Kvalitetsredovisning Avseende läsåret 2008/2009. Rudbeckianska gymnasiet. Ansvarig: Karin Lundin 1 (13) Dnr:

Transkript

1 (13) Dnr: Kvalitetsredovisning Avseende läsåret 2008/2009 Rudbeckianska gymnasiet Ansvarig: Karin Lundin KVALITETSREDOVISNING Rudbeckianska gymnasiet, Västerås stad

2 2 (13) Grundfakta om Rudbeckianska gymnasiet Verksamhetsområde Rudbeckianska gymnasiet har runt 1440 studerande ungdomar i åldrarna år. De program och inriktningar vi erbjuder är följande: Barn- och fritidsprogrammet; pedagogprofil, samhällsprofil Estetiska programmet; bild och formgivning Naturvetenskapsprogrammet; naturvetenskap, internationella, matematik-data Samhällsvetenskapsprogrammet; språk, samhällsvetenskap, internationella Specialutformat naturvetenskapligt/samhällsvetenskapligt program Individuella programmet; introduktionskurs för invandrare Individuella programmet, yrkes barn- och fritid. Vår viktigaste tjänst är att erbjuda och genomföra gymnasieutbildning för ungdomar år inom ovan nämnda program. Skolan är belägen i centrala Västerås, granne med Domkyrkan. Organisation Skolans ledning består av gymnasierektor och tre programrektorer, som sammanträder minst en gång i veckan. Gymnasierektor har personalansvar för icke undervisande personal, såsom programrektorer, studie- och yrkesvägledare, skolhälsovård, administration och vaktmästeri. Gymnasierektor har det övergripande ansvaret för ekonomi, arbetsmiljö, medarbetare och skolutveckling. De tre programrektorerna har lärarpersonal- och elevansvar för samtliga arbetslag, samt ansvar för utveckling och uppföljning av respektive program. Skolans lärarpersonal är organiserad i åtta arbetslag. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Inom arbetslagen finns det profillag inom resp program som sammanträder regelbundet. Arbetslagen träffas varannan vecka och skolledningen träffar arbetslagsledarna varannan vecka. Lärarna är även organiserade i ämneslag med en ansvarig ämneslagsledare för varje grupp. För alla lagledare och rektorer finns uppdragsbeskrivningar. Viktiga förutsättningar för verksamheten 1 Undervisningen bedrivs i för ändamålet utrustade salar. På grund av att all undervisning inte ryms i Rudbeckianska gymnasiets egna lokaler har skolan hyrt externa lokaler i Arosian. De lokalerna hyrs läsårsvis. 1 Beskrivning de personella och materiella resurserna som har betydelse för måluppfyllelsen. Till de materiella resurserna hör tillgång och kvalitet i fråga om läromedel, materiel, utrustning och skolbibliotek. Uppgifter om personal kan avse personaltäthet, personalens utbildning och ämneskompetens i relation till den undervisning som erbjuds.

3 3 (13) Skolan tillhandhåller läromedel till alla elever. Institutioner och ämnessalar är väl utrustade med utbildningsmaterial. Lokalerna anpassas kontinuerligt för IKT och i slutet av lärsåret förbereddes flera arbetslag och lokaler för pilotptojektet 1:1. Skolan har eget bibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie samt två minuters gångväg till Stadsbiblioteket. Flertalet program vid Rudbeckianska är studieförberedande och har ett snitt på ca 28 elever per studiegrupp, vilket ger ett lägre lärartal per 100 elever. Inför läsåret 09/10 har specialpedagogtjänsten utökats. Lärarna ingår i ämnes- och arbetslag och samarbetar kring ämnet och programmet, samt elevens studiegång. Alla lärare har utbildning för de kurser de undervisar i och är behöriga. Rutiner/system för kvalitetsarbetet Skolan har en lokal arbetsplan, som är väl förankrad hos medarbetare och elever. Planen har sin utgångspunkt i kommunens utbildningsplan samt i de nationella styrdokumenten. Planen förankras i och med nyskrivning eller revidering och den utvärderas varje år i maj - juni av både medarbetare och elever. o Juni, utvärdering och analys av måluppfyllelse o Augusti, utveckling och framtagande planer för ökad måluppfyllese o Augusti, förankring av ny/reviderad plan o Under hela verksamhetsåret analyseras och diskuteras strävansmålen i ledningsgruppen och arbetslagen. Kvalitetsredovisningen baseras på enkäter och utvärderingar, dels egna, dels kommunens. Sammanställning görs av gymnasierektor. Redovisningen diskuteras i skolans ledningsgrupp. Mellan tillfällena ges skolans medarbetare tillfälle att kommentera och komplettera redovisningen vid arbetslagsmöten. Skolans elevrådsstyrelse gör elevbilagan med utgångspunkt från de omfattande elevenkäter som görs i maj varje år.

4 4 (13) Skolans lärplan finns på skolans hemsida och informeras om vid föräldramöten i åk 1. Kunskaps- och utvecklingsuppdrag Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Vuxenutbildningen skall med studerandes tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt fördjupa och utveckla studerandes kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för deltagande i samhällslivet (Lpf94). Utbildningsplanens mål Gymnasieskola En ökad andel elever ska uppnå målen i de studieförberedande och yrkesförberedande programmen i gymnasiet Arbetet med måluppfyllelsen har intensifierats. Arbetslaget inom Barn och fritidsprogrammet har utgått från forskare Roger Säljö och hans sociokulturella perspektiv på hur lärprocesser går till. Lärarna har utifrån hans forskning reflekterat på sina elevers lärande och bidragit med förändringar och förbättringar. Vi har även fokuserat på den garanterade undervisningstiden och arbetat med att öka elevernas närvaro under lektionerna. Resultat/måluppfyllelse över tid och det senaste året Andelen högskolebehöriga har ökat med drygt fyra procentenheter från 2008 till För år 2009 hade 82,4 % av avgångseleverna högskolebehörighet. Betygsmedelvärdet har ökat något från 14,22 till 14,37 för år En delförklaring till Rudbeckianska gymnasiet resultat kan härledas till kunniga lärare och som i hög grad är närvarande för sina elever. Lärarna följer med i ämnesutveckling samt prövar olika pedagogiska metoder för att öka inlärningen hos eleverna. Skolan har en tydlig organisation och tydliga rutiner för såväl medarbetare som elever. Avseende måluppfyllelsen i BF-programmet åk 3 läsåret 2008/2009 har vi gjort följande analys. Det totala antalet elever som avgick från BF-programmet uppgick till 62 st. 42 elever var behöriga och 20 elever var ej behöriga. Måluppfyllnadsgraden blev således 67,7 %. I riket så hamnar snittet för måluppfyllelse för BF-programmet på ca 75 %. Under läsåret 2008/2009 har vi arbetat intensivt med att öka måluppfyllelsen. Alla handledare genomförde under november månad individuella studieplaneringssamtal med utgångspunkt att medvetandegöra eleverna om hur deras studiesituation såg ut samt att i dialog planera hur resterande del av gymnasiestudierna skulle genomgöras. Eleven fick då veta vilket stöd som skolan hade både i organiserad form men även på ett individuellt plan. Under vårterminen gjordes en liknande åtgärdsplan tillsammans med eleverna. Ett stort antal elever har också varit delaktiga i framtagande av åtgärdsprogram.

5 5 (13) En klass utmärker sig genom att stå för över hälften av alla satta IG-betyg. Samma klass har också haft en högre frånvaro än övriga klasser. Tyvärr hittade vi aldrig metoder som kunde vända den negativa trend som startade långt innan åk 3. Vår bedömning är att det fanns två orsaker till att eleverna inte kom upp till behörighetsnivån. 1. Många elever hade ett annat arbete vid sidan av studierna 2. Begränsad motivation och målbild för programmets innehåll. För några övriga kurser har vi noterat en högre grad av IG. Lärarna har gjort en särskild analys i dessa kurser. De har funnit en hög korrelation mellan hög frånvaro och IG. Antal elever med mer än 25% frånvaro. Betyg: Fs A Re A Re B Hi A Hi B MVG VG G IG Streck Vi arbetar aktivt med att öka motivationen och närvaron på skolan, då det har betydelse för måluppfyllelsen. Vid mätning i oktober månad 09 hade frånvaron minskat med tre procentenheter. I vår satsning på profilering av BF-programmet så har tydligt fokus riktats mot att ge eleverna ett tydligt mål med sina studier. Eleverna ska veta vad utbildningen leder till för utgångar och hur olika ämnen samverkar för att nå det målet. Vi har under läsåret 2009/2010 för första gången avgångsklasser i det nya systemet och vi ser med tillförsikt fram emot kommande resultat och utvärdering. I filosofi, historia och religionskunskap arbetar lärarna med att i ännu högre grad konkretisera målen. Olika möblering och didaktik prövas i grupperna för att alla skall bli delaktiga i undervisningen. En del av utbildningstiden används till s k läxlektion, dvs tillsammans med läraren reder eleverna ut begrepp och tankegångar. Talböcker har införskaffats som stöd till de elever som inte har automatiserad läsning. Likaså erbjuds omprov, muntliga redovisningar etc. Arbets- och ämneslagen planerar tillsammans med ansvariga rektorer att fördjupa arbetet med analyser av måluppfyllelse, motivationsarbete, IKT och den individuella studieplanen. Under perioden ska 200 lärlingsplatser tillskapas inom gymnasieskolan Ett arbete har påbörjats för att kunna bereda lärlingsplatser inom Barn och fritidsprogrammet, det finns vissa svårigheter då merparten av programmets kurser är till innehållet teoretiska mot det pedagogiska området.

6 6 (13) Frågan om lärlingsplats hade varit ett studiealternativ har ställts till nuvarande elever och då har alla lämnat ett negativt svar. Som skäl anger eleverna att man vill ha den dagliga kontakten med sina klasskamrater. Alla elever ska under gymnasietiden erbjudas träning i entreprenörskap Skolledare och lärare har deltagit i kompetensutveckling inom entreprenörskap. Fokus i undervisningen har lagts på entreprenöriella kompeteneser så som att lösa problem, planera sitt arbete och att samarbeta med andra vilket även bidrar till att eleverna mer framgångsrikt genomför sina studier. Resultat/måluppfyllelse över tid och det senaste året Olika aspekter av entreprenörskap är mer relventa i vissa delar av gymnasieskolan än i andra. Vi arbetar överlag med att stimulera nyfikenheten, kreativitet, öka elevrnas självförtroende och förmåga till att fatta beslut. Inga analyser kopplat till entreprenörskap har gjorts. Då entreprenörskap är en av EU s åtta nyckelkompetenser och det blir tydligare skrivning om det i nya läoplanen intensifierar vi arbetet. Bl a deltar alla medarbetare i en gemensam kompetensdag kring entreprenörskap. Normer och Värden Förskolan/skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som förskolan/skolan skall gestalta och förmedla (Lpfö98, Lpo94, Lpf94). Utbildningsplanens mål Studie- och verksamhetsmiljö en god miljö för lärande och personlig utveckling Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder arbetsro och trygghet Alla medarbetare på skolan arbetar kontinuerligt med värdegrundsarbete och att Rudbeckianska gymnasiet skall erbjuda en lugn och trygg studiemiljö för ALLA ungdomar som väljer skolan. Vi har tydliga rutiner som är kända av alla som ett stöd i arbetet. Skolledningen har tillsammans med elevrådet initierat att en sektion Din vän i korridoren av elever arbetar och stödjer andra elever på olika sätt.

7 7 (13) Resultat/måluppfyllelse över tid och det senaste året Enligt Nöjd Kund Index, NKI så har nöjdheten med bemötandet ökat under året. Av de enskilda frågorna så ligger Jag trivs i skolan högt (4,28%) och Jag är trygg i skolan (4,60%). Våra elever anser att arbetsron har ökat (3,68%). Flertalet elever vid Rudbeckianska gymnasiet är målinriktade och deltar aktivt i undervisningen. Vi behöver bli tydligare gentemot eleverna med vårt värdegrundsarbete och hur vi skall vara mot varandra och behandla varandra. I alla verksamhetsformer ska nolltolerans gälla och ett verkningsfullt arbete ske mot all kränkande behandling Under detta mål följs enhetens likabehandlingsplan/årlig plan 2 upp 2 I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen (1985:1100) redovisas. Förordning (2008:945).

8 8 (13) Årlig plan Enligt 14 a kap. i skollagen samt diskrimineringslagen ska det finnas en likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling på varje skola. Lagen ställer tydliga krav på att skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. Skolan har skyldighet att göra en utredning om du som elev blivit utsatt för kränkande behandling. Rudbeckianska gymnasiet är/ska vara en skola där vi bryr oss om varandra och tar ansvar för varandras välbefinnande. Vi vill att vår skola ska genomsyras av en öppenhet inför människors olikheter. Vi välkomnar dialoger med avstamp i tanken att alla människor har lika värde. Var och en av oss har rätt att få vara sig själv i en miljö som präglas av gott bemötande och gemenskap. Här ska alla känna sig trygga och delaktiga. Läsåret 2008/2009 har klassrådstid/handledartid fortlöpande ägnats åt värderingsfrågor. Till stöd för de lektionerna finns en värdegrundshandbok. Skolan har en likabehandlingsplan, där elevskyddsombud och elevrådets styrelse är starkt involverade i arbetet. Under året planeras den omarbetas utifrån den nya lagstiftningen. Tillsammans med kurator och eleverna i sektionen Din vän i korridoren planerar skolledningen en gemensam dag under våren 2010 för alla medarbetare och elever vid skolan kring frågor om homofobi. Resultat och måluppfyllelse Eleverna känner väl till att skolan har en Lika behandlingsplan (84%). Vi fortsätter arbetet med värdegrundsfrågor och planerar att omarbeta planen utifrån den nya lagstiftningen. Varje verksamhet ska arbeta i förebyggande syfte för att främja en god barn-/ elevhälsa. Varje verksamhet ska också bedriva ett aktivt hälsoarbete kring kost och motion samt motverka elevers användning av alkohol, narkotika och tobak Skolan fortsätter arbetet med att vara en Hälsofrämjande skola. Skolsköterskorna genomför ett hälsosamtal med varje elev i åk 1 under höstterminen.

9 9 (13) Arbetet inom DISA har fortsatt och under innevarande läsår planeras information och kompetensutvecklingen öka. Eleverna känner en ökad stress vid första och sista terminen av sin studietid. Vi har under året uppmärksammat det med introduktionstid under första tiden och information kring arbetsmängden under sista tiden. Resultat/måluppfyllelse över tid och det senaste året Lärarna fortsätter att arbeta i arbetslag kring elevens individuella utvecklingsplan. Demokrati, delaktighet och hållbar utveckling Föräldrarna ska vara väl förtrogna med barnens/elevernas kunskaps- och sociala utveckling Varje elev erbjuds individuellt utvecklingssamtal under varje termin bortsett från den sista. Information har lämnats till elever och vårdandshavare om E-tjänster för skola, där uppgifter om eleven kan hämtas. Modell för åtgärdsprogram har tagits fram och lärarna har erhållit kompetensutveckling inom området. Resultat/måluppfyllelse över tid och det senaste året. Kännedomen om vad respektive elev skall kunna för att uppnå målen är relativt känt (3,78%). Fler än tidigare år är med och bestämmer om den individuella utvecklingsplanen (3,53%). 3, 62% anser att utvecklingsplanen har betydelse för den egna utvecklingen på skolan. Det är en god kunskapsutveckling hos merparten av eleverna. När lärarna planerar kursen tillsammans med eleverna tydliggörs även kursplanemålen och hur varje elev skall uppnå sina mål. Vid föräldramöten informerar lärarna om målen - föräldranärvaron är god. Genom ökad tillgänglighet av E-tjänster för skola kan eleven och vårdnadhavaren kontinuerligt följa utvecklingen. Arbetet med E-tjänster för skola och individuella utveclingsplaner fortsätter. Alla barn, elever och föräldrar ska känna till målen för verksamheten och ges möjlighet att utöva ett aktivt demokratiskt inflytande Eleverna har en lagstadgad rätt att ha inflytande över sin utbildning. Dels gäller detta olika organ såsom skolkonferens, klassråd och övriga råd, dels gäller det i det dagliga arbetet i olika ämnen. Själva undervisningen är det viktigaste området för elevinflytande och elevansvar. Gymnasierektor har i skolkonferensen möte varje månad med elevrådets styrelse. Hela skolledningen träffar elevrådets ordförande en gång per månad.

10 10 (13) Aktiviteter o Kurser planeras under lärares ledning så att eleverna ges möjlighet att påverka innehåll, arbetsformer och former för kunskapsredovisning. o Eleverna deltar i rådet för hållbar utveckling, hälsoråd, internationella rådet, klassråd, skolkonferens, elevråd och andra arbetsgrupper. o Utbildning av elevskyddsombud. o På handledartid förs regelbundna samtal med elever om deras lärandesituation. Resultat/måluppfyllelse över tid och det senaste året, Eleverna möjlighet till att påverka arbete i skolan har ökat till 3,29%. Likaså har fler uttryckt att de får vara med och bestämma den individuella utvecklingsplanen (3,53%). Eleverna anser att det har ett stort inflytande och kan på olika sätt utöva påverkan. Klassråd hålls regelbundet i alla klasser. Skolan har ett mycket aktivt elevråd som regelbundet har stormöten med klassrepresentanter. Arbetet inom arbetslagen fortsätter under året för att hitta verktyg för eleverna att öka sitt inflytande på undervisningen. Kompetensutveckling i hur lärarna kan öka elevinflytandet i klassrummet planeras. Alla verksamheter ska bedriva ett aktivt arbete avseende miljö och hållbar utveckling Skola för hållbar utveckling Skola på hållbar väg Rudbeckianska gymnasiet har under flera år arbetat mycket aktivt för en bättre miljö i ett vidare perspektiv. I december 2007 erhöll Rudbeckianska certifiering som en Skola för Hållbar utveckling av Myndigheten för skolutveckling. Motiveringen till beslutet handlade om att vi lyfte in HU i undervisningen samt att vi genom miljörådet, numera Rådet för Hållbar utveckling och Internationella rådet, har en tydlig organisation där Lärande för Hållbar utveckling, LHU, är prioriterat område. Lokala arbetsplanens mål Alla arbetslag skall på ett planerat sätt säkerställa att eleverna i undervisningen möts av bl.a. miljöperspektivet hållbar utveckling. Aktiviteter Världsnaturfonden kontaktade ansvarig rektor i juni. Man hade hört talas om miljöarbetet vid Rudbeckianska gymnasiet och sökte nu skolor som var villiga att delta i samarbete i projektet Skolor på Hållbar väg. WWF håller i en studiedag för lärarna vecka 44. Rudbeckianska gymnasiet ingår som en av 10 skolor i Sverige, varav 4 gymnasieskolor, i WWF:s projekt Skola på Hållbar väg. Köttfri dag våren 2009 Obligatoriskt ämnesövergripande projekt Hållbar utveckling planerades ht -08. Elever i åk 2 ingick i planeringsgruppen. Eleverna har valt att arbeta med HU som projektarbete i åk 3 Självvärderingsverktyget ang HU från WWF

11 11 (13) Deltagande i Earth Hour Underlag för bedömning Handlingsplanen Skola för hållbar utveckling samt WWF:s Självvärderingsintrument Resultat/måluppfyllelse Arosbröderna har instiftat ett stipendium på per år med anknytning till hållbar utveckling. Ökad medvetenhet bland personalen om HU Den respons som skolan fått externt tyder på att vi är på rätt väg. Miljöarbetet måste dock förankras bland elever och medarbetare. Åtgärder för utveckling Samarbetet med WWF kommer att hjälpa oss att få med fler elever i arbetet för hållbar utveckling. Obligatoriskt ämnesövergripande projekt Hållbar utveckling kommer att genomföras varje vårtermin. Vår förhoppning är att det kommer att engagera elever kanske till att göra projektarbetet i år 3 inom området. Information och kunskap - Det ska märkas att vi är en HU-skola IVIK Pedagogiska verksamheten Under året har det varit en stor tillströmning av elever till IVIK, vid läsåret slut var det 152 studerande. Eleverna hänvisas eller vänder sig till skolan året om och antagning till grupperna sker var 14:e dag. De blir först placerade i en introduktionsgrupp, där de får information om studier, studieteknik och testas så att vi kan göra en bedömning om vilken språkgrupp de skall placeras i. Elevernas tidigare skolgång har varierat, alltifrån ingen alls till avslutad gymnasieskola. Undervisningen är organiserad i grupper om elever beroende på deras förutsättningar och progression i svenska språket. Motivationsskapande verksamhet Undervisningen sker i små grupper och kan i hög grad individualiseras. Olika pedagogik tillämpas för att öka språkinlärningen. Studiebesök genomförs frekvent vid olika samhällsfunktioner samt även besök för att lära känna Västerås. Närvaron är mycket hög i grupperna. Lärarbehörighet, lokaler etc Alla lärare är behöriga och svenska 2 behörighet. De flesta av dem har undervisat inom IVIK under många år. Då verksamheten blivit större än planerat hyr skolan även externa lokaler i Arosian. Hälften av eleverna har delar av sin undervisning förlagd till de lokalerna. Individuella studieplaner och nivåanpassning Vid antagningen av eleven upprättar studie- och yrkesvägledaren en första preliminär individuell utifrån tidigare dokumentation och samtal. Planen kan revideras efter introduktionsperioden med test. Den hålls kontinuerligt aktuell och kan revideras under

12 12 (13) studietiden. Skolan har flera grupper på olika nivåer och flyttning mellan grupperna görs utifrån språkutvecklingen. Flexibilitet för att tillgodose olika elevers behov och önskemål Verksamheten har en organisation som är anpassad till varje elevs behov. När eleven börjar på Rudbeckianska gymnasiet tar vi reda på skolbakgrund och önskemål. Eleven testas också av våra pedagoger utifrån kunskaper i svenska. Därefter placeras eleven i den grupp som motsvaras dessa förkunskaper. Vi har i dagsläget 8 grupper/klasser med olika nivå i ämnet svenska, 5 grupper läser SFI, svenska för invandrare, och 3 grupper har svenska som andraspråk. Eleven flyttar flexibelt upp till nästa nivå då eleven blivit bättre på svenska. Här testas eleven med jämna mellanrum i SFI. Skolan har tagit fram prov på A, B och C-nivån. På SFI D-nivå används det nationella testet. Kursdelmål inom SFI-utbildningen Under föregående läsår utarbetades och genomfördes för första gången prov på alla fyra kursdelmål inom SFI. Tidigare genomfördes Skolverkets prov på kurs D bara en gång per år. Denna indelning i olika kursdelmål möjliggjorde att även elever med låg skolbakgrund samt kort vistelsetid i Sverige kunde uppnå ett realistiskt mål utifrån sina förutsättningar. Det gav eleverna en tydligare bild för elever av var de befinner sig och vilka krav som ställs. Detta verkade motivationshöjande och bidrog till elevernas självbedömning. I samband med prov kunde man ha samtal med eleven om hans/hennes tankar och förväntningar på kursen. Samtidigt ledde det till insikt om hur den egna inlärningen går till d v s den metakognitiva förmågan förstärktes. I och med att de testade elever har uppnått något av dessa kursdelmål har genomströmningen ökat. Inom gruppens ram individualiserar läraren arbetet med eleven och anpassar arbetsuppgifter efter elevens behov. En del elever kan därför gå fortare fram. Vi arbetar kontinuerligt för att hitta lösningar anpassat efter individen. En elev som har en motsvarande grundskoleutbildning från sitt hemland kanske kan tenta av engelska och matematik. I sådana fall kan man även ta in elev på gymnasiet på den så kallade fria kvoten. I dagsläget har en majoritet av eleverna dock liten eller ingen skolbakgrund från sitt hemland. Elevens behov och bakgrund måste styra vilka mål som sätts för var och en. För en majoritet av eleverna är gymnasiebehörighet ett helt orealistiskt mål. Resultat och gymnasiebehörighet Inom Svenska 2 gick 50 elever i IVIK A-C och läste svenska som andraspråk. Av dessa nådde 16 elever godkänt betyg eller bättre i Ma, Sv och En för åk 9. Andelen som nådde gymnasiebehörighet vt 2009 är 32 %.

13 13 (13) Resultat i relation till varje elevs studieplan Elevens studieplan revideras under utbildningens tid utifrån dennes förutsättningar, behov och önskemål. I stort sett alla elever uppnådde resultat utifrån sin studieplan.