Kvalitetsredovisning Drottning Blankas Gymnasieskola Varberg

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Drottning Blankas Gymnasieskola Varberg

2 Innehållsförteckning Inledning Grundfakta Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 5 Dokument... 5 Arbetsplan Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Normer och värden... 6 Demokratifrågor... 6 Kunskap och betyg Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Arbetet i verksamheten... 9 Demokrati... 9 Demokratisk arbetsmodell Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Redovisning av satta betyg i jämförelse med nationella mål Matematik Engelska Svenska språket Slutbetyg Betyg & bedömning Uppföljning av likabehandlingsplanen Måluppfyllelse i verksamheten som helhet och åtgärder för förbättring Referenser i arbetet med kvalitetsredovisningen Bilagor Bilaga 1: Resultat av elevenkät

3 Inledning Skolan har i sin kvalitetsredovisning utgått från förra verksamhetsårets resultat och vilka åtgärder som behövs för arbetet mot de nationella målen. Med läroplanens mål och riktlinjer som utgångspunkt, samt rapport från skolinspektionen har följande områden prioriterats: Kvalitetsarbete (kvalitetsredovisningen) Likabehandlingsplan Säkerställa likvärdigheten i bedömning och betygssättning Elever i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbetet på skolan styrs av skollagen där varje skola har att upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen görs med syfte att främja kvalitetsarbetet och ge information inom och utanför den egna verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska bedöma verksamhetens måluppfyllelse.

4 1 Grundfakta Drottning Blankas Gymnasieskola i Varberg är en fristående skola med huvudman DBGY AB. Skolan startade år 2000 och ägdes fram till april 2007 av Bengt Walter, som också är skolans grundare. I april 2007 skedde ett ägarbyte där vår skola och våra två systerskolor i Kungsbacka och Halmstad köptes av Bengt Ekberg och Staffan Lund. I augusti 2007 köptes skolorna av AcadeMedia AB. Drottning Blankas Gymnasieskola ligger centralt vid hamnen i samma hus som Campus Varbergs högskoleutbildningar, endast några minuters promenad från buss och järnvägsstationen. En del av undervisningen bedrivs i lokaler på Comwell Varbergs Kurort i Apelviken, och i lokaler i centrala staden. Ansvarig för skolans verksamhet är rektor. Rektor ingår i en grupp med rektorer från de andra skolorna i koncernen och en gymnasiechef. Rektorsgruppen, som också fungerar som styrelse för utbildningen, träffas regelbundet. Gruppen ska framför allt arbeta med skolans pedagogiska verksamhet och samverka med varandra för gemensamma frågor mellan skolorna. Det finns även en ledningsgrupp där gymnasiechef, VD och ekonomichef ingår, och där ekonomisk planering görs. Skolan bedriver verksamhet inom samhällsprogrammet inriktning turism och ekonomi och inom omvårdnadsprogrammet med inriktning SPA & Fitness samt inriktning Räddningstjänst som startade i augusti Skolan har 184 elever. 110 elever är folkbokförda i Varbergs kommun, ca 40 elever kommer från grannkommunerna och ca 30 elever kommer från längre bort liggande kommuner. En del av dessa är inackorderade i Varberg.

5 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Dokument Som underlag för att sammanställa kvalitetsredovisningen ligger skollag, läroplan, skolverkets allmänna råd och kommentarer kring kvalitetsredovisning, handbok från skoldialogen, sammanställning av utvärderingar av verksamheten. Arbetsplan Rektor har regelbundna träffar med lärarlaget där en dialog kring verksamheten förs. Enligt skolans demokratiska modell har eleverna framfört synpunkter via klassrepresentanter i skolans skolråd där även personal är representerad. En analys av verksamheten genomförs med hjälp av enkäter och intervjuer. Sammanställningen av dessa, samt synpunkter från skolrådet ligger till grund för områden som ska prioriteras. Kring dessa områden förs en dialog i arbetslaget och mål formuleras och förs ner i en arbetsplan.

6 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden. Normer och värden Fortsatt arbete med likabehandlingsplanen. Utifrån likabehandlingsplanen utveckla arbetet med att göra den känd för alla som verkar på skolan, personal, elever samt deras föräldrar. Använda den som ett verktyg i verksamheten genom att låta eleverna arbeta med den och dess formuleringar. Se den som en hjälp i vårt förebyggande arbete mot mobbning. Se över och utveckla den så att den täcker in områden som är aktuella. Se hur den kan skydda nya områden som finns inom t.ex. internet. Ha temadagar då vi behandlar värdegrundsfrågor. Fortsätta vårt drogförebyggande arbete. Arbeta med information via film, samtal och föreläsningar. Alla elever i samtliga klasser ska ges tid för detta arbete. Enkäter används för att sammanställa elevernas drogvanor. Sammanställningen ska ligga till grund för metoder för fortsatt arbete med dessa frågor. Demokratifrågor Säkerställa att skolans demokratiska modell fungerar. Ge möjlighet för varje elev att framföra sin åsikt. Alla elever ska veta vilka vägar som leder fram till beslut. Alla elever ska känna att de är med och påverkar sina studier och skolans utveckling. Uppföljning sker i samtal via klassråd, skolråd och personalmöten. Enkäter för analys används. Kunskap och betyg Analys och diskussion kring betyg ska ske regelbundet. Lärarna tar hjälp av varandra som samtalspartner vid betygssättning. Träffar med lärare från andra skolor ska organiseras för jämförelser i arbetet med att kvalitetssäkra betygen. Nationella prov ska användas i de ämnen där de erbjuds. Olika arbetsmetoder och arbetssätt ska användas för att ta reda på vilka kunskaper eleven besitter. Ämnesvis ska lärarna diskutera likvärdigheten i bedömning och rättning.

7 Elever som kommit efter med sina studier, eller av olika skäl har svårigheter med att följa undervisningen ska erbjudas det stöd som efterfrågas. Speciallärare bör anställas som stöd för denna verksamhet. Utveckla samarbete med grundskolor för att göra övergången från grundskola till gymnasieskola lättare. Där kan t.ex. jämföras vilka arbetsmodeller som används i de olika skolformerna. Personalen ska erbjudas fortbildning, och skolan ska sträva efter att arbetslaget ska bestå av behöriga lärare.

8 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse I samverkan med skolans ledningsgrupp, och efter personalens förslag har budget upprättats. I denna planeras att IT området inom skolan ses över och förnyas. Det finns budgeterat för en ökning av verksamheten vad gäller inköp av material och hjälpmedel. Nya lokaler som tillkommer planeras med inredning. Resurser ska ges för att anställa speciallärare. Detta för att nå måluppfyllelse för elever med behov av särskilt stöd. Fortbildning för personalen planeras för att bättre förstå vilken hjälp elever med olika handikapp behöver. Skolsköterskan ska ges möjlighet till att delta i seminarier som handlar om elever med diagnoser, så att vi med bättre kunskap kan ge stöd och hjälp till dem. En översyn av lärarnas behörigheter har gjorts och nyanställningar av behöriga lärare kommer att ske för att täcka behovet. Rektorsgruppen träffas regelbundet tillsammans med gymnasiechefen för att se de gemensamma resurser som finns för utveckling av skolorna. Personalen från de olika skolorna träffas också på studiedagar för att diskutera betygssättning och måluppfyllelse. Till de olika utbildningarna ges resurser för praktik och resor efter behov. Medel sätts av för att fortsätta med utlandsprojekt i Spanien för elever som studerar på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning mot turism. Alla kostnader som eleven har för sin utbildning ska bekostas av skolan. Kostnader för kläder och material vid t.ex. praktik ska skolan stå för. Den första klassen inom den nya inriktningen mot räddningstjänst på omvårdnadsprogrammet har varit på en veckas träningsläger i Medelpad med mycket gott resultat. Medel ska avsättas i budget så att detta projekt kan genomföras även nästa år för både åk.1 och åk.2. Ett förebyggande arbete mot droger är påbörjat. Vi kommer via enkäter att undersöka elevernas drogvanor och utifrån detta ta fram en arbetsplan. Det är vår avsikt att fortsätta med detta arbete under kommande läsår.

9 5 Arbetet i verksamheten Demokrati Skollagen slår fast att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Demokratisk arbetsmodell Varje klass har regelbundna klassråd där gemensamma frågor tas upp. Från varje klass utses representanter som i skolrådet framför klassens åsikter. I skolråd sitter också representanter för lärarna, skolsköterska, skolvärdinna och rektor. Skolrådet sammanträder en gång i månaden. Rådet kommer med förslag på utveckling och aktiviteter. Då det finns behov kan frågor återremitteras till klasserna, respektive personalmöte, för att vid nästa tillfälle tas upp igen. Varje läsår görs en enkät (se bilaga) där eleverna besvarar frågor om möjligheten att påverka, lokalerna, läromedlen, utrustning/inredning, kamraterna, övrig personal, lärarna bemötande/tillgänglighet och lärarna kunskap/arbetsformer. Resultatet från denna enkät ligger till grund för utvecklingsarbetet. En sammanställning av resultatet på enkäten för SPA1 läsåret 05/06 har jämförts med resultatet från samma klass läsåret 07/08 (se Bilaga 1). Möjlighet att påverka. Nöjd index är 75% i åk.1 och åk.3. Vi kommer att undersöka hur vi kan få fler att känna att de är med och påverkar. Uppmuntra eleverna till att ta möjligheten att vara med i något av skolans organ för att lära sig ett demokratiskt arbete. Via mentorerna informera om vilka vägar eleverna har för påverkan. Lokalerna. Nöjd index är 50% i åk.1 och 55% i åk.3. Vi är trångbodda men har till viss del organiserat om lokalanvändningen. Vid vissa dagar har också extra lokal hyrts. En del möbler har bytts ut. Vi kommer att fortsätta kommande läsår med att förbättra lokalerna samt få tillgång till ytterligare ett våningsplan i skolbyggnaden. Läromedlen Nöjd index är 80% i åk.1 och 90% i åk.3. Eleverna är i stort nöjda med de läromedel vi använder. Detta följs upp i varje kurs genom enkäter.

10 Eleverna ger synpunkter och är med och påverkar det material som används. Lärarna ser också vikten av att variera materialet. På studiedagar i träffar med lärare från de andra skolorna diskuteras också litteratur och lärarna ger varandra tips. Utrustning/inredning Nöjd index är 70% i åk.1 och 75% i åk.3. Vi är medvetna om att en upprustning behövs på bl.a. IT sidan. Under kommande läsår ska investeringar göras för att byta alla datorer. Projektorer kommer också att sättas upp i samtliga klassrum. En del möbler kommer att bytas ut. Kamraterna Nöjd index är 90% i åk.1 och 90% i åk.3. Det råder en mycket god stämning på skolan och det är god sammanhållning mellan eleverna. De umgås över klassgränserna och flera gemensamma aktiviteter arrangeras varje år. Nästa läsår planerar vi att starta en idrottsförening för att ytterligare stärka gemenskapen mellan eleverna, och få fler engagerade i idrottsaktiviteter. Vår önskan, och vår planering för kommande läsår är att varje klass ska få genomföra någon resa under läsåret. Vi ser resandet som en del av gemenskapen och vi delar en upplevelse och erfarenhet. Att vi är en liten skola gör också att elevantalet möjliggör att de flesta elever kan få kontakt och lära känna varandra. Övrig personal Nöjd index är 90% i åk.1 och 90% i åk.3. Skolan har två skolvärdinnor anställda. De spelar en stor roll för trivseln på skolan. De finns tillgängliga för eleverna under hela skoldagen. På skolan finns också skolsköterska 40%, skolläkare en dag i månaden samt studievägledare en dag varannan vecka. Många elever kommer också spontant för samtal med rektor. Enkätkommentarerna visar att de är mycket nöjda med den kontakt de har och det stöd de får av personalen. Lärarna bemötande/tillgänglighet Nöjd index är 80% i åk.1 och 80% i åk.3 Vår uttalade filosofi är att en nära kontakt mellan elever och personal skapar en god och trygg grund för inlärning och utveckling. Därför har vi öppna dörrar så att eleverna har lätt för att komma i kontakt med den de söker. Vi värnar on en god atmosfär och en vänlighet och hjälpsamhet mot varandra. Vi kommer att gå igenom kommentarerna på enkäten för att se om/hur vi ytterligare kan öka tillgängligheten och bemötandet.

11 Lärarna kunskap/arbetsformer Nöjd index är 80% i åk.1 och 80% i åk.3. Lärarna är kunniga och engagerade. Vid utvecklingssamtal framkommer om det finns önskemål om fortbildning. En översyn av verksamheten samt personalens behov ligger till grund för beslut om vilken fortbildning som ska prioriteras. Vårt mål är att de behov som finns ska planläggas och att fortbildning kontinuerligt sker. Vi har för avsikt att inför kommande läsår anställa fler behöriga lärare. Arbetsformer och pedagogik diskuteras regelbundet på personalmöten och studiedagar. Personalen uppmuntras att delta i pedagogiska seminarier. Elevernas synpunkter vad gäller arbetsformer beaktas. En sammanställning av enkäten för Tu1 samma period som ovan visar på i stort samma resultat och på vissa områden ligger nöjd index även något högre. Redovisning av enkätresultat med kommentarer över kurser från omvårdnadsprogrammet inriktning SPA & Fitness (se Bilaga 1).

12 6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål. Skolan skall sträva mot att varje elev: Tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram. Kommentar: Lärarlaget använder olika metoder för att fånga upp elevernas kunskaper och färdigheter. De analyserar resultaten som kommer fram och bedömer också de olika metoder som använts. Undervisningen ska alltid ta sin utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov. Alla kurser utvärderas via en enkät. Resultaten gås igenom, slutsatser dras och åtgärder vidtas. Kan använda sina kunskaper som redskap för att: formulera och pröva antaganden och lösa problem reflektera över erfarenheter kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden lösa praktiska problem och arbetsuppgifter Kommentar: I dialog med varandra prövar eleverna sina antaganden. Genom studiebesök och resor skaffar sig eleverna erfarenheter att reflektera över. En kritisk granskning av texter och information ingår i t.ex. ämnena svenska och samhällskunskap. Grupparbeten används som metod för problemlösning och samarbete. Tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas. Kommentar: Det är vår uppgift att följa upp och vägleda eleven i skolarbetet. Individuell studieplan och regelbundna utvecklingssamtal är verktyg som används för detta. Genom en varierad undervisning ska varje elev ges förutsättningar att utvecklas efter sin förmåga, och genom sin lärstil. På studiedagar har lärarna fått kunskap om lärstilar och de är väl medvetna om hur olika lärstilar ska hanteras. Om en elev av olika anledningar kommer efter i undervisningen ska åtgärdsprogram upprättas för att eleven ska komma ikapp och känna att hjälp finns. Utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Kommentar: I årskurs ett får samtliga elever en genomgång av studieteknik och lärstilar. De får då kunskap om hur våra hjärnhalvor fungerar och kan reflektera över sitt eget lärande. Tester görs för att öka förståelsen. Utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Kommentar: Olika arbetssätt och redovisningsmetoder används i undervisningen. Eleven får god träning i att själv formulera frågeställningar, svara på enskilda tester, muntligt och skriftligt redovisa arbetsuppgifter samt genom estetiskt arbete uttrycka sig. Genom grupparbeten i mindre eller större grupper tränas eleven att samarbeta och att lära av varandra. Olika arbetsmetoder kommer att utvärderas genom tester, enkätundersökningar och samtal.

13 Redovisning av satta betyg i jämförelse med nationella mål Enligt läroplanen (Lpf 94) ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper och göra en allsidig bedömning. Hur stor del ett nationellt prov ska utgöra av underlaget vid betygssättningen finns inte reglerat. Nedan redovisas resultaten på nationella prov i relation till satta betyg i respektive kurs. Matematik Resultaten avser läsåret 2007/2008 Årskurs: 1 Kurs: Matematik A (MA1201) Klass: SPA1 + TU1 + RT1 Nationellt prov Betyg Antal IG: 8 1 Antal G: Antal VG: Antal MVG: 7 25 Resultaten avser läsåret 2007/2008 Årskurs: 2 Kurs: Matematik B (MA1202) Klass: TU2 Nationellt prov Betyg Antal IG: 7 1 Antal G: Antal VG: 4 5 Antal MVG: 1 4 Resultaten avser läsåret 2007/2008 Årskurs: 3 Kurs: Matematik C (MA1203) Klass: SPA3 + TU3 Nationellt prov Betyg Antal IG: 3 0 Antal G: 7 6 Antal VG: 2 3 Antal MVG: 0 3 Kommentar: Många elever har svårigheter med matematikkurserna. Detta har vi uppmärksammat och lägger in fler timmars undervisning på schemat. Vi sätter även in extra stöd där det behövs för att eleverna ska kunna nå upp till ett godkänt resultat. Vi kommer inför nästa läsår 2008/2009 anställa speciallärare till stöd för de elever som behöver extra hjälp.

14 Engelska Resultaten avser läsåret 2007/2008 Årskurs: 1 Kurs: Engelska A (EN 1201) Klass: SPA1 + TU1 + RT1 Nationellt prov Betyg Antal IG: 2 0 Antal G: Antal VG: Antal MVG: 0 10 Resultaten avser läsåret 2007/2008 Årskurs: 2 Kurs: Engelska B (EN 1202) Klass: TU2 + SPA2 Nationellt prov Betyg Antal IG: 0 0 Antal G: Antal VG: Antal MVG: 2 9 Kommentar: I ämnet engelska använder sig läraren av olika metoder för att för att bilda sig en så god uppfattning som möjligt av elevens kunskaper. Samtal med lärare från andra skolor förs för jämförelse av betygssättning och genomgång av betygskriterier. En mätning av elevens kunskapsnivå vid skolstart i åk.1 ska göras för de kommande åren, för att jämföras med betygen i Eng.A. Svenska språket Resultaten avser läsåret 2007/2008 Årskurs: 2 Kurs: Svenska språket B (SV 1202) Klass: TU2 + SPA2 Nationellt prov Betyg Antal IG: 0 0 Antal G: Antal VG: Antal MVG: Kommentar: Resultaten på det nationella provet i Svenska B motsvarar väl betyget i ämnet.

15 Slutbetyg Sammanställningen nedan gäller de elever som avslutade sin utbildning vt TU3 Betyg IG G VG MVG Antal betyg SPA 3 Betyg IG G VG MVG Antal betyg Betyg & bedömning Vi har haft en studiedag lokalt på våren då betygssättning och bedömning diskuterats. Vi avser att utveckla vårt samarbete med de andra skolorna inom gruppen för att samtala kring betygskriterier och betygssättning. En studiedag i augusti 2008 är inplanerad. Områden som är särskilt angelägna att förbättra är en analys av betygen på de nationella proven och satta betyg. En tolkning av betygskriterierna ska göras i jämförelse mellan lärare som undervisar i lika kurser på de olika skolorna inom Drottning Blanka gruppen.

16 7 Uppföljning av likabehandlingsplanen. Syftet med planen ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen kräver helhetssyn. Planen ska presentera skolans arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt presentera åtgärder för att förebygga diskriminering. Frågor om organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna tas upp på studiedagarna vid nästa läsårs början. Planen omarbetas och gås igenom med eleverna. På terminens första föräldramöte presenteras likabehandlingsplanen, och vidare arbete med en utveckling av planen planeras därefter. Under läsåret ska likabehandlingsplanen regelbundet granskas för att förebygga diskriminering. Nya områden kan bli aktuella att diskutera, t.ex. användning av internet och dess konsekvenser. Tillsammans med eleverna ska mentorerna vid klassråd föra en dialog kring begreppen trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Dessa begrepp ska sättas i relation till slag, knuffar, hot, svordomar, öknamn, utfrysning, blickar, sms, mms, foton, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning. Vi ska i vår likabehandlingsplan göra en översikt över de insatser som behövs för att främja elevers lika rättigheter i skolan. Vi ska också hitta de positiva förutsättningarna för likabehandling. Inom olika kurser såsom svenska, människan socialt och kulturellt, etik och livsfrågor tar lärarna upp genusperspektivet. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning förankras i kurserna historia och religion. Skolan har flera samarbetspartner i andra länder. Genom vårt internationella arbete kan lärarna få förståelse för olika kulturer. Denna kunskap kan lärarna i sitt pedagogiska arbete föra över till eleverna. Skolan har för avsikt att via internationella programkontoret söka medel för ett U lands projekt. Tanken är att en elevgrupp får besöka landet under några veckor, samt att elever från det aktuella landet kommer till vår skola i Varberg. Genom detta samarbete hoppas vi på en ökad kompetens i kulturella frågor för alla elever på skolan. Genom att göra skolmiljön och undervisningen tillgänglig för elever med olika funktionshinder visar skolan att elever är lika mycket värda. Till hjälp för att utforma en ny likabehandlingsplan kommer vi att använda oss av en handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO Förebygga diskriminering främja likabehandling i skolan.

17 8 Måluppfyllelse i verksamheten som helhet och åtgärder för förbättring. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. Vi har utvecklat vår plan, men en genomgång och ett arbete med att förbättra och se över nya områden ska göras. Studiedagarna innan skolstart i augusti 08 ska börja med detta arbete. Likabehandlingsplanen ska sedan presenteras och arbetas med i klassråd och föräldramöten för att sedan kontinuerligt utvecklas och förbättras. Vårt internationella arbete ska fortsätta och nya partners ska introduceras. Vi ska fortsätta att utveckla vårt projekt sedan sju år med Spanien och låta eleverna få möjlighet till utlandspraktik och utbyte. Medel ska sökas för nya projekt så att fler elever aktivt kan arbeta med interkulturella frågor. För varje elev upprättas en individuell studieplan. Elever som riskerar att inte erhålla betyg ska på ett tidigt stadium erbjudas hjälp. Vid personalens veckomöte ska alltid en punkt med elevfrågor finnas. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Vi ska vara uppmärksamma och tidigt skapa åtgärder för att förhindra att elever kommer efter med sina studier. Vi har stödundervisning, men det kan utvecklas om specialpedagog anställs. På skolan finns två skolvärdinnor anställda. Vi ser den betydelse för social omsorg och dialog som dessa personer har för trygghet för eleverna. De gör också värdefulla insatser genom att de finns på plats bland eleverna och tidigt kan uppmärksamma tendenser som kan utvecklas till icke önskvärda. Eftersom lärarlaget är litet finns möjlighet till nära kontakt och dialog dagligen. Erfarenhetsutbyte och diskussioner kring mål och innehåll sker spontant. Möten som behandlar betygssättning, betygskriterier, rättning och arbetsmetoder ska struktureras för bättre kontinuitet. Fler träffar med lärare från andra skolor är önskvärt. En analys av betyg på de nationella proven i jämförelse med betyg i kurserna sker men behöver utvecklas för att säkerställa kvaliteten. Detta ska ske lokalt, men även tillsammans med lärare från andra skolor med liknande program. Vår lokala arbetsplan ska vara starten på kommande läsår. Den ska arbetas fram av arbetslaget och förankras hos elever och föräldrar. Den ska sedan ligga till grund för vårt fortsatta kvalitetsarbete. Från den ska strukturen läggas för kvalitetsredovisningen. Upprättande av kvalitetsredovisningen är ett gemensamt arbete för personalgruppen. Rektor sammanställer och presenterar kvalitetsredovisningen för gymnasiechefen. Den ligger sedan till grund för kommande års utvecklingsarbete. Varberg Lisbeth Fryklund rektor

18 9. Referenser i arbetet med kvalitetsredovisningen Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. (SFS 1997:702) Skolverkets allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SKOLFS 1997:702) Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) Elevenkäter om utbildningen och tillvaron på skolan. 2007/2008 Dokumentation och utvärderingar i samband med studiedagar under läsåret. Inspektionsrapport från Skolverkets inspektion vid skolan i november 2007.

19

20