Kvalitetsredovisning 2008 Avseende läsåret 2007/2008. Rudbeckianska gymnasiet

Transkript

1 1 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Kvalitetsredovisning 2008 Avseende läsåret 2007/2008 Rudbeckianska gymnasiet Ansvarig: Birgitta Andersson

2 proaros 2 (20) Grundfakta om Rudbeckianska gymnasiet Dnr 2008/1932-PL-013 Verksamhetsområde Rudbeckianska gymnasiet har runt 1375 studerande ungdomar i åldrarna år. De program och inriktningar vi erbjuder är följande: Barn- och fritidsprogrammet; friskvårdsprofil, pedagogprofil, samhällsprofil Estetiska programmet; bild och formgivning Naturvetenskapsprogrammet; naturvetenskap, miljövetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet; språk, samhällsvetenskap Gemensam ingång för naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmet Individuella programmet; introduktionskurs för invandrare Individuella programmet, yrkesbarn- och fritid. Vår viktigaste tjänst är att erbjuda utbildning inom ovan nämnda program. Våra viktigaste kunder är ungdomar i åldrarna år. Elevernas behov, krav, önskemål och förväntningar kommer till uttryck i skolans alla formaliserade möten i form av klassråd, elevvårdskonferens, skolkonferens, skyddsrond, IT-råd, rådet för hållbar utveckling, internationella rådet, gymnasierektors träffar med elevrådets styrelse och elevskyddsombud och lärarnas utvecklingssamtal. Därtill kommer alla informella samtal som sker mellan skolans personal och eleverna i undervisningen, i studie- och yrkesvägledningen, i skolhälsovården etc. Valblanketter, enkäter och kursutvärderingar ger också information om elevernas önskemål och syn på utbildningen. Vår huvudprocess är lärande och utbildning. Våra stödprocesser är medarbetare, elevvård, ledning, ekonomi, personalutveckling, IT, administrativt stöd och information. Rudbeckianska gymnasiet är beläget i centrum av Västerås och därmed lätt att nå från alla delar av staden samt för resande elever. Organisation Skolans ledning består av gymnasierektor och tre programrektorer, som sammanträder minst en gång i veckan. Gymnasierektor har personalansvar för icke undervisande personal, såsom programrektorer, studie- och yrkesvägledare, skolhälsovård, administration och vaktmästeri. Gymnasierektor har det övergripande ansvaret för ekonomi, arbetsmiljö, medarbetare och skolutveckling. De tre programrektorerna har lärarpersonal- och elevansvar för samtliga arbetslag. Skolans lärarpersonal är organiserad i åtta arbetslag. Varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Arbetslagen träffas varannan vecka och skolledningen träffar arbetslagsledarna varannan vecka. Lärarna är även organiserade i ämneslag med en ansvarig ämneslagsledare för varje grupp. För alla lagledare och rektorer finns uppdragsbeskrivningar.

3 proaros 3 (20) Viktiga förutsättningar för verksamheten Dnr 2008/1932-PL-013 Antal barn/elever och medarbetare Undervisningen bedrivs i för ändamålet utrustade salar. Gamla Huvudbyggnaden är nyrenoverad och antalet grupprum och lärararbetsplatser har därmed utökats. På grund av det stora elevunderlaget tvingas skolan hyra externa lokaler i Arosian och Stadshotellet. SMART-boards har under året installerats, antalet takprojektorer och elevdatorer har utökats och alla lärararbetsplatser har utrustats med dator. Skolan fortsätter att investera i modern utrustning. Skolan har eget bibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie samt två minuters gångväg till Stadsbiblioteket. Skolan har ekonomi i balans. Personaltäthet per 15 oktober 2007 Totalt antal elever per 15 okt Totalt årsarbetare per 15 okt Lärartäthet Årsarb Lärare/specialpedagoger 91,23 91,23 Övrig personal 18,30 18,30 Årsarbetare lärare/100 elever 8,00 6,66 Årsarbetare/100 elever 8,00 8,00 Andel behöriga lärare (åa) med 95% 95% högskoleutbildning (anges i %) Totalt Redovisning per verksamhet Enheten Gymn Gy Sär Gy Vux Grl Vux PU Sär Vux KY SFI Analys Av de fem, vid läsårets början, obehöriga lärarna har två blivit behöriga. En kommer att gå SÄL under läsåret 2008/2009. Tre lärare har getts möjlighet att studera specialpedagogik genom lärarlyftet. Ämnesbehörigheten är mycket hög. 1 Beskrivning de personella och materiella resurserna som har betydelse för måluppfyllelsen. Till de materiella resurserna hör tillgång och kvalitet i fråga om läromedel, materiel, utrustning och skolbibliotek. Uppgifter om personal kan avse personaltäthet, personalens utbildning och ämneskompetens i relation till den undervisning som erbjuds.

4 proaros 4 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Åtgärder Fortsatt modernisering. Fortsatt satsning på lärarlyftet. Kompetensutveckling för att passa de nya profilerna. Startar under läsåret 2008/2009 på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.

5 proaros 5 (20) Strategisk del Vision Rudbeckianska gymnasiet, skolan med tradition och nytänkande, ger eleverna redskap för livet -kunskap, självkänsla, empati Dnr 2008/1932-PL-013 Pedagogisk idé Under läsåret 2008/2009 kommer skolan att arbeta fram en pedagogisk idé. Verksamhetsutveckling Skolan har under året ägnat mycket tid att utveckla programmen avseende både innehåll och arbetsformer. Ett antal nya profiler har tagits fram för att tillgodose ungdomens och samhällets krav på modern utbildning. Vi har även gett ungdomar med specialintresse inom musik och idrott möjlighet att använda sitt individuella val till detta redan från år 1. Programarbetslag har bildats och rektorernas ansvarsområden har arbetats om. Internationellt råd och likabehandlingsråd har inrättats, båda med elevrepresentation. För att möta den ökade globaliseringen har skolan under året inlett samarbete med skolor i Kina, Etiopien och Ryssland Skolan har ansökt om och blivit certifierad som Skola på hållbar väg och i samband med detta blivit modellskola för Världsnaturfonden. Under hösten har UTV4, ett nytt digitalt utvärderingsinstrument, börjat användas. Detta har blivit ett viktigt hjälpmedel. Planerade åtgärder: Tid behöver skapas för fördjupande pedagogiska diskussioner runt betyg och bedömning, läroplanens kunskapssyn, förståelsen av uppdraget och elevers lärande. Lärledare skall utbildas och lärgrupper startas. Utvecklingssamtalen behöver utvecklas och individuella utvecklingsplaner skrivas. Fördjupade kunskaper om åtgärdsprogram måste till. Kritiska framgångsfaktorer Skolans ledning och lärarnas kompetens är generellt sett de viktigaste faktorerna för en skolas framgång. Det är av största vikt att rekryteringen av nya medarbetare sker på ett strategiskt sätt med skolans framtid i sikte. Nyanställda skall inte enbart inlemmas i en befintlig struktur, utan också aktivt bidra till skolans utveckling och förnyelse. Styrkor Skolans styrkor är dess unika historia och centrala läge, starka traditioner, hängiven och kompetent personal samt en väl fungerande organisation. Hög måluppfyllelse och ekonomi i balans bidrar till det stabila varumärket. Dessutom har vi en heltäckande elevomsorg samt

6 proaros 6 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 ämnesbehöriga lärare. Skolan har ett brett utbud av individuella val samt väl utrustade institutioner. Svagheter Skolans unika sidor lyfts inte fram tillräckligt, alla möjligheter till utveckling utnyttjas inte. Skolan har inte utvecklat kontakter med högskola och näringsliv. Hot Konkurrens från andra skolor när elevantalet sjunker om några år. Ettårsbudgetar kan omintetgöra skolans långsiktiga internationella satsningar. Möjligheter Skolan har mycket goda förutsättningar att med hjälp av styrkorna utveckla nya områden och behålla sin nuvarande popularitet. Analys Det stora antalet elever medför att schemaläggningen försvåras. Lokalerna är trånga. Det effektiva utnyttjandet av lokalerna medför att flexibelt tänkande i schemaprocessen omöjliggörs. Åtgärder I och med att alla profiler sjösätts hösten 2008 måste kontakt med högskolan och det lokala näringslivet komma igång. Rutiner/system för kvalitetsarbetet Skolan har en lokal arbetsplan, som är väl förankrad hos medarbetare och elever. Planen har sin utgångspunkt i kommunens utbildningsplan samt i de nationella styrdokumenten. Planen förankras i och med nyskrivning eller revidering och den utvärderas varje år i maj av både medarbetare och elever. Augusti, förankring av den lokala arbetsplanen Maj, utvärdering av målen Juni, framtagande av förbättringar Augusti, förankring av ny/reviderad plan Kvalitetsredovisningen baseras på enkäter och utvärderingar, dels egna, dels kommunens. Sammanställning görs av rektor. Redovisningen diskuteras vid två tillfällen i skolans ledningsgrupp. Mellan tillfällena ges skolans medarbetare tillfälle att kommentera och komplettera redovisningen vid arbetslagsmöten. Skolans elevrådsstyrelse gör elevbilagan med utgångspunkt från de omfattande elevenkäter som görs i maj varje år. Skolans lärplan finns på skolans hemsida och den uppmärksammas vid föräldramöten i åk 1.

7 proaros 7 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Vuxenutbildningen skall med studerandes tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt fördjupa och utveckla studerandes kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för deltagande i samhällslivet (Lpf94). Utbildningsplanens mål Gymnasieskola En ökad andel elever ska uppnå målen i de studieförberedande och yrkesförberedande programmen i gymnasiet Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Fortsätta följa upp och analysera frånvaron. Se till att alla elever har en individuell utvecklingsplan. Ge olika former av stöd så tidigt som möjligt. Vid behov utöka timantalet i svenska, engelska och matematik. Lärarna i arbetslagen skall samverka i olika kurser så att eleverna får ett sammanhang i sina studier. Lärarna i arbetslagen samordnar undervisningen så att eleverna får en väl avvägd och rimlig arbetsbörda under veckan och terminen. Minimera antalet lärarbyten Sammanhållna kurser Lokala arbetsplanens mål För att höja andelen elever med högskolebehörighet behövs riktade insatser där problemen är som störst. Aktivitet Skärpta rutiner för frånvarohantering. Stödundervisning i matematik, svenska och engelska. Specialundervisning och stöd till elever i behov av stöd samt kompensatorisk hjälp t.ex. ljudböcker. Utökat timantal för vissa kurser på vissa program. Analys av samtliga IG som satts våren SOS Studera och Segra. Elever hjälper elever. Underlag för bedömning Betygsstatistik Diagnoser Kursutvärderingar Utvecklingssamtal Åtgärdsprogram

8 proaros 8 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Resultat/måluppfyllelse Andelen elever som nått grundläggande behörighet har minskat från 85% (efter prövning 88%) till 83%. Avgångselever åk 3 vt 2007 och 2008 som uppnått behörighet till högskolestudier Program Barn- och fritidsprogrammet 68% 60% Estetiska programmet 95% 66,7% Naturvetenskapsprogrammet 77% 87,5 Naturvetenskaps- och samhällsprogrammet 91% 92,1 Samhällsprogrammet 81% 82,9 Samtliga program totalt 85% 82,6 Analys 2008 Av 356 elever som slutade i åk 3 våren 2008 nådde 70 elever ej grundläggande behörighet. Av dessa 70 kunde 5 ha haft möjligt att lyckas. Resterande 65 hade så stora kunskapsbrister i flera ämnen att möjlighet att nå behörighet ej fanns. Antalet upprättade åtgärdsprogram borde ha varit större. Arbetet med att utforma individuella utvecklingsplaner har ej kommit igång. Eleverna på barn- och fritidsprogrammet och eleverna på estetiska programmet presterade de lägsta resultaten. Dessa elever hade också de lägsta ingångsvärdena samt den största frånvaron. Övriga program har förbättrat måluppfyllelsen. Samtliga ämneslag har analyserat resultaten och konstaterat att brist på måluppfyllelse beror på: För svåra läromedel. Hög frånvaro/social problematik. Stress/för högt tempo. För få undervisningstimmar. Dåliga förkunskaper. Ej inlämnade arbetsuppgifter. Bristande motivation. Åtgärder för utveckling Tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd samt upprätta åtgärdsprogram. Öka medvetenheten hos eleven genom att öka kunskapen om kursmålen. Föra samtal med eleven om lärandesituationen både på ämnesnivå och handledarnivå. Genomföra utvecklingssamtal. Varje termin. Upprätta IUP i samband med utvecklingssamtal. Analysera IG ( vad saknas för G?). Föra samtal i ämneslag och arbetslag om elevers lärande. Analysera koppling stor frånvaro dåliga studieresultat. Ämneslaget upprättar handlingsplan för förbättrat resultat

9 proaros 9 (20) Alla elever ska under gymnasietiden erbjudas träning i entreprenörskap Dnr 2008/1932-PL-013 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vid slutet av läsåret skall alla arbetslag ha fördjupat kunskapen om entreprenörskap bl.a. genom möten med kommunens resursperson. Vid slutet av läsåret ska alla arbetslag skriftligt ha formulerat hur eleverna skall möta entreprenörskapsperspektivet under år 1-3. Kurser, lärostoff och arbetsformer skall anges. Lokala arbetsplanens mål Entreprenörsperspektivet skall ses i vid bemärkelse och måste inom varje program hitta sin egen form. Alla arbetslag skall på ett planerat sätt säkerställa att eleverna möts av entreprenörskapsperspektivet. Aktiviteter Nedan anges exempel på aktiviteter: BF-predagogprofil Utveckla samarbete med en förskola och en förskoleklass. Dessa har inbjudits till skolan och eleverna har jobbat fram olika typer av aktiviteter för barngrupperna. Idrott och hälsa Eleverna genomför ett långsiktigt personligt hälsoarbete som eleven sedan själv utvärderar. Samhällskunskap Eleven fördjupar sig i ett valfritt ämne, exempelvis olika uppfinnares betydelse för det svenska eller internationella samhället. Näringslivsfrågor studeras. Engelska/moderna språk Projektarbeten, där eleven självständigt väljer väg till målet. Svenska och kommunikation Projekt att göra en tidning. Fysik, biologi, kemi Under problemlösande laborationer tränas samarbetsförmåga och förmåga att lägga upp kreativa problemlösningsstrategier. Underlag för bedömning Enkätundersökning medarbetare Enkätundersökning elever (enkäten besvarades av elever i samtliga årskurser; 342 elever i åk 1, 297 i åk 2 och 183 i åk 3. Sammantaget 828 elever varav 503 flickor och 325 pojkar.)

10 proaros 10 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Resultat/måluppfyllelse På frågan i lärarenkäten Har du tränat entreprenöriellt tänkande i dina elevgrupper? svarar 15% inte alls, 30% i viss mån, 34% i stor mån, 12% helt, 9% avstod. På frågan i elevenkäten Vi har jobbat med entreprenörskap? svarar 58% inte alls, 23% stämmer delvis, 14% stämmer i stort, 5% stämmer helt. Analys Stor begreppsförvirring råder. Djupgående diskussion om begreppet entreprenörskap måste genomföras. Eleverna behöver också uppmärksammas på vad begreppet innebär. Troligen arbetar vi mycket mer med entreprenöriellt tänkande än vad statistiken visar. Om man med entreprenöriellt tänkande menar initiativrikedom och kreativitet tillämpas det på de flesta lektionerna. Men vi har ändå en lång väg att gå för att det ska genomsyra hela verksamheten. Åtgärder för utveckling Begreppsdiskussion Genomföra ämnesövergripande projekt. Genomföra projekt med integrerat ekonomiskt tänkande. Programinfärgning. Uppmuntra påhittighet och kreativitet. Ge eleven möjlighet att lösa problemen självständigt. Använda varierade och självständigt valda redovisningsformer. Samarbeta med UF. Samarbeta med Mälardalens Högskola och det lokala näringslivet.

11 proaros 11 (20) Normer och Värden Dnr 2008/1932-PL-013 Förskolan/skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som förskolan/skolan skall gestalta och förmedla (Lpfö98, Lpo94, Lpf94). Utbildningsplanens mål Studie- och verksamhetsmiljö en god miljö för lärande och personlig utveckling Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder arbetsro och trygghet Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Skärpa uppmärksamheten i vardagen. Ha en väl förankrad handlingsplan för Trygg skola. Skapa ytterligare tid för värdegrundsdiskussioner. Diskutera fram ett gemensamt förhållningssätt. Lokala arbetsplanens mål All personal och alla elever skall verka för en god arbetsmiljö. Elevskyddsombuden skall av skolledningen ges goda möjligheter att fullgöra sitt uppdrag genom utbildning, regelbundna kontakter med skolledningen och rutiner för elevkontakter. Öppenhet, tolerans och respekt skall prägla samvaron mellan alla som verkar på skolan. Arbetsmiljöarbetet skall årligen utvärderas av skolledningen i samverkan med skyddsombud och elevskyddsombud. Likabehandlingsplanen skall i slutet av läsåret utvärderas och vid behov revideras i likabehandlingsrådet och i skolans ledningsgrupp. Planen skall inför ett nytt läsår förankras hos både elever och personal. Aktiviteter Eleverna medverkar i framtagandet av ordnings- och trivselregler. Likabehandlingsplanen diskuteras på klassrådstid. Arbetet med Trygg skola fortsätter. Klassrådstid används för diskussion av värdegrundsfrågor. Sen ankomst följs upp. Underlag för bedömning PN enkäten Egna enkäter Samtal på klassråd Utvecklingssamtal

12 proaros 12 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Resultat/måluppfyllelse PN enkäten visar att arbetsro och trivsel i skolan har blivit mycket bättre i jämförelse med resultaten från förra året. Tryggheten i skolan har däremot sjunkit lite grann. Den egna enkäten visar däremot att endast 3% av skolans samtliga elever inte känner trygghet, medan däremot arbetsron i skolan upplevs som mindre bra av hela 29%. Analys Anledningen till att arbetsro i klassrummet saknas beror av bland annat: Många sena ankomster. För stora klasser. Delvis små klassrum. Avsaknad av gemensam grundsyn. Eleverna upplever ibland brist på sammanhållning i klasserna. Åtgärder för utveckling Aktivt arbeta med Trygg skola. Värdegrundsarbetet skall genomsyra det dagliga arbetet. Arbeta fram en gemensam grundsyn hos alla vuxna. Följa skolans trivselregler. Respektera och leva efter skolans likabehandlingsplan. Aktivt arbeta mot främlingsfientlighet. Ge elevrådet möjlighet att ta en aktiv roll i värdegrundsarbetet.

13 proaros 13 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 I alla verksamhetsformer ska nolltolerans gälla och ett verkningsfullt arbete ske mot all kränkande behandling Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Revidera likabehandlingsplanen. Förankra likabehandlingsplanen på nytt. Utarbeta handlingsplan för kommande aktiviteter. Lokala arbetsplanens mål Rudbeckianska gymnasiet ska vara en skola där vi bryr oss om varandra och tar ansvar för varandras välbefinnande. Vi vill att vår skola ska genomsyras av en öppenhet inför människors olikheter. Vi välkomnar dialoger med avstamp i tanken att alla människor har lika värde. Var och en av oss har rätt att få vara sig själv i en miljö som präglas av gott bemötande och gemenskap. Här ska alla känna sig trygga och delaktiga. Vi på Rudbeckianska gymnasiet tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Alla som verkar i skolan har ett ansvar för att se till att ingen form av diskriminerande eller kränkande behandling förekommer. Alla tendenser till detta ska alltid bekämpas och alla typer av kränkande behandling ska bemötas med aktiva insatser. Aktiviteter Bildandet av och arbetet i likabehandlingsrådet. Seminarier och kompetensutveckling och kränkande behandling. Diskussioner på klassrådstid. Inrättandet av demokratigrupp. Underlag för bedömning PN-enkäten Egna enkäter Samtal på klassråd Utvecklingssamtal Resultat/måluppfyllelse Resultatet i PN enkäten visar att 83% av eleverna på skolan känner till skolans likabehandlingsplan. Vad beträffar mobbing och främlingsfientlighet visar PN enkäten på tydligt förbättrade resultat jämfört med tidigare år. Samma tendens märks i vår egen elevenkät som spänner över alla årskurser. Analys Likabehandlingsarbetet har varit framgångsrikt. De få elever som i vår egen enkät angett att de blivit utsatta för mobbing eller någon form utav kränkande behandling har fått erforderlig hjälp. Årets två föreläsningar, anordnade av likabehandlingsrådet, har varit uppskattade. Även likabehandlingsdagen för åk 1 blev lyckad. Åtgärder för utveckling Planen och arbetet med planen kommer att utvärderas i maj Arbetet att motverka all form av kränkande behandling fortsätter på inslagen väg.

14 proaros 14 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Varje verksamhet ska arbeta i förebyggande syfte för att främja en god barn-/ elevhälsa. Varje verksamhet ska också bedriva ett aktivt hälsoarbete kring kost och motion samt motverka elevers användning av alkohol, narkotika och tobak Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Fortsätta att arbeta med hälsopedagogik. Fortsätta arbetet med Hälsolagets mål. Lokala arbetplanens mål Skolan arbetar för att vara en Hälsofrämjande skola. Vi vill ge eleverna hälsomedvetenhet i dess vidaste mening och kunskaper och fakta som kan användas som argument och beslutsunderlag för eget ställningstagande och beteende. 1. Fysisk och psykisk hälsa. Skolan skall, genom undervisning och skolhälsovård, bevara och förbättra elevernas själsliga och kroppsliga hälsa samt ge eleverna hälsomedvetenhet. 2. ANT- undervisning. Skolan skall ge eleverna korrekta basfakta om ANT. De skall därigenom få fakta som kan användas som argument och beslutsunderlag för eget ställningstagande. Skolan skall motivera eleverna att motstå droger och aktivt deltaga i samhällets drogförebyggande arbete. 3. Samlevnadsfrågor. Skolan skall genom samlevnadsundervisning ge eleverna grundläggande kunskaper i medicinska, juridiska, ekonomiska, etiska och psykologiska frågor inom samlevnadsområdet. 4. Etikfrågor Skolans värdegrund. Etik och värdegrundsfrågor skall genomsyra arbetet i skolan. Skolan skall sträva efter att öka elevernas kunskap om och förståelse för t.ex. demokrati, människolivets okränkbarhet, jämställdhet och solidaritet med svaga och utsatta. Aktiviteter Hälsosamtal i åk 1 Kommunikationskurs Samlevnadsundervisning Kurs i hälsopedagogik Skolidrott Underlag för bedömning Hälsoenkät, åk 1 Hälsosamtal, åk 1 Elevenkät Liv och hälsa undersökningen Spontana samtal enskilt eller i grupp Disa-kurs

15 proaros 15 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Resultat/måluppfyllelse Vid elevenkäten och hälsosamtalen framkommer att många elever känner en väldig stress i skolarbetet. Det framkommer också att alkoholkonsumtionen och att fallen av klamydia har ökat. Eleven hoppar över frukost för att få sova längre. Vissa slarvar även med lunch och det händer för ofta att familjen inte äter middag ihop. Analys På frågan Hur ofta känner du stress i skolarbetet så att du får huvudvärk ont i magen, sömnsvårighet, eller koncentrationssvårigheter?, svara eleven 20% varje dag, 40% någon gång, i veckan 30%, någon gång i månaden 10% aldrig. Stressen beror ofta på anhopningar i skolarbetet men också på att alltför många elever lägger mycket tid på utseende och kläder. Det gäller att passa in. Nåbarhet i mobiltelefon bidrar naturligtvis. Vårterminen i åk 3 är stressande för våra avgångselever, då anhopningen av prov och inlämningsuppgifter ökar markant samtidigt som vissa elever arbetar. Även åk 1 elever upplever stress under höstterminen då allt är nytt och tempot ett annat än på grundskolan. Åtgärder för utveckling Skolsköterskorna undervisar åk 1om kost och motion Skolsköterskorna undervisar åk 2 om alkohol, tobak och narkotika Skolsköterskorna undervisar åk 3 om sex och samlevnad Skolsköterskorna genomför hälsosamtal i åk 1 I undervisningen i biologi, naturkunskap och hälsopedagogik belyses elevens hälsa ur olika aspekter.

16 proaros 16 (20) Demokrati, delaktighet och hållbar utveckling Dnr 2008/1932-PL-013 Föräldrarna ska vara väl förtrogna med barnens/elevernas kunskaps- och sociala utveckling Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Upprätta individuella utvecklingsplaner för alla elever. Förbättra användandet av åtgärdsprogram. Lokala arbetsplanens mål Information om skolans rutiner skickas till alla föräldrar vid höstterminens start och tas upp vid föräldramöten i år 1. Aktiviteter Föräldramöten Informationskvällar Utvecklingssamtal Frånvarorapportering Diagnossamtal Underlag för bedömning Föräldramöten Informationskvällar Utvecklingssamtal Frånvarorapportering Diagnossamtal Resultat/måluppfyllelse God uppslutning vid föräldramöten och informationskvällar. God respons på intensifierad frånvarorapportering. God respons på diagnossamtal Analys Vi upplever stor nöjdhetsgrad och fortsätter arbeta som tidigare. Enligt PN enkäten upplever eleverna att bemötandet de får i skolan är gott. Föräldrar och elever upplever intensifierad insats mot frånvaro som positiv. Eleverna upplever att de har en god relation till läraren och att lärarna bryr sig om eleverna. Vi behöver förbättra innehållet i utvecklingssamtalen. Många elever saknar fortfarande individuella utvecklingsplaner. Åtgärder för utveckling Kompetensutveckling om åtgärdsprogram. Införandet av elevstyrda IUP:n i åk 1 Föräldraenkät i samband med utvecklingssamtalet.

17 proaros 17 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Alla barn, elever och föräldrar ska känna till målen för verksamheten och ges möjlighet att utöva ett aktivt demokratiskt inflytande Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Ett fortsatt arbete med skolans samrådsorgan så att eleverna känner delaktighet och meningsfullhet. Större fokus skall sättas på elevernas möjlighet att påverka själva undervisningen. Lokala arbetsplanens mål Eleverna har en lagstadgad rätt att ha inflytande över sin utbildning. Dels gäller detta olika organ såsom skolkonferens, klassråd och övriga råd, dels gäller det i det dagliga arbetet i olika ämnen. Själva undervisningen är det viktigaste området för elevinflytande och elevansvar. Aktiviteter Kurser planeras under lärares ledning så att eleverna ges möjlighet att påverka innehåll, arbetsformer och former för kunskapsredovisning. Eleverna deltar i rådet för hållbar utveckling, hälsoråd, internationella rådet, klassråd, skolkonferens, elevråd och andra arbetsgrupper. Utbildning av elevskyddsombud. På handledartid förs regelbundna samtal med elever om deras lärandesituation. Underlag för bedömning Kursutvärderingar PN-enkät Utvecklingssamtal Elevenkät Resultat/måluppfyllelse Enligt PN-enkäten anser eleven att de får vara med och påverka hur arbetet i skolan skall gå till och de anser att de vet vad de ska kunna för att uppnå målen. Färre elever än tidigare anser att de får vara med och bestämma över sin individuella utvecklingsplan, samtidigt som de förstår att den är av betydelse för studieresultatet. Endast fem elevskyddsombud har utbildats. Analys Till skillnad från resultatet i PN enkäten visar resultatet i vår egen enkät att ungefär en fjärdedel av eleverna anser att de inte har möjlighet att påverka undervisningen och att arbetssätten inte varit tillräckligt varierade. Dessutom visar vår egen enkäten att möjligheten att planera och påverka undervisningen varit betydligt mindre än i PN enkäten. En tredjedel av eleverna anser inte att de vet vad som krävs för att nå de olika betygen. Trots detta tycker 80% av eleverna att de lärt sig väldigt mycket. Elevrepresentationen har varit mycket varierande i de olika råden. Alla program har inte varit representerade. Elevskyddsombud har varit svårt att engagera.

18 proaros 18 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Åtgärder för utveckling Eleven ges möjlighet att medverka vid lektionsplanering och kursplanering. Eleven skall vara väl förtrogen med betygskriterierna. Klassrepresentanter skall finnas i alla klasser. Klassrepresentanterna företräder klassen vid elevråd. Klassråd skall hållas regelbundet. Elevrepresentanter för samtliga program skall deltaga i skolkonferens, programråd, internationella rådet, rådet för hållbar utveckling, likabehandlingsrådet, matrådet samt hälsolaget.

19 proaros 19 (20) Dnr 2008/1932-PL-013 Alla verksamheter ska bedriva ett aktivt arbete avseende miljö och hållbar utveckling Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Från Miljöskola till Skola för hållbar utveckling Rudbeckianska gymnasiet har under flera år arbetat mycket aktivt för en bättre miljö i ett vidare perspektiv. Miljökartläggningen för att bli Miljöskola, enligt Skolverkets riktlinjer, har genomförts. Myndigheten för skolutveckling startade 2005 arbetet med hållbar utveckling. Rådet för hållbar utveckling beslutade i september 2006 att Rudbeckianska gymnasiet övergår till att arbeta med Skola för hållbar utveckling. Lokala arbetsplanens mål Alla arbetslag skall på ett planerat sätt säkerställa att eleverna i undervisningen möts av bl.a. miljöperspektivet hållbar utveckling. Aktiviteter Rådet frö hållbar utveckling har arbetat med materialet enligt Miljöskolekonceptet och överförde det till Skola för hållbar utveckling under våren I juni sändes handlingsplanen till Myndigheten för skolutveckling för certifiering. Världsnaturfonden kontaktade ansvarig rektor i juni. Man hade hört talas om miljöarbetet vid Rudbeckianska gymnasiet och sökte nu skolor som var villiga att delta i samarbete i projektet Skolor på Hållbar väg. I augusti -07 startar samarbetet vi blir WWF:s modellskola. WWF håller i en studiedag för lärarna vecka 44. Obligatoriskt ämnesövergripande projekt Hållbar utveckling planeras ht -08. Elever i åk 2 som ska ingå i planeringsgruppen tillsammans med lärarna blir experter genom att delta i Ungdomstinget. Underlag för bedömning Handlingsplanen Skola för hållbar utveckling bedöms av Myndigheten för skolutveckling. Resultat/måluppfyllelse Arosbröderna har instiftat ett stipendium på per år med anknytning till hållbar utveckling. Analys Den respons som skolan fått externt tyder på att vi är på rätt väg. Miljöarbetet måste dock förankras bland elever och medarbetare. Åtgärder för utveckling Samarbetet med WWF kommer att hjälpa oss att få med fler elever i arbetet för hållbar utveckling. Obligatoriskt ämnesövergripande projekt Hållbar utveckling kommer att genomföras varje vårtermin. Vår förhoppning är att det kommer att engagera elever kanske till att göra projektarbetet i år 3 inom området.

20 proaros 20 (20) Eget mål som enheten själv väljer Internationalisering Dnr 2008/1932-PL-013 Lokal arbetsplanens mål Skolans globala uppdrag: Att öka medvetenheten om vad som krävs för att vidmakthålla och utveckla ett samhälle med hållbar utveckling med avseende på ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer. Att förbättra beredskapen att kunna förstå och verka i ett samhälle och en värld med ökad pluralism i kulturellt, religiöst och livstilsmässigt avseende. Att utveckla elevens kommunikativa förmåga, språkligt och kulturellt för att kunna leva i en livsvärld med mångfald av språk, kulturer och värderingar; Europa intar härvidlag en särställning ur vårt svenska perspektiv. Aktiviteter Bildandet av ett internationellt råd som under året genomfört sju sammanträdanden. Förstudier i Etiopien, Kina och Ryssland. Arbetslagens arbete med internationaliseringsperspektivet i undervisningen. Tänk om aktiviteter. Förberedelser för internationell profil på Naturvetenskapligt- och Samhällsvetenskapligt program. Underlag för bedömning Internationella rådets utvärdering av läsåret. Resultat/måluppfyllelse Att se våra olika aktiviteter i ljuset av arbetsplanen är viktigt; den ska hålla samman skolans verksamheter utifrån målområdena. Här kan tydligheten öka i förstudier och rapporter. Vi bör sträva efter att förverkliga planen kanske justera den i vissa avseenden med den mix av målområden som måste koordineras med den budget som formas inför läsåret 2008/2009. Analys Det har varit viktigt med den ökade kommunikationen mellan skolans globala aktörer och rådet har kunnat härbärgera denna förbättrade dialog. En slutsats är väl att kommunikationen kan förbättras åtskilligt gen om att intranätplatsen utnyttjas bättre. Elevmedverkan har varit vacklande. Här borde något göras för att formalisera elevmedverkan tydligare. Det finns fortfarande ett glapp mellan elevernas projekt kring tänk om aktiviteterna och skolan koordination av kontakter i Tredje världen. Åtgärder för utveckling Rådet bör ha representation från alla arbetslag och profiler så har ännu inte varit fallet. Samverkan och arbetsfördelning mellan rådet för Hållbar utveckling och internationella råd bör diskuteras ytterligare. Analysen av hur det nya gymnasiet utformas med avseende på hållbar utveckling och globalisering måste fördjupas. Elever från samtliga program bör delta i internationella rådet.