Kvalitetsredovisning. Anneli Ottosson, förskolechef. Eksjö kommun. Barn och ungdomssektorn Kenneth Mattelin & Katarina Nóren

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Anneli Ottosson, förskolechef Eksjö kommun Barn och ungdomssektorn Kenneth Mattelin & Katarina Nóren

2 Jag började arbeta i Eksjö kommun den första februari i år och tog över ansvaret för Sunnanäng, Hult, Eken och Stocksnäs förskolor samt pedagogisk omsorg i Värne. Förskolorna ingick då i varsin enhet tillsammans med en grundskola. Dessa fyra förskolor befann sig i helt olika processer och jag samordnade arbetet på ett övergripande plan under våren. Jag redovisar årets arbete husvis, där varje avdelning kort beskriver arbetet utifrån prioriterade mål och gör en kort analys av utfört arbete i förhållande till barngruppen samt beskriver resultatet de ser. De gör också reflektioner kring egna slutsatser och lärdomar samt tankar kring åtgärd eller förändring inför kommande läsår. Vi behöver generellt bli bättre på att följa upp-utvärdera och utveckla lärandeuppdraget och har påbörjat lärgrupper gällande pedagogisk dokumentation för ökat fokus på verksamhetsutveckling utifrån de barn som finns i den. Alla förskolor i kommunen får också kompetensutveckling gällande naturvetenskap och teknik under läsåret. Värdegrund, bemötande och förhållningssätt är grundläggande för våra barns möjligheter till utveckling. För att stärka alla medarbetare i rollen som förebild och ledare sker årets utvecklingsarbete i samverkan med Sanna Nova Emilia grundare till True Heart Education, i syfte att bidra till ett optimalt lärande såväl kunskapsmässigt som mänskligt, där självkänsla, glädje nyfikenhet och kreativitet blir ledande för vår utveckling. Till detta hör en föreläsning i Non violent communication (NVC) en fredsskapande kommunikationsmetod som bygger på att vi uttrycker oss ärligt utan att kritisera och lyssnar empatiskt på andra utan att höra kritik. Metoden grundar sina antaganden på att allt vi människor gör, gör vi för att försöka tillgodose våra behov och när människors behov är tillgodosedda så vill de samarbeta.

3 Stocksnäs förskola består av tre avdelningar, Rödan 1-2½ år, Grönan 2½- 4 år och Gulan 4-5 år. 1 Gör en kort beskrivning av hur ni arbetat utifrån prioriterade mål för läsåret. Barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld; Vi har arbetat med grundverksamheten såsom att lära sig äta själv, vad man använder olika saker till pensel, Duplo, böcker etc. Glädjen i att vara tillsammans med andra människor. Utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa varandra; Vi pedagoger ser alltid till att vara med bredvid barnen för att vägleda i rätt riktning när de själva inte ser lösningen och uppmanar barnen till att hjälpa varandra. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö; Vi talar med barnen och visar konkret att vi ska vara rädda om djur och varandra. Vi är aktsamma om våra saker. Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga; Vi förstärker jag kan och uppmuntrar dem att försöka om igen och ger dem tid. Öppenhet, solidaritet, respekt och ansvar genomsyrar allt vi gör. Vid konflikter samtalar vi med barnen kring situationen. Vi har arbetat med kompissolen och gjort delmål till varje barn. Barnen tränar på att lyssna på varandra och vänta på sin tur. Alla barn leker tillsammans när det passar. Vi delar barnen i smågrupper och arbetar för att de ska utveckla viljan att hjälpa varandra Förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Att förstå när det gör ont på någon annan, ta hänsyn till om någon är trött och förstå om barnet vill gå undan och vila. Att ha skoj tex en brottningsmatch, att arbeta med Sagan om vanten, att gå till skogen, Vildparken och zoo-affären, att ha rörelsesånger (Knubbe säl) mm. Vi tillämpar ett demokratiskt arbetssätt; genom att ha stormöten vill vi ge varje barn en möjlighet att uttala sig och bli lyssnade på, skapa ett tillåtande klimat där alla barns åsikter respekteras och är lika värdefulla. Projektarbete på vårterminen; Att fånga alla barns uppmärksamhet och delaktighet, utifrån detta mål valde vi att arbeta med vatten. Vi ville uppmärksamma och utveckla projektet utifrån ett naturvetenskapligt, matematiskt och språkligt perspektiv. Olika sinnen har stimulerats, hörseln då vi lyssnat på olika musik och ljud. Känseln; med snö och is, varmt och kallt vatten, ståltråd, gipsbindor tyg med olika struktur, lim, olika papper, hönsnät och mosaik. Synen; med färger av olika blå och gröna nyanser som kan blandas i det oändliga. Upplevelser via storbild och andra fotografiska bilder och naturupplevelser. Språklig stimulans; med språklekar för att på ett lekfullt sätt skapa intresse och förståelse för bokstävernas och ordens betydelse.

4 2. Gör en kort analys av utfört arbete i förhållande till verksamheten/barngruppen: I vårt arbetslag tänker vi på att vara lugna för att skapa en lugn och avstressande miljö för barnen att lära i. Vi fångar barnen där de är i sin utveckling och låter dem få tid att på sitt sätt berätta om sin verklighet. Vi hade 16 barn i vår grupp som vi har delat in i smågrupper. Samarbetet mellan oss och föräldrarna har fungerat riktigt bra. Arbetslaget har inte uppnått målet att arbeta med tecken som stöd i den omfattning som var tanken. Barnen har styrt projektarbetet i stor utsträckning. Vi har tillsammans med barnen prövat olika metoder och omprövat utifrån barnens tankar och reflektioner. Barnen har upptäckt alla olikheter i sina uttryckssätt i skapandet. De har varit stolta och måna om sina egna och varandras skapelser. Detta har vi upplevt som en utveckling av barnens självständighet och självkänsla. 3. Vilka resultat ser ni i verksamheten/barngruppen? Barnen har fått en vikänsla, tysta barn har öppnat sig och vågar ta för sig mer. Barn med starkt ego har upptäckt att de har fler människor omkring sig och lär sig därför tex att vänta på sin tur och lyssna på andra. Kunskapstörstande barn som själva visar oss vad de vill. Talgoxar flyttade in i vår holk och fick ungar, vi såg dem matas och fotograferade. Barnen gick ofta till holken och tittade på talgoxarna långa stunder. När fåglarna flyttade kunde vi se att barnen blev medvetna om att en förändring skett. De har fått större tillit till sin egen förmåga och värnar om varandra. Genom ekorrprojektet har barnen lärt sig spela en annan roll, drama, kroppsuppfattning, empati och inlevelseförmåga mm. Barnen har lärt sig att använda tecken (TAKK- Teckenkommunikation) Det är bra samarbete i arbetsgruppen, detta avspeglar sig på barnen. Hela processen med sagan om vanten har gått bra. Resultatet blev en cabaret som föräldrarna bjöds in till. Vi ska arbeta mer med barnens självkänsla och tillit till sig själva och andra samt att våga göra egna val. Barnen har samarbetat och fört livliga diskussioner om olika lösningar. Därigenom har en utveckling skett både på ett individuellt och kollektivt plan. De har uttryckt estetiska värden som tex vad vackert det är med grönt och blått ihop. Barnen fick ta ansvar för att självständigt arbeta med vattenprojektet vid andra tillfällen än den planerade projekttiden.

5 4. Slutsatser/lärdomar? Vi är ett arbetslag som kompletterar varandra, det gör att vi tillsammans får en helhetssyn och snabbt fångar upp de barn som behöver lite extra stöd. Barn utan verbalt språk har kunnat göra sig förstådda genom tecken. Leder det till färre konflikter i gruppen? Vi har arbetat utifrån läroplanen men barngruppen har styrt innehållet. Vi har också utgått ifrån de barn som behöver lite extra stöd. Vi upptäckte att för många aktiviteter var ingångsatta samtidigt, då är svårt att fånga upp alla barns tankar och reflektioner. 5. Framtida åtgärder/förändring ni gör? En kollega i arbetslaget byter avdelning. Vi ska dela barnen i smågrupper vid samling och projektarbete. Arbete i smågrupper sker tisdag, onsdag och torsdag och kan innehålla massage, sång och rörelse. Nästa termin satsar vi på att lära känna varandra och olika beröringsövningar t ex massage, för att vi ska få harmoniska och trygga barn som känner sig som en i gruppen. Utveckla språkförståelse genom att läsa, spela spel, ramsor och sånger. Utveckla identitetsuppfattning: vem är jag? Att barnen får uppleva med sina sinnen: känna, se, ta på och smaka. Innan vi påbörjar de olika aktiviteterna i projektet, är det betydelsefullt att vi frågar oss vad som är viktigt just då att reflektera över, utifrån barnens tankar och aktiviteter. Vi ska utvärdera projektarbetet tillsammans med varje barn inför samtalen med föräldrarna på våren.

6 Beskriv kortfattat hur ni utmanat barnen till lek och rörelse; Genom att vara positiva förebilder lockas barnen att göra det vi gör t ex dans, rörelselek, klättra och hoppa. Vi använder inte vagnar utan tror på barnens förmåga att med uppmuntran själva erövra utmaningarna i närmiljön t ex skogen. Genom att gå till skogen på upptäcksfärd, vildparken, gymnastiksalen, rörelsesånger (Knubbe säl), utelek, organiserade lekar och fri lek. Vi samordnar och förnyar lärmiljöerna. Genom material som stimulerar till fantasi, konstruktion, finna lösningar, matematik, samarbete där de kan finna olika lösningar på samma problem. Sång och dans varje vecka, där barnen har lärt sig nya sånger och lekar. Massagesagor varje vecka som stimulerar barnens må bra hormoner och skapar en lugn stund. Utevistelse på gården med mycket bollspel och springlekar för alla. Skogsutflykter där barnen har rika möjligheter till kojbyggen, rollekar och rörelse.