Kvalitetsredovisning Skårtorps Förskola. Kvalitetsredovisning Skårtorps förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 Skårtorps Förskola Kvalitetsredovisning 2010 Skårtorps förskola -1-

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Rutiner för kvalitetsredovisningen 4 Förskolan prioriterade mål Normer och värden 6 Uppföljning av likabehandlingsplanen 7 Genusperspektivet 8 Utveckling och lärande 8 Barns inflytande 11 Förskola och hem 12 Hållbar utveckling

3 Inledning Vår förskola ligger naturskönt med skogen in på knuten i samhället Härryda fem kilometer från Landvetter centrum. På förskolan har vi under hösten introducerat Grön flagg som är en del i vårt arbete med Hållbar utveckling. Vi vill inspirera till positiva upplevelser och stimulera barnens kreativitet och fantasi genom att låta barnen vara ute mycket i vår underbara natur, i skogen och på våra gårdar. Under höstterminen har vi aktivt arbetet med Hälsa och livsstil som är uppdelat i fem delområden. Ett av våra mål med detta arbete är att bli Grön flagg certifierade. Under året har vi genomfört många trevliga traditioner ute, gemensamt för alla barnen, såsom firandet av påsk, gårdsfest, midsommar, lucia, julspel och julgransplundring mm. För oss är det viktigt att arbeta långsiktigt med den sociala miljön och att det löper som en röd tråd genom verksamheten. I många av aktiviteterna som Veckans stjärna, kompissolen och boksamtal där barnen får vara delaktiga, lyfter vi fram och synliggör barnens tankar och reflektioner från deras vardagssituationer. Vår förskola består av två byggnader, ett gult hus med tre avdelningar: Linden 1-4 år, Violen 1-5 år, Humlan 1-5 år. Det vita huset är ett sutteränghus och har fyra avdelningar: Grodan, Salamandern, Trollsländan och Myggan, med barn i åldern 1-5 år. Här finns ett större kök som lagar mat till hela förskolan. Sammanlagt har förskolan ca 114 barn. Här arbetar 23 pedagoger och på de flesta avdelningarna är det två förskollärare och en barnskötare. För att utveckla och ansvara för vårt arbete med Grön flagg har vi två miljöansvariga. På förskolan finns också lärledare som har fått en utbildning i PBS, problembaserad skolutveckling och som leder pedagogernas lärsamtal vid exempelvis arbetslagsträffar samt vid pedagogiska träffar. För att främja förskolans IT-utveckling har vi, två IT-ansvariga. De ansvarar för hemsidan och vår lärplattform fronter

4 Rutiner för kvalitetsredovisningen Vi arbetar med att utveckla verksamheten på olika sätt, genom dokumentation, samtal i lärgrupper, på arbetsplatsträffar, på våra föräldramöten och i den dagliga kontakten med föräldrarna för att få syn på vad och hur lärandet har utvecklats. Vi intervjuar barnen och reflekterar tillsammans om vad de har lärt sig. Årshjulet har vi som grund för vårt kvalitetsarbete. Sammanställningen av avdelningarnas utvärdering görs stängningsdagen på våren och på arbetsplatsträffen i januari. För att göra den slutliga sammanställningen av kvalitetsredovisningen har tre pedagoger varit delaktiga. Elisabeth Andersson Förskolechef - 4 -

5 Förutsättningar för måluppfyllelse Nyckeltal: Barn, personal, antal avdelningar, ekonomi och IT Barn Totalt f-09 f-08 f-07 f-06 f-05 f-04 Totalt Antal inskrivna barn Antal barn med annat modersmål än svenska Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2010 Kvalitetsredovisning Personal Antal Antal Totalt Totalt 2009 kvinnor män 2010 Totalt antal anställda som arbetar med barn Totalt antal anställda som arbetar med barn omräknat till heltidstjänster Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB per den 15 oktober ,25 Personalens utbildningsnivå Ange antal anställda, omräknat till heltidstjänster efter utbildningsnivå (högst två decimaler) Antal kvinnor Antal män Totalt Förskollärarutbildning Fritidspedagogutbildning Barnskötarutbildning 7,05 7,05 Fritidsledarutbildning Lärarutbildning 1,60 1,60 Annan utbildning för arbete med barn 0,5 0,50 Saknar utbildning 2 2 Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB per den 15 oktober 2010 Avdelningar Antal avdelningar 7 Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2010 Ekonomiska förutsättningar Budget Budgetavvikelse Källa: Enhetens uppgifter från årsbokslut IT (Datortäthet) 2010 Antal datorer per avdelning 1-5 -

6 Källa: Enhetens uppgifter Enhetens kompetensutvecklingsplan På förskolan genomfördes under våren en kompetensutveckling i Grön flagg med all personal. Stiftelse Håll Sverige Rent erbjöd utbildning på Navet i Borås. Satsningen följdes sen upp med en utvärdering i lärgrupper samt vid medarbetarsamtalen. Från lärstämman Bästa möjliga möte har varje arbetslag gått på ett aktuellt område. PIM utbildning (Praktisk IT och Mediekompetens) har nästa alla pedagoger genomfört. Det ger dem större möjlighet till att dokumentera och visa på barns lärande. Hösten startade vi upp med implementering av vår reviderade läroplan, Lpfö98. Inför nästa år ser vi att tyngden av vår kompetensutveckling kommer att ligga på just Lpfö98 och vårt arbete med Grön flagg. Det är viktigt att pedagogerna får möjlighet till reflektion och att följa upp lärdomarna från kompetensdagarna. Enhetens prioriterade mål - Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Läroplan för förskolan) Förskolan mål har varit att arbeta med Hälsa och livsstil för att bli Grön Flagg. Vårt tema för året är Hälsa och livsstil med fem delmål, Utveckla den sociala miljön. Starta sopsortering Minska intaget av socker Fler organiserade rörelsetillfälle Öka utomhusvistelsen Utveckla den sociala miljön Mål: Arbeta med allas lika värde genom att var lyhörd för barnens tankar och åsikter. Arbeta med barns inflytande och mot kränkningar. Återkoppling till föregående års målarbete och resultat Flera avdelningar har arbetat i mindre grupper för att främja goda relationer och lättare utmana barnen i deras lärande. Det arbetet vill vi fortsätta med och utveckla för att lyfta fram allas lika värde och att alla är bra men på olika sätt. Strategier för att nå målet Avdelningarna på förskolan har arbetat på många olika sätt för att utveckla den sociala miljön. På en avdelning har sagofiguren Pettson hälsat på. Han berättade att han kände sig ensam och att han gärna ville prata med barnen en stund. På så sätt fick barnen samtala och reflektera kring känslor och det är något många avdelningar har fokuserat på i sitt arbete. Barnen har fått gestalta olika känslor med kroppen, fått ta del av rollspel där relationer och känslor lyfts fram samt beskrivit olika känslor i ord. Barnen har även berättat och dokumenterat vad de mår bra av. Då har de fått ta del av varandras tankar och kunskap i hur vi kan göra varandra glada. Flera avdelningar har även arbetat med Veckans stjärna. Då får det enskilda barnet vara i centrum under en vecka och dess tankar och åsikter har hamnat i fokus. Detta är en metod för att stärka barnets självkänsla samt visa att barnet är viktig och bra som hon/han är. Några har även arbetat med kompisintervjuer där barnen berättat om sina kompisars positiva sidor. En metod i det arbetet har varit boksamtal där vi utifrån en utvald bok ställer frågor och följer upp barnens tankegångar genom att rita, leka och återberätta

7 Vi lägger stor vikt vid samtal och reflektioner under vardagen tillsammans med barnen. Diskussionen om normer och värden skall hållas levande och vara en del av alla situationer som förekommer. Vid olika konflikter stannar vi upp låter barnen reflektera och sätta ord på vad de känner och tycker. Vi uppmärksammar positivt beteende och är tydliga med att vi inte accepterar några former av kränkande behandling. Kompisar skall vara snälla mot varandra! Linnea 5 år Vi märker att barnen har blivit bättre på att sätta ord på vad de känner samt blivit bättre på att kommunicera med varandra. Vid konflikter använder de sitt språk mer och förklarar vad de vill. Barnen har fått en ökad medvetenhet om hur man skall vara mot varandra och vi ser att vårt arbete har lett till ett tillåtande klimat och en sammanhållning i gruppen. Barnen lyssnar på varandra och behandlar varandra med respekt. På många avdelningar har dialogen med barnen mynnat ut i en kompissol. På solstrålarna står barnens tankar om hur man skall vara mot varandra. Att vara Veckans stjärna har påverkat barnen positivt. Barnen är stolta stjärnor och har blivit stärkta i sin självkänsla. Blyga barn har vågat vara i centrum i samlingen och tillbakadragna barn har vågat ta mer plats i vardagen. De har fått träning i att lita på sin förmåga och de har fått uppleva känslan av andras uppskattning. I de mindre grupperna får alla barn lättare utrymme. De har fått den tid de behöver, kan prata till punkt och tränat på att lyssna till varandra. Det har varit spännande och lärorikt att lyfta olika sorters problematik i boksamtal med barnen. Där har vi reflekterat och analyserat olika händelser och hur man eventuellt kan göra på ett annat sätt t.ex i en konflikt. Vi har kunnat lyfta fram och problematisera barnens tankar och åsikter och koppla dem till olika situationer och händelser i vardagen. Strategier för vidareutveckling Arbetet med den sociala miljön är ett långsiktigt arbete och löper som en röd tråd genom verksamheten. Många av aktiviteterna som Veckans stjärna, kompissolen och boksamtal kommer vi fortsätta med och vi ser vikten av att lyfta fram barnens vardagssituationer för granskning och reflektion. Vi vill i större utsträckning vara med i barnens fria lek och vi skall bli bättre på att uppmärksamma skymda platser både inne och ute, för att kunna se och förebygga eventuella kränkande behandlingar mellan barnen. En avdelning kommer att fördjupa arbetet med olika känslor med hjälp av känslobilder som vi kan ha till hjälp i konflikthantering och återberättande med barnen. Vi lägger stor vikt vid samtal med barnen och vi vill fånga upp och lyfta fram barnens tankar om hur man skall vara mot varandra samt förmedla allas lika värde, alla barn skall känna jag är bra som jag är. Uppföljning av likabehandlingsplanen Varje skola och förskola ska ha en plan mot kränkande behandling (enligt Skollagen) och en likabehandlingsplan (enligt Diskrimineringslagen). Dessa två planer får sammanfogas till en plan. På vår förskola har vi ständig granskning och diskussion kring enhetens likabehandlingsplan som uppdateras kontinuerligt för att stämma överens med nuläget. Varje vecka samlas en pedagog från varje avdelning i ett PBS (problembaserad skolutveckling) samtal. Det är en lärgrupp där vi pedagoger diskuterar om hur vi upplever oss själva i olika situationer och i mötet med barn, respektive vuxen. Denna process är viktig, då vi kan vara öppna mot varandra i gruppen och få möjlighet att säga vad vi tycker och tänker. Vi tänker olika, men det viktigaste är att vi har samma grundsyn - det vill säga att alla barn har lika värde men de bemöts utifrån varje individs förutsättningar

8 Likabehandlingsplanen presenteras personligen för föräldrarna vid föräldramöten där innehållet och syftet diskuteras. Föräldrarna påminns vid brevutskick att likabehandlingsplanen finns och att de kan läsa den på förskolans hemsida. Den finns även upphängd i tamburen på avdelningarna. Genom att intervjua barnen kring otrygga situationer här på förskolan blir vi mer uppmärksamma på vilka platser och tillfällen som skapar otrygghet för barnen. Vi samtalar med barnen om hur man är mot varandra och vi lyfter bland annat fram varandras olikheter och likheter för att utveckla en förståelse hos barnen om att alla är olika, men värda lika. På förskolan finns det barn med en annan trosuppfattning och vi lägger stor vikt vid flexibilitet, att alla skall behandlas med respekt samt att vi i största utsträckning tillgodoser den enskilda individens behov. Vi strävar mot en bra relation samt en öppen dialog med alla familjer för att barnet skall få så bra tid som möjligt på förskolan. För att motverka kränkningar har en avdelning satt upp lappar som beskriver vårt förhållningssätt, utifrån likabehandlingsplanen, runt bland annat måltiden. Då får föräldrar och vikarier snabbt en förståelse för hur vi arbetar kring den aktuella situationen och likabehandlingsplanen blir ett aktuellt och levande dokument i vardagen. Detta är något som kommer förankras på fler avdelningar. Genusperspektivet På enheten finns en medvetenhet och kontinuerlig reflektion och diskussion bland pedagoger gällande genus och genusarbete. Vi arbetar för ett tillåtande klimat och en atmosfär där individernas olikheter såväl som likheter ska vara till fördel och ses som en tillgång av varandra kan vi dra lärdom. Det är aldrig någon som ifrågasätter när pojkarna leker i prinsessklänning eller flickorna kör bilar och bygger med lego. Vi är noga med att alla får göra det som de tycker är roligt och vara som de vill. Vi arbetar aktivt med vårt bemötande av såväl varandra i personalgruppen som av barnen för att inte ytterligare förstärka förförståelsen att flickor ska vara söta och gulliga och pojkar fräcka och tuffa. Ett par nya rosa skor kan t.ex. vara snabba istället för fina. Inom enhetens erbjuds en varierande samling lekmaterial. I pedagoggruppen finns en medvetenhet om att materialet till viss del är könsstereotypt såsom lego, dockor, bilar, men vi arbetar för att uppmuntra alla barn att prova på olika aktiviteter oberoende av kön och vi är noga med att alla får vara med på det som de själva finner roligt och stimulerande. På enheten arbetar vi aktivt med utformning av den pedagogiska miljön för att inspirera barnen till att leka mindre könsuppdelade lekar eller lekar där traditionella könsmönster förstärks. En avdelning har inte längre speciella rum för ex. bygglek och docklek utan arbetar istället för att alla rum ska kunna användas till samtliga lekar för att barnen inte ska bli begränsade eller styrda av leksakernas placering på avdelningen. Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Läroplan för förskolan) Starta sopsortering - 8 -

9 Under läsåret 2010 påbörjade samtliga avdelningar på enheten arbetet med sopsortering. När komposteringen introducerades frågade ett barn om vi skulle få post i spannen. Vi ser nu att komposteringen blivit en naturlig del av vardagen. På alla avdelningar finns det komposthinkar där barnen själva får skrapa sina tallrikar efter varje måltid. Hinkarna töms sedan vid slutet av dagen i större komposteringskärl i soprummet. På enheten återvinns även mjölkkartonger samt papper och övrigt kontorsmaterial. Vi återvinner även använt material vid våra ateljéaktiviteter samt använder oss av material från naturen i skapande verksamhet, såsom kottar och pinnar. Vi har på enheten satt barnens delaktighet i fokus för att på bästa sätt uppnå målet. Under läsåret har vi arbetat för att göra barnen delaktiga i arbetet och utformat arbetet på ett lekfullt sätt för att stimulera engagemang. På enheten har man t.ex. lekt Kims lek med sopor samt tränat på vilka material olika saker är gjorda av för att på så sätt ta reda på hur vi ska sortera på rätt sätt. För att ytterligare illustrera för barnen vad som händer med soporna efter att vi sorterar och slänger i vårt soprum har vi använt oss av olika medier. Vi har läst böcker om ämnet samt visat film för de äldre barnen. För att barnen på ett fördelaktigt sätt ska kunna följa arbetet med sortering har vi på avdelningarna arbetat för att utforma sorteringen tillsammans med barnen. Flera avdelningar har tillsammans med barnen tillverkat lådor för att samla och återvinna olika material och symboler för märkning av olika kärl för att göra sorteringen tydlig och hanterbar för barnen. En avdelning har under året gjort studiebesök på såväl en större miljöstation och på ICA för att panta flaskor. Vid miljöstationen fick barnen själva sortera i de större kärlen. På ICA löstes pantkvittona in och barnen fick sedan tillsammans välja vad som skulle köpas in till avdelningen för de erhållna pengarna. I det här momentet bjöd vi in föräldrarna till att delta aktivt i vårt miljöarbete genom att t.ex. skicka med PET-flaskor som barnen kan panta. Inom personalgruppen har en större medvetenhet väckts och vi jobbar nu allt mer för att spara in på resurser. Vi är noggranna med att släcka lampor i de rum vi inte rör oss i eller släcker ner avdelningen helt då vi vistas utomhus. I hög grad sker nu även skriftlig kommunikation med föräldrar via mail istället för via pappersutskick. Vi har under årets gång märkt att barnen ser såväl kompostering som övrig sortering och återvinning som ett naturligt inslag i vardagen. Vid tillfällen då komposthinken inte står framme frågar barnen efter hinken och många barn vill gärna följa med till soprummet för att tömma komposthink. Vi ser även tendenser hos barnen att vara medvetna om miljöperspektivet i sitt sätt att förbruka material. Fröken, tänk på att inte slänga så mycket papper för då blir inte träden glada, uttryckte ett barn sig då en pedagog rensade sin pärm. Strategier för vidareutveckling Under kommande läsår fortsätter vi vårt arbete med sopsortering. Under våren påbörjar vi vårt arbete med vår nyinköpta varmkompost där barnen på ett ännu tydligare sätt kommer kunna följa vad som händer med våra matrester i naturens kretslopp. Vi planerar även att göra utflykter till olika platser för att fördjupa barnens kunskaper och ytterligare tydliggöra processen, såsom sopstationer och butiker där vi kan panta burkar och flaskor. På en avdelning har man för avsikt att fördjupa sig inom området via sitt redan pågående temaarbete med Vännerna i Kungaskogen och genom dessa karaktärer gå vidare in på temat skräp och miljö. Minska intaget av socker - 9 -

10 Vid måltiderna tänker vi vuxna på att vara goda förebilder för barnen vad gäller vårt intag av mat. Vi tar av grönsakerna och frukten, och uppmuntrar barnen att göra det samma. Vår uppfattning är att barnen tycker om frukt och grönsaker och vi är övertygade om att vår inställning påverkar barnen. I största mån väljer vi bort alla produkter med tillsatt socker i. Vid födelsedagar uppmärksammar vi barnens dag genom att vi tillsammans gör fruktsallad eller en speciell frukttallrik som barnen sedan bjuder sina kompisar på. Det är både nyttigt och känns festligt och speciellt för födelsedagsbarnet. Var är tårtan? frågade ett nytt barn när det var dags för kalas. Vi får en fin fruktbricka och den som fyller år får en egen fin frukttallrik! svarade en kompis. Barnen är så inställda på att det serveras frukt vid kalas att de inte tycker att det är något konstigt. När den nya pojken fick det förklarat för sig av en jämnårig flicka så ifrågasatte han inte det vidare. Utan han såg glädjen i flickan att det var något speciellt, fast det inte var tårta. Strategier för vidareutveckling Vi fortsätter arbeta på samma sätt som förut. Vi har vant oss av med glassen för länge sedan och saknar den inte. Kvalitetsredovisning 2010 Fler organiserade rörelsetillfällen På enheten har vi under läsåret arbetat aktivt för att kunna erbjuda barnen fler organiserade rörelsetillfällen. Vi har samarbetat över avdelningarna för att kunna ha roliga och spännande sång- och rörelsesamlingar utomhus. Gymnastik är ett förekommande inslag hos oss. Femårsgruppen har varannan vecka gymnastik i skolans gymnastiksal och för de barnen som inte går på detta erbjuds i hög grad gymnastik på avdelningarna med utgångspunkt i Friskis och Svettis gymnastikprogram Miniröris. En avdelning har startat en gymnastikgrupp där barn i åldrarna 2-4 år en gång per vecka har gymnastik när de äldre barnen går på gruppaktivitet. Vid våra samlingar på avdelningarna är vi noga med att använda oss av rörelselek som ett återkommande inslag flera gånger varje vecka. På enheten köpte vi under året in Riverstones ett material som kan användas både inom- och utomhus med syfte att stärka balans- och koordinationsförmåga. Vi har kunnat se att barnen under året som gått tagit fler egna initiativ till att själva leka rörelselekar samt danslekar. Vi har även kunnat märka att samarbetet över avdelningarna där barnen fått träffas i större grupper med barn och pedagoger från andra avdelningar lett till en ökad social förmåga och vilja att vara tillsammans med andra barn utanför den egna avdelningen. Strategier för vidareutveckling Vi fortsätter under kommande läsår att erbjuda barnen varierande och återkommande aktiviteter där rörelse och motorisk övning uppmuntras och utveckling stimuleras. Under vårterminen organiserar vi Skårtorpsvarvet där alla barn erbjuds möjligheten att delta i ett lopp i varierad längd efter barnets egen förmåga. Öka utomhusvistelsen

11 Utomhusvistelsen på enheten ökade under läsåret På enheten finns sedan innan en stark tradition av att vistas mycket ute, men under året arbetade vi för att öka utevistelsen än mer. Samtliga av enhetens avdelningar är nu ute minst en gång per dag och flera av avdelningarna har förlagt stora delar av sin verksamhet ute och går ut både förmiddag och eftermiddag. Vi har även arbetat för att förlägga aktiviteter som vi tidigare haft inomhus utomhus såsom Drop-ut fika i skogen för föräldrar istället för Drop-in. Då vädret är gynnsamt intar vi ofta såväl lunch som mellanmål utomhus, på gården eller i skogen. Vi uppmuntrar barnen att ta med sig inomhusaktiviteter och lekmaterial ut på gården och exempelvis bygga med lego ute. Då vi firar traditionella högtider påsk, midsommar och jul gör vi det utomhus på vår gård. Samtliga av enhetens avdelningar går nu till skogen minst en gång per vecka och vi passar på att gå fler gånger om det passar verksamheten. I skogen får barnen tillfälle att öva sin motorik i den omväxlande terrängen. Vi har även använt oss av naturen runt omkring oss i arbete med matematik och naturvetenskap och för att tydliggöra årstidsväxlingar. Vi ger även tid till fri lek i skogen och ser att barnens kreativitet gynnas av förutsättningarna i skogen där inga traditionella leksaker erbjuds. Våra barn har vant sig vid att vara ute mycket och frågar ofta själva efter att få gå ut. Ute finns större ytor för barnen att röra sig på och vi kan märka att barnen är mer kreativa i sin lek och inte lika styrda av lekmaterialet då de leker ute. Vi har kunnat se att barnen själva tar initiativ till att skapa med naturens material istället för färdigt material. Strategier för vidareutveckling Vi fortsätter att återkommande gå till skogen och använda oss av naturen i vårt arbete. Vi ser skogen som ett rum för lek och lärande och anser att allt vi kan göra inne kan vi göra ute. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Läroplan för förskolan). Barnens inflytande i förskolan märks i på olika sätt. De har varit delaktiga i hur deras miljö skall se ut och hur det skall vara möblerat på avdelningarna. I temaarbetena på de olika avdelningarna har barnens frågor och intressen fått styra inriktningen på arbetet. I temat Vännerna i Kungaskogen var barnen intresserade av hur djuren lever och bor vilket ledde till att barnen och pedagogerna tillsammans forskade om det. Genom barnens initiativ går även temaarbetet med Pettson och Findus vidare till nya dimensioner. När barnen ser att deras tankar och idéer blir tagna på allvar resulterar det i ökat intresse och vilja att driva temat vidare. Barnen får även inflytande över sin dag genom att t. ex välja aktiviteter. Vi försöker i största mån tillmötesgå deras önskningar men ibland behöver vi rösta om saken. Genom duplodemokrati får alla barn sin röst räknad och barnen ser konkret resultat med hjälp av klossarna

12 Strategier för vidareutveckling Det är viktigt att vi pedagoger för en kontinuerlig diskussion om vad barnens inflytande innebär för oss i vardagen. Vi vill ta del av aktuell forskning och utveckla arbetet för att barnens inflytande skall bli mer synligt och konkret. Vi vill i större utsträckning ta vara på och utgå ifrån barnens intresse och nyfikenhet när vi planerar vår verksamhet. En strategi i detta arbete är minimedarbetarsamatal. En liten återkommande intervju om hur barnen har det på förskolan och om det är något de saknar här. När vi frågade barnen om det fanns något som de ville göra här men inte får/har möjlighet att göra fick vi svaren: Bygga med trä och lim. Pyssla nya saker, papperhelikoprtar med mera. Detta tar vi till oss och vi vill ge barnen förutsättningar för att förverkliga sina idéer. Förskola och hem Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Arbetslaget skall beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Läroplan för förskolan). Strategier för att nå målet Vi har under läsåret 2010 använt oss av ett underlag för utvecklingssamtal där utvecklingssamtal utformats efter en standardiserad mall. Mallen har innan samtalet gått ut till föräldrarna för att de redan innan samtalet ska vara förberedda på vad samtalet ska kretsa runt och på så sätt själva kunna formulera sina tankar redan innan samtalet. Under vårterminen 2010 började vi arbeta med föräldraaktiv inskolning, vilket innebär att föräldrarna under inskolningen av sitt barn är med verksamheten under tre hela dagar. Under dessa dagar är föräldern med sitt barn under dagens alla delar såsom blöjbyten, matsituationer, påklädning, vila. Barnet får under den här tiden möjlighet att på ett tryggt och lugnt sätt göra sig hemmastadda i verksamheten och hela tiden känna tryggheten från föräldern. Den föräldraaktiva inskolningen syftar även till att ge föräldrarna möjlighet att få en inblick i vår verksamhet och lära känna pedagoger, andra barn och föräldrar. Vi har under året återkommande träffar med föräldrar så som föräldramöte, luciafirande, drop in fika, gårdsfest och den dagliga kontakten i tamburen. Föräldrar får också regelbundet information vi mejl. Utvecklingssamtalen har varit givande för oss pedagoger och föräldrarna har formulerat sin uppskattning runt dem. Föräldrarna uttrycker att dokumentationsmallen gör samtalets mål och syfte tydligt och ser fördelar i att de innan samtalet kan förbereda sig på frågor de själva vill lyfta i relation till mallens rubriker. Vi har prövat den föräldraaktiva inskolningen med goda resultat. Vi upplever inskolningen positiv och föräldrarna har varit nöjda. Föräldrarna har fått en möjlighet att delta med sitt barn i verksamheten och se vårt arbete i förskolan. Vi upplever att många av föräldrarna har varit intresserade och fått möjlighet till större insyn i vår verksamhet. Vi pedagoger anser att den föräldraaktiva inskolningen har gett oss bättre kontakt med föräldrarna. Föräldrarnas engagemang i miljöarbetet har uppmuntrat barnen att berätta hemma vad de har lärt sig och föräldrarna uttrycker att de kunnat dra lärdom av vad barnen kunnat berätta om hur sopsortering går till. Politiker och ledning vill få reda på vad föräldrar och barn/elever tycker om verksamheterna. En enkät genomförs vartannat år i alla verksamheter. Av de frågor som ställs har sektorn för utbildning och kultur valt att redovisa tre i kvalitetsredovisningarna. Svaren utgår från en femgradig skala där 1 är mindre bra och 5 mycket bra

13 Frågorna som ställs till föräldrarna till barn i förskolan är: Hur trivs ditt barn i förskolan? Tycker du att ditt barn får ett bra bemötande i förskolan? Hur upplevde du föräldrasamtalet med personalen om ditt barns lek och lärande? Föräldrars bedömning av: Trivsel 4,6 4,6 Bemötande 4,3 4,5 Samtal 4,4 4,4 Källa: De tre senast genomförda kvalitetsenkäterna i Härryda kommun (härryda.se) Strategier för vidareutveckling Vi vill fortsätta arbeta för att upprätthålla det goda samarbetet vi har med föräldrarna på enheten. Vi upplever att vi har ett gott samarbete och föräldrarna uttrycker både positiv och negativ kritik och det uppfattar vi som ett tecken på goda relationer. Vi fortsätter att arbeta med föräldraaktiv inskolning och fortsätter att vara lyhörda för och ta till oss av den positiva och negativa kritiken och utvecklar verksamheten därefter. Hållbar utveckling Vårt arbete med introducerat Grön Flagg som är en del i arbetet med för hållbar utveckling. Vi har valt att lägga all fokus på vårt arbete med Grön flagg i vårt kvalitetsarbete. I