Kvalitetsredovisning 2009 Örtagårdens och Hulelyckans Förskolor

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Örtagårdens och Hulelyckans Förskolor Inledning Örtagårdens förskola är den första förskolan som byggdes i kommunen år I dag består den av fem avdelningar, två småbarnsavdelningar, två syskonavdelningar samt en äldrebarnsavdelning. Totalt är 88 barn placerade på förskolan. När man kommer in på Örtagården så får man en känsla nostalgi och genuin värme. Många har arbetat här lång tid och det har satt sin prägel i huset. Förskolan ligger i centrala Mölnlycke med närhet till Kulturhus, bibliotek mm. Det är bara några minuters promenadväg till den natursköna Wendelsbergsparken. Örtagården har specialinriktat och anpassat sig för barn med olika funktionshinder. På förskolan finns ett storkök där all mat lagas. Hulelyckans förskola startade hösten Det är en liten förskola med två avdelningar, en småbarnsavdelning med 15 barn i åldrarna 1-3 år samt en äldrebarnsavdelning med 18 barn i åldrarna 3-5 år. Förskolan har små lokaler och därför är det mindre antal barn i grupperna. Förskolan har ett litet kök där frukost och mellanmål tillagas, medan lunchen kommer från Örtagården. Förskolan ligger i anslutning till Örtagården och tillhör samma enhet. Många av medarbetarna har varit här i många år vilket gör att verksamheten är stabil och trygg. Personalen trivs och bryr sig om varandra vilket skapar en god stämning på arbetsplatsen. Grunden i verksamheten är trygghet, tillit och att barnen skall tycka att det är roligt att komma till förskolan. Varje barn skall få möjlighet att utvecklas på sin nivå och mötas med respekt. När barnen är trygga skapas goda förutsättningar till utveckling och lärande. Vi lägger stor vikt vid lekens betydelse. I det som kan uppfattas som att barnen bara leker är där det sker mycket lärande tillsammans med andra barn och pedagoger. I leken och med stöd av pedagoger sker lärande inom alla delar ur läroplanen som är vårt styrdokument.. De lär sig om matematik, språk, teknik, naturvetenskap, socialt samspel och normer och värden. Leken lägger grunden till en framtida förståelse om barnet får stöd och hjälp med att sätta det i sitt sammanhang

2 Årshjul för kvalitetsarbetet på enheten Mars/April Utvärdering av den lokala arbetsplanen. Upprätta kvalitetsredovisning i samverkan med personalen. Februari/Mars Kvalitetsenkäter med riktade frågor om den lokala arbetsplanen till elever, föräldrar, personal. Maj Utvärdering av vårens arbete. Planering av höstens arbete. Ev. justera lokal arbetsplan. Augusti Process på enheten. Utarbeta/implementera lokal arbetsplan Under genomförandefasen ska man organisera skolans inre arbete t. ex. lärgrupper, kompetensutveckling, 0-16 perspektivet, elevhälsa Januari/Februari Gemensam uppföljning av den lokala arbetsplanen. Dokumentation av lärdomar från olika arbetsgrupper. Kvalitétsarbetet pågår under hela året genom att varje avdelning utvärderar och analyserar sin verksamhet på avdelningsplaneringar och reflektionstid. De analyserna ligger till grund för den årliga utvärderingen. Därefter har vi gjort en tvärgruppsanalys av varje mål för att få en samlad bild för enheten. Perspektiven i sammandrag Vid inventering och analys av arbetet med våra mål där även arbetet med hållbar utveckling ingår valde vi att ytterligare utveckla strategier och arbetssätt utifrån förra årets 4 mål: Matematik Rytmik och rörelse Miljö och natur Barns inflytande Leken har en central plats i förskolan och alla aktiviteter sker på ett lättsamt och lekfullt sätt där alla barn stimuleras utifrån sin nivå och sina förutsättningar. När vi lär oss te.x matematik och naturen gör vi det i ett naturligt sammanhang så att det blir så konkret som möjligt. Tillsammans löser vi problem och utifrån sin förståelse gör vi nya lärdomar

3 Eftersom vi har lagt stor vikt på barns delaktighet och inflytande i arbetet med vår likabehandlingsplan och efter inspiration av en föreläsning om barns delaktighet valde vi också att börja utforska nya arbetssätt omkring det. Pedagogerna har utvecklat rutiner och arbetssätt som gynnar de uppsatta målen och dem finns tydligt med i vardagsarbetet. I slutet av terminen gör vi en ny nulägesanalys för att gå vidare med nya mål och strategier. Personalen på Örtagården har stor erfarenhet av att arbeta med barn med funktionshinder och här finns en hög kompetens. Personalen anpassar verksamheten och miljön och ger det stöd som barnen behöver så att de kan delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar. Här finns en positiv människosyn och vi vill skapa en miljö där alla barn behandlas efter sin utveckling för att få lika möjligheter och värde. Pedagogerna är mycket kompetenta och utvecklar ständigt det inkluderande arbetssätt som utmärker vår förskola. Vi har ett bra samarbete med stödenheten i kommunen. Därifrån får vi extra stöd med strategier och arbetssätt med hjälp av specialpedagog, psykolog och talpedagog alltefter behov.. För att verksamheten skall lyckas krävs att vi har ett bra samarbete med våra vårdnadshavare och det dagliga mötet är en viktig del i det. Vi vill gärna att vårdnadshavarna är insatta i verksamheten och vet hur barnen har det i förskolan. De skall även ha regelbunden information om vad vi arbetar med och ha insyn i det. Enligt brukarenkäten tycker vårdnadshavarna att förskolorna ger en hög kvalité i arbetet med deras barn utveckling men även på det bemötande som ges från personalen och det är positivt. En gång per termin har brukarrådet träff då föräldrarepresentanter, personalrepresentanter och rektor träffas för att samtala om aktuella frågor. Samverkan mellan personal sker när vi har arbetsplatsträffar en gång i månaden. Då arbetar vi ofta i så kallade lärgrupper där olika frågeställningar om förskolans pedagogiska utveckling bearbetas. Information och kortare frågor tas upp på våra husmöten ungefär var fjortonde dag. Vi har vidtagit åtgärder för att få ekonomin i balans med ett resultat som gav ett litet underskott. Agneta Nylander - 3 -

4 Verksamhetsperspektiv Prioriterade mål år 2009 I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar miljö där det egna lärandet blir synligt. Utifrån förskola grundskolas gemensamma vision tog vi fasta på att arbeta med hållbar utveckling utifrån de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven. Genom att vistas utomhus, få röra på sig, träna avståndsbedömning och perspektiv tränar vi hjärnan på olika sätt som stimuleras till en bättre förmåga till inlärning. Vi vill uppmuntra barnen till att vilja röra sig genom att arbeta med rytmik och rörelse. Det gör vi både inomhus och ute. Framförallt vill vi ge barnen lärande och upplevelser i naturlig miljö som i skogen. I skogen får vi in lärande omkring kretslopp och miljövård men det är också en bra plats att pröva sina motoriska förmågor med att gå på ojämn mark, klättra i träd, balansera m.m. Här arbetar vi också med matematiken med hjälp av naturens resurser genom att samla former, färger, mäta och träna begrepp som framför, bakom, över och under. Besöken i skogen ger också många tillfällen till socialt samspel genom att träna samarbete, vänta på sin tur, leka organiserade lekar m.m Miljö och natur Mål. Vi vill stimulera till ett intresse för barnen att vistas i skogen. Strategier för att nå målet Vistas ofta i skog och närmiljö och tillsammans bearbeta det vi sett och upplevt. Utmana och uppmuntra till ett ökat lärande och en nyfikenhet till naturen. Spara, sortera och återanvända material Indikatorer att vi har nått målet Ser barnen fram emot skogsdagen och övrig utevistelse? Har alla roligt? Förstår barnen vikten av att hålla rent i naturen? Är barnen rädda om våra saker? Är barnen intresserade av djur och natur Visar de intresse för miljön. Pratar de om vad de sett och hört? Måluppfyllelse Barnen ser fram emot skogsdagarna där de har roligt och leker med det som finns i naturen. De har blivit säkrare och vågar upptäcka saker på egen hand och visar intresse för växter och djurliv. De vet också att vi skall vara rädd om miljön och inte skräpa ner

5 I förskolan är barnen delaktiga i att sortera sopor, spara på el och vatten. Vidareutveckling Fördjupa arbetet omkring slit och släng jargongen. Utveckla en högre förståelse om behovet att vara rädd om saker och konsekvenserna om det kastas på sophögen. Öka kunskapen om vårt kretslopp. Matematik Mål Utveckla en grundläggande förståelse till matematiska begrepp i vardagen Utveckla en förmåga till egen problemlösning. Strategier för att nå målet Vi vuxna skall använda matematiska begrepp i vardagen. Tex vid måltider, samlingar, i tamburen. Den kan vara te.x över under, framför,bakom,större än, mindre än. Vi skall uppmuntra och vägleda barnen till egen problemslösning genom att ge barnen frågor som hjälper de att komma på en egen lösning. Bjuda in Lena Landgren kommunens matematikutvecklare för förskolan som kan ge inspiration till nytänkande. Olika material såsom siffror, former mått, konstruktionsmaterial skall finnas tillgängligt för barnen att experimentera och konstruera med. Även naturligt material tex ifrån skogen används till lekar och spel. Rim, ramsor, fingerlekar finns med varje dag. Indikatorer att vi har nått målet Använder barnen matematiken i sin lek? Förstår de begreppen som används? Har vi vuxna blivit mer medvetna om matematik. Utvecklar barnen sitt logiska tänkande. Kan de sortera tex. vid städning? Visar de intresse för mängdlära? Visar barnen nyfikenhet för matematiken? Måluppfyllelse Pedagogerna har utvecklat en hög medvetenhet omkring matematiken som gör att begrepp och problemlösningar är ett naturliga inslag i arbetet. Barnen delar och delar med sig och ser till att saker räcker till alla. De använder begrepp som de hör pedagogerna använda och de räknar spontant i olika situationer. Ett exempel är en flicka som sitter och leker med lego. Bredvid henne finns två pojkar med samma namn. Flickan tittar plötsligt upp och utbrister där sitter två stycken Kalle och min pappa heter också Kalle Då blir det ju tre Kalle!! Lena Landgren, kommunens matematikutvecklare gav oss bekräftelse på att vi faktiskt gör en hel del i verksamheten. Lena fick oss att få syn på det! Vi använder olika begrepp, låter barnen räkna ut hur t.ex frukt skall delas så att det räcker till alla. Vi spelar spel, räknar sorterar och klassificerar. Naturen ger många tillfällen till matematik där både logik och bergreppsbildning tränas bland annat med hjälp av boken Leka och lära matematik ute Vidareutveckling Ta vara på barnens intresse och erbjuda lockande material som stimulerar det logiska - 5 -

6 tänkandet. Erbjuda mera möjligheter till experiment både inom och utomhus. Rytmik och rörelse Mål Vi vill stärka barnens kroppsuppfattning och motorik genom olika aktiviteter. Skapa en lust till rörelse som gynnar hälsa och välbefinnande. Strategier för att nå målet Erbjuda barnen dagliga möjligheter till rörelse genom olika aktiveter som t.ex: Hinderbanor, rörelsesånger Regelbunden rytmik och rörelse. Promenader och lek i skog och mark Rörelselekar ut och inne. Djembetrumma Spela musik ( även klassisk) och inspirera till dans Daglig utevistelse Indikatorer att vi har nått målet Tycker barnen att det är lustfyllt att röra sig? Kan de ta rörelse instruktioner? Tar de initiativ till skapande verksamhet. Vågar och kan de? Ökat självförtorende? Har de utvecklat sin rörelseförmåga? Ber barnen om att fröken skall sätta på musik? Dansar de mycket? Vill de använda instrument? Måluppfyllelse Vi ser att barnen är mer aktiva i leken och tycker att det är roligt att röra sig. Självförtroendet har ökat och barnen vågar ta mer initiativ. Koordination och kroppsuppfattning utvecklas positivt och de blir säkrare. De små barnen kan be om att fröken sätter på musik och dansar spontant till den. Vidareutveckling Bli bättre på att använda instrumentlådan tillsammans med barnen. Lära barnen fler dans och rörelselekar. Barns inflytande - 6 -

7 Mål Öka barns inflytande och påverkan i verksamheten Strategier Arbeta med den demokratiska processen på ett sådant sätt att barnen känner sig mer delaktiga i beslut som berör dem. Personalen skall arbeta för att minska antalet nej under dagen och öka barnens möjlighet till egna val. Genom att pedagogerna strävar efter att lyssna på barns behov och önskemål skall barnen få ett större inflytande över sin vistelse i förskolan Indikatorer att vi nått målet Har barnen blivit mer delaktiga i verksamheten och kommer de med förslag till förändringar eller aktiviteter? Har vi minskat antalet nej och ökat möjligheterna till ett eget val. Vågar de uttrycka sina åsikter? Måluppfyllelse De vågar komma med förslag och känner att de tas på allvar och blir respekterade. Pedagogerna lyssnar på barnens önskemål och har minskat antalet nej så att barnen känner att deras ord och önskan är något värt Vidareutveckling Utveckla en balans för det som barnen kan vara med att påverka. Prata om vilka ramar som finns och vad barnen inom det kan påverka. Pedagogerna skall så långt det är möjligt arbeta för en miljö där det ges tid till lek och avbrotten minimeras. Skapa tillfälle för pedagogerna att samtala om och fördjupa arbetet med barns inflytande genom att intervjua barnen regelbundet. Övergripande mål för enheten Vi arbetar för att få kreativa och nyfikna barn som känner lust och vilja till egen utveckling och lärande. Strategier för att nå målet Vi uppmuntrar barnen att pröva själva efter sin egen förmåga. Gör barnen medvetna om vad de lärt sig genom mycket beröm. Vi skapar en positiv anda och en tillåtande miljö. Att inte vara för snabb att säga nej när barnen leker, testar och är kreativa, utan istället undersöka vad barnen egentligen gör. Allt som dom vuxna tycker ser ut som bus är inte alltid det. Vi varierar materialet så att det ska kännas utmanande. Utnyttjar lokalerna efter barnens behov (möblerar om) Delar upp barnen i mindre grupper. Resultat och måluppfyllelse - 7 -

8 Barnen är ständigt sysselsatta med utforskande lekar, stora som små. De stora barnen tar egna initiativ till aktiviteter. Barnen är mer självständiga, de ställer frågor och reflekterar mer. De är entusiastiska, kreativa och ivriga att lära sig nya saker. Barnen respekterar och lyssnar på varandra.. Strategier för vidareutveckling Kontinuerligt reflektera tillsammans om barnen och vårt eget förhållningssätt. Barnen skall vara delaktiga i vad som skall finnas med i portfolion. Uppmuntra barnens nyfikenhet och kreativitet genom att skaffa mer naturmaterial, läsa böcker m.m. Ge barnen mer tid att få pröva på. Att vi vuxna är mer flexibla, inte vara så styrda av alla tider. Det sociala samspelet Alla barn skall utveckla sin förmåga till ansvarsfulla,sociala och toleranta individer som skall fungera tillsammans. Strategier för att nå målet Pedagogerna är närvarande och engagerade på golvet där barnen är. Vi hjälper barnen att tolka varandra då de inte alltid har ett eget tal eller inte förstår varandras avsikter. Delar in barnen i mindre grupper för att ge dem mer ro att leka tillsammans, både inne och ute. Genom att undvika statiska grupper vill vi synliggöra alla barn och lyfta och stärka de barn som sällan tar plats. Vi sätter tydliga gränser och tränar turtagning. Pedagogerna är goda förebilder genom att visa hur man ska vara mot varandra. Vi är öppna, lyhörda och vaksamma på gruppdynamiken lyssnar in vad som sägs och görs. Resultat och måluppfyllelse Barnen hälsar glatt på sina kamrater och fröknar när de kommer till förskolan. De delar gärna med sig och tar inte från varandra. De är goda kamrater och hjälper varandra. De har också lärt sig att vänta på sin tur och att alla inte kan göra allt samtidigt. Den fria leken fungerar bättre nu än tidigare, vi har få konflikter. Strategier för vidareutveckling Intervjua och samtala med barnen om hur de tycker att det är i förskolan och vad de tänker om leken. Förutsättningar för måluppfyllelse Utrustning - 8 -

9 Varje avdelning har en bärbar dator och det finns en vilja att använda dem regelbundet och mer effektivt. Tyvärr har vi haft stora problem med åtkomst till nätverket och det finns många, långa tillfällen då det inte har gått att komma in alls. Dessa problem hindrar utvecklingen i arbetet och det skapar stor irritation. På grund av det har vi inte ännu lyckats få igång en fungerande digital kontakt med hemmen. Det har också varit svårt att utnyttja de gemensamma mappar med tips och idéer som finns på det pedagogiska nätet. Det är krångligt att använd kommunens självservice eftersom det är lång väg dit. Trots det har flertalet valt att delta i PIM utbildningen och många har redan tagit PIM 3. Den näst sista gruppen har precis startat sin utbildning. Det gör att IT arbetet går framåt och att kunskaperna ökar. Alla kan nu läsa och skicka mail. Man kan också spara foto och dokument i mappar. Det har varit bra att få hjälp av Cristina Ahlström kommunens IT utvecklare för förskolan. De som har känt osäkerhet har kunnat ringa henne för att få den hjälp de behöver. Sedan en tid tillbaka har vi fått glädjen av att bli ägare till en projektor. Den kan ge pedagogerna stora möjligheter att visa sitt arbete och bilder på föräldramöten. För barnens del kan den användas i lärande syfte med undervisande filmer och annat. Barn och personal Örtagården är organiserad med två avdelningar i åldrarna 1-3 år. Där är det 15 barn inskrivna Två avdelningar är syskon grupper 1-5 år med 20 barn och en är en äldrebarnsgrupp 3-5 år med 21 barn. Varje avdelning utom en är bemannad med tre heltider. Den avdelningarna har små utrymmen och vi har därför valt att ha färre barn i den gruppen vilket ger konsekvenser på personaltätheten. Där finns idag 17 barn och 2,55 i personal. Örtagården Barn Totalt f-08 f-07 f-06 f-05 f-04 f-03 Antal inskrivna barn Antal barn med annat modersmål än svenska Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2009 Antal Antal Personal kvinnor män Totalt Totalt antal anställda som arbetar med barn Totalt antal anställda som arbetar med barn omräknat till heltidstjänster 16,4 0 16,4 Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB per den 15 oktober 2009 Avdelningar Antal avdelningar 5 Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2009 Personalens utbildningsnivå Ange antal anställda, omräknat till heltidstjänster efter utbildningsnivå (högst två decimaler) Antal kvinnor Antal män Totalt Förskollärarutbildning 7,45 0 7,45 Fritidspedagogutbildning Barnskötarutbildning 7,95 0 7,95-9 -

10 Fritidsledarutbildning Lärarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Saknar utbildning Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB per den 15 oktober 2009 Hulelyckans förskola består av en äldrebarnsgrupp 3-5 år med 18 barn och 2,75 i personal och en för de yngre barnen 1-3 år med 3,0 i personal. Vi har åldersindelade grupper för att på ett bättre sätt kunna anpassa miljön efter barnens utvecklingsnivå och behov. Vi vill öppna upp och samverka mellan avdelningarna och skapa en samhörighet för alla i huset. Då blir det lättare att samarbeta och ta tillvara personalens kompetens. Fördelningen mellan barnskötare och förskollärare är enligt normen och all personal är utbildad. Hulelyckan Barn Totalt f-08 f-07 f-06 f-05 f-04 f-03 Antal inskrivna barn Antal barn med annat modersmål än svenska Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2009 Personal Antal Antal kvinnor män Totalt Totalt antal anställda som arbetar med barn Totalt antal anställda som arbetar med barn omräknat till heltidstjänster 6,15 0 6,15 Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB per den 15 oktober 2009 Avdelningar Antal avdelningar 2 Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2009 Personalens utbildningsnivå Ange antal anställda, omräknat till heltidstjänster efter utbildningsnivå (högst två decimaler) Antal kvinnor Antal män Totalt Förskollärarutbildning 3,6 0 3,6 Fritidspedagogutbildning Barnskötarutbildning 2,55 0 2,55 Fritidsledarutbildning Lärarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Saknar utbildning Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB per den 15 oktober

11 Hälsa och livsstil Både Örtagården och Huleyckans personal har stor erfarenhet av att ta emot barn i behov av stöd. Här är det självklart att alla barn finns med i verksamheten på sina villkor. Barnen finns med i den dagliga verksamheten med stöd av sin assistent. Assistentens funktion är viktig för att undanröja de hinder som finns för en positiv inkludering. Vi har också ett mycket bra samarbete med stödenheten som besöker oss regelbundet. Deras besök är viktiga eftersom de kommer in med mer kompetens och nya ögon så att arbetet kan utvecklas och finna nya former. Nya strategier och arbetssätt tas emot positivt eftersom de är viktigt för alla att det görs framsteg. Att se varje individs utveckling och behov är grunden för att arbetet med gruppen skall utvecklas. För alla barn med särskilt behov upprättas handlingsplaner tillsammans med föräldrarna. När våra barn med annat modersmål börjar hos oss får de bra stimulans i svenska språket ihop med övriga kamrater. Pedagogerna är alltid tydliga och är noga med att sätta ord på saker. Läsning, sång och ramsor tillhör vardagsarbetet och det utvecklar språket positivt för alla. De flesta barn med annat modersmål lär sig snabbt svenskan. Vi vill lyfta deras hemspråk genom att lära oss några ord tillsammans från olika situationer. Om vi märker att det finns större svårigheter stödjer vi dessa barn utifrån en överenskommen plan. TRAS - materialet används och är ett bra hjälpmedel för att kartlägga behovet. Det är ett material som hjälper oss att kartlägga barns språkutveckling så att vi kan få syn på och stödja där ev. svårigheter finns. Specialpedagogerna hjälper gärna till med det. De stödjande verksamheterna kan vara språkliga aktiviteter i smågrupper, mycket läsning och samtal så snart det ges tillfälle. I vissa fall tar vi även hjälp av kommunens talpedagog. Eftersom vi vet att barn idag får i sig för mycket socker har vi tagit bort alla sötsaker i förskolan. Vi följer den matpolicy som finns för förskolorna i Härryda kommun. Födelsedagar firas utan godis och barnen får uppmärksamhet på att alternativt sätt. Det kan vara att man får sitta på en speciell stol med en krona på huvudet och vi sjunger Ja, må han leva för barnet. Barnen nöjer sig med detta och tycker att det är fint och spännande. Utevistelsen är en angelägen del av verksamheten. Alla avdelningar är ute minst en gång varje dag och gärna mer. På sommarhalvåret är vi naturligtvis ute så mycket det går och mellanmålet intas ibland på gården. När barnen är ute får de möjlighet att träna andra färdigheter och grovmotoriken utvecklas när de gungar, springer och klättrar. Det finns också tillfällen att träffa andra kamrater från andra avdelningar och det sociala kontaktnätet utökas. Gården inbjuder till att skapa i sandlådor och laga mat i vårt utekök med sand och vatten. Här finns också små hus där barnen kan leka rollekar med varandra. Men framförallt så ger utevistelsen en bättre hälsa och smittor överförs inte lika lätt som inomhus. Leken har stort utrymme i verksamheten. Det är där barnen interagerar med varandra och lär sig sociala regler och utvecklar sin fantasi. Pedagogerna finns med och hjälper till vid konflikter med även till att utveckla leken genom att ställa frågor till barnen. Vad kan ni gör nu? Hur skall ni bygga vidare? Vad kan man göra istället? Leken kan också ge tillfälle till frågeställningar som man kan forska vidare på. Det kan vara att någon undrar var sminket kommer ifrån eller varför dinosaurierna dog ut?

12 I verksamheten är det självklart att alla får och kan delta i olika aktiviteter och lekmaterial utifrån lust och önskemål. Vi gör ingen skillnad på flicka eller pojke. Vi har däremot inte fördjupat oss i ämnet genusperspektiv men vi ser det som ett framtida utvecklingsområde. Medborgarperspektiv Övergripande mål för enheten Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Arbetslaget skall beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Lpfö 98 ) Strategier för att nå målet Enligt resultat från föräldraenkäten2008 vi har kunnat konstatera att vi har nöjda föräldrar. Därför har vi valt att fortsätta arbetet utifrån tidigare plan. Vi strävar efter att ha en daglig kontakt när föräldrarna lämnar och hämtar sitt barn. Pedagogerna skriver månadsbrev till föräldrarna om vad som är gjort och vad som kommer att hända framöver. Information sätts upp på avdelningens anslagstavla. Några avdelningar har valt att informera mer med hjälp av e-post. Under året har vi t.ex föräldramöten, drop-in kaffe, sommarfest och luciafirande där föräldrarna träffar varandra och där tillfälle ges till mer informella samtal. Utvecklingssamtalen planeras in på vårterminen. Som stöd till det samtalet använder vi oss av förskolornas gemensamma samtalsunderlag som är utformad efter en del av läroplanens mål. Rektor bjuder in till brukarråd en gång per termin där bland annat frågor om säkerhet behandlats. Vi har tagit upp likabehandlingsplanen och vårt arbete med den har diskuterats. Vi beskriver och pratar också om det pedagogiska arbetet med fokus på de prioriterade målen. Det har varit bra och givande möten där föräldraperspektivet har kommit fram. Politiker och ledning vill få reda på vad föräldrar och barn/elever tycker om verksamheterna. En enkätundersökning genomförs vartannat år i alla verksamheter. Av de frågor som ställs har sektorn för utbildning och kultur valt att redovisa tre i kvalitetsredovisningarna. Svaren utgår från en femgradig skala där 1 är mindre bra och 5 mycket bra. Frågorna som ställs till föräldrarna till barn i förskolan är: Hur trivs ditt barn i förskolan? Tycker du att ditt barn får ett bra bemötande i förskolan? Hur upplevde du föräldrasamtalet med personalen om ditt barns lek och lärande? Föräldrars bedömning av: Trivsel 4,6 4,6 - Bemötande 4,5 4,

13 Samtal 4,3 4,3 - Källa: De tre senast genomförda kvalitetsenkäterna i Härryda kommun genomfördes ingen mätning på Örtagården/Hulelyckans förskolor. Uppföljning av likabehandlingsplan Efter analys av verksamheten har vi kommit fram till att det finns tillfällen under dagen där barn kan uppleva kränkning. Vi har våra rutiner och hjälper barnen att anpassa sig till dem. Det finns dock tillfällen som kan vara extra känsliga för barnet. Det kan vara tex. under måltider, vila, toalettbesök och dolda miljöer inne och ute i förskolan. För att komma åt detta har vi ett frågeformulär som riktar sig till barnets upplevelse.exempel på frågor kan vara: Känner du dig glad när du kommer till förskolan eller Tycker du om att äta på förskolan. Svar alternatvi är då ja eller nej och möjlighet till kommentarer. Frågorna skall besvaras tillsammans med föräldrarna så att samtalet med barnet är i en trygg situation. På så vis blir även föräldrarna delaktiga. För de yngre barnen är det den vuxnes ansvar att vara lyhörd och se. Tanken är att detta formulär skall göras inför utvecklingssamtalet så att det finns tillfälle att samtala om svaren i lugn och ro. De äldre barnen svarade tillsammans med sina föräldrar och de svaren resulterade i att vi behövde se över möjligheten till enskildhet på toaletterna. En avdelning förändrade strukturen på vilan så att barnen fick en större valfrihet. Vi fick också syn på platser ute på gården som kräver tätare tillsyn av pedagogerna. Det var svårare med de yngre barnen men enkäten gav tillfälle för föräldrar och personal att samtala om vissa frågor som man annars inte hade gjort. Varje vårtermin kommer vi att ha utvärdering av arbetssättet enligt dessa frågeställningar. Den utvärderingen är i skrivande stund inte gjord Har vi haft regelbundna samtal om likabehandlingsplanen på tex. APT, lärgrupper? Har arbetslagen upprättat handlingsplan utifrån de synpunkter som enkäten gav? Har vi tillmötesgått individens behov? Är besluten grundade på barnens förslag Har barnen varit delaktiga i besluten? Har föräldrarna haft möjlighet att påverka? Når vi alla berörda genom detta arbetssätt? Hur går vi vidare? Medarbetarperspektiv Prioriterade mål år 2008 Medarbetarskapet inom kommunen skall bland annat präglas av att utifrån en positiv människosyn ha mod och vilja att bidra till ett öppet klimat och goda relationer på arbetsplatsen. Resultat och måluppfyllelse

14 På Örtagården och Hulelyckan finns det en genuin positiv människosyn som präglar miljön i arbetslagen. Man bryr sig om och stöttar varandra i olika situationer och det är en god stämning i personalrummet. Man trivs! Enligt svaren på medarbetarenkäten tycker man att det finns en öppen dialog på arbetsplatsen och att alla får komma till tals. Medarbetarna tycker också att arbetet är stimulerande och att det finns ett bra samarbete i den grupp man tillhör. Medelvärdet på NMI är lägre än genomsnittet och efter samtal i grupper om vad det står för var svaret entydigt att man tycker att det är för stora barngrupper och för lite resurser. Det kan vi också se från resultatet av frågan om man tycker att man har en rimlig arbetsbelastning som fick snittbetyg 3,1. Här är man alltså inte riktigt nöjd med kommunen som arbetsgivare. Samverkan Varannan vecka har vi husmöte där en representant per avdelning deltar och där aktuell information och gemensamma frågor tas upp. En gång per månad på kvällstid har vi arbetsplatsträff där vi tar upp lite större frågor som till exempel ekonomi, förändringar och förskolan utveckling. För att varje avdelning skall kunna ha så kallad reflektionstid med varandra i arbetslaget varje vecka stödjer arbetslagen varandra genom att ta ansvar för ytterligare avdelning vid det tillfället. Strategier för vidareutveckling På enheten skall vi bli ännu bättre på att stötta varandra och visa förståelse mot varandras arbetssituation. Vi skall också sträva efter att tänka positivt och vara flexibla. Vi skall sträva efter att arbeta lugnt och påminna varandra om det. Ge varandra beröm oftare Gruppen uttryckter också vikten av stöd och uppmuntran från rektor. Medarbetarenkät En medarbetarenkät genomförs vartannat år i Härryda Kommun. Enkäten ska dels ge en översiktlig bild av hur anställda i Härryda kommun trivs på jobbet. Dels ska varje arbetsplats genom enkäten få ett underlag för att diskutera vilka förbättringar som behöver genomföras. Under avsnittet helhetsbedömning i enkäten ställs tre frågor. Utifrån dessa svar sammanställs sedan ett värde, ett så kallat nöjd medarbetar index. De tre frågorna som indexet baseras på är: Hur nöjd är du med din nuvarande arbetssituation, hur väl uppfyller kommunen som arbetsgivare dina förväntningar och hur nära tycker du att du är en ideal arbetssituation? Maxvärdet är 100. NMI För enheten* För förskolorna totalt Källa: Medarbetarenkät Härryda kommun. *Örtagården och Hulelyckan resultat är sammanvägt

15 Enhetens kompetensutvecklingsplan I början av året ställde vi oss frågan Vad är utveckling i förskolan? med syfte till att hitta former till hur vi pedagoger skall öka kvalitén i förskolan. De flesta ansåg då att lärande samtal är det sätt som man tycker är det mest givande och där man kan ta del av andras kompetens och erfarenheter. En grupp pedagoger samlas och samtalar om en gemensam frågeställning. För att vaska fram frågor fick alla skriva upp önskemål på innehåll i samtalen och utifrån dem bildade vi lärgrupper som startade under höstterminen. Fyra grupper träffades och samtalade om sitt tema.en av grupperna var intresserade av att utveckla portfolion utifrån de mål som den nya läroplanen indikerar. Det resulterade i en ny form av porfolio där den nya läroplanens olika delar har en egen flik. Tanken är då att under varje flik synliggöra barn lärande och dokumentera den med en bild och /eller en text. Dokumentationen skall vara begränsad till en eller par läranden per flik för att undvika att portfolion blir ett fotoalbum som det har tidigare har tenderat att bli. En annan grupp valde att göra förbättringar på gården för att stimulera barnens lek. Av enkla medel gjordes ett lekkök utomhus som blev mycket uppskattat av barnen. De övriga grupperna hade fördjupande samtal om olika dilemman. En grupp fördjupade sig i begreppet kränkningar och en annan i hur man skall vända ett negativt beteende till ett positivt. Det här en viktig del i kompetensutvecklingen som gör att man får en bättre förståelse och högre kompetens i den aktuella frågan. Målet är att vi fortsätter med dessa samtal. På stängdagen i augusti lyssnade vi till Elisabeth Arnér som pratade om barns inflytande. Den gav många nya tankar och ledde till att vi valde det som ett prioriterat mål. Vi har även haft en kväll med Lena Landgen matematikutvecklare. Efter det besöket ville all personal boka in henne för ett besök på avdelningen. PIM -utbildningen har varit positiv och de flesta har valt att delta i denna med goda resultat. Den ha skapat större trygghet med datorn och man kan arbeta säkrare med dokumentation och bilder. Vi har ännu inte utvecklat någon gemensam policy på hur och i vilken omfattning datons skall användas utan alla arbetar efter sin förmåga. Rektor försöker i möjligaste skicka ut meddelande / information via mailen så att den blir att aktivt verktyg i kommunikationen

16 Ekonomiperspektiv Kvalitetsredovisning 2009 Örtagårdens förskola Budget Budgetavvikelse Hulelyckans förskola Budget Budgetavvikelse Ganska tidigt 2009 fick vi klart för oss att enheten skulle gå med ett mycket stort underskott om vi inte vidtog åtgärder. Orsakerna var flera. Bland annat har förskolan haft ett färre antal assistenter som ibland har kunnat täcka upp för frånvarande personal. Det har då inneburit att externa vikarier har bokats mer ofta och kostnaderna har därför stigit. Det beslutades så sent som i dec att alla enheter skulle avsätta pengar till matematik ock It utvecklare. Då var redan vårens organisation lagd och vi fick vänta till halvårskiftet att vidta åtgärder. De åtgärder som gjordes ledde till ett ganska lite underskott och det är jag mycket nöjd med. En del av överskottet på Hulelyckan är orsakat av personalen har varit mycket försiktiga vid vikariebokning. En del kostnader har också bokförts på Örtagården då vi har en del gemensamma beställningar och vissa kostnader både för personal och material som inte har fördelats på rätt ansvar. De förändringar som vidtogs under höstterminen kommer att kvarstå