KVALITETSRAPPORT Förskolan Blåsippan 2014/2015

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Förskolan Blåsippan 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Innehållsförteckning 1.Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Identifierade utvecklingsområden Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Metodbeskrivning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Utvecklingsområden från föregående läsår Målformuleringsprocess Läroplansmål kopplat till Lpfö 98/ Verksamhetsmål kopplat till Lpfö 98/ Rutiner, metoder och förhållningssätt Underlag/datainsamlingsmetoder Resultat, analys och måluppfyllelse av förskolans kvalité Åtgärder, utvecklingsområden Förutsättningar Organisation och nyckeltal Kommungemensam uppföljning Förskolans arbete mot de nationella målen Språk & kommunikation Förskola och hem Förskolans prioriterade mål Barns inflytande och delaktighet... 9 Målsättning... 9 Maskrosen 1-3 år med inriktning på musik och färg och form... 9 Genomfört arbete... 9 Resultat... 9 Analys... 9 Utvecklingsområden... 9 Linnéan 1-3 år inriktning främja barns språkutveckling... 9 Genomfört arbete Resultat Analys Utvecklingsområden Violen 1-3 år med inriktning natur/teknik Resultat Analys Utvecklingsområden Skogsstjärnan 3-5 år med inriktning natur och miljö Resultat Analys Utvecklingsområden Vallmon 3-5 år med inriktning utomhuspedagogik Genomfört arbete Resultat Analys Utvecklingsområden Kattfoten 3-5 år med inriktning språket Genomfört arbete... 13

3 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Resultat Analys Utvecklingsområden... 14

4 Blåsippans kvalitetsrapport (14) 1.Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Kunnig personal med mångårig erfarenhet. Personalens uppföljning av läroplans mål och prioreterat mål medför att de ökar sin medvetenhet och utgår från barnen och verksamheten. I medarbetarsamtalen utgick vi ifrån resultat-och utvecklingssamtal kring det pedagogiska arbetet. De läroplansmål som vi inriktade oss på var värdegrunden, barns inflytande, arbetslagsarbete och enhetsansvar. Pedagogerna fick förebereda sig skriftligt och beskriva hur de jobbar samt hur de kan utvecklar målen vidare. Eftersom vi i förskolan har möjlighet att ha två kompetensutvecklingsdagar per termin nu istället för en hade vi följande kompetensutveckling. Vi började hösterminen -14 med en Kick Off Kvarnarp och Blåsippans förskolor där vi hade en föreläsare Stefan von Bothmer i utomhuspedagogik. Innehållet i föreläsningen var praktiska samarbetsövningar och även teori runt förskole gårdar. Den andra dagen hade vi genomgång av pedagogisk dokumentation som jag och utvecklingsgruppen (en förskollärare från varje avdelning) varit på. Vi arbetade också utifrån vår gemensamma framtagna värdegrund att alla ska känna sig välkommen till Blåsippan, allas lika värde, vi-känsla öppenhet, engagemang och glädje avdelningsvis. Jag gick också runt till varje avdelning där vi tillsammans gick igenom kvalitetsmål vad de gjort och hur de går vidare. Vårterminens kompetensutvecklingsdagar arbetade vi med uppföljning av arbetslagsutveckling som föreläsaren Lotta Törnblom hade för alla förskolor i kommunen. Påbörjade kvalitetsarbetet med det prioriterade målen barns inflytande, språk och kommunikation. Personalen gjorde också studiebesök på olika förskolor med 6 avdelningar i Vimmerby och Västervik för att titta barns lär miljöer, pedagogisk dokumentation och hur de organiserar sig. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Bemanningssystemet har påverkat personalens arbetsmiljö med många olika vikarier och ibland har vi inte fått någon vikarie alls. Vi hade också en kompetensutbildning alla förskolor och behövde då vikarier samtidigt vilket också påverkade situationen. I samråd med bemanningen har på vårterminen kunnat behålla en och samma vikarie för ett längre vikariat. Vi hade tillfällig förtätning igen i våra barngrupper i hela kommunen för att kunna placera dåvarande barn i kön. Konsekvensen blev att vi hade 14 barn placerade på småbarnsavdelningarna och 22 barn på syskonavdelningarna. Pedagogerna fick ändra arbetet i barngrupperna och deras arbetsmiljö blev mer utsatt. 1.3 Identifierade utvecklingsområden Barns inflytande har funnits med som en röd tråd hela läsåret och även språket i verksamhetens vardag. Pedagogerna har varit på föreläsning kring barns inflytande med försläsare Elisabeth Arnér. Vi följde upp det bl.a. genom att pedagogerna fick läsa en artikel kring barns inflytande. På en arbetsplatsträff fick de sitta i olika tvärgrupper med formen lärande samtal och diskutera artikeln. Det var pedagoger från Blåsippan, Hult och Kvarnarps förskolor och diskussionerna var givande i tvärgrupperna. Utomhus- innemiljö och pedagogisk dokumentation har också

5 Blåsippans kvalitetsrapport (14) kännetecknas som utvecklings-område och lärande miljöer för barnen. Även genom vårens studiebesök. Arbetslagsutvecklingen som alla förskolor i kommunen varit på har haft stor betydelse för arbetslagen. De har prata om sina styrkor och svagheter samt förbättrings områden. På en av höstens arbetsplatsträff kommer Blåsippan, Hult och Kvarnarps förskolor delge varandras erfarenheter från studiebesöken. Vi kommer att ha gemensamt naturtema i hela huset till hösten. 1.4 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Mitt största uppdrag och ansvar som förskolechef är att skapa goda förutsättningar för personal. Genom att de kan erbjuda en bra förskoleverksamhet för barn och föräldrar. Det övergripande ansvaret för att verksamheten följer och bedriver målen enligt förskolans läroplan. Att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten när pedagogerna planerar sitt kvalitetsområde både i verksamheten och skriftligt. Planerar kompetensutvecklingsdagar och följer upp dem som ska gynna det systematiska kvalitetsarbetet. Se till att barnens lärande miljö både inom- och utomhus gynnar barns lärande som i sin tur leder till utveckling. Förskolan tar hänsyn till barn i behov av särskilt stöd och ser till att de får den hjälp och de utmaningar de behöver. Tillsammans med personalen utvecklar vi samarbete med förskoleklassen, skola och fritidshemmet. Följa upp och revidera likabehandlings-planen tillsammans med pedagogerna. När föräldrarna skolar in sina barn träffar jag dem och presenterar mig och verksamheten. Jag informerar dem om läroplanen, likabehandlingsplanen m.m. och mitt uppdrag som förskolechef. Jag medverkar också vid olika tillfällen så som föräldramöten, föräldrasamtal, drop in-ut, vernissage och en del sommarfester. 2. Metodbeskrivning 2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Vilka har medverkat? Pedagoger, barn och föräldrar samt förskolechefen. Vilket underlag har använts? Följande: Blåsippans förskola Datum: Förskola/Avdelning/Arbetslag/Förutsättningar 1. Utvecklingsområden från föregående läsår Bakgrund 2. Målformuleringsprocess

6 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Nuläget vad ser vi? Vad vill vi utveckla? Varför vill vi utveckla det? Vad vill barnen? 3. Läroplansmål kopplat till Lpfö 98/10 Strävansmål i Lpfö 98/10: Vårt mål är Målkriterier: Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att 4. Verksamhetsmål kopplat till Lpfö 98/10 Verksamhetsmål i Lpfö 98/10: Vårt mål är Målkriterier: Målet är uppnått när 5. Rutiner, metoder och förhållningssätt Hur ska vi arbeta för att komma dit? När ska vi arbeta med det? Vem/vilka gör vad? 6. Underlag/datainsamlingsmetoder Hur och vilka metoder använder vi? Vem/vilka gör vad? Avstämning? Utvärdering? 7. Resultat, analys och måluppfyllelse av förskolans kvalité Det är verksamheten som ska bedömmas inte barnen. Resultatet? Hur vet vi det? Varför? Grad av måluppfyllelse? Inte alls /inte särskilt väl /relativt väl /mycket väl i arbetet i riktning mot målet. 8. Åtgärder, utvecklingsområden Hur går vi vidare? Åtgärder? Vad tar vi med oss och utvecklar vidare? Hur har arbetet genomförts? Varje arbetslag har prioreterat sitt mål efter barngruppens behov och storlek. Pedagogerna har satt sina mål och följt dem under en termin och jag som förskolechef har gått igenom målen med varje arbetslag. Vid varje termins slut har arbetslagen analyserat och utvärderat sitt arbete. De har också utvärderat verksamhetens resultat och analyserat vad som varit bra och vad som kan bli bättre. Jag går igenom kvalitetsredovisningen tillsammans med arbetslaget med olika frågeställningar kring arbetet. Under en treårscykel följer förskolan upp de nationella målen enligt följande uppdelning Språk och kommunikation, Förskola och hem 2016 Naturvetenskap och teknik, Motorik, Ansvar och inflytande 2017 Matematik, Normer och värden

7 Blåsippans kvalitetsrapport (14) 3 Förutsättningar 3.1 Organisation och nyckeltal Sammansättning av barngrupperna Avdelning Ålder i barngruppen 1 Violen 1-3 år 13,5 2 Maskrosen 1-3 år 13,5 3 Linnéan 1-3 år 13 4 Kattfoten 3-5 år 22 5 Vallmon 3-5 år 21,5 6 Skogstjärnan 3-5 år 21,5 Totalt 105 Genomsnittlig Barngruppsstorlek Antal Förskollärare med legitimation 11 Antal Obehöriga förskollärare 10 Antal Förskollärare med legitimation, 9,25 årsarbete Antal Obehöriga förskollärare, årsarbete 8,97 Andel förskollärare (årsarb% förskollärare 50,8 delat med total procent Antal inskrivna barn 15 okt 102 Personaltäthet: Inskrivna barn/årsarbetare 5,6 Antal barn med annat modersmål 10 Kostnad per inskrivet barn Statistiken bygger på uppgifter från SCB den 15 oktober.

8 Blåsippans kvalitetsrapport (14) 4 Kommungemensam uppföljning 4.1 Förskolans arbete mot de nationella målen Språk & kommunikation Genomfört arbete Att arbeta språkutvecklande handlar om att pedagogen/verksamheten medvetet arbetar för att främja barns utveckling av språk och kommunikation genom att aktivt ta vara på och utveckla de möjligheter verksamheten ger att möta barn ur ett språkfrämjande perspektiv. Detta gäller såväl främjande av svenska språket som av de modersmål och språkkulturer som finns representerade i förskolan. Att arbeta språkutvecklande handlar också om att reflektera över sitt arbetssätt, miljö, kultur. Pedagogerna på Blåsippan och Kvarnarps förskola arbetar med kvalitetsutveckling utifrån ett utvecklingsområde och sätter därifrån nya mål som de reflekterar kring, följer upp, analyserar och beskriver resultat. I dessa områden ingår språket i olika former och de delar in barnen i mindre grupper. Jag ser fram emot att vi kommer få en gemensam plan för språk-, läs- och skrivutvecklingsplan för språkutveckling i förskolan. Där kan vi också dela med oss och få nya tips och idéer. Språket är det viktigaste och allt vi kan göra för att möta barnen och ge dem förutsättningar som är språkfrämjande för barnens utveckling. Både Blåsippan och Kvarnarp förskola arbetar med Babblarna som är ett konkret tecken material med de första språkljuden och i materialet ingår böcker, bilder och figurer. När pedagogerna delar in barnen i mindre grupper och i vardagsituationer främjar det barnens språkutveckling hela tiden. Många pedagoger har gått kursen teckenkommunikation som förstärker barnens språkutveckling. De tränar begreppsbildning, ordförståelse, ordförråd, munmotorik, samarbetsförmåga och självkänsla i mindre språkgrupper. På Blåsippan finns det en pedagog som varje vecka har en grupp barn för kontinuerlig språkträning ifrån hela huset. Vi använder oss av pedagoger som är tvåspråkiga till de barnen som har samma språk. Pedagogerna har språkpärmar, språkböcker, bilder, konkreta sagolådor, sånglådor, sagoböcker, rim/ramslådor, lekhallen med dess innehåll, ateljén och fritt skapande på avdelningen och framförallt den dagliga kommunikationen, kamera/ipad och skriftlig dokumentation Förskola och hem I förskolan träffar pedagogerna föräldrarna varje dag och genom daglig dokumentation får föräldrarna kunskap om förskolans verksamhet. Vi har brukarråd Kvarnarp och Blåsippans förskola 2 ggr/termin där vi har haft bra diskussioner. Föräldramötena i form av drop in med vernissage, drop ut, arbetat med utegård, filmvisning från barnens arbete kopplat till läroplanen, bildvisning över verksamheten om hur de arbetar och på någon avdelning ordande föräldrarna en kväll tillsammans med barn, föräldrar och personal. Pedagogerna har utvecklingssamtal tillsammans med föräldrarna kring varje barn. Svarsfrekvensen av föräldraenkäten som genomförs varje år var alldeles för låg för att analysera.

9 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Den har nu skickats ut centralt och föräldrarna har fått svarat via mail. Vi borde hitta något annat sätt för att få högre svarsfrekvens från föräldrarna. Vi kanske skulle låta dem svara på föräldranekäten på förskolan istället. Vi kommer att gemensamt föräldramöte i hela huset i höst där vi presenterar Blåsippans kommande tema och där jag har en kort information. Varje avdelning kommer också att presentera sitt arbete. 5. Förskolans prioriterade mål 5.1 Barns inflytande och delaktighet Målsättning Barn och unga har rätt att komma till tals i förskola och skola, att ha en röst och bli respekterade för sina uppfattningar. Varje avdelning valde sina egna prioriterade mål utifrån sin barngrupp. Det gemensamma för varje avdelning var att koncentrera sig på barns inflytande och en lärande miljö. Pedagogerna började med att diskutera och vad de hade för utvecklingsområden föregående läsår. Alla arbetslagen på Blåsippan reflekterar om pedagogiska situationer och dokumenterar detta genom Ipad, kort,film, fotoram och skriftlig dokumentation. Maskrosen 1-3 år med inriktning på musik och färg och form Genomfört arbete Barnen har varit delaktiga genom att välja sånger på sångstunden. De drar var sitt kort berättar och visar de andra barnen. De får också berätta vad det är för sång de ska sjunga. När de har skapande aktiviteter får barnen vara med och välja material och vilka färger de vill använda. Två sångsamlingar med gitarr varje dag, en musikvägg fylld med sångkort, sång-lådor/påsar, instrument och egna maracas som barnen gjort själva. Avslutning genomfördes med föräldrar och barn i form av vernissage och sångstunder tillsammans. Resultat Alla barn kommer tilltals, att våga prata inför varandra, att kunna vänta på sin tur, att bli sedda, kunna koncentrera sig, lär sig räkna, lär sig grundfärger och olika material och tekniker. Barnens lek blir också mer inspirerande och rolig. Barnens språkutveckling har påverkats genom de dagliga musikstunderna. Analys När barnen är delaktiga och har inflytande ger det ett fantastiskt resultat. Utvecklingsområden Fortsatt med musik i vardagen och ta till vara på barns inflytande genom att låta dem vara mer delaktiga. Linnéan 1-3 år inriktning främja barns språkutveckling

10 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Genomfört arbete För att öka barnens ordförråd använder vi oss av rim och ramsor, sånger och bokläsning. Vi pratar och kommunicerar med barnen i stor grupp och vid samlingar men även i mindre grupper. Barnen får prova och klä på/av sig innan vi hjälper dem och vi visar på oss själva så de får se hur det ska göras, några barn i taget i hallen. Det blir en naturlig dialog med barnen eftersom pedagogen tränar påklädning med några i taget. Språket arbetar vi med främst under tis-tors i smågrupper, vid fruktstunder och under samlingen innan lunch. Vi har också veckans fixare som hjälper till med vardagliga göromål och därigenom utvecklar sitt språk. Barnen får i så stor utsträckning som möjligt välja vad de vill göra, t.ex. gå ut när de vill, pussla, gå till lekhallen och vi säger jaa till dem så ofta vi kan. Det handlar också om att barnen är delaktiga när det gäller att städa upp efter oss och även ansvara för att ens egna kläder blir upphängda. De är delaktiga i vardagens alla sysslor när det gäller dukning tvättning och att hämta mat och frukt och dyl. i köket. På samlingar har de möjlighet att komma med önskemål om vad vi ska göra. Resultat Nästan alla barn hänger upp sina kläder och ställer skorna på hyllan. Barnen är mer aktiva under samlingar och sjunger med mer i sånger och är med i ramsor osv. Barnen visar att de har ett större ordförråd. Vi har varit konsekventa och målmedvetna i vårt dagliga arbete med barnen och har därmed kunnat följa upp utveckling av våra målkriterier. Vi upplever att vi uppnått vårt mål mycket väl när det gäller påklädning. Vi upplever att vi uppnått vårt språkmål ganska bra. Analys Vi har uppnått vårt mål med att barnen ska klä sig själva. De barn som är 3 år hämtar och försöker klä sig själva, de behöver lite hjälp ibland med dragkedjor osv. Även de yngre barnen har blivit positivt påverkade av att se de äldre och hämtar även de sina kläder och försöker klä på sig. Utvecklingsområden Vi känner inte att vi har något som direkt behöver åtgärdas men vi behöver fortsätta att utveckla vårt språkmål. Detta främst genom att ha färdiga språklådor med färdigt material för samlingarna och att ha ett tema för kommande termin som genomsyrar hela verksamheten. Vi arbetar också vidare med vårt mål i tamburen för att göra barnen mer självständiga och öka känslan jag kan hos barnen. Bli tydligare med att visa hur vi arbetar med barnens delaktighet i vår verksamhet genom mer dokumentation. Att nästa år satsa mer på naturvetenskap och teknik i våra mål och utveckla den verksamheten utifrån läroplanen.

11 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Violen 1-3 år med inriktning natur/teknik Genomfört arbete Vi har delat barngruppen så ofta vi kunna för att synliggöra barnens olika behov och intresse och därmed förbättra deras inflytande. Vi personal har haft större möjlighet att vara delaktiga i leken i den lilla gruppen, leken blev dessutom mer varaktig. Vi har sänkt höjden på våra bord för att barnen utan hjälp ska kunna hämta material och arbeta med det vid borden. Vi har fortsatt utvecklingen av vår miljö och arbetssätt för att ge barnen större möjlighet till eget utforskande. Vi har t e x erbjudit barnen nytt bygglekmaterial,(kartonger, hushållsrullar, papp rör mm). Barnen har med hjälp av makaroner, deltasand, och vatten fått utforska volym, tyngd, mängd, mönster och antal. Vi har arbetat med olika PROJEKT inom Natur/Teknik: Vatten (vatten-is-snö), Odla (avokado, gräs, böna), Groda (ägg-yngel, groda). Projekten har utvecklats utifrån det intresse barnen visat. Arbetet med de olika projekten har innefattat mycket praktiskt arbete och barnen har verkligen varit delaktiga i sitt eget lärande. Flera ggr/vecka har vi använt oss av MINIRÖRIS, som både utvecklar motorik, kroppsuppfattning och begreppsförståelse (läge, antal, ordning och talbegrepp). Vi har dokumenterat vår verksamhet med kamera och Ipad (bilder och film). Resultat Det nya materialet som utmanar mer till utforskande har väckt barnens intresse. Barnen har visat glädje och haft roligt. Vissa av materialen kräver alltid en medforskande vuxen, annars har det spårat ur. Arbetet med de olika projekten har varit inspirerande för oss personal eftersom barnen har varit så nyfikna och engagerade under projektens gång. Dessutom har projekten inneburit att barnens språkutveckling stimulerats eftersom vi kommunicerat mycket om vad vi gör, vad som ev. kommer att hända och vad som hänt. Arbetet med att utmana barnen med matematiska begrepp har gjort att barnen pratar matematik, de räknar och reflekterar över t ex mängd, antal, tyngd och läge. Analys Det blev ett lugnare arbetsklimat för både barn och personal när vi delade barngruppen. Barnens behov synliggjordes, vi har haft möjlighet att vara mer delaktiga i leken i den lilla gruppen och det ökade barnens inflytande. Leken blev dessutom mer varaktig. Vi som personal har haft stor nytta av vår dokumentation, både för att se hur vi ska gå vidare i arbetet och analysera vårt förhållningssätt eftersom vi vill öka barnens delaktighet och inflytande. Vi har fått många tillfällen till samtal tillsammans med barnen när vi återbesökt dokumentationen, det har varit positivt för att stärka barnens språkutveckling. Utvecklingsområden

12 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Arbetet med olika små projekt inom Natur/Teknik tycker vi varit bättre än bara med ett tema under året, som vi gjort tidigare. Det har varit lättare att vara öppen för barnens nyfikenhet och olika intresse så detta vill vi utveckla ytterligare. Vi vill fortsätta utvecklingen av vårt arbete där barnen utforskar olika material, vi vill använda materialet för att skaffa kunskap inom olika områden. Skogsstjärnan 3-5 år med inriktning natur och miljö Välja aktivitet under fri lek. Vi lyssnar på barnens åsikter och önskemål och försöker tillmötesgå dem. Vi har gjort ritning och prototyp till buss. Barnen har fått uppleva naturen genom alla sinnen. Mulle- och knytteverksamhet, naturupplevelse under fri lek i vår skogsbacke, motorik, lek, rörelse, sång, sagor, rim och ramsor. Odlar i sammarbete med FOBO (Förbundet för organisk biologisk odling). Även genom böcker och internet för att utveckla barns nyfikenhet och lust att lära om naturen. I den fria leken stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation samt förmåga att sammarbeta och lösa problem. Vår fantastiska utemiljö inbjuder till lek och motorisk utveckling. Stimulerar till rolllek och konstruktion, genom att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker material och redskap. Vi byter rum med Dockvrån-byggrummet för att få en bättre och lugnare miljö och lek. Få mera småutrymmen att leka på. Resultat Delar upp barnen i många små grupper. Vi går över till stora gården, skogen, lekplats, målar med färg ute när barnen önskar det. De får önska sagor och sånger. Vi har en påbörjad buss. Analys Nöjda och glada barn. De fick använda sin fantasi och vi har blivit mer ja-sägare. Utvecklingsområden Vi önskar att barnen är mer delaktiga vid drop-ut fikan. En hustomte. Att se över det stora rummet och utefter barnens behov. Vallmon 3-5 år med inriktning utomhuspedagogik Genomfört arbete Vi har varje fm delat in barnen i 3 olika grupper. 1 utegrupp 2 innegrupper. 1 inne på avdelningen 1 i ateljén/ lekhallen. Målet har varit att barnen ska få mer inflytande och delaktighet i verksamheten. Vi har ett schema där barnen själva får sätta upp sitt namn i en grupp. I vår ute grupp har vi utvecklat utomhuspedagogiken där vi bl.a. har möjlighet att använda pedagogiskt material som t.ex. mattelek. I den dagliga kontakten med våra barn jobbar vi med språket. Tack vare våra små grupper så har pedagogen möjlighet att samtala mer med alla barn och utveckla språket så mycket som möjligt. Vi samtalar mycket med barnen vid måltiderna, då vi sitter en vuxen vid varje bord, detta är bra för barns språkutveckling. Resultat

13 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Genom detta projekt har barnen också lärt sig känna igen sitt eget och andras namn, samt att vi ser att barnen blir stärkta i sitt självförtroende. Vi kommer att utveckla detta vidare I utemiljön har barnen med en pedagog utvecklat kreativitet och fantasi, motorik och fått leklust. Analys Barnen har blivit mer kreativa och delaktiga. Vi har tagit till vara på barnens intressen mer och utvecklat dem. Utvecklingsområden Genom att låta barnen var mer delaktiga kommer vi att utveckla deras redan nya idéer och ta vara på dem. Kattfoten 3-5 år med inriktning språket Genomfört arbete Vi fortsätter med våra språkgrupper men behöver utveckla ett bättre samspel vid kommunikation barnen emellan. Sagoläsning, rörelse, skapande, förberedelse och utveckling för femåringarna i form av 5-årsträff som har fungerat bra. Vi har utgått från barngruppens behov av språkstimulans, samt barnens önskemål om att vara i ateljén och ha rörelse i lekhallen. Förberedelse för femåringarna inför förskoleklass genom 5-årsträff på avdelningen. Vi har gjort en indelning i två språkgrupper och en 5-årsgrupp på tisdagar, På onsdagar är vi indelade i två grupper varav en är i lekhallen och har rörelse och en i ateljén, veckan efter växlar det. Gemensamma aktiviteter såsom sång/musik, rörelse, sagor/sagolådor, fri lek, rim/ramsor och skogen. Vi har olika ansvarsområden där vi tränar begreppsbildning, ordförråd, ordförståelse, munmotorik, samarbetsförmåga, självkänsla och mycket mera. Resultat Vi har märkt framsteg i språkutvecklingen. Vi ser även framsteg i samspel, vi-känsla och konflikthantering mellan barnen. I 5-årsträffen har vi sett stor motivation, glädje, förväntan och lust att lära. Barnen löser mer konflikter själva samt hjälper varandra och samarbetar i större utsträckning. Genom iakttagelse och utvärdering tillsammans med barnen. Efter barnens inflytande och önskemål har vi skapat ett rum där barnen får mer utmaning och stimulans genom leklådor i olika teman och annat stimulerande material. Analys Vi ser glädjen i barnen i deras egna framsteg, vi får även bekräftelse av föräldrarna som är positiva till vår målsättning, vi ser att barnen tycker detta är roligt och genom ett roligt lärande når man ett bättre resultat! För att barnen tyckt det varit roligt och frågar ofta efter språkgrupperna och 5-årsträffen.

14 Blåsippans kvalitetsrapport (14) Utvecklingsområden Fortsätta vara lyhörda för barnens önskemål, försöka hitta bra former för veckoplanering/reflektion. Att försöka tänka mer på barns inflytande i verksamheten och hur vi formar dagen efter deras önskemål.