Årsrapport för Källstugans förskola Catharina Meyer Berg Förskolechef

Transkript

1 årsrapport Källstugan 2013 Årsrapport för Källstugans förskola 2013 Catharina Meyer Berg Förskolechef

2 1 Förutsättningar för verksamheten och dess måluppfyllelse Ledning av verksamheten Pedagogiska medarbetare Kompetensutveckling under året Materiella utvecklingsområden Antal barn med annat modersmål Antal barn på Källstugans förskola 15 mars Viktiga händelser Nämndens mål Likabehandlingsplanen Nationella mål Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Analys av förutsättningar för verksamheten och dess måluppfyllelse Styrkor Utvecklingsområden Åtgärder för förbättring Ekonomisk redovisning Framtiden

3 1 Förutsättningar för verksamheten och dess måluppfyllelse Ledning av verksamheten Funktion Antal Årsarbetare Förskolechef % Adm assistent 1 25 % Arbetslagsledare 2 10 % Pedagogiska medarbetare Yrke antal tjänster kön Förskollärare Kvinnor Barnskötare 3 2,50 Kvinnor Övriga 1 0,25 % Kvinnor Kompetensutveckling under året Teckenspråkskurs Reflektionstid Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud ipad utbildning Brandutbildning Adoption Hörselkurs Integration Mattematik lyftet i förskola Nytt inom socialtjänsten Utvecklingssamtal i förskolan/steinberg Nätverk Piktgruppen (pedagogiska internet, teknik kommunikations gruppen) Arbetslagsledarna Språkpiloter Mattepiloter 2

4 Det kan tyckas att det har varit mycket kompetensutveckling under året. Men det har varit mycket individuellt. Den kompetensveckling som vi har satsat mest på är att pedagogerna ska få reflektionstid. Det är den tiden då de har möjligheter att reflektera och diskutera arbetet på förskolan. Alla har utbildats i användande av ipad som ett verktyg i förskolan kopplat till Lpfö 98/10. Vi har barn som har nedsättning av hörsel därför har vi utbildat några i teckenspråk samt haft hörselutbildning. En grupp professionsutvecklare har utbildats centralt vilka ska arbeta uti förskolorna med kollegiehandledning. De ska se och diskutera med arbetslaget så att de själva kan se nya möjligheter eller förslag. Eftersom ekonomin har varit ansträngd har det inte varit så många utbildningstillfällen för alla. Det som har varit gemensamt är ipad, brandutbildning, utvecklings samtal i förskolan och reflektion. De nätverk som finns är för att stödja och utveckla pedagogerna i sin profession. 1.2 Materiella utvecklingsområden Utvecklingsområde lokaler: Lokalerna är små och trånga, vi försöker att anpassa dem till de olika verksamheterna Utvecklingsområde utemiljö: En översyn av gården så att det blir spännande att vara utomhus, skapa nya rum att vara i Soltak över sandlåda och gungor Utvecklingsområde utrustning Ljuddämpande material då vi har barn med hörselnedsättning. Både vad det gäller inredning och leksaker 1.3 Antal barn med annat modersmål Språk Antal modersmålsstöd asyl Tigrinia 3 Ja Somaliska 6 Ja Arabiska 1 Ja Syrianska 1 ja Antal 11 3

5 1.3.1 Antal barn på Källstugans förskola 15 mars 2013 Avd Flickor Pojkar totalt Snitt tid Solstrålen1-3 år ,22 Regnbågen 3-5 år Totalt ,60 2 Viktiga händelser 1. Att vi har kunnat få fortsätta med vår Mulle & Knytteverksamhet har betytt mycket för oss. Den har även under våren utökats till en knoppgrupp. 2. Vi har bra fungerande inskolningar på förskolan, de är individ anpassade och fungerar bra i samråd med föräldrarna. Barnen blir lämnade när de känner sig trygga. 3. Vi har ändrat på miljön så att vi har två fungerande verkstäder, en på de yngres avdelning där de tillsammans med pedagogerna får utveckling för sin kretivietet och provar olika material. Ute på gården gjordes hönshuset om till en snickar- & målarbod. Där barnen kan gå in när de själva så önskar. Allt finns lätt tillgängligt på anvisade platser som även gör att det är lätt att plocka undan efter sig. 4. Inskolning till den yngre avdelningen har varit utdragen den blev inte klar förrän i maj. Det har varit ett blandat inskolningsarbete, en del har flytet bra in andra har inte knappt kommit in i gruppen pga. stor frånvaro. Det skapar en oro i gruppen när man inte vet vilka som ska vara här. 3 Nämndens mål De mål som nämnden har satt upp har vi uppnått. En lokal språkplan ska ha utformats på alla förskolor. Reflektions- och dokumentationsarbete i någon form ska dagligen ske tillsammans med barnen. Ja, det gör det. Genom samtal, diskussioner, fotografier och ipaden. 4

6 Inom- och utom husmiljörena ska vara utformade så att de stimulerar till språklig medvetenhet. Ja, det gör de. Genom fri lek och planerade aktiviteter skapar vi hela tiden samtal med barnen och barnen med varandra. Vi läser mycket böcker både ute och inne. När vi läser är vi små grupper vilket ger möjlighet till reflekterar vi tillsammans med barnen vad det är som vi har läst. Vi sjunger sånger och ramsor. Vi använder tecken stöd för att förtydliga det vi gör och säger. Minst en språkpilot ska finnas på varje förskola. Ja, det gör det, de har skapat ett nätverk och förmedlar tips och idéer av varandra. 4 Likabehandlingsplanen I vårt samspel med barnen använder vi oss medvetet av mycket positiv förstärkning, vilket vi märker ger goda resultat. Under våren har vi fortsatt arbeta utifrån våra bry sig om regler, de handlar om att man ska säga snälla saker till varandra, dela med sig, vara hjälpsam och bry sig om varandra Vi är empatiinriktade och tänker mycket på värdegrunden i vårt dagliga arbete. Vi försöker leva som vi lär, vi visar att vi trivs tillsammans och att det är okej att tycka, och vara olika. Det är viktigt att utfå från barnens intressen och behov, att vara positiv. Att hellre säga ett ja för mycket än neka, 5 Nationella mål 5.1 Utveckling och lärande Utifrån det vardagliga arbetet, arbetar medvetet med att uppfylla läroplanens mål om utveckling och lärande. Vi har t.ex. valt att vid alla måltider dela upp oss i mindre grupper, för på så sätt har alla lättare att komma till tals och få ta plats. Vi ser med fördel på att dessa grupper har blandade åldrar. Vi samtalar om allt möjligt och barnen lär sig mycket av varandra. Barnen utvecklar också bl.a. samspel, matematik, natur, språk och att få prata inför grupp genom att de får turas om att få vara dagens två fixare. Fixarna ger våra fiskar mat, dukar till lunch och berättar sen för kompisarna vad som serveras med hjälp av tecken. IKT som verktyg har ipaden slagit igenom bra på vår förskola. Barnen har möjlighet att läsa ipad sagor. På vår ipad finns appar som är utvecklande för 5

7 språket, som till exempel Alfabetet, ord-spel och ljudträning. Vi har också laddat ner appar där barnen tränar matematik, konstruktion, logik, ordförståelse och sammarbete. När barnen arbetar med ipaden, utvecklar de samtidigt sitt samspel i gruppen, då de oftast sitter flera stycken och kommuniserar och arbetar tillsammans. Barn vill gärna ha variation, så vi andvänder ipaden som ett komplement till vanliga spel, böcker och pussel. Den är väldigt bra att använda när det gäller dokumentation. Barn och pedagog kan tillsammans reflektera på en gång vad de har varit med om. Matematiken använder vi dagligen i olika former, vi pratar matematik, vi gör matematik genom att samtala om lägesord, jämföra, sortera, vikt, mäta, volym och vi dansar och rör oss. I vår utomhus profil är vi ute så flera gånger varje dag. Genom utevistelse och mycket rörelselekar får barnen träna och utveckla sin motorik. Det man kan göra inne kan man också göra ute också är vår tanke. Under hösten och våren har vi varje vecka under 3 månader, gått iväg på Mulle och Knytte. Vi har haft 9 st. Mullebarn födda 2007 och 11 Knyttebarn födda Detta har varit möjligt endast genom att vi har haft en extraresurs från arbetsförmedlingen. Mullebarnen har träffat Mulle vid två tillfällen och även fått ta del av Civilförsvarets Hitta Vilsekurs. Att vara i skogen är verkligen positivt för både kropp och själ! Vi anser att under dessa tillfällen får barnen träna och utvecklas utifrån så många av Läroplanens bitar. Regnbågens yngsta och Solstrålens äldsta barn har träffats vid vårt vindskydd där de sjungit, lekt och haft fruktstund. Vi har kallat denna grupp för Knopp. Vi har sett att det i alla grupper skett en stor utveckling hos barnen från det första, till det sista tillfället. Tack vare Mulle och Knytte har vi haft nära kontakt med två andra förskolor som delgett oss många bra tips och idéer. Friluftsfrämjandet har gett oss gratis material. 6

8 5.2 Barns inflytande Något som genomsyrar hela vår verksamhet är barnens inflytande. Vi prioriterar att våra barn är med och bestämmer hur deras dag ser ut hos oss. För detta krävs det att vi pedagoger är närvarande, lyhörda, att vi lyssnar på barnen och har ett tillåtande klimat. Vi eftersträvar att ha en så lockande och stimulerande miljö som möjligt. Barnen leker väldigt konstruktivt och kreativt: de får experimentera, leka med vatten, snickra, skapa och utforska sin omvärld. Vi pedagoger är medupptäckare som inspirerar och hjälper barnen att utveckla och föra leken vidare när barnen är redo. Direkt efter frukosten har vi haft en samling där barnen har haft stor delaktighet över innehållet. Vi har utgått mycket utifrån barnens önskningar och behov, men vi har dock sett till att varva innehållet så bitar av matematik, språk, musik, drama, rörelse, natur och värdegrund kommit med. De yngre barnen har inflytande där de klarar av att ha det, t.ex. välja sånger och lekar på samlingen, vilken typ av smörgås. Barnen får alltid välja då det finns möjligheter finns det inga ska man inte heller säga som att det finns. Vi avbryter leken så lite som möjligt. Vilket gör att barnen hinner leka färdigt och känner då en stor tillfredställese. 5.3 Förskola och hem Vi har en bra föräldrakontakt, vi tar oss tid att verkligen lyssna på dem. Samt att hinna berätta hur dagen har varit för deras barn. Där Ipaden ett bra verktyg där vi kan visa vad som har hänt under dagen. Vi skulle haft ett drop in fika för föräldrar under våren men det blev vi tvungna att ställa in pga. sjukdom. Det kom till i september istället då våra föräldrar fick fylla i föräldraenkäten på plats. Det var en svarsfrekvens när den var ute i våras. Så vi provade ett nytt grepp som blev bra. Alla var mer än nöjda med den verksamhet och det bemötande vi har. 6 Analys av förutsättningar för verksamheten och dess måluppfyllelse Vi har även haft många timmar i snitt runt 35 timmar på hela huset på våren. Vilket gör att det är många barn i stort sätt från morgon till kväll. Barn i behov av särskilt stöd har vi så småningom fått medel från annan kommun för. Vilket inte har varit det optimala. Då vi inte har vetat om vi skulle få eller inte och inte fick det förrän från augusti. Vi har flera barn med ett annat språk än svenska som har gjort att det har varit svårt i kommunikationen med både barn och föräldrar. Vi 7

9 märker av att vi inte längre har några modersmålslärare som kan hjälpa till vid akut tolkning. Källstugan är sliten invändigt med små lokalytor, det har gjort att utomhus pedagogiken har utvecklats. Det har pedagogiska arbetet har flytet på bra och det har att göra med att pedagogerna finns här och nu. De har fått sänka sina krav och även säga ifrån vissa uppdrag för att kunna vara närvarande med barnen. Pedagogerna samarbeta bra mellan avdelningarna. De går in och täcker för varandra. Planeringstid och reflektionstiden har varit möjlig under våren. Reflektionstiden har alla haft en gång i månaden. Avdelningskonferensen har också fungerat. Den enskilda utvecklingstiden har sett lite olika ut. Vi använder BRUK som utvärderingsmaterial. Där vi har tittat specifikt på språket. Det som vi behövde bli bättre på var arbetet med Tras, tidig registrering av språket. Göra ordlådor till barnen, bli bättre med modersmålet. 6.1 Styrkor Barnen känner varandra och har fått lära sig att ta hänsyn till varandra, mycket tack vare Bry om sig korten, vilka kommer ifrån Lions quest: Pedagogerna har stor erfarenhet och mycket att plocka fram i sin ryggsäck när det kör ihop sig. Pedagogerna är duktiga på att se helheten. Införande av arbetslagsledare har varit ett lyft för verksamheten och för mig som förskolechef. Vi prioriterar våra arbetsuppgifter och ser arbetet med barnens som det viktigaste. De estetiska ämnen så som bild och form i olika material är viktiga ingredienser i förskolana vardag, likaså musik och drama. Vi har välfungerande verkstäder där kreativiteten kan flöda. Vi uppmärskammar våra helgdagar och traditioner. Festerna som vi haft har varit uppskattade och välbesökta: Påskfest med disco och maskerad, vårfest och Mulle- och Knytteavslutningen. 6-åringarnas avslutningresa till Sagostigen och vår midsommarfest med glass och jordgubbar. 6.2 Utvecklingsområden Färre barn per vuxen, så att varje barn kan få egen tid med pedagog. 8

10 Se över utvecklingstiden, går den att schemalägga? Arbeta aktivt med att minska buller Bli bättre på dokumentaionen 6.3 Åtgärder för förbättring Ny politiska beslut 190 barntimmar/heltid. 7 Ekonomisk redovisning Källstugan gick back redan i januari, det var bl.a. läraravtalet, dubbla löner, ingen ersättning för elevresurs som så väl behövdes. Barnantalet ökade rejält i januari, budget är baserad på 30 st. barn, det blev 38 st. barn istället under våren. Vikariekostnaderna har varit dyra då vi inte har någon täckning för personalens semester. Vi kan inte klara oss utan vikarier när snitt tiden ligger på 35 barntimmar/vecka. Hela området får gemensamt arbeta för att budgeten totalt ska hålla. Det är ganska stor sjukfrånvaro på källstugans förskola, som vi måste titta på till hösten. Hösten har sett bättre ut både vad det gäller sjukdomar och ekonomisk ersättning när det gäller resurs. Vi fick resurs från annan kommun till höstens början. Källstugan är den förskola som har gått back, det beroende på överanställning. Det har försvunnit barn som vi räknade med skulle komma, och samtidigt har vi haft barn med särskilda behov som har krävt sin tid. Hela mitt område har gått med plus med ca kr. 8 Framtiden Att vi får det resursstöd vi har äskat och behöver så väl. Att vi kan fortsätta att arbeta på den utstakade vägen med professionsutveckling, mattepiloter och språkpiloter. Att Värdegrundsarbete med Icdp, International Child Development Programme; kan fortsätta. Det har varit tungt med besparingar hängande över sig hela våren. Hoppas att hösten kan bli bättre. Vi har placerat barn till jan och feb 2014[CM1], om det kommer nya barn som behöver plats kommer det att bli svårigheter att bereda plats. Vill vi vara en av Sveriges bästa uppväxt kommuner bör vi se över resursfördelningssystemet. Vi kan inte ligga längst av Sveriges alla förskolor när det gäller tätheten av personal. Ska vi nå de mål som nämnden har satt upp för 9

11 hela BoU måste vi göra förändringar i på våra förskolor. Man frågar sig varför det blir så dåliga resultat i grundskolan. Man ska istället fråga sig vad kan vi göra för att resultaten ska bli bättre, jo mer resurs till förskolan. Eller ännu bättre minska barngrupperna, men behåll dagens personella resurser. Det är där vi lägger grunden till et livslånga lärandet. 10