Vår vision är att Södermalms skola skall vara en trygg skola där välbefinnande, glädje och lust att lära är centrala begrepp.

Transkript

1 MÅL OCH AMBITIONER Den lokala arbetsplanen har sin utgångspunkt i internationella, statliga och kommunala styrdokument (barnkonventionen, skollag, läroplan, timplan, kursplan och skolplan). Utifrån dessa dokument måste vår skola diskutera inriktning och arbetsformer. De lokala förutsättningar som råder är viktiga att beakta. Detta dokument är en revidering av arbetsplanen som gällde fram till Den är tänkt att kunna fungera fram till och med vårterminen 2008 men smärre förändringar av planen, utifrån uppkomna behov, kan komma att ske. Vår vision är att Södermalms skola skall vara en trygg skola där välbefinnande, glädje och lust att lära är centrala begrepp. Ett målinriktat arbete för att utveckla Södermalmsskolans hälsoprofil pågår. Fokus ligger på värdegrunden, arbetsmiljön och hälsoaktiviteter. Ett nära samarbete med föräldrar, fortbildning av personalen, ett värnande av traditioner och ett bra utnyttjande av de resurser som står till buds utgör också fundamentala begrepp i våra strävanden. Verksamheten skall präglas av demokratiska värderingar och ett tillvaratagande av de värden som ligger i en kulturell mångfald. Södermalms skola, februari 2006 Anders Ehnberg Rektor Yvonne Jakobsson Rektor 1

2 NORMER OCH VÄRDEN Alla människor är födda fria och lika i värden och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och skall behandla varandra som kamrater. Alla i skolan skall ta vara på den tillgång som olikheter mellan individer erbjuder och visa respekt och omtanke om varandra i praktisk handling bl a genom: - arbete med internationella och mångkulturella frågor - arbete vars målsättning är att medvetandegöra eleven om värden och normer som gäller i samhället Elever och personal skall känna trygghet, trivsel och arbetsglädje bl a genom: - samarbete mellan personalgrupper - elevinflytande över skolarbetet och arbetsmiljön - trivselskapande undervisning - rastvärdar med västar/jackor som håller uppsikt över hela skolgården - fadderverksamhet Elever och personal skall uppmuntras till självständighet och ett utvecklat samarbete bl a genom - gemensamma aktiviteter mellan olikas arbetsenheter - elevaktiva arbetssätt (individuellt och i grupp) - temadagar 2

3 EN POSITIV MÄNNISKOSYN Vi på Södermalms skola vill att alla elever och vuxna skall känna och ha en bra samhörighet. Då har vi goda förutsättningar för att kunna skapa en positiv och vänlig atmosfär. Detta gör vi bl a genom att: - diskutera värderingar i olika grupperingar - vara öppna för varandras synpunkter, lyssna, våga ge och ta kritik - arbeta sida vid sida under elevens skoldag - se alla barn som våra egna - diskutera olika förhållningssätt - anordna trivselfrämjande aktiviteter både bland barn och vuxna - skapa gemensamma hållbara positiva trivselregler 3

4 KUNSKAPER Varje människa känner glädje över att lära sig nya saker. Att lära sig är bra att kunna använda sin kunskap är bättre. Vi vill att varje elev skall få grundläggande kunskaper som är meningsfulla och användbara. Varje barn har rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vi vill ge alla elever den möjligheten. Undervisningen skall organiseras så att eleverna får överblick och ser sammanhang. Kunskapsområden, där flera ämnen bidrar, samordnas så att de bildar en helhet för eleven. Ämnenas kursplaner anger vad eleverna skall ha uppnått under sin skoltid. Den individuella utvecklingsplanen, IUP, ska utformas så att den ger varje elev en realistisk möjlighet att nå måluppfyllelse. De mål som finns för eleverna vid Södermalms skola ska vara utvärderingsbara. Under sin skoltid skall eleven få pröva olika sätt att lära sig för att komma underfund med hur han/hon lär sig bäst. SAMVERKAN INOM SKOLANS VÄGGAR Alla på skolan skall samverka kring barnen Vi skall sträva efter att få en gemensam syn på barn och hur vi kan förstärka en positiv utveckling hos barnet. Metod: All pedagogisk personal i skola och fritidshem skall samverka i olika arbetsenheter (arbetslag och spår) Samarbetet mellan förskoleklasser och grundskolas lägre år samt fritidsverksamheten fortsätter att utvecklas. 4

5 ARBETSLAGET Den pedagogiska personalen vid skolan är indelad i arbetslag som sammanträder en gång/vecka, ev. en gång/fjortonde dag. Två gånger per termin disponerar också a-lagen och spåren en heldag för mer omfattande planering. Arbetslaget ges ansvar att med tilldelade resurser planera, organisera och genomföra arbetet för att nå önskat resultat inom ramen för de övergripande måldokumenten. De enskilda arbetslagens och därmed personalens verksamhet kan därför komma att se olika ut i olika arbetslag. Varje arbetslag har en arbetslagsledare. SPÅR Vid Södermalms skola finns tre spår. Varje spår består av två arbetslag som var fjärde vecka har gemensamma planeringsträffar. Personal från a-lag 7 fördelas på olika spår. Eftersom varje enskilt spår täcker in elevens skolgång vid Södermalms skola skapas förutsättningar för en bra planerad och organiserad verksamhet. Två gånger per termin förläggs spårträffar på kvällstid i samband med arbetsplatsträffar. APT Arbetsplatsträffar (APT) med personalen hålls 4 ggr per termin. Pedagogiska frågor, personalfrågor, ekonomiska frågor, arbetsmiljöfrågor samt samordningsfrågor av övergripande slag utgör det väsentligaste innehållet i APT. Förutom APT hålls regelbundna samverkansträffar med de fackliga organisationerna. 5

6 LOKALA SKOLRÅDET Det lokala skolrådet för Södermalms skola har följande mål: (obs! målen kan komma att ändras av varje nytt skolråd) 1. Att sätta sig in i och diskutera skolans mål och verksamhet - i första hand lokala mål t ex kursplaner och skolans profil - nationella mål i skolan - stimulera utvecklingsarbetet på skolan 2. Att fortlöpande utvärdera mål och verksamhet 3. Att verka för ökad samverkan mellan föräldrar och skola - genom föräldrarepresentanterna - genom informationsblad - genom aktiviteter t ex temadag - genom att arbeta för att få alla barn och föräldrar att känna sig välkomna till skolan och skolrådet - genom hemsida på nätet 4.Insyn i Södermalmsskolans ekonomi - insyn i beslut gällande fördelning av skolans fördelningsbara medel Skolrådets ledamöter består av rektor, personal, elever och föräldrar. Det sammanträder ungefär en gång/månad. Föräldrarna är i majoritet. 6

7 FÖRÄLDRAMEDVERKAN Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets fostran och skolan är ett komplement. Öppna relationer mellan hem och skola är en förutsättning för att undvika missförstånd och för att så tidigt som möjligt agera för barnets bästa. Föräldramöten äger rum minst en gång per termin. Utvecklingssamtal mellan föräldrar, elev och lärare sker minst en gång per termin. Skolan har alltid öppet klassrum i dialog med läraren. Föräldrar uppmanas att bidra med sina kunskaper och erfarenheter i skolarbetet. Varje klass utser representanter till det lokala skolrådet. Synpunkter inhämtas från lokala skolrådet i frågor som är av vikt för skolan FÖRÄLDERS ANSVAR Vi förväntar oss från skolan att: - förälder informerar/kontaktar berörd lärare så snart frågor/förändringar som berör barnets skolgång inträffar - förälder anmäler till skolan när barnet är sjukt - barnet får det stöd det behöver med sina hemuppgifter - hänsyn tas till våra allergiker, vad gäller kläder som varit i kontakt med djur liksom starka lukter t ex tobaksrök och parfym. - förälder deltar på föräldramöten och utvecklingssamtal 7

8 ELEVENS MEDVERKAN OCH INFLYTANDE Varje elev skall ges möjlighet till inflytande i sin inlärning och arbetssituation genom att: - själv få vara med och påverka arbetet i klassen i dialog med läraren - själv få ansvara för sina hemuppgifter tillsammans med föräldrarna - själv få bidra med sina kunskaper och erfarenheter KLASSRÅD Varje klass har minst ett protokollfört klassrådsmöte mellan elevrådsmötena. Klassrådstiden skall innehålla avrapportering från elevrådsmötet samt aktuella frågor inför nästa elevrådsmöte. I övrigt skall klassrådsmötet behandla för verksamheten viktiga frågor. ELEVRÅD Elevrådet omfattar representation från samtliga klasser. Elever från år 1 deltar i elevrådet fr o m vårterminen. Elevrådet ser över skolans trivselregler i början på varje läsår och lämnar eventuella förslag till ändringar eller tillägg till rektor. Elevrådet inrättar två arbetsgrupper med olika ansvar: - materielgruppen; inköp av lekmateriel etc - miljögruppen; skolans yttre miljö, deltar i skyddsrond Elevrådet har minst sex protokollförda möten per läsår. Rektor är självskriven deltagare. Friends-information på varje möte. 8

9 ELEVOMSORG Specialundervisning anordnas för elever i behov av särskilt stöd. Alla elever har tillgång till elevhälsoteamets tjänster (rektor, läkare, sköterska, psykolog, specialpedagog och beteendevetare). Gruppen mot kränkande behandling finns vid skolan för att förebygga och utreda trakasserier och retningar i olika former Beslut i mobbningsärenden tas av elevhälsoteamet. Konflikthantering enligt Islandsmodellen kommer att utvecklas. Kamratstödjare finns i klasserna (år 3-5) för att tillsammans med vuxna kontaktpersoner vara en resurs i det förebyggande arbetet. Möjlighet till morgon- och eftermiddagstillsyn finns vid skolans fritidshem Rastvärdar utrustade med speciella rastvaktsjackor/västar finns alltid ute på allmänna raster. På övriga raster är klassläraren ansvarig. ELEVHÄLSA Elevhälsoteamet bestående av rektor, skolsköterska, beteendevetare och specialpedagog sammanträffar en gång per vecka. Annan skolpersonal kan adjungeras till mötet. Teamet skall en gång per läsår ha genomgång av samtliga elever i varje klass tillsammans med klassläraren samt annan berörd personal (klasskonferens). Ytterligare klasskonferenser kan genomföras vid behov. ELEVHÄLSOPLAN När problem uppstår kring en elev görs följande: (se bil. sid 16) 9

10 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Befintliga resurser fördelas till de elever som behöver dem bäst så att vi underlättar för eleverna att nå kursplanemålen. Elever som befaras få svårigheter att nå målen i år 5 eller som av annan anledning behöver specialpedagogiskt stöd prioriteras. En överlämnandekonferens ska ske senast inom en månad när en ny lärare tar över ansvaret av en klass. Utgångspunkter i fördelningen av dessa resurser är det som kommer fram vid bl a klassgenomgångar, tester, konferenser mellan klasslärare och specialpedagog och vid utvecklingssamtal med elev och föräldrar. Detta arbete ska utmynna i individuella åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Dessa ska sedan följas upp minst ett par gånger per termin för utvärdering/reflektion av resultat och arbetsmetod. Vid slutet av läsåret dokumenteras de stödinsatser som gjorts för varje enskild elev. Dessa förvaras hos rektor i låst utrymme. UTVECKLINGSSAMTAL Samtalet skall främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och skall, leda till ömsesidiga åtaganden för lärare, elev och förälder. Individuella mål och eventuella ömsesidiga åtaganden skall dokumenteras för att uppföljning och utvärdering skall kunna ske vid nästkommande utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalen genomförs en gång per termin. Målsmän och elever deltar i utvecklingssamtalet med klassläraren (och specialpedagog/fritidshemspersonal/annan personal om dessa arbetar med eleven). I god tid före samtalen skall läraren informera elev och förälder om hur samtalen läggs upp så att alla berörda har möjlighet att komma väl förberedda dit. Den individuella utvecklingsplanen och den lokala kursplanen ska göras kända för föräldrar och elever. 10

11 JÄMSTÄLLDHET Alla människor har lika värde- etniska och kulturella skillnader ger mångfald och kunskaper om varandra. Vi har rätt att vara olika. Vi vill skapa större jämställdhet för elever och personal genom att: - vid nyanställning uppmärksamma behovet av manlig arbetskraft - i undervisningen ge flickor och pojkar lika stort utrymme - främja ett naturligt umgänge mellan alla elever genom arbete i åldersblandade grupper - i olika sammanhang låta eleverna undersöka och diskutera massmedias syn på könsroller - vara observanta på genusperspektivet i vår verksamhet ELEVENS VAL Eleverna i åk 1-5 får under läsåret välja extra tid av ämnen som redan finns i kursplanen. Eleverna kan placeras i åldersblandade grupper på basis av sitt val och med hänsyn till skolans resurser. Ett tematiskt arbetssätt kan med fördel tillämpas. MÅLTIDER Vi strävar efter att erbjuda barnen en lugn och trivsam matsituation både i skolans matsal och på fritidsavdelningen. Våra måltider skall vara väl sammansatta ur kostsynpunkt och på S1 erbjuds ibland en alternativ maträtt. Vi satsar extra på sallader och frukt. På S2 tillagas maten på plats vilket höjer matkvaliteten. En till två vuxna per klass sitter alltid med barnen. Elever inskrivna på fritids erbjuds frukost före skolstart och mellanmål på eftermiddagen. 11

12 ARBETSMILJÖ Utifrån vår vision att Södermalms skola ska vara en trygg skola där glädje, välbefinnande och lust att lära är centrala begrepp ser vi det som en viktig arbetsmiljöfråga att ständigt diskutera och förbättra lärandemiljön. Kontinuerligt underhåll av skolans lokaler och en löpande anpassning av lokalerna utifrån de pedagogiska och ergonomiska kraven ska ständigt ske. KULTUR Vi uppmuntrar till aktiviteter i form av dans, teater, bild och drama. Vi deltar i skolbio, teaterföreställningar, konserter och utställningar. Vi utnyttjar kommunens kulturutbud. Kulturskolans frivilliga musikundervisning inryms i skolans lokaler. LÄROMEDEL Förutom läromedel producerade speciellt för undervisning använder vi oss av fakta- och skönlitteratur, laborativt material, kartor, tidningar, AV- material, dataprogram, radio och TV. 12

13 DATORN I UNDERVISNINGEN Användningen av datorer förändrar vårt samhälle mycket snabbt. I allt fler yrken krävs det att man skall kunna utföra arbetsuppgifter med hjälp av dator. Det är därför viktigt att eleverna tidigt får lära sig använda datorn i undervisningen på ett naturligt sätt. I ämnen som språk och matematik kan bra undervisningsprogram hjälpa till att träna grundläggande färdigheter samt söka fakta. I skolverksamheten i övrigt kan många gånger datorerna bidra till att skapa variation och ge nya tillämpningar. Ett bra exempel på detta är projektet Att skriva sig till läsning som tilllämpas i ett arbetslag på skolan Förutom datorer i alla klassrum samt på fritidshemsavdelningarna har skolan också ett datarum som kan användas i undervisningssammanhang eller av personalen. En särskild satsning görs på videofilm och filmredigering. Digitala kameror, dataprogram för filmredigering och annan utrustning har införskaffats. Syftet med detta är att kunna ge elever och personal kvalitativa möjligheter att kunna producera bildspel och spelfilm och dokumentera intressanta delar av verksamheten. 13

14 UTVECKLING OCH FORTBILDNING Under närmaste året kommer vi på Södermalms skola i först hand rikta fortbildningsinsatserna mot - arbetslag och arbetslagsledare - demokrati och värdegrundsfrågor - lärandemiljön - data - olika arbetssätt (skriv- och läsutveckling) Ovanstående gemensamma studiedagar kommer under året främst att handla om pedagogiska teman. Förutom ovanstående tillkommer också fortbildning utifrån individuella önskemål. För dessa ansvarar arbetslagen utifrån tilldelade medel. Vi kommer så långt det är möjligt att försöka genomföra gemensamma fortbildnings/studiedagar för all pedagogisk personal. INTRODUKTION AV NYANSTÄLLDA OCH NYA ELEVER Vi vill att nyanställda och nya elever skall känna sig välkomna och bli delaktiga i skolans verksamhet Rektor svarar för den formella informationen. Därutöver utses en kontaktperson för den nyanställde under en termin. För nya elever utses faddrar i klassen. För nyutbildade lärare utses en mentor under första anställningsåret. 14

15 KVALITETSREDOVISNING Kontinuerlig utvärdering skall vara ett naturligt inslag i skolans verksamhet Enligt SFS 2005:609 ska kvalitetsredovisning upprättas för varje skola, förskola och fritidshem. Under 2006 förordar Barn- och utbildningsnämnden att kvalitetsredovisningen fokuseras på ledarskaps- och kvalitetsutveckling. Utöver dessa områden kommer verksamheten också att granska kvaliteten inom områdena: -genusfrågor, pojkar-flickor -språk- och läsutveckling -elevinflytande över lärandet -övrigt Under övrigt kommer vi i första hand att utvärdera de aktiviteter som särskilt behöver utvecklas eller förändras för att uppnå måluppfyllelse. Utvärderingarna ska utformas så att de ger stöd i dessa sammanhang och behöver därför också innehålla förslag till åtgärder. Dessa åtgärder följs sedan upp i samband med gemensamma konferenser. Den lokala arbetsplanen ska utvärderas varje år av personalen. 15