Kvalitetsredovisning 2008 Skårtorps förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008 Skårtorps förskola - 1 -

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Perspektiven i sammandrag... 3 Verksamhetsperspektiv... 4 Enhetens prioriterade mål Enhetens mål Enhetens mål... 7 Förutsättning för måluppfyllelse 8 Hållbar tveckling.10 Medborgarperspektiv...11 Medarbetarperspektiv 12 Ekonomiperspektiv

3 Skårtorps Förskola Förskolan ligger i Härryda samhälle fem kilometer från Landvetter centrum. Vår förskola består av två byggnader, en äldre del med tre avdelningar: Linden 1-2 år, Violen, Humlan har barn i åldern 1-5 år. Den nyare delen av förskolan är ett suterränghus och har fyra avdelningar: Grodan, Salamandern, Trollsländan och Myggan, med barn i åldern 1-5 år. På den nyare förskoledelen finns ett kök som lagar mat till hela förskolan. Sammanlagt har förskolan ca 123 barn. Här arbetar 22 pedagoger och på de flesta avdelningarna är det två förskollärare och en barnskötare. På Skårtorps förskola har vi valt att arbeta särskilt med utomhuspedagogik. Att vara ute mycket leder till en god hälsa för barn och vuxna, stor rörelsefrihet och stor motorikträning. Barnen får också en ökad kunskap om vår natur och närmiljö. Leken och språket genomsyrar allt vi gör på förskolan. Vi lägger stor vikt vid att barnens lek skall vara utmanande och rolig. I leken lär barnen sig att bearbeta upplevelser, känslor, erfarenheter och det sociala samspelet människor emellan. Vi ger barnen tid och utrymme till lek, vi respekterar deras lek och stöttar när det behövs. Perspektiven i sammandrag Hela förskolan har nu varit igång 1,5 år och börjar få en tydligare struktur för alla. Pedagogernas positiva förhållningssätt till att hitta möjlighet i barns lek och deras miljö är ett arbeta som vi bara har börjat med. I arbetet med vårt nya mål: På vår förskola arbetar vi med lärande genom leken där språket, utomhuspedagogiken och hållbar utveckling har central plats vill vi erbjuda barnen rika möjligheter till utveckling och lärande. Vårt nya mål har alla pedagoger varit delaktiga i och skall användas vid varje planering för att på bästa sätt göra utvecklingen synlig. Genom Grodans arbete med att utmana barnens utelek har barnen fått möjlighet att pröva t.ex. att måla ute med vattenfärg. Lek utomhus har också tagit nya vändningar med det nya materialet som kommit till oss i form av begagnat köksmaterial, spisar, dockvagnar, resväskor mm. Deras lek har utmanats på ett positivt sätt. Barnets språkutveckling har stärks, barnen samtal och lyssnar mer på varandra i det dagliga arbetet. För barn är sakerna och miljön i förskolan en lång rad erbjudande som de kan definiera och omdefiniera allt efter lekens innehåll. Deras kreativitet och sätt att reflektera över hur saker kan användas till måste vi lyfta fram genom vår dokumentation där barnen också är delaktiga. Musikprojektet med en av pedagogerna har varit mycket glädjande och positivt. I arbetet med likabehandlingsplanen har vårt bemötande och förhållningssätt mot barn och vuxna lyfts fram på ett positivt sätt. Föräldrarna är viktiga och på enheterna har vi bra föräldrasamverkan. Under våren skall vi med hjälp av brukarrådet gemensamt göra våra gårdar mer utmanande

4 Verksamhetsperspektiv Prioriterade mål år 2008 I Härryda kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk och föränderlig miljö där det egna lärandet blir synligt. Pedagogernas tolkning av det kommungemensamma målet i förhållande till de prioriterade utvecklingsområdena. Det är pedagogernas ansvar att arbeta för att alla barn utvecklas i en DEMOKRATISK MILJÖ genom att: Lyssna på och respektera barnens tankar och åsikter Göra barnen delaktiga i utformningen av dagliga rutiner och aktiviteter Ge barnen valfrihet och tillfällen att göra aktiva val i situationer som berör dem t.ex. aktiviteter eller kamratkontakter Erbjuda varierande och utmanande material Skapa former för att göra barnen delaktiga i utvärdering av gemensamma beslut Barnen växer och utvecklas i en FÖRÄNDERLIG MILJÖ. Pedagogerna på förskolan bidrar till att göra denna utveckling positiv genom medvetenheten om att: Språket och leken förändras beroende på barnens ålder, kön, miljöns utformning och barnens olika behov och förutsättningar. Pedagogernas närvaro är viktig för att föra barnens utveckling framåt. Kontinuerlig vidareutbildning av pedagogerna är nödvändig för att de ska kunna följa samhällsutvecklingen och därigenom bidra till barnens utveckling. Regelbundna pedagogiska samtal om förhållningssätt och värdegrundsfrågor gör att de vuxna reflektera över vad man gör och varför. Utvärdera verksamheten med barnens framtid i fokus. Pedagogerna arbetar i syfte att SYNLIGGÖRA BARNENS EGET LÄRANDE genom att: Uppmärksamma barnens framsteg och uppmuntra till nya kunskaper Dokumentera verksamheten på olika sätt med t.ex. barnens teckningar, foto, portfolio, månadsbrev till föräldrar. Reflektera med det enskilda barnet i samband med dokumentationen till portfoliopärmen Reflektera med barnen i grupp om lärande i samband med temaarbeten och gemensamma aktiviteter. Reflektera tillsammans i arbetslaget över barnens lärande och utveckling. Använda utvecklingssamtalet för att reflektera tillsammans med föräldrarna över barnets lärande och utveckling

5 Genom våra prioriterade utvecklingsområden skapar vi förutsättningar för att arbeta för en helhetssyn på barnets utveckling och lärande. Genom våra prioriterande utvecklingsområden arbetar vi för att ge barnen en trygg miljö som inspirerar till lek och lärande, och som stärker deras självkänsla och vilja att ta ansvar. Övergripande mål för enheten 1. Barns lärande genom leken Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i leken och lärande såväl inomhus som utomhus. (Lpfö98) Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö (Lpfö98) Leken har grundläggande betydelse för barns utveckling. Vårt mål är att använda leken som ett medel för att arbeta både med gruppen och det enskilda barnets utveckling samt lärande. Genom leken utvecklar barnen förmågan till problemlösning och kreativitet. Den sociala kompetensen och språket stimuleras. Genom uteleken får barnen rika tillfällen till utforskande och fantasifulla upplevelser, samtal om växter, djur, allemansrätt och olika experiment. Vidtagna strategier för att nå målet: Pedagogerna har: varit mer aktiva i barnens lekar, startat upp lekar och väckt barnens lekintresse erbjudit längre sammanhängande lekstunder för barnen skapat mer inspirerande material så som t ex verktygslåda, frisörlåda skapat ett gemensamt lekförråd använt aktivitetskort/-tavla där barnen väljer lek eller med vem de skall leka delat in barnen i mindre grupper utnyttjat lokalerna samt utemiljön för att på olika sätt utmana till lek organiserat leksakerna på ett tydligt sätt för barnen Resultat och måluppfyllelse Barnen hittar snabbt på fantasifulla lekar av olika slag. Barnen leker mer koncentrerat under längre stunder. Barnen samspelar med varandra bättre, färre konflikter uppstår. Det gemensamma lekförrådet har bidragit till att variationen av leksaker har varit stor. Tack vare aktivitetstavlan/korten har barnen blivit mer medvetna om de val de gör i leken samt att det är de själva som bestämmer vad de vill göra. Barnen har också utvecklat sin förmåga att umgås och leka med olika barn eftersom valen styrs av aktivitet och inte av kompis. Rolleken har utvecklats genom att barnen har delats in i mindre grupper och på så sätt fått större lekutrymme när resten av gruppen exempelvis vistas ute. Leksakernas bestämda platser har skapat lugn och mer tid för lek

6 Strategier för att gå vidare: Erbjuda varierande och utmanande material och miljöer Stötta och inspirera barnen till vidareutveckling av leken Använda den styrda leken till att föra över vårt kulturarv Lyssna på och respektera barnens tankar och åsikter Ge barnen tid för lek. Minimera avbrott. På yngreavdelningen behövs en tydligare struktur med fler planerade avbrott. Arbeta mer med drama (teater/rollspel). 2. Barns lärande genom språket. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkiga världen (Lpfö98) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar (Lpfö98) Målet är att stimulera barnens språkutveckling och ta vara på deras nyfikenhet men också det växande intresse för att läsa och skriva. Vidtagna strategier för att nå målet: I dialog med barnen är pedagogerna lyhörda och bekräftar barnen i den dagliga samvaron genom att benämna saker och aktiviteter, samt att utmana deras tankar. Dagliga samlingar med ordlekar, rim o ramsor, sånger och sagor (som berättats på olika sätt bl.a. sagopåsar/lådor flano, ljudsagor mm) bidrar till att utveckla barnens språk och uppmuntrar dem till att uttrycka sig genom tal. För att väcka barnens intresse för andra språk sjungs även sånger på engelska. Sagan som tema har varit genomgående på hela enheten i olika former. Barnen stärks genom att återberätta samt dramatisera sagor och böcker för varandra och tillsammans med de vuxna. Läsa för barnen på ett reflekterande sätt. Stanna upp i läsningen och ta vara på barnens tankar kring boken. Lyhörda för deras behov och nyfikenhet genom ett förhållningssätt som visar barnen att de kan och som uppmuntrar dem att söka mer kunskap. Andra metoder som använts är TRAS, tecken som stöd, med hjälp av stödenheten samt intervjuer och observationer. Pedagogerna tar tillvara intresset för bokstäver och siffror, genom att bokstavera orden, synliggöra det skrivna språket, ha alfabetet och siffror uppsatta på väggen, namnskyltar mm. Genom att välja språkstimulerande material som t ex bokstavsspel. I samlingen får barnen räkna hur många vi är, vid matbordet hur många vi behöver duka till osv. Resultat och måluppfyllelse: Vad har barnen lärt sig? Dialogen mellan pedagoger och barn har ökat, där alla deltar aktivt t.ex. kring matbordet. Barnen använder språket mer och tar mer initiativ till samtal med varandra samt sjunger och använder rim och ramsor

7 Barnen har blivit bättre på att lyssna på varandra och reda ut problem t ex en konflikt och de kommer till de vuxna om de behöver hjälp. De yngre barnens språk och språkförståelse har utvecklats samt barnens förmåga att dra slutsatser, förstå uppmaningar och sätta ord på sina handlingar och saker omkring dem. Som ett resultat av läshörnans placering samt olika typer av böcker har barnens eget läsande ökat. Barnen är också mer aktiva i lyssnandet när man läser för dem och de har blivit bättre på att återberätta sagan. Barnen tar till sig böckers innehåll mycket bättre och reflekterar kring dess innehåll. Barnen upplevs som öppna, glada och frimodiga, som vågar ifrågasätta och tala om vad de vill. Samlingarna har blivit trevligare, barnen deltar aktivt och tycker att det är roligt. Att dokumentera tillsammans med barnen är spännande och tränar barnens språkliga förmåga när det gäller att återberätta och sätta samman meningar. Vi har gjort det i små grupper och då tränar vi även på att lyssna på varandra och prata inför varandra. Barnen är nu mer vana vid det och vi upplever en större trygghet hos barnen när det gäller att uttrycka sig inför sina kamrater. Strategier för vidareutveckling: Pedagogerna arbetar vidare med samtalet och dialogen som verktyg för att utveckla barnens förmåga att kommunicera med kamrater och oss vuxna. Lyssna på och respektera barnens tankar och åsikter. Arbeta temainriktat. Använda oss av sagan i olika sammanhang. Ha dagliga samlingar med t ex rim, ramsor, sånger och lekar. Vara tydliga i kontakten med barnen genom att söka ögonkontakt samt att ha ett tydligt kroppsspråk. Pedagogerna vill utveckla befintliga spel till mera språkutvecklande material samt använda sig av datorn som hjälpmedel tillsammans med barnen, t ex med deras portfolio. Fortsätta att fånga barnens intresse för bokstäver och skriftspråket bl.a. genom att ge dem tillgång till material som ger inblick i det skrivna språket. Göra regelbundna besök på biblioteket för väcka barnens intresse för böcker, läsning och utveckla deras språk Andra metoder som används är TRAS, tecken som stöd, enskilda samtal samt intervjuer med barnen. Att utveckla vår dokumentation med barnen till att bli något ständigt återkommande i vårt vardagliga arbete. 3. Utomhuspedagogik. Vidtagna strategier för att nå målet: Förlägga mer av barnens tid ute. Samlingar och vuxenstyrda lekar ute. Ge barnen möjlighet till grovmotoriska utmaningar utomhus, både på gården och i skogen. Samtal om hur man beter sig i skogen, allemansrätten. Arbetsdag med föräldrar och personal

8 Använda Grodans utvecklingsarbete Askiv (Att säkerställa kvaliteten i verksamheten) Utmaningar i utelek. Resultat och måluppfyllelse: Vi är ute varje dag och strävar efter en längre sammanhängande utevistelse. Barnen tycker om att vara ute och vi ser att deras lek tar nya vändningar. Utomhusleken har utvecklats med det nya materialet som kommit till oss i form av begagnat köksmaterial, spisar, dockvagnar, resväskor mm. Vi upplever utomhussamlingar väldigt positivt då vi inte blir begränsade av lokalerna. Under våren, sommaren och hösten förlägger en hel del av våra mellanmål ute och det är ett bra sätt att inte avbryta barnens pågående lekar. Vi försöker gå till skogen en gång i veckan. Då har vi oftast någon planerad aktivitet. Barnen har fått grovmotorisk träning i den kuperade terrängen och på promenaden dit. Vi talar om hur man beter sig i trafiken och barnen har även fått ta del av Hitta Vilse och lärt sig om allemansrätten. De yngre barnen har koncentrerat sig på närmiljön med dess utmaningar. Strategier för vidareutveckling: Vi fortsätter att gå till skogen och vi vill även pröva att ha längre skogsdagar med de äldre barnen. Barnen trivs i skogen och deras lek utvecklas. Vi vill även dela gruppen och utnyttja skogen och dess möjligheter med några få barn. Vi vill fortsätta med våra utomhussamlingar och långa sammanhängande utevistelser. Gården har blivit mer utmanande med en hinderbana på nya förskolan. Förutsättningar för måluppfyllelse Utrustning Vi har sju bärbara datorer, en per avdelning och dessutom en stationär dator till alla på enheten. Pedagogerna använder datorn på sina planeringar till att skriva sina anteckningar och utvärderingar. Dokumentation har blivit enklare och pedagogerna synliggör verksamheten tydligare. Pedagogerna har också lättare kunnat söka kunskap tillsammans med barnen. Genom att visa på dokumentation, så som bilder, har barnen fått syn på sitt eget lärande. Barn och personal Under våren flyttade barngrupp Linden upp till nya förskolan. Tanken var att öppna en avdelning som var ute mer under dagen En ute-avdelning. I enkäten till föräldrarna undersökte vi intresset av att låta sitt barn börja på en uteavdelning. Intresset var lågt då många av föräldrarna var nöjda med den utevistelse som barnen fick. Det var även få pedagoger som var intresserad att vara med att starta en uteavdelning. Linden blev då istället en småbarnsavdelning för barn som inte hade - 8 -

9 fått plats i Landvetter och Hällingsjö under våren. På hösten skolades elva nya barn in och tanken är att det skall bli en grupp som växer upp till ålderfördelningen 1-5 år. Flera av avdelningarna har haft färre nya inskolningar under hösten vilket har skapat en lugnare start på hösten. Tre avdelningar har resurs från timmar/vecka. Flera av pedagogerna har nedsatt tjänstgöring och deras vikarier har inte haft pedagogisk utbildning det har ökat bördan för pedagogerna. Under våren saknade vi utbildad förskollärare och nu vikarierar en pedagog med lärarutbildning på en av tjänsterna. Under hösten har en omfördelning av tjänsterna genomförts då två pedagoger har varit långtidssjukskrivna. En pedagog har i sin tjänst arbetat tio timmar med sång och musik ett utvecklingsarbete där barnen och pedagoger får inspiration från musiken. Totalt f-07 f-06 f-05 f-04 f-03 Antal inskrivna barn Antal avdelningar Antal barn med annat Modersmål än svenska 6 Källa: SCB per den 15 oktober 2008 Utbildningsnivå Antal kvinnor Antal män Totalt Totalt antal årsarbetare Förskollärarutbildning 9 9 Fritidspedagogutbildning 0 Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning 0 Lärarutbildning 1,8 1,8 Annan utbildning för arbete med barn 2,3 2,3 Saknar utbildning 1,5 1,5 Källa: SCB per den 15 oktober 2008 Hälsa och livsstil Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Lpfö98 Åtgärdsprogram upprättas för alla barn som har stöd. I dessa medverkar föräldrar, pedagoger och specialpedagoger. Resurspedagogerna får regelbundet handledning av specialpedagog, förskolepsykolog, habilitering i Mölndal och Frölunda. Vi har även lånat hjälpmedel från habiliteringen till motorisk träning. Arbetslagen har fått handledning av stödteamet som har varit av stor betydelse för arbetet med barnen i vardagen. För barn som har ett annat modersmål eller barn som behöver stöd i sin - 9 -

10 språkutveckling har vi använt TRAS som hjälpmedel. Efter det testet har barnen stimulerats på bästa sätt. Demokrati och inflytande Vi har regelbundna möten där lärledare eller rektor håller i lärande samtal. För oss är de pedagogiska diskussionerna kompetensutvecklande på många sätt. Pedagoggruppen har varit delaktig i reviderat våra tre mål till ett. Pedagoggruppen har arbetat fram ett underlag för vårt nya prioriterande mål på enheten. I pedagoggruppen är det en förskollärare från varje avdelning som tillsammans har arbetat fram målen. Vi har genom akvariumsamtal inplanterat det hos alla pedagoger på enheten. Vårt nya mål: På Skårtorps förskola arbetar vi med barnens eget lärande genom leken där språket och utomhuspedagogik och hållbar utveckling har centrala platser. Brukarrådet har träffats tre tillfällen under året och då har två pedagoger varit med. Vi har tillsammans fokuserat på våra gårdar som föräldrar tycker ger alldeles för få utmaningar och snarare är farlig med branta trappor och slänter. Det nya samtalsunderlaget för utvecklingssamtalet har alla avdelningar använt och föräldrarna har varit mycket positiva till utformningen. Vårt arbete med portfolio och hur vi dokumenterar är ett utvecklingsområde inför nästa år. Hållbar utveckling Vidtagna strategier för att nå målet: Ta ett steg framåt vad gäller miljötänkande och hållbar utveckling. Att barnen skulle få förståelse för och vara delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Sopsortera tillsammans med barnen. Främja barnens fysiska hälsa. Minska energiåtgången genom att inte ha tänt mer än nödvändigt. Resultat och måluppfyllelse: Arbetat med kompostering på samlingar, vid matsituationerna samt genom att barnen är med och kastar kompostavfallet i soprummet. Samlat skräp i skogen och gjort en skräptavla. Sorterat papper till återvinningen. Vistats mycket utomhus för att främja den fysiska hälsan hos barnen. Gjort barnen medvetna om hur viktigt det är att inte tända mer än nödvändigt. Vistats ute i skogen regelbundet för att lära barnen att värna om naturen. Strategier för vidareutveckling: Arbeta mer intensivt med kompostering och bland annat göra en kompostplanka i skogen. Önskar en maskkompost hit till förskolan eftersom processen då skulle bli mer konkret för barnen. Eventuellt arbete med Grön flagg-diplomering

11 Medborgarperspektiv Kvalitetsredovisning 2008 Övergripande mål för enheten Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Arbetslaget skall beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Lpfö 98 ) Strategier för att nå målet Föräldrarna ges insyn och möjlighet till att påverka genom olika samarbetsformer. Arbetssätt i förhållande till målen delges föräldrarna kontinuerligt och en dialog förs om hur det pedagogiska arbetet genomförs på följande sätt: Föräldrar bjuds in till ett informationsmöte i juni inför inskolningen under hösten. Vi arbetar med att skapa bra kontakt under inskolningen och följer upp med inskolningssamtal Utvecklingssamtal Föräldramöte Brukarråd Drop-in kaffe Gårdsfest Möte vid åtgärdsprogram Resultat och måluppfyllelse Avdelningarna arbetar för en öppen och god daglig kontakt med föräldrarna. Tydlig information i entrén och samtal om förskolans planering, mål samt arbetssätt gör att verksamheten synliggörs. Föräldrasamverkan fungerar bra på enheten med god uppslutning på föräldramöten och andra aktiviteter. Föräldrarna visar på ett stort och positivt engagemang. Genom brukarrådet skall vi tillsammans anordna en sedan tidigare uppskjuten arbetskväll för att göra våra gårdar mer utmanande och öka samarbetet mellan föräldrar. I utvecklingssamtalen upplever pedagogerna att samtalet fokuseras mer på barns utveckling i och med det nya utvecklingssamtalsunderlaget. Pedagoger och rektor försöker vara lyhörda och lyssna till synpunkter. Kvalitetsenkät / Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Politiker och ledning vill få reda på vad föräldrar och barn/elever tycker om verksamheterna. En enkätundersökning genomförs vartannat år i alla verksamheter. Av de frågor som ställs har sektorn för utbildning och kultur valt att redovisa tre i kvalitetsredovisningarna. Svaren utgår från en femgradig skala där 1 är mindre bra och 5 mycket bra. Frågorna som ställs till föräldrarna till barn i förskolan är: Hur trivs ditt barn i förskolan?

12 Tycker du att ditt barn får ett bra bemötande i förskolan? Får du tillfälle att vid behov samtala med lärarna? föräldrar föräldrar Trivsel 4,6 4,6 Bemötande 4,5 4,3 Samtal 3,9 4,4 Strategier för vidareutveckling - Vikten av öppen och tydlig kommunikation. - Ta upp saker när det händer, så det inte blir för stora saker av en händelse. - Synliggöra vår verksamhet för de yngre barnen genom informationsblad och information i entrén. - Att bli tydligare med information om vem som är ansvarspedagog för barnen. - Föräldrarnas förväntningar på verksamheten är en fråga som man kan diskutera på föräldramöte och i brukarrådet. Uppföljning av likabehandlingsplan Vi har reviderat vår likabehandlingsplan under hösten. Det innebär att vi har tydliggjort rutinerna. Genom att kartlägga och diskutera vad det innebär för mig som pedagog. Vi har förankrat den på våra pedagogiska diskussioner. Den reviderade planen har lyfts upp i Brukarrådet och kommer att ligga på vår hemsida. Medarbetarperspektiv Prioriterade mål år 2008 Medarbetarskapet inom kommunen skall bland annat präglas av att utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Strategier för att nå målet Det nära arbetet i arbetslagen gör det viktigt att skapa ett öppet klimat, där pedagogerna både ger och tar samt vågar säga och stå för sina åsikter. Vi har fortlöpande arbete med PBS samtal på måndagar med dem som arbetar på det tidiga skiftet. Vi har avsatt 1,75 timmar/månad av planeringstiden till detta. Varje pedagog har under läsåret haft tid till friskvård inlagt i schemat. Några av pedagogerna har deltagande motionsutmaningen som att cykla till arbetet. För ökad delaktighet på enheten har personalen olika ansvarsområden t.ex. att vara: Hälsoinspiratör Kulturombud Fackligt ombud i enhetsråd

13 PBS-ansvarig och lärledare Handledare/mentor. Ansvar för hemsidan Kvalitetsredovisning 2008 För ökat delaktighet på avdelningen har personalen olika ansvarsområden som att vara: pedagogansvarig, schemaansvarig, ekonomiansvarig Resultat och måluppfyllelse Vi har fortsatt att träffas regelbundet tillsammans med rektorn i lärsamtal för att utveckla och stärka samarbetet. Höstens arbete har fokuserat på att skriva om vårat mål och att revidera vår likabehandlingsplan. För att stimulera ett gott och öppet klimat mellan kollegerna startade vi hösten med att vara på studieresa augusti. Alla fick tillfälle till att lära känna varandra i en lugn miljö. Strategier för vidareutveckling För att göra alla medarbetare delaktiga i kvalitetsarbetet behöver vi synliggöra årshjulet. Pedagogerna behöver mer tid för detta arbete och en tanke är att ge varje avdelning en halv eller heldag för utvärdering. Till dokumentation som pedagogerna gör på avdelningen skall vi ta fram en mall som underlättar för utvärderingen. Lärledarna behöver tid för att tillsammans diskutera vad vi skall samtala om. Funderingar finns kring att använda friskvårdstiden till ytterligare planeringstid. Medarbetarenkät Eftersom vi startade en ny förskola med ny personal så belyser enkäten bara en tredjedel av personalen. De som svarade viktade de här faktorerna högst. Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör. Mitt arbete är meningsfullt En medarbetarenkät genomförs vartannat år i Härryda Kommun. Enkäten ska dels ge en översiktlig bild av hur anställda i Härryda kommun trivs på jobbet. Dels ska varje arbetsplats genom enkäten få ett underlag för att diskutera vilka förbättringar som behöver genomföras. Under avsnittet helhetsbedömning i enkäten ställs tre frågor. Utifrån dessa svar sammanställs sedan ett värde, ett så kallat nöjd medarbetar index. De tre frågorna som indexet baseras på är: Hur nöjd är du med din nuvarande arbetssituation, hur väl uppfyller kommunen som arbetsgivare dina förväntningar och hur nära tycker du att du är en ideal arbetssituation? Maxvärdet är 100. NMI 2007 NMI 2007 totalt förskolorna

14 Ekonomiperspektiv Budget Budgetavvikelse