Surfplattans möjligheter vid utveckling av läsförmåga hos elever i de tidiga skolåren (F-6)

Transkript

1 Surfplttns möjligheter vid utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren (F-6) Fnny Rntpää Grundlärre, förskoleklss, årskurs Luleå teknisk universitet Institutionen för konst, kommuniktion och lärnde

2 Smmnfttning Sedn år 2010 hr försäljningen v surfpltt expndert. Det syns i Sveriges skolor då elever oft kn h tillgång till surfplttor i klssrummet. Skoln bör enligt forskning följ de teknisk frmsteg som skett i dgens smhälle. Därför fnns intresse tt undersök forskning vd gäller nvändningsområden och påverkn som surfpltt hft på läsförmåg hos elever i de tidig skolåren (F-6). Det presenters i denn litterturstudie, som är systemtiskt gjord. Resulttet visr tt surfpltt hr nvänts vid läsning v e-bok, och vid läsktiviteter i progrm och ppr. Elever hr tgit stöd v multimodl funktioner vid nvändning v e-bok smt progrm och ppr. Lärre hr gett läsinstruktioner vi surfpltt när elever läst på surfplttn. Surfpltt hr positivt påverkt elevers motivtion och läsflyt. Övrig läsförmåg (som läsförståelse och ordkunskp) och litercy visr skild resultt när elever läst på surfpltt. Studier med kvlittiv nsts innehåller liknnde positiv resultt vd gäller utveckling v elevers läsförmåg. Studier som gett kvntittiv mätbr dt hr däremot vist skild resultt inom smm ämne. Det visr skillnden som finns beroende på om en kvntittiv eller kvlittiv nsts vlts för tt undersök litterturstudiens ämne. Nyckelord E-bok, elev, läsning, motivtion, surfpltt

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningr 2 2. Bkgrund Begreppsdefinition Läsförmåg och läsflyt Litercy Motivtion Surfpltt E-bok 5 3. Metod Kvntittiv och kvlittiv forskning Systemtisk litterturstudie Etisk övervägnden Relibilitet och vliditet Urvl Peer-review och bis Dtinsmling Dtbser Sökningr Dtberbetning Empirisk studier Icke-empirisk studier Presenttion v publicerde verk Empirisk studier Icke-empirisk studier Resultt Hur surfpltt hr nvänts vid utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren E-bok 25

4 4.1.2 Progrm och ppr Lärrledd läsinstruktioner Surfplttns påverkn vid utveckling v utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren Motivtion Läsflyt Övrig läsförmåg och litercy Forskningsmetoder Diskussion Metoddiskussion Resulttdiskussion Lärrledd läsinstruktioner och läsflyt Progrm och ppr smt övrig läsförmåg och litercy E-bok och motivtion Forskningsmetoder Slutsts 46 Referenser Bilgor

5 1. Inledning Läsning är en viktig del i skolns undervisning och miljrdbelopp hr ststs på det så kllde läslyftet som syftr till tt ök elevers läsförståelse. Som lärrstudent för grundskoln F-3 hr jg sett ett tydligt fokus mot läsning i eleverns undervisning. En vnlig syn i klssrummen är tt elevern får läs tryckt böcker i syfte tt utveckl sin läsning. Boken (eller tryckt mteril) är oft en centrl del i läsningen och hr vrit i fler decennier bkåt i skoln (Bron, 2015). För tt skoln sk utveckl effektiv läsning, som Boulhrir (2017) menr behövs i dgens skolor för tt kunn t del v tlets smhälle, måste ndr läromedel än böcker få plts i undervisningen. De klssrum jg vrit i hr oft hft tillgång till surfplttor som kn nvänds i undervisningen. Jämfört med dtorer erbjuder surfplttor flertlet ppr (ppliktioner) inom läsning, vilk finns tt ldd ned i olik läsnivåer. Surfplttor är portbl och därmed lätt tt bär, behglig tt läs på smt dess touch-funktion är tilltlnde för brn (Spooner, Kemp-Inmn, Ahlgrim-Delzell, Wood, & Dvis, 2015). Surfplttor hr även billigre pris än dtorer (Spooner et l., 2015). På grund v dett, och för tt surfplttor är en vnlig syn i klssrummen idg, fokuserr litterturstudien på surfplttor. I dgens smhälle läggs stor vikt vid teknik, och skoln bör följ de teknisk frmsteg som skett i digitl ålder (Boulhrir, 2017). Vd händer då om elever i de tidig skolåren kombinerr surfpltt och läsning i tlets smhälle i syfte tt utveckl läsförmåg? Med tidig skolår mens förskoleklss till årskurs sex, vilket frmöver iblnd påminns inom prentes (F-6). I litterturstudien redoviss ktuell forskning i form v empirisk studier, smmnställning v tidigre forskning och lärrtips som skrivit om surfplttor i kombintion med elevers läsförmåg. Textern hr fått smlingsnmnet publicerde verk i litterturstudien. Frågeställningr i litterturstudien innefttr hur surfplttn hr nvänts och påverkt elever vid utveckling v läsförmåg, smt hur metoden sett ut i den forskning som bedrivits kring ämnet. (se 1.2 Frågeställningr). Metod i ktuell forskning är viktig tt vet eftersom värdet v en litterturstudie är beroende v hur väl relevnt studier identifiers och värders (Eriksson Brjs, Forsberg & Wengström, 2013). Kvlittiv smt kvntittiv nsts hr viss systemtik i hur dt inhämts, orgnisers och berbets, vilket är centrlt för tt se forskres uppfttningr om hur kunskp byggs upp (Eriksson Brjs et l., 2013). Genom tt synliggör metod i ktuell forskning viss en slgs kvlitetssäkring i litterturstudien. Det gör även tt kunskpsluckor kn identifiers inom ämnets forskningsområde.! 1

6 1.1 Syfte Syftet med litterturstudien är tt ge en översikt över forskningen kring hur nvändningen v surfpltt skpr möjligheter för utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren (F-6). 1.2 Frågeställningr 1. Hur hr surfpltt nvänts i syfte tt skp möjlighet för utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren? 2. Vilken påverkn hr surfpltt hft vid utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren? 3. Vilk metoder hr nvänts i tidigre forskning för tt krtlägg surfplttns nvändning och påverkn v elevers utveckling v läsförmåg?! 2

7 2. Bkgrund 2.1 Begreppsdefinition I dett vsnitt förklrs begreppen läsförmåg, läsflyt och litercy för tt ge en bättre inblick i litterturstudien. Begreppet läsförmåg förklrs då det finns med i syftet och frågeställningrn. Även läsflyt förklrs då det är en viktig del i frågeställning två (se 1.2 Frågeställningr). Det engelsk begreppet litercy (svensk littercitet) definiers också eftersom de flest publicerde verken som är med i litterturstudien är på engelsk, där litercy hr undersökts. Slutligen beskrivs även den teknik som nämns i litterturstudien Läsförmåg och läsflyt Läsförmåg (engelsk reding bility) är ett begrepp som tillsmmns med läskompetens och läsfärdighet ingår i temt läsförståelse (Skolverket, 2016). Begreppen sk inte skiljs från vrndr. Dock är begreppen socilt konstruerde och påverkde v olik kunskpssyner, därför presenters de olik v olik forskre (Skolverket, 2016). Lärre kommer därför tt möt littertur inom läsförståelse med diverse olik begrepp, som även kn beskrivs olik (Skolverket, 2016). I Skolverkets kunskpsöversikt (2016) definiers läsförmåg som god vkodningsförmåg. Det hndlr om teknisk delr v läsning smt god läsförståelse, vilket innebär tolknde och meningsskpnde i läsningen. Definitionen är grundd i kognitiv teori där studier om tänknde, minne, språkinlärning och begreppsbildning ingår (Skolverket, 2016). Vidre betons även betydelsen v lärnde i ett sociokulturellt smmnhng. Likt denn definition förklrs läsförmåg v PIRLS som vkodning v text och förmågn tt kunn reflekter över det som lästs (Skolverket, 2017). PIRLS är en interntionell studie som undersöker läsförmåg hos elever i årskurs fyr i hel världen (Skolverket, 2017). Läsflyt (engelsk reding fluency) är en del v läsförmåg. Det definiers blnd nnt som en person som kn läs en smmnhängnde text snbbt, mjukt och utomtiskt, och endst visr lite uppmärksmhet mot läsvkodning (Johnsson, 2010). Automtisering v vkodningsförmåg är vgörnde för tt utveckl läsflyt (Johnsson, 2010). Personer som läser flytnde kn fokuser på tt förstå texter istället för tt koncentrer sig på vkodning (D Mello, 2012; Robson, Blmpied & Wlker, 2015; Redcy & Preston, 2016). Ett br läsflyt stödjer även utveckling v ndr läsförmågor och studier visr tt ju mer läsflyt en person hr desto bättre blir förståelsen för texten (Boulhrir, 2017). Det kn vidre ge ökd läsmotivtion. Personer som hr bristnde läsflyt hr långsm ordigenkänning och vkodning, smt dålig känsl för prosodi (språkets ljudegenskper) och rytm i text (Johnsson, 2010). I börjn v skoln träns! 3

8 oft läsflyt muntligt, för tt sedn övergå till tyst läsning när elevern utvecklts inom läsflyt (D Mello, 2012). Utveckling v läsflyt sker enligt Redcy & Preston (2016) när elever tränr och repeterr läsning, smtidigt som de får feedbck och guidning v lärre. Idg finns det fler ppr med syfte tt utveckl läsflyt, och fler studier visr blnd nnt tt läsflyt ökr när video-inspelning involvers (Redcy & Preston, 2016) Litercy Litercy (svensk littercitet) är ett bredre begrepp än läsförmåg (Skolverket, 2016). Begreppet innefttr både läsförmåg och skrivförmåg och styrs efter den smhällelig påverkn som finns (Skolverket, 2016). Därför sägs litercy vr i ständig rörelse och olik definitioner skps beroende på hur smhället utveckls (Skolverket, 2016). Litercy grundd i kognitiv teori innefttr uppfttningr om vd läsning och skrivnde är (Skolverket, 2016). Litercy är även förmågn tt i både nlog och digitl form förstå, tolk, nvänd, skp och kommunicer om olik texter (Skolverket, 2016). Forskning kring litercy kopplt till 2000-tlet fokuserr mer på teknik i klssrummet, då världen under senre delen v 2000-tlet hr genomgått en stor utveckling inom tekniknvändning (Boulhrir, 2017). Dgens utbildning kräver tt elever utvecklr färdigheter som nses nödvändig för tt lev i dgens modern smhälle (Boulhrir, 2017). Därför hävdr Boulhrir tt det inte är rättvist tt elever får lär sig litercy på smm sätt som under 1900-tlet, där förmåg tt vkod en tryckt/skriftlig text vr litercy. I dgens litercy räcker det lltså inte tt vkod en text, utn färdigheter som kommuniktion, kretivitet, kritiskt tänknde och smrbete i smbnd med texter är kritisk för 2000-tlets utbildning (Boulhrir, 2017). Ovnnämnd förmågor möjliggör effektiv läsning och förbereder även elevern tt t del v världen under 2000-tlet, eftersom fokus ligger mer på teknik idg än någonsin i skolns histori (Boulhrir, 2017) Motivtion En vnlig definition är tt motivtion är de fktorer hos en människ som väcker, formr och riktr beteenden gentemot ett mål (Hein, 2012; Ntionlencyklopedin, 2018e). Motivtion sett till skoln styr elevers beteenden vd gäller koncentrtion, nsträngning, uthållighet smt vl och behövs enligt Sklvik, E.M. och Sklvik, S. (2016) för tt börj och fortsätt en ktivitet. De menr tt motivtion hr stor betydelse för lärnde, och ju mer motiverde elever är desto bättre blir ders presttioner. Motivtion påverkr även elevers ttityder och intressen positivt inom läsning, och ett intresse hr vuxit inom forskningspedgogik som studerr motivtion kopplt till läsning (Cimp, 2016). Vidre hr studier inom dett vist tt motivtion är viktigt vid utveckling v elevers läsförmågor och läsupplevelser. Även Boulhrir (2017) visr i sitt publicerde verk tt läsmotivtion och läsförmåg hr en strk koppling till vrndr! 4

9 eftersom läsren blir motiverd när de förstår vd de läser. Förfttren refererr även till PISA-resulttet år 2009 som visde tt elever som läste för nöjes skull fick bättre resultt än de som inte läste för nöjes skull. För tt börj nöjesläs måste motivtion finns enligt Boulhrir (2017), där lärre hr en viktig roll i elevers läsmotivtion. Teknologin som expndert på 2000-tlet hr hft tydlig påverkn på läsmotivtion i klssrum idg och flertlet ppr, e-böcker och progrm hr tgits in i klssrummen i syfte tt utveckl läsmotivtion (Boulhrir, 2017). Då enggemng enligt Ntionlencyklopedin (2018h) är en inriktning v krfter och intresse mot något mål jämställs det med motivtion i litterturstudien Surfpltt Surfpltt (engelsk tblet) är en pekdtor med vncerde funktioner som kn koppls upp till Internet (Ntionlencyklopedin, 2018). Vidre hr dess pekskärm touchfunktion och till surfplttn ldds ppr ner, ntingen grtis eller mot en kostnd. App är förkortning v ppliktion. Det är ett slgs dtorprogrm där mteril som exempelvis spel eller e-böcker ldds ned och sedn kn nvänds i surfplttn (Ntionlencyklopedin, 2018g). Även progrm kn skps till, och nvänds i en surfpltt och definiers v Ntionlencyklopedin (2018i) som instruktioner med uppgift tt styr en dtors beräkningr. Appr och progrm innehåller oft multimodl och/eller interktiv funktioner. Det beskrivs under E-bok då e-bok smt progrm och ppr oft innehåller liknnde multimodl funktioner. Surfplttor slog igenom år 2010 och fick frt tck vre lnseringen v ipd, en surfpltt gjord v företget Apple i USA (Ntionlencyklopedin, 2018). Det finns även surfplttor, klld läsplttor, som vill åstdkomm bokkänsl jämfört med en trditionell surfpltt (Ntionlencyklopedin, 2018b). Exempel på en serie läsplttor är Kindle som är gjord v meriknsk företget Amzon (Ntionlencyklopedin, 2018c) E-bok E-bok är en förkortning v elektronisk bok och är en digitl vrint v tryckt bok (Ntionlencyklopedin, 2018d). E-böcker är designde tt h liknnde utseende som böcker vd gäller typsnitt, färger och lyout (Ntionlencyklopedin, 2018d; Neumnn, Finger & Neumnn, 2016). E-bok kn ldds ned och läss på exempelvis surfpltt, kn fås kostndsfritt eller köps och hr cirk 20 procent billigre pris än tryckt böcker (Ntionlencyklopedin, 2018d). När surfplttn börjde säljs år 2010 expnderde även e-böckern, exempelvis sgoböcker riktde till brn (Cimp, 2016). Till skillnd från tryckt bok kn e-böcker innehåll ljud, video, fritextsökningr i hel innehållet, förstoring v text, tlsyntes (få text uppläst), smt tt understrykningr och nteckningr kn görs i e-boken (Ntionlencyklopedin, 2018d). E-böcker kn även innehåll olik! 5

10 uppgifter/frågor kopplt till innehållet nvändren läser (Delcruz, 2014). Med ett smlt nmn klls dess multimodl eller interktiv funktioner. Publicerde verk som ingår i litterturstudien nvänder båd nmnen trots tt innebörden är densmm, där funktionern är i fokus. Frmöver kommer multimodl funktioner tt nvänds i litterturstudien. Även progrm och ppr brukr h multimodl funktioner. Cimp (2016) hävdr tt e-böcker med multimodl funktioner bjuder in brn tt interger på ett sätt som trditionell böcker inte kn. E-böcker i skoln möjliggör exempelvis tt ll elever kn lån smm e-bok smtidigt (Skolverket, 2018). Det kn vidre gör det lättre tt rbet med lässtrtegier, klssläsning och textsmtl. Forskning visr tt lärre och elever kn h svårt tt vet hur e-böcker sk integrers i undervisningen, för tt skp br inlärning för elever (Hung, Ling, Su & Chen, 2012).! 6

11 3. Metod I metoddelen ges en förklring vd kvntittiv och kvlittiv forskning är, då empirisk studiern i litterturstudien hr både kvntittiv och kvlittiv nsts. Främst rikts fokus mot kvlittiv forskning då en litterturstudie är en kvlittiv studie. Det är en kvlittiv studie eftersom de publicerde verken, som är grund för litterturstudien, grnsks och värders kvlittivt. En systemtisk litterturstudie beskrivs även då litterturstudien är systemtiskt gjord, och därefter redogörs etisk övervägnden som gjorts i litterturstudien. I vsnittet beskrivs även hur litterturstudien hr genomförts och urvl presenters som hr gjorts med tillhörnde inklusions- smt exklusionskritier. Under rubriken dtinsmling beskrivs sökprocessen i text och tbeller. Utförndet v den först sökningen i dtbser, smt den ndr sökningen som gjordes i ktuell publicerde verks referenslistor, beskrivs. Slutligen redoviss dtberbetningen v de publicerde verken och slutgiltig resulttet v sökprocessen. 3.1 Kvntittiv och kvlittiv forskning Vetenskp definiers som ett förhållningssätt och ett sätt tt rbet, där de vetenskplig rbetssätten kn genomförs med ntingen en kvntittiv eller kvlittiv nsts (Eriksson Brjs et l., 2013). Empirisk studier med kvntittiv nsts hr objektivitet och neutrlitet som referensrm och strävr enligt Eriksson Brjs et l. (2013) efter tt ordn och klssificer, se smbnd, förutsäg och förklr. De menr tt det som sk studers kvntifiers så sttistisk berbetningr sk kunn görs. Kvlittiv nsts fokuserr på tt tolk, skp mening och förståelse i människns subjektiv upplevelser v omvärlden (Eriksson Brjs et l., 2013). Kvlittiv forskning riktr sig mot kvlitet istället för kvntitet, där syftet med kvlittiv dtinsmling enligt forskrn är tt vis smmnhng och mönster. Kvlittiv forskning vill sml kunskp i syfte tt nå en djupre förståelse för det problem som studers (Eriksson Brjs et l., 2013). Enligt förfttrn kn insmling v kvlittiv dt blnd nnt ske genom intervjuer, observtioner, skrivn texter eller berättelser. Forskren kn involvers i fältstudier under en lång tid och detljrik svr kn oft frmkomm. Ny ställningstgnden till forskningsfråg, metod eller teori knske måste görs (Eriksson Brjs et l., 2013). Därför är en kvlittiv studie flexibel och npssningsbr där dtnlys är en viktig del v processen (Eriksson Brjs et l., 2013). I litterturstudien nvänds begreppen empirisk studier och icke-empirisk studier. Idg är det vnligt tt beteckn vetenskp som empirisk för tt beton tt en studie bygger på ikttgelser v verkligheten (Ntionlencyklopedin, 2018f). Eftersom empirisk studier är ikttgelser v verkligheten är icke-empirisk studier motstsen, och är istället! 7

12 publicerde verk i form v smmnställning v tidigre forskning och lärrtips. Frmöver kommer empirisk studier och icke-empirisk studier tt dels upp från 3.7 Dtberbetning till vsnitt 4. Resultt eftersom de grnsks och presenters olik. Från 4. Resultt till 5. Diskussion redoviss de publicerde verken tillsmmns eftersom det finns kopplingr melln ders resultt. 3.2 Systemtisk litterturstudie En systemtisk litterturstudie är en omfttnde litterturstudie som strävr efter tt identifier ll tillgänglig evidens som rör ämnets syfte och forskningsfråg (Eriksson Brjs et l., 2013). Själv rpporten v en systemtisk litterturstudie är enligt Jesson, Mtheson och Lcey (2011) en forskningsrtikel som definierr relevnt studier, bedömer dess kvlitet och smmnfttr resulttet med hjälp v vetenskplig metodik. Förfttrn påpekr tt metoddelen är vgörnde för tt litterturstudien sk få klls systemtisk litterturstudie. Metoddelen sk vr systemtiskt strukturerd, tydlig, objektiv och synlig för läsren, som sk kunn gör smm sökningr som redoviss (Jesson et l., 2011). Vidre sk ll beslut som ts vid sökning v relevnt publicerde verk dokumenters. Det tillsmmns med tt ll tillgänglig evidens sk presenters gör tt mycket informtion sk presenters på ett tydligt sätt. Därv kn metoddelen med fördel enligt Jesson et l (2011) presenters och/eller kompletters med tbeller för tt förtydlig informtion. Den omfttnde beskrivningen v processen gör enligt förfttrn tt metoden blir mer vetenskplig gentemot om det inte redoviss, som i en trditionell litterturstudie. Det minskr även risken för bis och ndr fel som kn uppkomm vid litterturstudier. Systemtisk litterturstudier med definierd metodik hr enligt förfttrn ökt förväntningrn v vd som kn uppnås vid grnskning v littertur. Det är ett effektfullt hjälpmedel för tt klrgör eller fyll glpp i forskningen (Jesson et l., 2011). Förutom tydlig beskrivning i metoddelen v publicerde verk som sk ingå i den systemtisk litterturstudien finns steg tt följ när ktuell publicerde verk sk väljs och grnsks. Tydlig inklusions- smt exklusionskriterier sk finns enligt Jesson et l. (2011) för tt hitt publicerde verk som besvrr ens forskningsfrågor (se Tbell 1). Inklusionskriterier är kriterier publicerde verk måste uppfyll för tt få ingå i den systemtisk litterturstudien (Eriksson Brjs et l., 2013). Exlusionskriterier är därför motstsen. Om publicerde verken uppfyller exklusionskriteriern väljs de inte ut till litterturstudien (se Tbell 1). Publicerde verk i litterturstudien innefttr ll tillgänglig evidens som hittts vid sökningen till litterturstudien, som uppfyller inklusionskriteriern. Publicerde verk som uppfyller vld inklusionskriterier! 8

13 genomgår sedn en kvlitetsgrnskning, oftst med hjälp v speciell mllr beroende på om de hr kvlittiv eller kvntittiv nsts (Jesson et l., 2011). 3.3 Etisk övervägnden Innn en litterturstudie skrivs bör etisk övervägnden görs vd gäller urvl och presenttion v vl. Studier sk väljs där noggrnn etisk övervägnden hr gjorts och ll publicerde verk som ingår i litterturstudien sk redoviss. All resultt som stödjer eller inte stödjer syftet sk presenters, då det är oetiskt tt endst presenter de publicerde verk som stödjer forskrens åsikt (Eriksson Brjs et l., 2013). Smtlig empirisk studier är likvärdigt grnskde efter Eriksson Brjs et l.:s (2013) checklistor (se Bilg 1). Även icke-empirisk studier är likvärdigt grnskde efter inklusions- smt exklusionskriteriern för litterturstudien (se Tbell 1). Det gör tt ett trovärdigt resultt kn frmförs utifrån den forskning som bedrivs kring nvändning och påverkn v surfpltt smt metod i den forskning som bedrivs vid utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren (F-6) (se 1.2 Frågeställningr). 3.4 Relibilitet och vliditet Innn urvl och sökprocessen redoviss i litterturstudien bör relibilitet och vliditet definiers. Relibilitet innebär i vilken utsträckning resulttet blir densmm vid upprepde mätningr (Eriksson Brjs et l., 2013). Kopplt till litterturstudien mens det tt ndr sk kunn gör smm urvl och sökning som metoddelen beskriver och få smm resultt, där minimering v slumpmässig fel hr skett (Eriksson Brjs et l., 2013). Vliditet innebär tt texter sk h ett rimligt innehåll gentemot det syfte som finns (Eriksson Brjs et l., 2013). För tt nå hög relibilitet i litterturstudien beskrivs urvl och sökprocess detljert. Urvl och sökprocess är även trnsprent för läsren, så tt smm sökning kn görs med hjälp v beskrivningrn. För tt nå hög vliditet hr publicerde verk sökts som besvrr studiens syfte och frågeställningr, där berbetningen är synliggjord och hr presenterts. Det sk säkerställ vliditeten, det vill säg tt ett rimligt innehåll presenters till syftet och frågeställningrn som är grund för litterturstudien. 3.5 Urvl För tt hitt publicerde verk till en litterturstudie som besvrr studiens syfte och frågeställningr måste inklusions- och exklusionskriterier vr tydlig (Jesson et l., 2011). För tt skp tydlighet kn kriteriern ställs upp i en tbell (Eriksson Brjs et l., 2013). Därför hr Tbell 1 nedn skpts, med både inklusions- och! 9

14 exklusionskriterier för litterturstudien. Exempel som kn utläss i exklusionskriterier i Tbell 1 är villkor som kommit upp under sökprocessen. Litterturstudien hr inriktning mot elever i de tidig skolåren (F-6), där elever med en snittålder från fem till tolv år hr inkluderts (se Tbell 1). Empirisk studier inom ämnet sk h inriktning mot skoln där empirisk studiern hr skett, inte utnför skolområdet (exempelvis i hemmet). Forskningen sk även fokuser på nvändning v surfpltt (och tillhörnde synonymer) vid utveckling v läsförmåg, därför vldes publicerde verk med övrig teknik bort. Om en empirisk studie undersöker surfpltt och övrig teknik, exempelvis dtor, fokuserr presenttionen v empirisk studien på surfpltt. Eftersom syftet i litterturstudien hndlr om teknik som knppt funnits i tio år är publicerde verk äldre än det inte medtgn. Urvl v publicerde verk hr skett i dtbser jg hft tillträde till vi Internet och inloggning vi Luleå teknisk universitet. Jesson et l. (2011) betonr vikten v tt logg in på sin privt elektronisk bibliotekstjänst innn sökning, för tt få tillgång till fler publicerde verk. Publicerde verk hr även sökts på Luleå Teknisk Universitets bibliotek med hjälp v bibliotekrie. Endst publicerde verk i fulltextformt är vld. Tbell 1. Inklusions- smt exklusionskriterier Studeringsobjekt Inklusionskriterier Exklusionskriterier Snittålder 5-12 år Yngre än 5 år, äldre än 12 år Plts Skol Utnför skoln, exempelvis hemmet Teknik Användning v surfpltt (eller tillhörnde synonymer) Annn teknik än surfpltt, som mobil, dtor, TV, VHS Publiktionsår År Äldre än år 2008 Sökningsprocess Elektronisk resurser och bibliotek Sökningr utnför elektronisk resurser och bibliotek Tillgänglighet Publicerde verk tillgängligt för mig genom elektronisk resurser och bibliotek Publicerde verk som inte finns tillgängligt för mig genom elektronisk resurser och bibliotek Textformt Endst text med fulltext formt Text som inte är fulltext formt Peer-review och bis Peer-review innebär tt en kritisk grnskning hr skett v en rtikel före publicering (Eriksson Brjs et l., 2013). Oft finns förslg tt studenter endst sk h med rtiklr som genomgått peer-review för tt säkr kvliteten i rtiklrn (Jesson et l., 2011). Efter diskussion med hndledren vldes både peer-review rtiklr och så klld! 10

15 grå littertur till litterturstudien. Jesson et l. (2011) beskriver grå littertur som icke grnskde publiktioner. Förfttrn menr tt grå littertur inte lltid inkluders i slutgiltig studien, men ger översikt över forskningsfältet och ger ny sökidéer. Det hände under sökningen till litterturstudien. En nnn nckdel tt endst t med peerreview rtiklr är tt experter som gör bedömningr hr ett etblert perspektiv som kn hindr dem tt publicer ny och okonventionell idéer (Jesson et l., 2011). Med tnke på syftet i litterturstudien sk ktuell och ny forskning inom ämnet hitts, och därför är även grå littertur med. När experter gör som ovn nämnt kn det även ses som bis, vilket sk undviks i litterturstudier (Jesson et l., 2011). Bis är en existernde ttityd och undermedvetn tnkr om ett speciellt ämne som är svår tt ändr på grund v ens världsbild (Jesson et l., 2011). Eftersom forskre gör omedvetn bedömningr är beslut om rtiklrs kvlitet och relevns viktig delr i processen. Som Eriksson Brjs et l. (2013) rekommenderde gjordes en provsökning i det ktuell ämnet innn litterturstudien. Det gv en insyn vd forskningen visde inom ämnet, och därigenom fnns risk för bis. Därför skrev jg ner, vilket Jesson et l. (2011) menr är fördelktigt, vilk min fördomr kunde vr inom ämnet för tt minimer risken för bis. 3.6 Dtinsmling Dtbser Det vnligste tillväggångssättet tt sök publiktioner till en litterturstudie är genom elektronisk dtbser: The serch will only be s good s the indexing of the dtbses you use (Jesson et l., 2011, s. 114). Därv är vl v elektronisk dtbser en viktig del i processen för tt i störst mån täck ll publiktioner inom ens ämne i litterturstudien. Vl v dtbser hr skett med hjälp v böcker v Eriksson Brjs et l. (2013) och Jesson et l. (2011). Hjälp hr även tgits v Luleå Teknisk Universitets (LTU) sid med tips på dtbser och tidskrifter. Tips hr även mottgits v bibliotekrie från LTU. Ing sökningr v böcker med hjälp v bibliotekrie från LTU gv relevnt träffr för litterturstudien. Sökningr hr därför främst skett i elv dtbser, vrv sex dtbser gv relevnt träffr (se Tbell 2). De elv dtbsern hde olik inriktningr på sin textsmlingr, så tt sökningen skulle få ett brett urvl v forskning kring det ktuell ämnesvlet. Utöver de sex dtbser som presenters i Tbell 2 gjordes även sökningr i Skolverket, ROAR, Zetoc, EBSCO och ProQuest som inte gv relevnt träffr till litterturstudiens syfte. Bibliotekets sökrut på LTU letr publicerde verk i 87 olik dtbser som ingår i bibliotekets sökrut ( Med nledning v dett blev ntl träffr väldigt mång, och lång tid ldes ned på tt hitt relevnt rubriker. 300 rubriker lästes vid sökningr som gv mer än 1000 träffr eftersom sökningen inte gv ett tillräckligt vgränst urvl.! 11

16 Sökningr gjordes även i pedgogisk dtbsern ERIC och Idunn, vilket gv relevnt träffr. Där hde jg tillgång till ll publicerde verk tck vre den privt elektronisk inloggningstjänsten från LTU. Relevnt träffr kom även i libris. Libris är en ntionell söktjänst som ger informtion om titlr i svensk bibliotek ( help/bout_libris_swe.jsp?open=bout). Sökningr gjordes även i kdemisk sökmotorern Google Scholr och Science direct. Jesson et l. (2011) skriver tt sökning i kdemisk sökmotorer gör tt internetsökningen kn fokuser på den kdemisk forskningen som finns online. Sökmotorn Google ger lltför mång träffr som inte är relevnt för en litterturstudie. Som synes i Tbell 2 gv sökningr i Google Scholr mång ntl träffr. Det kn vr för tt Google Scholr innehåller de flest vetenskplig tidskriftern och böcker i Europ och USA (Eriksson Brjs et l., 2013). Sökmotorern hittr även icke grnskde publiktioner där exempelvis utvld webbsidor bedöms h ett vetenskpligt värde. Tillsmmns med bibliotekets sökrut på LTU:s hemsid gv sökmotorern lltid mer än 1000 träffr. Det gjorde tt grnskning v rubriker vr tvungen tt begränss för tt sökningen skulle bli hnterbr. 300 rubriker lästes vid sökningr som gv mer än 1000 träffr (se stycket ovn). Eftersom en provsökning gjordes innn studien fnns vetskp tt dess sökmotorer gv mång ntl träffr och därför nvändes även mindre dtbser där ll tillgänglig evidens kunde grnsks. Mång likdn publicerde verk kom upp under sökningr i de olik dtbsern, då exempelvis bibliotekets sökrut på LTU:s hemsid söker i både dtbsen ERIC och Idunn Sökningr Två olik huvudsökningr hr gjorts i litterturstudien. Den först sökningen är gjord i dtbser och presenters i Tbell 2. Den ndr sökningen är gjord i referenslistor i publicerde verk som vlts för vidre kritisk grnskning från först sökningen (se Tbell 3). Fokus rikts först mot den först sökningen då den beskriver sökprocessen vid först urvlet v publicerde verk, som är relevnt till litterturstudiens syfte. Den först sökningen gjordes i dtbser där vl v sökord, som blir en grund för littertursökningen, hr utgått från studiens syfte och frågeställningr (Eriksson Brjs et l., 2013). Sökningr i dtbser som inte gett någon träff viss inte i Tbell 2 då det inte gv någr publicerde verk tt grnsk. Innn sökning görs bör nyckelord ts ut från syftet och frågeställningrn, så tt dtbsen söker efter relevnt publiktioner som innehåller nyckelorden (Jesson et l., 2011). Nyckelorden i litterturstudien är red(ing), ipd / tblet och child(ren), som sedn kombinerts för tt bli mer specifik. Jesson et l. (2011) kllr orden för nturligt språk, orden är nvändbr vid en först sökning v rubrik och bstrct. Som synes i Tbell 2 hr 26 olik sökord/frser sökts under 35 olik tillfällen. Sökningr hr gjorts med trunkering, cittionstecken och/ eller boolesk opertorn AND (se Tbell 2). Trunkering innebär tt exempelvis ordet! 12

17 experiment* (se Tbell 2 sökning 3) hr erstts i slutet med en sterisk, vilket innebär tt dtbsen även hittr ndr träffr som experimentl och experiments (Eriksson Brjs et l., 2013). Cittionstecken innebär tt ord hålls ihop, reding bility (se Tbell 2 sökning 5) kommer då i den ordning frsen är skriven. Boolesk opertorn AND hr nvänts för tt sök både Reding bility och ipd och pupil (se Tbell 2 sökning 1) i ett publicert verk. De tre orden sk därv finns med i ett publicert verk för tt bli en träff (Jesson et l., 2011). Flest sökningr hr skett på engelsk då det gv flest ntl träffr. Även sökningr på svensk gv relevnt träffr. Sökningr på norsk, dnsk och finsk hr också gjorts men gv inte relevnt publicerde verk till litterturstudien. Innn en litterturstudie görs sk forskren få en översikt över den ktuell litterturen i ämnet (Jesson et l., 2011). Fyr först sökningrn i LTU bibliotekets sökrut gv översikt över forskningsfältet och gv ny idéer på sökord. Det berodde till stor del på tt även grå littertur inkluderdes. Sökningrn gv lltså tips på ny sökord som vr relevnt för ämnet. En tbell gjordes direkt vid sökning då ll sökningr som ger grnskde publicerde verk sk redoviss då det är vgörnde för kvlitet v dt (Jesson et l., 2011). 29 publicerde verk gick vidre för kritisk grnskning i först huvudsökningen efter tt ders rubrik och bstrct hde grnskts (se Tbell 2). Tbell 2. Sökning i dtbser Dtbs Sökord Antl träffr Grnskde rubrik + bstct Vidre för kritisk grnsknin g Dtum 1 LTU bibliotek sökrut 2 LTU bibliotek sökrut 3 LTU bibliotek sökrut 5 LTU bibliotek sökrut Reding bility AND ipd AND pupil Reding bility AND ipd AND children Reding bility AND ipd AND children AND qusi experiment* "Reding bility" AND tblet* AND primry school 7078 st / st / st / st / ERIC Reding bility* AND ipd* 7 ERIC Erly litercy AND ipd 8 ERIC Erly litercy AND tblet* 5 st / st / st /2-18! 13

18 Dtbs Sökord Antl träffr Grnskde rubrik + bstct Vidre för kritisk grnsknin g Dtum 9 ERIC Reding development AND tblet* 6 st / ERIC Reding AND ipd* 70 st / ERIC Digitl reding AND development 13 ERIC Digitl reding AND ipd* 33 st / st / Idunn Reding bility* ipd* 12 st / Idunn Reding development* tblet* 31 st / Google Scholr Develop reding bility with tblets 19 Google Scholr Reding development with ipd* Qusi experiment* 20 Science direct Reding bility development* ipd* 21 Science direct Reding bility* ipd* child* st / st / st / st / LTU bibliotek sökrut 23 LTU bibliotek sökrut 24 LTU bibliotek sökrut Reding* ipd* qusi experiment* Reding on ipd AND experimentl* Reding on ipd AND non experiment* 2432 st / st / st / LTU bibliotek sökrut Reding bility AND ipd AND children AND *experiment* 6897 st / ERIC Reding AND Kindle 28 st 5 0 2/ LTU bibliotek sökrut Improve reding bility AND Kindle AND pupil 3487 st 30 st 0 2/ ERIC Reding AND ipd AND middle school 12 st 4 st 1 9/3-18! 14

19 Dtbs Sökord Antl träffr Grnskde rubrik + bstct Vidre för kritisk grnsknin g Dtum 29 ERIC Reding AND tblet* AND middle school 10 st 4 st 1 9/ Libris Reding with ipd 19 st 1 st 0 9/ Libris Pekpltt* 10 st 6 st 1 9/ Libris Surfpltt* 193 st 15 st 1 9/ Libris Surfpltt* läs* 106 st 5 st 0 9/ LTU bibliotek sökrut 35 LTU bibliotek sökrut Improve reding skills* tblet* middleschool Effect* reding on ipd* *experiment* 4532 st 20 st 2 9/ st 25 st 1 9/ st Den ndr sökningen gjordes i referenslistor i publicerde verk som vlts för kritisk grnskning från först sökningen, och redoviss i Tbell 3. När intressnt publicerde verk hr hittts bör det först steget vr tt studer referenslistn (Eriksson Brjs et l., 2013). Av de 29 publicerde verken som hittdes i först sökningen (Tbell 2) vldes 75 ny publicerde verk från ders referenslistor. Som synes i Tbell 3 fnns 47 v 75 publicerde verk tillgänglig för mig. Sex dubbletter fnns och togs därmed bort. Till slut blev det tolv publicerde verk som gick vidre för kritisk grnskning. Så pågick sökningen tills fler publicerde verk inte hittdes i referenslistor. Tbell 3. Sökning i ktuell publicerde verks referenslistor Publicerde verk vld från referenslistor Publicerde verk vld efter tillgänglighet Publicerde verk som fnns (dubbletter) Publicerde verk vld för kritisk grnskning Dtum 75 st 47 st 6 st 12 st 21/ st 7 st 0 st 1 st 22/ st 1 st 0 st 1 st 6/ st 1 st 0 st 1 st 14/3-18 Efter tt h gjort en så heltäcknde sökning som möjligt över ämnet i litterturstudien gick 44 publicerde verk vidre till tt kritiskt grnsks; 29 stycken publicerde verk från först huvudsökningen och 15 stycken publicerde verk från ndr huvudsökningen.! 15

20 3.7 Dtberbetning De 44 publicerde verken som gick vidre för kritisk grnskning i litterturstudien består v 32 empirisk studier gjord inom ämnet smt tolv rtiklr som smmnställer tidigre forskning inom ämnet. Nedn beskrivs dtberbetning för respektive grupp Empirisk studier De 32 empirisk studiern är kritiskt grnskde efter checklistor som finns hos Eriksson Brjs et l. (2013) (se Bilg 1). Det är en checklist för kvlittiv studier smt en checklist för experimentell studier och kvsi-experimentell studier (metoder i kvntittiv studier). Då det enligt Jesson et l. (2011) inte finns något rmverk för tt grnsk kombinerd kvlittiv och kvntittiv metod hr en kombintion v Eriksson Brjs et l.:s (2013) checklistor för empirisk studier nvänts. Artiklrn skulle även följ de inklusions- smt exklusionskriterier gjord för litterturstudien (se Tbell 1). Efter dess kontroller blev det kvr 21 stycken empirisk studier som besvrr studiens syfte och frågeställningr (se 3.8 Presenttion v publicerde verk). Därigenom är det elv stycken publicerde verk som vldes bort. De flest rtiklrn vldes bort från den ndr sökningen (se Tbell 3). Publicerde verk vldes bort för tt rubrik och bstrct inte stämde överens med övrig text i verket. Verk vldes även bort för tt snittåldern inte stämde överens med inklusions- smt exklusionskriteriern (se Tbell 1), för tt publiktionsåret vr för gmmlt eller för tt ingen surfpltt (eller tillhörnde synonymer) nvändes i empirisk studiern Icke-empirisk studier Tolv publicerde verk som gick vidre för kritisk grnskning benämns i litterturstudien icke-empirisk studier. Dett eftersom förfttrns publicerde verk inte fokuserr på empirisk studier som övrig publicerde verk, utn de består v ntingen smmnställning v tidigre forskning eller lärrtips inom ämnet. Dess publicerde verk är inte grnskde med hjälp v checklistn v Eriksson Brjs et l. (2013) eftersom de inte är empirisk studier, utn hr vlts efter de inklusions- smt exklusionskriterier som är gjord för litterturstudien (se Tbell 1). När de tolv publicerde verken kontrollerts genom inklusions- och exklusionskriteriern blev det sex icke-empirisk studier kvr. Icke-empirisk studier vldes bort för tt rubrik och bstrct vr missvisnde i förhållnde till innehållet, för tt elever vr för gml och för tt publicerde verk diskuterde ämnet i hemmet istället för i skoln. En del v ickeempirisk studiern vldes även bort för tt publiktionsåret inte vr melln år 2008 och 2018.! 16

21 3.8 Presenttion v publicerde verk Empirisk studier De 21 empirisk studiern dels in i kvntittiv och kvlittiv studier respektive kombinerd kvntittiv och kvlittiv studier. Eleverns ålder skrivs i siffror för lättre överskådlighet. Publicerde verken är ordnde från nyst till äldst publiceringsår i gruppern nedn. Förfttre År Lnd Typ v studie Deltgre Syfte Metod Resultt Roser (2017) Ny Zeelnd Kvntittiv Sex klsser år Undersök hur läsning på ipd påverkr elevers presttion, lärnde och motivtion. Två grupper (tre klsser) jämfördes med vrndr. En grupp läste e- bok, ndr tryckt bok. Ingen signifiknt skillnd i läspresttion melln gruppern. Elevern motiverdes v tt läs på ipd. Merg & Roni (2017) Austrlien Kvntittiv 997 elever 8-12 år Se om tillgång på enheter (dtor, surfpltt och mobil) påverkr elevers läsbeteenden och om enhetern nvänds vid läsning. Enkäter. Ingen signifiknt skillnd på elevers läsbeteenden ovsett vilket enhet de vlde. Att h tillgång till enhetern ökde inte läsfrekvensen. Gülşen & Mede (2017) Turkiet Kvntittiv 24 elever 10 år Undersök effekten v tt läs på surfplttor för nöjes skull, hur det påverkr elevers läsförståelse och motivtion. Observtion enskild elev. Enkät före och efter studien. Signifiknt skillnd i elevers motivtion tt läs. Läsförståelse påverkdes positivt v tt läs på surfpltt.! 17

22 Förfttre År Lnd Typ v studie Deltgre Syfte Metod Resultt Brown (2016) USA Kvntittiv 66 elever år Undersök påverkn som surfpltt hr på elevers läsförmåg. Två elevgrupper jämfördes med vrndr. En grupp läste på surfpltt, ndr gruppen tryckt mteril. Ingen signifiknt skillnd melln gruppern vd gäller läsförståelse och ordförråd. Signifiknt skillnd däremot i tt för resonemng. Redcy & Preston (2016) USA Kvntittiv 40 elever 8-9 år Undersök skillnder i elevers läsflyt och läsförståelse när de läser på surfpltt. Två elevgrupper jämfördes med vrndr. En grupp läste på ipd med lärrledd läsinstruktioner. Andr gruppen läste på ipd utn lärrledd läsinstruktioner. Signifiknt skillnd där elever med lärrledd läsinstruktioner fick högre poäng i läsflyt, läsförståelse och återberättelse. D Agostino, Rodgers, Hrmey & Brownfield (2016) USA Kvntittiv 50 elever 6-7 år Undersök hur litercy påverks v tt nvänd surfpltt. Två elevgrupper jämfördes med vrndr. En grupp rbetde med progrmmet LetterWorks, ndr gruppen rbetde med liknnde fysiskt mteril. Signifiknt skillnd hos gruppen som rbetde med LetterWorks, i förmågor tt lyssn och identifier ljud i ord/bokstäver och läsflyt. Ingen skillnd vd gäller läsning, skriv text och känn igen ord.! 18

23 Förfttre År Lnd Typ v studie Deltgre Syfte Metod Resultt Spooner, Kemp- Inmnn, Ahlgrim- Delzell, Wood & Dvis (2015) USA Kvntittiv 5 elever 7-11 år Utök forskning inom läsning på ipd för elever med grv inlärningssvårigh eter. Observtion och rbete med enskild elev. Bedömdes med poäng. All elever ökde sin poäng, vilket visde tt elever med grv inlärningssvårighete r kn, med stöd, nvänd ipd för tt ök sin litercyförmåg. Robson, Blmed & Wlker (2015) Ny Zeelnd Kvntittiv 11 elever 6-9 år Undersök hur progrmmet FFVSM (feedforwrd video selfmodeling on reding fluency nd comprehension) kn nvänds för tt ök elevers läsflyt, läsförståelse och självförtroende inom läsning. Observtion och rbete med enskild elev. Förtest och eftertest med vrje elev. Enkäter. FFVSM förbättrr läsflyt, och till viss del läsförståelse. Enkätsvr visde ökd motivtion i läsning. Brynt, Kim, Ok, Kng, Brynt, Lng & Son (2015) USA Kvntittiv 8 elever 9-10 år Undersök hur elevers motivtion skiljer sig om de får instruktioner v lärre (TDI) eller v ipd (AI). Observtion v två grupper som rbetde med både TDI och AI, sju gånger med vrder instruktion. Elevers motivtion vr lik hög vid AI och TDI. TDI vr mer effektivt vid utveckling v ordidentifiering och läsflyt.! 19

24 Förfttre År Lnd Typ v studie Deltgre Syfte Metod Resultt Jeong, Jeon & Kim (2014) Sydkore Kvntittiv 90 elever år Undersök hur progrmmet Smrtee på surfpltt påverkde elevers läsförmåg. Jämförelser elevgrupper där viss läste vi Smrtee, en elevgrupp läste e- böcker på dtor och sist elevgruppen läste tryckt mteril. Signifiknt skillnd på eleverns läsförmåg hos elevgruppen som läste vi Smrtee. De förbättrde även sin ttityder gentemot läsning. D Mello (2012) USA Kvntittiv 59 elever år Undersök underlining (svensk understrykning) som innebär tt elever läser tyst och smtidigt stryker under ord. Observtion v enskild elever som läste tyst vi surfpltt och ppper, för tt se om skillnder finns i eleverns läsning. Signifiknt skillnd i elevers läsflyt när de läste på surfpltt istället för på ppper. Underlining vr konstnt reltert till eleverns läsförståelse och ordförråd. Chudhry (2012) Kuwit Kvntittiv 25 elever 9-11 år Undersök påverkn som e- böcker hr på elevers ttityd gentemot läsning. Jämförelse elevgrupper där en grupp läste e-bok på ipd med tlsyntes, en nnn grupp läste e-bok på ipd utn tlsyntes och sist gruppen läste en pocketbok. Ingen signifiknt skillnd i läsförståelse i de tre olik gruppern. Elevern som läste en pocketbok läste ut sin bok snbbre än övrig grupper. Dundr & Akcyir (2012) Turkiet Kvntittiv 20 elever år Undersök om läsning på surfpltt påverkr elevers läspresttion och läsbeteenden. Jämförelser elevgrupper där en grupp läste e-bok på surfpltt och en elevgrupp läste tryckt formt. Ingen signifiknt skillnd melln gruppern vd gäller läsförståelse och läshstighet. Elevern som läste e-bok visde större intresse v tt läs än gruppen som läste tryckt mteril.! 20

25 Förfttre År Lnd Typ v studie Deltgre Syfte Metod Resultt Moon, Wold & Frmcom (2016) USA Kvlittiv 18 elever år Undersök hur forskrns progrm på surfpltt påverkr elevers läsförståelse. Observtion och rbete med enskild elev. Förtest och eftertest med vrje elev. Enkät. Signifiknt skillnd i eleverns läsförståelsepoäng före och efter studien. Enkäten visde tt eleverns motivtion ökde när de läste på ipd. Musti-Ro, Lo & Plti (2015) USA Kvlittiv 6 elever 6-7 år Undersök effekten v tt nvänd en pp på ipd, hur det påverkr elevers läsflyt och vnligt förekommnde ord. Smt se om motivtion ökr om elever får lärrledd läsinstruktioner Jämförelse elevgrupp som läste på surfpltt med hjälp v lärre, och elevgrupp som inte fick hjälp v lärre när de läste på surfpltt. Båd gruppern fick ökd kunskp om vnligt förekommnde ord. Ingen skillnd i läsflyt i någon grupp. Elever med lärrledd läsinstruktioner hde högre motivtion än elever utn hjälp v lärre. Grpe (2015) Sverige Kvlittiv 17 elever år Bild kunskp om införndet och nvändndet v pekpltt som ett mediernde verktyg i skolrbetet i ett elevperspektiv. Observtion enskild elever. Intervjuer. Pekplttn motiverde elevern i klssrummet. Lynch & Redpth (2014) Austrlien Kvlittiv 12 elever 5 år Undersök hur litercy påverks när elever rbetr på ipd. Observtion v enskild elev när de rbetde med ipd. ipd motiverde elevern tt öv på sin läsning. Slutsts: ipd kn nvänds för tt stödj elevers litercy i tidig ålder i skoln.! 21

26 Förfttre År Lnd Typ v studie Deltgre Syfte Metod Resultt Delcruz (2014) USA Kvlittiv En klss 9-10 år Undersök om elever föredrr tt läs vi ppen Nerpod på ipd eller läs trditionell böcker. Observtion v enskild elev. Intervjuer. All elever föredrog och motiverdes v tt läs vi Nerpod istället för böcker. Hung, Ling, Su & Chen (2012) Tiwn Kvlittiv 166 elever 6-12 år Undersök hur progrmmet IELS (interctive e- book lerning system) påverkr elevers läsförmåg, jämfört med om elever läser en tryckt bok. Observtion när 166 elever läste e-böcker vi IELS. 12 elever vldes ut där hälften läste vi IELS och ndr gruppen tryckt mteril. Enkät om läsupplevelse och motivtion. Elevern vr positiv till tt läs e-bok vi IELS. IELS vr lätt tt nvänd och pssde de flest elevern. Ingen signifiknt skillnd i elevers läsförståelse när de läste vi IELS eller tryckt bok. Lrson (2010) USA Kvlittiv 17 elever (fokus på två elever) 8-9 år Undersök hur surfplttor (Kindle) stödjer elevers litercy när de läser e-bok på surfpltt. Observtion v två enskild elever, Amy och Winnie. Användning v Kindle främjde Amy och Winnies litercy, och motiverde dem tt läs. Cimp (2016) Knd Kombinerd kvntittiv och kvlittiv metod 30 elever 6-7 år Undersök effekten som ipd hr på motivtion hos elever som är i börjn v sin läsning. Observtion v enskild elev som läste e-böcker. Mjoriteten v ll elever föredrog tt läs e-bok gentemot tryckt mteril.! 22

27 3.8.2 Icke-empirisk studier Här presenters de publicerde verken som är smmnställning v tidigre forskning och lärrtips inom litterturstudiens ämne. Publicerde verken är ordnde från nyst till äldst publiceringsår. Förfttre År Lnd Neumnn, Finger, Neumnn (2016) USA Publicert verk Smmnställning tidigre forskning Innehåll Smmnställningen undersöker förhållndet melln trditionell och digitl litercyförmågor Trditionell och digitl litercyförmågor utveckls jämsides med vrndr om elever exponers för texter i formten. De behöver inte utveckls jämsides, utn utvecklingen beror på den miljö eleven befinner sig i. Ovsett vilken litercyförmåg som vses utveckl behövs motivtion. Ness (2016) USA Lärrtips Lärrtips i en trestegs-process där ipd nvänds för tt lyssn och utvärder elevers muntlig läsning i syfte tt utveckl läsflyt. Elevern sk spel in en video när de läser, videon rbetr de sedn med för tt utveckl sin läsförmåg. Trestegs-processen testdes i en elevgrupp där elevern vr nio år. Förfttren skriver tt rbetet kändes modernt och motivernde för elevern i studien. Mngen & vn der Weel (2016) Storbritnnien Smmnställning tidigre forskning Smmnställningen visr hur elever påverks v tt läs på skärmbserde enheter (som surfplttor) jämfört med tt läs på ppper. Förfttrns slutsts utifrån forskning är tt en övergång från tt läs på ppper till tt läs på digitl enheter är positivt eftersom digitl enheter blnd nnt innehåller en mängd texter som är lättillgänglig för elever. Det gör tt elevern kommer i kontkt med olik texter som utvecklr ders läsning. Digitl läsning ökr även läsmotivtion jämfört med tt läs på ppper.! 23

28 Förfttre År Lnd Miller & Wrschuer (2014) USA Schugr, Smith & Schugr (2013) USA Theormer & Willims (2012) USA Publicert verk Smmnställning tidigre forskning Lärrtips Lärrtips Innehåll Smmnställningen skriver om läsning på surfpltt, hur elevers litercy påverks v elektronisk läsning. E-böcker och trditionellt tryckt böcker hr olik roller i elevers utveckling v litercy. Läser elevern båd formten finns större möjligheter tt utveckl olik typer v läskunnighet och strtegier för läsning. Forskning visr också tt motivtion ökr när elever läser e-böcker. Utmning finns ännu hur teknik (innehållnde e-böcker) sk integrers i klssrumspedgogiken. Lärrtips till lärre som nvänder e-böcker på surfpltt med yngre elever (F-6). Förfttrn skriver tt e-böcker med dess multimodl funktioner kn distrher läsren, vilket lärre bör vr medvetn om. Men det är även positivt tt läs e-böcker då det blnd nnt motiverr läsren och ger ett brett spektrum v texter på en enhet. Elevern sk först få beknt sig med e-boken så de vet hur den nvänds som läsformt. Elevern bör sedn få lär sig olik strtegier tt läs e-boken. Lärrtips om hur digitl texter kn läss på surfplttor för tt motiver smt utveckl läsflyt hos elever. Förfttrn ger tips på hemsidor som kn nvänds vid utveckling v läsflyt, vilket i sin ger kunskp om noggrnnhet, utomtisering och prosodi (språkets ljudegenskper). När elevers läsflyt ökr förbättrs läsförståelsen som skpr motivtion. Det påverkr elevers läsning positivt.! 24

29 4. Resultt I vsnittet kommer resulttet v de publicerde verken tt presenters och knyts n till syftet och de tre frågeställningr för litterturstudien (se vsnitt 1.1 Syfte). Resulttdelen följer förslget hos Eriksson Brjs et l. (2013) tt presenter publicerde verkens resultt utifrån ordningen på litterturstudiens frågeställningr. Även förslget tt omvndl en frågeställning till rubrik hr gjorts, vilket syns i rubrikern i vsnittet. Det skpr tydlig struktur, vilket underlättr läsningen (Eriksson Brjs et l., 2013). Inför en resulttredovisning görs en nlys och syntes v publicerde verkens resultt enligt Jesson et l. (2011). Anlys innebär tt publicerde verken hr delts upp i mindre bitr och undersökts, för tt sedn koppls smmn och skp en helhet som skpr en ny histori (Jesson et l., 2011). Det hr gjorts i litterturstudien där empirisk studier och icke-empirisk studier presenters tillsmmns i vsnittet. Tillsmmns besvrr studiern forskningsfrågorn. Fokus ligger på de 21 empirisk studiern, när ickeempirisk studier redoviss i resulttdelen beskrivs det tydligt i texten så de publicerde verken inte blnds ihop. Respektive publicert verk går även tt läs om i 3.8 Presenttion v publicerde verk, där de är uppdelde i empirisk smt icke-empirisk studier. 4.1 Hur surfpltt hr nvänts vid utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren De 21 empirisk studiern visr tt surfpltt hr olik nvändningsområden vid utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren (F-6). Främst lyfts e-böcker frm med tillhörnde multimodl funktioner, där elevers utveckling v läsförmåg hr vrit möjlig tck vre funktionern. Avsnitt E-bok ger en översikt v vilk multimodl funktioner e-boken hr erbjudit inom ämnet. En inblick ges i funktioner, där läsren hr lyssnt på text och exempelvis förstort/sökt text, sett på video och strykt under text i e-bok. Även två icke-empirisk studier redoviss under e-bok, kopplt till tt lyssn på text och lärrtips vid läsning v e-bok. Avsnittet Progrm och ppr presenterr de progrm och ppr som elever i empirisk studier nvänt på surfpltt vid utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren. Skillnd på progrm och pp kn läss i vsnitt Surfpltt. Först redogörs resulttet v de progrm som nvänts och därefter presenters ppr. Slutligen presenters surfplttns nvändning vid lärrledd läsinstruktioner E-bok Att läs e-bok med hjälp v multimodl funktioner hr vrit viktigt för utveckling v läsförmåg hos elever i de tidig skolåren (F-6). Ordet e-bok i litterturstudien är en e-! 25