KVALITETSREDOVISNING Sunnanäng 2012/2013. Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Sunnanäng 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbeteför skolväsendet Eksjö kommun

2 2(8) 1. Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Förskolechefs byte har säkert påverkat årets resultat, då det alltid tar lite tid att arbeta ihop sig med nya parter. Vårt nya bemanningssystem har inneburit oerhört många avslag för de yttreverksamheterna i kommunen vilket medför stress och hög arbetsbelastning hos den ordinarie personalen. Det här har lett till hög frånvaro och ännu mer stress och oro både bland personalen och i gruppen. Barnen är idag ängsligare, vilket visar sig genom att grupperna blir mer oroliga, och har svårare att komma igång i leken och söker sig allt oftare trygghet i sin snuttefilt eller napp. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? När jag kom ny valde jag att fortsätta det utvecklingsarbetet Anneli Ottosson hade påbörjat genom att vara med i det projektet hon startat upp. Det här gjorde att förskolorna inte stannade upp lika kraftigt som de hade gjort om jag valt att påbörja något eget. Samarbete mellan förskolan Sunnanäng och Värnes pedagogiska omsorg har också inneburit en högre måluppfyllelse särskilt vad gäller No/teknik. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Jag kommer som lärare från skolans värld och har inte någon erfarenhet från förskolan, vilket gjort att det tagit den här terminen för mig att sätta mig in i förskolans läroplan och hur vi bör tänka för att få en god verksamhet. När jag kom i januari fanns inget färdigt kalendarium för förskolan, vilket gjorde att vi missade att sätta in en del nödvändiga möten, som i sin tur ledde till att verksamheten stannade upp och att en viss frustration uppstod. Det här åtgärdades under våren, men tas med som en lärdom inför nästa termin. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Få med alla mötesforum inför nästa termin. Försöka få in regelbundna träffar med uppdragsledare för att driva igång utvecklingen ännu mer och fokusera på rätt saker på varje förskola. Nya bemanningssystemet måste ses över. Ska vi ha kvar det här systemet måste en prioriteringslista upprättas där bokning av vikarier till våra ytterområden sker först. Vi vill också vissa personer riktas till varje område för att få mindre stress och oro bland personal och. Ta hjälp av de administratörer som utförde arbetet när det fungerade. Idag lägger både personal, administratörer och chefer ner mer arbete än tidigare. 1.5 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Det har varit givande och lärorikt för alla parter att samarbeta med Sara Wahlgrens och Anneli Ottossons förskolor. Personalen har tyckt att det varit mycket givande att byta erfarenheter med andra förskolor och utvecklingsarbetet får snabbare effekt i verksamheten. Jag som ny förskolechef har haft lättare att komma in i förskolans tänk och ser fram emot ett tätt samarbete även nästa läsår. Det är roligt att se att de föreläsningar som erbjudits i No/teknik har gjort resultat. När du kommer ut i verksamheten idag ser du alltid något experiment som är igång och en visar ett stort intresse. Det är svårt att få grepp om varje verksamhet, då min tjänst är fördelad på tre orter och uppdelad på både förskola, omsorg och skola med fritids och förskoleklass. Läser jag på om forskning som rör skolan är det inte säkert att det kan komma förskolan eller omsorgen till gagn. Anna Wijk, förskolechef

3 3(8) 2. Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Yngre 1-3 år Äldre 4-6 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, underlag till omsorgspeng och våra ekonomiska bokslut. Verksamhetsår Antal Grundbemanning inkl långtidsvik Resurspersoner egen budget Resurspersoner central Budget vikarie kostnader Vikariekostnader < 14dagar korttidsvik , , ,5 0, Budget kalenderår Budget per Utfall kalenderår Kostnad Barnomsorgspeng kalenderår Barnomsorgs peng per Fanns ej Verksamhetsår Verksamhetsår Förskollärarutbildning Lärarutbildning Fritidspedagogutbildning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med ,5 2, ,25 2, ,25 2,25 0,4 Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat förskolans måluppfyllelse? Byte av chef mitt i verksamhetsåret gör att allt stannar upp, alla får börja på nytt. Nya bemanningssystemet har inte fungerat, vi har fått många avslag under terminen och mycket olika vikarier. Det blir en ökad arbetsbelastning både i form av stress och praktiskt arbete för de ordinarie som jobbar. Personalen har aldrig tidigare lagt så mycket tid, diskussioner och telefonsamtal på vikarieanskaffning. Ny personal flera gånger under året som ska introduceras och komma in i arbetet stannar också upp verksamheten, då diskussioner ofta fastnar i praktiska detaljer. Personalen själva tycker att det har varit svårt att få en röd tråd i verksamheten och att ha lägga tid på lärgrupper kontinuerligt på grund av vårt nya vikariesystem också alla personalbyten. Hur kan vi genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Ändra min tjänst till två renodlade tjänster som förskolechef och rektor. Personalen vill ha kontinuitet på personal samt behålla samma förskolechef för att komma vidare i sitt utvecklingsarbete. Verksamheten har också behov av att det är ungefär samma vikarier som kommer till avdelningarna, så att grupperna inte blir oroliga och otrygga. Dessutom minskar vi då arbetsbelastningen för personalen. För att få en bättre arbetssituation behöver vikariesystemet ses över. Personalen måste fortsätta hjälpa varandra vid kollegors sjukfrånvaro. Bli mer delaktiga i övriga avdelningars arbete. Jobba mer tillsammans med varandra mellan avdelningarna.

4 4(8) Praktiska detaljer ska avhandlas på APT/Husmöten. Alla kan inte vara med på alla beslut utan dessa måste accepteras och eventuellt utvärderas i efterhand, inte under arbetets gång. Nästa läsår kommer att startas med en tidig utvecklingsdag som kommer innehålla en Kick-off för att få en Vi-känsla i personalgruppen. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Vi vill ha en fast vikariepool. En högre bemanning skulle göra att vi klarar kort frånvaro utan vikarier. Personalen önskar en biträdande förskolechef, de upplever att skolan har en tendens att ta mycket av min tid. Det eller två renodlade tjänster tror jag skulle underlätta arbetet och ge mig som chef en rimlig chans att sätta mig in och utveckla alla verksamheter. 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 och analys av No/teknik Genomfört arbete Beskriv kortfattat hur har ni arbetat med NO/teknik i verksamheten Pysslingen: Vi har arbetat med olika vattenexperiment som har handlat om till exempel varmt kallt, hårt is. Saltkråkan: Årscykeln Vi har haft ett speciellt träd vi följt under olika årstider, fotosyntesen. Jobbat i grupper med olika experiment. Planterat frön och följt utvecklingen Äggkläckningsmaskin skött maskinen, följt äggkläckningen och skött kycklingarna ett par dagar efter kläckning 6-åringarna har varit på science-centret Upptech i Jönköping vid fyra tillfällen. Gjort experiment, upptäckt teknik, uppfinningar, människans sinnen och jobbat med kommunikation. (Kört bil i bilparken och undervisats i trafikvett.) Vilken utveckling har ni sett i verksamheten? Pysslingen: Barnen har provat och testat en hel del i leken. De har varit nyfikna och mycket intresserade. Saltkråkan: Vi har väckt ens nyfikenhet och lust att utforska, experimentera och lära. Ex: När vi planterade frön kom de på idén att själva samla apelsin- och äppelkärnor och plantera dem. Någon ville sätta solrosfrön. När dessa blivit plantor har vi satt ut dem i rabatten med skyltar som en skrivit själva. Vilket lärande har ni sett i gruppen? Pysslingen: Barnen har sett vad som flyter/sjunker av olika naturmaterial. Saltkråkan: Barnen har fått mer förståelse för naturliga sammanhang. De samtalar och diskuterar kring olika fenomen. De startar egna experiment. (Ex: Kan en mjuk rabarberstjälk bli hård om den får ligga i kallt vatten några dagar?, torkar limmet fortare i torkskåpet? ) När vi gjort experiment som inte fungerat (som det var tänkt) har detta väckt nya tankar och idéer att prova nya eller annorlunda metoder. Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Pysslingen: Vi har haft roligt tillsammans! Vi har fångat ens intresse och nyfikenhet.

5 5(8) Saltkråkan: Lusten att lära och förstå mer och att de själva kommer med idéer att utveckla experimenten. Vad kan utvecklas i undervisningen för att NO/teknik ska bli en naturlig del i lärmiljön? Pysslingen: Material som finns tillgängligt i ens höjd. Viktigt att vi benämner materialen vid dess riktiga namn. Vi i personalen behöver utveckla vår kompetens och få mer tips på enkla experiment som är för de yngsta en. Saltkråkan: Innemiljön och att material kan stå framme och mer byggmaterial.(inte färdigt material.) Hur har kompetensutvecklingen inom NO/teknik påverkat medvetenheten inom ämnet? Pysslingen: Intresset har ökat, vi har fått upp ögonen för olika experiment, men önskar fler idéer för de yngsta. Bra utbildning och kompendium, men de hade vi behövt få i början på höstterminen. Saltkråkan: Man har fått en bättre grund och förståelse för vad det innebär. Lättare att förmedla idéer till en. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor Pysslingen: Vi är lyhörda för ens behov. Vi är noga med att ha samma rutiner- vilket gör våra tryggare. Vi fångar tillfället i flykten är flexibla! Vi är bra på sånger och ramsor. Samtliga i personalen är naturintresserade. Saltkråkan: Att utmana en, vara lyhörda för deras önskemål och vara verktyg för att de ska gå vidare med sina idéer. Stärka deras självkänsla, att klara sig själva, att hjälpa varandra. Ge en förutsättningar att bli självgående, självständiga, men även våga fråga om hjälp om de behöver. Mål som vi vill utveckla Pysslingen: Vi vill bli bättre på att ge en språkstimulans under deras tid här på förskolan. Vi vill också utforska naturens möjligheter mer, framför allt i vår närmiljö. Saltkråkan: Förskolans lärandemiljö För att en på Saltkråkan, särskilt de yngsta, ska kunna inspireras och utmanas behöver vi en mer tillgänglig miljö. Barnen ska själva se och inspireras av pågående projekt. Vi måste möblera om och få möjlighet att ha material framme under en längre tid, inte städa undan flera gånger om dagen! Förslag till åtgärder Pysslingen: Utveckla munmotoriken mer genom övningar med t.ex. mungymnastik. Vi vill också ha mer ramsövningar och teckenspråksträning. Fler besök i skogen med smågrupper för att ytterligare stärka naturintresset hos et. Saltkråkan: Vi måste göra en experimenthörna i ateljén. Det finns förutsättningar nu när vi ersätter det stora torkstället med ett bättre alternativ. Vi måste möblera om och få möjlighet att ha material framme under en längre tid, inte städa undan flera gånger om dagen! Arbetet har blivit mer begränsat än tidigare då hänsyn måste tas till småsavdelningens behov.

6 6(8) Vi behöver se över matmiljön; tanken från början var inte att Pysslingen skulle äta inne på vår avdelning. Vid behov skulle de använda ett bord i ateljén. Dagens situation gör att Saltkråkans begränsas, bland annat på grund av att Pysslingen äter tidigare än vi. (Måste vara städat och bortplockat i stora rummet.) Vi måste anpassa våra aktiviteter efter Pysslingens mattid är vi inne måste vi avsluta tidigare och får ett glapp innan vi själva kan gå till matsalen, är vi ute, kan vi inte gå in och samla ihop oss innan maten, utan är hänvisade till kapprummet. Vi skulle vilja att allt pysselmaterial kunde ligga framme på borden i det stora rummet, eventuellt flytta ihop borden till ett stort bord där material kan ligga framme som inspirationskälla. Nu begränsar vi arbetet i ateljén eftersom vi måste ha pysselmaterialet där och att alla vill sitta där i stället. Det stora rummet används väldigt lite. Vi saknar den röda tråden att en ska kunna ta ansvar och klara sig själva vad gäller att ta fram och plocka bort material, vi måste börja från början och succesivt bygga upp det här ansvaret. Matsituationen vid planeringen av förskolan var det meningen att de stora en skulle äta både frukost och mellanmål i matsalen. Fungerade inte från kökets sida och en personalteknisk fråga från vår sida. Kan detta vara något att se över igen.? Det fungerar tydligen bra i Hult, varför inte här? Skulle underlätta våra problem kring att ha saker framme på vår avdelning samt hantering av disk och mat. 3.3 och analys av föräldraenkät och analys av enkäten Pysslingen: Vi tar problem som uppstår på allvar. Det är lätt att samtala och diskutera med oss. Vi ser till varje s behov. Vi har trevligt bemötande och är aktiva med en. Vi har mycket utevistelse. Vi får förbättra oss på att ge mer information angående vad en har gjort och upplevt hos oss under dagen. Föräldrarna får välja om de vill ha ett eller två utvecklingssamtal per år. Tala med vikarier om att det är viktigt att presentera sig för föräldrarna. Saltkråkan: Vi behöver bli bättre på att introducera vikarier hur man bemöter föräldrar. Vi har gjort en lathund och satt upp den på avdelningen. Ge information till föräldrarna på till exempel ett föräldramöte, att vi inte alltid kan komma ut till hallen för att ta emot utan de kan komma in istället till avdelningen. Kommentar till Pysslingen: Saknas personal vid 8.45.Ingen åtgärd har gjorts i dagsläget. Vi måste få ordning på våran grundverksamhet, för mycket samtal om praktiska saker. Förmedla läroplanen till föräldrarna: bryta ner till en föräldraupplaga Likabehandlingsplanen ska förmedlas till alla föräldrarna. Vi erbjuder föräldrar utvecklingssamtal en gång per termin, genom att fråga hur de vill ha det kring sitt till exempel på ett inskolningssamtal. Vikariesituationen upplevs inte tillfredsställande för, föräldrar eller personal.

7 7(8) 4. Förskolans egna prioriterade mål Beskriv hur arbetet med Att lära med hjärtat har påverkat personal, verksamhet och grupp? Vilket lärande har ni sett i personalgruppen? Pysslingen: Vi på pysslingen har en öppen dialog med varandra och ger varandra positiv feedback. Saltkråkan: En del av personalen tycker inte det har påverkat oss så mycket. Tidigare år har fortbildningen Kärlek känns genomgåtts och det är det som fortfarande ligger till grund för vårt förhållningssätt. Det som är positivt är att årets arbete gör att man blir påmind om sitt förhållningssätt till varandra. Hur visar sig lärandet i verksamheten? Pysslingen: Genom ökad förståelse för ens olika behov. Vi uppmärksammar ens lärande mer. Saltkråkan: Genom vårt förhållningssätt. Analys Vad har varit framgångsrikt i fortbildningen Att lära med hjärtat? Pysslingen: Vi kunde ha arbetat mer med boken! Fått för lite! Bra fortbildning! Saltkråkan: Vi tänker mer på varandra och hur vi uttrycker oss. Att bli påmind om det vi fick med oss från Kärlek känns. Vi blir förhoppningsvis bättre på vårt förhållningssätt till varandra. Avdelningen Pysslingen har haft ytterligare mål under året: Att utveckla förståelse för samband i naturen alla behövs samt att öka ens språkförståelse för att utveckla språket. Vilken utveckling har ni sett i verksamheten? Pysslingen: Barnens språk har utvecklats och de är mer delaktiga i samlingarna. De har lärt sig spela enklare spel. Vilket lärande har ni sett i gruppen? Pysslingen: Genom att spela spel har en lärt sig att vänta på sin tur och att lyssna på varandra. Språket har utvecklats ytterligare och de har lärt sig många nya begrepp. Barnen vågar släppa oss mer i skogen och utforskar mer på egen hand. Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Pysslingen: Barnen tycker det är roligt att lära sig ramsor och sånger. Intresset för bokstäver, naturbilder, djur, och siffror har ökat sedan vi satt upp bilder på detta. Vad kan utvecklas i undervisningen för att (ert prioriterade mål) ska bli en naturlig del i lärmiljön? Pysslingen: Vi vill använda språkpåsar, dramatisera, berätta flanosagor, läsa böcker och sagor i större utsträckning.

8 8(8) Avdelningen Saltkråkan har haft ytterligare ett mål under året: Förskolan ska sträva efter att varje utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och vetenskapliga fenomen. Vilken utveckling har ni sett i verksamheten? Lusten att lära och förstå mer och att de själva kommer med idéer att utveckla experimenten. Viket lärande har vi sett i grupp? Barnen har fått mer förståelse för naturliga sammanhang. De samtalar och diskuterar kring olika fenomen. De startar egna experiment. När vi gjort experiment har detta väckt nya tankar och idéer att prova nya eller annorlunda metoder. Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Att uppmana en till att prova och utforska kring No/teknik. Miljön är viktig, att det blir vardagligt och tillgängligt utan att vi vuxna måste initiera intresset kring detta. De måste bli inspirerade av det de ser varje dag. Ni har under året arbetat med pedagogisk dokumentation. Hur kommer ni använda det under nästa läsår? Pysslingen: Vi kommer att sluta med individuella pärmar och endast ha en pärm som rör hela avdelningen. Där kan föräldrar titta vad vi gör tillsammans med en och gruppens lärande tydliggörs för föräldrar. Fotoramen ska användas för att visa föräldrar och vad vi gjort. Vi vill bli bättre på att använda IPaden till exempel genom att ta med den ut i skogen och fotografera för att sedan reflektera tillsammans med en. Saltkråkan: Börja med att ta med dokumentationer till veckoplaneringar och diskutera kring dessa. Kanske komma tillbaka till att ha en gemensam dokumentationsvägg som vi hade på gamla fsk. Alla hjälper till att sätta upp dokumentationer av det som händer i gruppen just nu? Inte använda individuella dokumentationspärmar utan en verksamhetspärm. Använda digital-ramarna mera. Varje personal ska ha ett eget minneskort ta bilder när man är i skogen, på gården. Redigera bort bilder i kameran direkt och sedan kunna stoppa in minneskortet i digital-skärmen. Kräver en adapter usb-minneskort till skärmen. (Köpa in detta?) Diskutera kring detta med Jonny inför hösten och bestämma hur vi ska göra.