiga till skolskjuts. området fis det avsatt kvartersmark som också får avädas till e förskoletomt. Dea förskoletomt är på Om vilket är e för lite tomt för att kua bedriva bra förskoleverksamhet. Bedömige är att det behövs ca 00 m /avdelig för att kua De i plae föreslaga tomte med