Extremt tandvårdsrädda patienter i Östergötland

Transkript

1 Exrem advårdsrädda paieer i Ösergölad Rappor 218 Beri Masrovio Tadvårdsehee Regio Ösergölad HSN

2 SAMMANFATTNING Elig Tadvårdslage asvarar ladsige/regioera för advård som led i e sjukdomsbehadlig uder e begräsad id, där behadlige av paieer med exrem advårdsrädsla är e av reo delområde. Förekomse av vuxa paieer med exrem advårdsrädsla i väsvärlde bedöms ligga mella 3-5 proce (3). Behadlige av exrem advårdsrädsla sker i samverka mella advårdspersoal och psykolog, psykiariker eller psykoerapeu i e eam. Kogiiv beeedeerapi (KBT), är de behadligsform som aväds vid psykologbehadlig avseede exrem advårdsrädsla iom Regio Ösergölad. Vårde omfaas av de öppa hälso- och sjukvårdes avgifssysem. Måle med behadlige är a rehabiliera paiee frå si advårdsrädsla. E ekä med vå påmielser skickades u våre 217 ill samliga paieer som regisreras för exrem advårdsrädsla hos Tadvårdsehee uder åre (515 paieer). Svarsfrekvese var 47 proce fördela på 69 proce kvior och 31 proce mä. De sörsa paiegruppe som eferfrågade vård för exrem advårdsrädsla fas mella 4 år och 49 år. De sörsa gruppe i absolua al var kvior i åldrara 4-59 år (188 sycke). Sjukhusadvårde/Orofacial Medici är de isas som ar emo fles advårdsrädda paieer. 6 proce av de svarade hade behadlas av Sjukhusadvårde/Orofacial Medici, 3 proce av Folkadvårde och 1 proce av privaadvårde 68 proce av de svarade uppgav a de sök advård ige efer avsluad advårdsbehadlig med psykologsöd. 81 proce av paieera som besvara fråga om si upplevda omhäderagade var öjda. 43 proce av paieera som besvara fråga har åerkommi ill samma adläkare efer avsluad behadlig med psykologsöd. 4 proce av paieera uppger a de haf advärk efer avsluad behadlig med psykologsöd. 2 (2)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 1 BAKGRUND OCH RUTINER Bakgrud Ruier för behadlig av paieer med exrem advårdsrädsla i Ösergölad Fobier Kogiiv beeedeerapi-kbt 5 2 SYFTE 6 3 MATERIAL OCH METOD 6 4 RESULTAT Omfaig och kosader Svarsfrekves Boedeor Behadlade kliik Sök advård ige Upplevelse av de sease adläkarbesöke Besöke samma adläkare ige Tadvärk efer slubehadlig 12 5 DISKUSSION Boedeor Behadlade kliik-omhäderagade, smära Tadvårdssöde i e geusperspekiv Paiekommearera 14 6 SLUTSATSER 15 7 PATIENTKOMMENTARER I ENKÄTEN 15 8 REFERENSER 17 Bilaga 1 18 Bilaga (2)

4 1 BAKGRUND OCH RUTINER 1.1 Bakgrud Ladsige/regioera asvarar för advård som led i e sjukdomsbehadlig uder e begräsad id, där e av reo delområde är behadlige av paieer med exrem advårdsrädsla. Av 8 Tadvårdslage (1985:125) framgår de a Ladsige skall plaera advårde med ugågspuk i befolkiges behov av advård. Ladsige skall se ill a de fis illräckliga resurser för paieer med särskilda behov av advårdsisaser och a paiegrupper med behov av särskil söd erbjuds advård (1). Till paieer med exrem advårdsrädsla räkas de paieer som; ros e avsevär objekiv och subjekiv behadligsbehov uder e sor aal år avhålli sig frå adbehadlig fråse akua igrepp vid uredig hos både legiimerad adläkare och legiimerad psykolog, legiimerad psykoerapeu eller legiimerad psykiaer bedöms lida av exrem advårdsrädsla Båda dessa krierier måse vara uppfyllda för a paiee ska omfaas av advårdssöde och för a hälso- och sjukvårdes avgifssysem ska illämpas (2). Måle med behadlige ska vara a rehabiliera paiee frå advårdsrädsla uder e behadligsomgåg för a paiee seda på ege had ska kua forsäa med sia besök iom advårde. Behadlige ska ske i samverka mella advårdspersoal och psykolog, psykoerapeu eller psykiaer och baseras på e gemesam behadligspla. Förekomse av vuxa paieer med exrem advårdsrädsla i väsvärlde bedöms ligga mella 3-5 proce (3), e siffra som vari relaiv oförädrad seda mie av 19-ale. Upp ill 4 proce av de vuxa befolkige urycker ågo form av rädsla iför adläkarbesök (3). De valigase ecke på rädsla är ädrade och/eller missade adläkarbesök. Privalive ka påverkas geom e sämre social äverk, e ökad avädig av medicier och e ökad fråvaro frå arbee. Ige sigifika kopplig har kua uppäckas hos paieer med advårdsrädsla avseede ubildigsivå och ikoms (4). 1.2 Ruier för behadlig av paieer med exrem advårdsrädsla i Ösergölad Iom Regio Ösergölad har följade ruier upparbeas (5); När paiee koakar adläkare och av dee bedöms uppfylla de krierier som gäller för advårdsrädsla, skickas e förhadsbedömig ill Tadvårdsehee. Frå Tadvårdsehee as koak med de psykologföreag där jäse är upphadlad. Paiee kallas för e bedömigssamal med psykolog, psykoerapeu eller psykiariker. Vid bedömigssamale görs e uvärderig om paiee är exrem advårdsrädd och hur måga besök som förväas bli akuella. Iom Regio Ösergölad har paiee möjlighe a fri välja vårdgivare/adläkare. De paieer som ie har ågo ege koak med adläkare hävisas ill Sjukhusadvårde/Orofacial Medici i Liköpig, Norrköpig eller Moala. E gemesam behadligspla uppräas, vilke också ska iehålla e plaerig för hur paiees forsaa advårdskoaker ka säkersällas efer avsluad fobibehadlig. 4 (2)

5 Ersäig för vård lämas för de behadlig som uförs av psykologe och som syfar ill a boa advårdsrädsla, sam för de advård som uförs av adläkare uder psykologbehadlige. Vårde omfaas av de öppa hälso- och sjukvårdes avgifssysem (2). Vårde ska allid förhadsbedömas och e godkäd förhadsbedömig är gilig i vå år frå Tadvårdsehees beslusdaum. 1.3 Fobier Få samhällsisaser följer mäiskor så koiuerlig som advårde gör i si verksamhe. De är därför mycke saolik a iom advårde möa mäiskor med icke diagosiserade och icke behadlade psykiariska problem exempelvis fobier. Med räa kuskaper i psykiari/psykologi ka advårde bli e effekiv läk ill adra ödvädiga isaser i samhälle. I de fall paiee har diagose fobi och där psykiariska koaker reda är kua ka e samarbee mella advårdspersoal och de psykiariska vårde miska riske för komplikaioer i samarbee mella paie och advårdspersoal. Specifik fobi är e begrepp som har sor relevas för advårdspersoal då både advårdsfobi och sprufobi igår i begreppe. De är rimlig a aa a mella 3-5 proce av alla vuxa och bar lider av exrem advårdsrädsla (advårdsfobi) (3). För a få diagose specifik fobi krävs a paiee uppfyller följade krierier (6); E överdrive, orimlig och besåede rädsla iför e specifik siuaio som idivide sälls iför eller förväar sig a bli expoerad för. Siuaioe ifråga framkallar e omedelbar och sark ågesreakio. Reakioe ka a form av e paikågesaack. Idivide behöver isik om a rädsla är överdrive och orimlig. Dea krav behöver ie gälla bar. Idivide ifråga udviker de skrämmade siuaioe hel eller uhärdar de uder iesiv åges eller plåga. Probleme sör e ormal fugerade i vardage och/eller orsakar e påaglig lidade i form av advärk. Live ka komma a sark begräsas. Förekomse av specifika fobier i befolkige beräkas uppgå ill 11 proce (7). Djurfobier (exempelvis spidlar, ormar), blodfobi, klausrofobi, höjdfobi, advårdsfobi och ijekiosfobi hör ill de valigase ypera. Specifik fobi är valigare blad kvior ä blad mä (8). 1.4 Kogiiv beeedeerapi-kbt Kogiiv beeedeerapi (KBT) (6,8,9), är de behadligsform som aväds vid psykologbehadlig avseede paieer med exrem advårdsrädsla iom regio Ösergölad. KBT är e samligsam för e rad olika erapiformer som ka härledas ill ilärigspsykologi och/eller kogiiospsykologi. KBT är e beeedemedicisk meod för a behadla psykiariska besvär och hälsoproblem där psykologiska fakorer spelar e vikig roll. De problem som behadlare och paiee vill fokusera på behöver vara väl defiierade ia KBT illämpas. E psykologisk uredig ska allid ileda e KBT behadlig. Diagos och problemformulerig är vikiga för a kua erbjuda paiee e lämplig behadlig. Målsäige med behadlig som iefaar psykologhjälp är a paiee successiv ska särka si förmåga a haera si rädsla i advårdssiuaioe. 5 (2)

6 Geerella priciper vid kogiiv beeedeerapi (6): E ära samarbee mella paie och behadlare. Iom KBT berakas paiee som de perso som är exper på sig själv och sia problem meda behadlare ses som de perso som är exper på erapimeode. Srukur och målirikig. Paie och behadlare har e ydlig övereskommelse om problemområde där fokus ligger, förväa behadligsresula sam e förbesäm aal räffar för a kua uppå måle. Måle måse vara kokre och möjlig a uppå. Fokus på problemlösig och de uvarade siuaioe. Geom a fokusera på lösigar ill de akuella probleme srävar KBT-erapeue efer a erbjuda e koridserapi som valige omfaar upp ill 1 sessioer. Psykoedukaiva isaser, socialiserig. A ubilda paiee och ge paiee ödvädig kuskap a kua haera sia ega problem. Frågor av iresse för behadlige av advårdsrädsla (6,9); Hur och är uppsod advårdsrädsla? Vad är kära ill probleme? Vad i advårdssiuaioe väcker mes åges hos paiee, och vilka beeede hos behadlare försärker probleme? Paiees ege vilja a komma illräa med sia problem är e av de vikigase progosiska fakorera vid psykologiska/psykiariska problem. E framgågsrik KBT behadlig kräver e sor egagemag frå paiees sida sam a paiee också förväas arbea med sia problem mella sessioera via hemuppgifer. De fis iom KBT behadlig e vilja a hjälpa paieer a överföra och illämpa si kompees iom adra område i live ill de problemaiska siuaioe e hjälp ill självhjälp. 2 SYFTE Syfe med rappore är a sudera om exrem advårdsrädda paieer som geomgå advårdsbehadlig med psykologsöd i Ösergölad besök advårde ige efer avsluad behadlig med psykologsöd och hur de upplev de besöke. 3 MATERIAL OCH METOD De persoer som igår i sudie är paieer med exrem advårdsrädsla som blivi förhadsbedömda och regisrerade i Tadvårdsehees IT-sysem TVERS uder åre och där e debierig för behadlig gjors. Paieeras upplevelser av behadlige har karlags geom e posekä (Bilaga 1) som skickades u uder februari 217 ill samliga 515 paieer som geomgå behadlig av exrem advårdsrädsla med psykologsöd. Till ekäe bifogades e följebrev (Bilaga 2). Två påmielser skickades u med e måads mellarum varav de sisa påmielse skickades u i april 217. De saisiska aalysera har uförs i saisikprogramme SPSS. Gällade krierier för paieera var a de skulle fias e sägd förhadsbedömig och a paiee fas regisrerad i folkbokförigs-regisre. Uder de akuella idsperiode åre hade 515 paieer regisreras. Av de 515 paieer som fick ekäe var de 16 paieer som sakade adress, hade flya eller meddela a de ie ville dela och därför ogs bor frå sudie. De reducerade urvale besår av 499 paieer fördelade på 334 kvior och 165 mä. 6 (2)

7 Figur 1 Åldersfördelig uppdelad på kö/reducera urval A a l Åldersfördelig uppdelad på kö Kvior Mä Toal De sörsa paiegruppe som erhöll behadlig för exrem advårdsrädsla fas mella 4-49 år. De sörsa gruppe med ugågspuk frå e geusperspekiv var kvior i åldrara 4-59 år (188 sycke). 4 RESULTAT 4.1 Omfaig och kosader Sudie omfaar alla ikoma och godkäda förhadsbedömigar som regisreras per paie uder e femårsperiod åre De sammalagda kosade för paieeras vård i sambad med behadlig av advårdsrädsla hos psykolog, psykoerapeu, psykiariker sam adläkare var kroor, vilke ger e medelkosad per paie på kroor. 4.2 Svarsfrekves Av de ursprugliga paiemaeriale på 515 paieer var de sammalagda borfalle 16 paieer (8 kvior och 8 mä). Frå de reducerade urvale på 499 paieer ikom svar på ekäe frå 234 paieer, vilke iebar e svarsfrekves på 47 proce. Figur 2 Svarsfrekves Svarsfrekves P r o c e Försa uskick av ekäe Påmielse 1 Påmielse 2 Svar oal Ige svar 7 (2)

8 Av de svarade var 161 kvior och 73 mä, vilke iebar e proceuell fördelig på 69 proce kvior och 31 proce mä. Siffrora överessämmer väl med de förhållade som oerades vid de idigare rappore Behadlig av exrem advårdsrädda paieer i Ösergölad. Rappor 213 (1). 4.3 Boedeor Ekäes försa fråga om boedeor visar a 54 proce av de svarade bor i sörre äor, 32,5 proce i midre äor och dryg 13 proce i glesbygd. Figur 3 Boedeor. Ekäfråga 1 25 Boedeor 234 A a l Ige svar Sörre äor Midre äor Glesbygd Toal 4.4 På vilke sors kliik fick du di advård i sambad med psykologsöde? Av de svarade hade majoriee (6 proce) få si advård med psykologsöd hos Sjukhusadvårde/Orofacial Medici. Av övriga paieer hade 3 proce få vård iom Folkadvårde och 1 proce iom privaadvårde. Figur 4 På vilke sors kliik fick du di advård i sambad med psykologsöde? Ekäfråga 2 25 Behadlade kliik 234 A a l Ige svar Sjukhusadvårde Folkadvårde Privaadvårde Toal 8 (2)

9 4.5 Har du efer avsluad behadlig med psykolog sök advård ige? De mes cerala fråga i ekäe är om paiee sök advård ige efer avsluad advårdsbehadlig med psykologsöd. 68 proce av de som svara på fråga uppger a de har sök advård ige efer avsluad psykologbehadlig, 15 proce har besök adläkare aku meda 17 proce ie alls vari på åerbesök hos adläkare. Ige sörre skillad fis mella de olika behadlade kliikera är de gäller åerbesök ill adläkare. Figur 5 Har du efer avsluad behadlig med psykolog sök advård ige/behadlade kliik? Ekäfråga 3 Behadlade kliik/sök advård ige P r o c e Ja Bara Aku Nej Sjukhusadvårde Folkadvårde Privaadvårde Toal Paieer som bor i glesbygd har sök adläkare efer avsluad psykologbehadlig i sörre usräckig ä paieer som bor i äor. E midre adel av de paieer som bor i sörre äor har vari illbaka ill samma adläkare som de besök uder behadlige av de exrema advårdsrädsla med psykologsöd, ä de som bor i midre äor eller i glesbygd. Figur 6 Har du sök advård ige efer avsluad psykologbehadlig/boedeor? Sörre äor Midre äor Glesbygd 16% 18% 66% Ja Bara Aku Nej 2% 12% 68% Ja 19% 7% Bara Aku Nej 74% Ja Bara Aku Nej 9 (2)

10 4.6 Hur upplevde du di sease adläkarbesök? Fråga 4 är uppdelad på fyra delfrågor och hadlar om paieeras upplevelser i sambad med de sease adläkarbesöke. Möjlighee fas a i dea fråga gradera si upplevelse av smära, obehag, oro och omhäderagade. På alla delfrågora iom fråga 4 fis e sor ier borfall, vilke gör a svare måse olkas med viss försikighe. Figur 7 Hur upplevde du di sease adläkarbesök/smära? Ekäfråga 4a 25 Smära/upplevelse adläkarbesök 234 A a l Ige svar Ige smära Lä smära Medel smära Svår smära Olidlig smära Toal Figur 8 Smära vid sease adläkarbesök/behadlade kliik. Ekäfråga 4a. Smära/behadlade kliik P r o c e Ige svar Ige ill lä smära Medelsvår smära Svår ill olidlig smära Sjukhusadvårde Folkadvårde Privaadvårde Mer ä hälfe av paieera ager ige eller lä smära. Aale paieer som ager svår ill olidlig smära är ågo sörre hos de paieer som få si behadlig hos Sjukhusadvårde/Orofacial Medici ä hos de paieer som få si behadlig iom allmäadvårde. 1 (2)

11 Figur 9 Hur upplevde du di sease adläkarbesök? Ekäfråga 4d 25 Upplevelse adläkarbesök/omhäderagade 234 A a l Ige svar 132 Bra omhäder agade Gaska bra omhäder agade Varke bra eller dålig omhäder agade Gaska dålig omhäder agade Dålig omhäder agade Toal Majoriee av de paieer som svara (81 proce) var öjda med si omhäderagade oavse yp av kliik (bra och gaska bra omhäderagade). Tio proce av de paieer som få si behadlig hos Sjukhusadvårde/Orofacial Medici sam hos folkadvårde och svara på fråga ager e dålig eller gaska dålig omhäderagade. Figur 1 Hur var di sease omhäderagade i advårde/behadlade kliik? Ekäfråga 4d P r o c e Behadlade kliik/omhäderagade Sjukhusadvårde Folkadvårde Privaadvårde Toal Ige svar Bra eller gaska bra Dålig eller gaska dålig 4.7 Besöke du samma adläkare som du gå hos uder behadlige med psykolog? 43 proce av de som svara besöke samma adläkare efer avsluad psykologbehadlig. E väselig mycke lägre siffra jämför med de idigare rappore Behadlig av exrem advårsrädda paieer i Ösergölad år 213 (1), där 58 proce av paieera besök samma adläkare som uder behadlige med psykologsöd (2)

12 Figur 11 Besöke du samma adläkare som du gå hos uder behadlige med psykolog/behadlade kliik? Ekäfråga 5 Behadlade kliik/samma adläkare P r o c e Ige svar Ja Nej Sjukhusadvårde Folkadvårde Privaadvårde Toal 4.8 Har du haf advärk efer a du färdigbehadlas hos adläkare med psykologsöd? 4 proce av de svarade ager a de haf advärk efer avsluad behadlig med psykologsöd, där de svarade som vari paieer hos Sjukhusadvårde/Orofacial Medici uppvisar e högre värde ä övriga behadlade kliiker. Figur 12 Har du haf advärk efer a du färdigbehadlas hos adläkare med psykologsöd? Ekäfråga 6 25 Tadvärk efer slubehadlig 234 A a l Ige svar Ja Nej Toal Figur 13 Tadvärk efer avsluad behadlig/typ av kliik? Ekäfråga 6 Behadlade kliik/advärk efer slubehadlig P r o c e Sjukhusadvårde Folkadvårde Privaadvårde Toal 6 Ige svar Ja Nej 12 (2)

13 5 DISKUSSION 5.1 Boedeor Vilke yp av kliik paieera väljer a gå ill efer avsluad psykologbehadlig hör ill sor del ihop med var i läe paieera är bosaa. I läes sörre äorer besöker e högre adel av paieera privaadvårde, meda paieer frå midre äor och glesbygd ofare besöker folkadvårde. Var i läe paieera bor har också beydelse för i vilke omfaig paieera besöker samma kliik och samma adläkare som efer avsluad behadlig med psykologsöd. Paieer som bor på sörre orer har i högre usräckig by adläkare ä de som bor i glesbygd. E aledig ka vara a ubude av advård i äor är sörre och a de fis möjlighe a a emo ya paieer. Paieer som bor i glesbygd var de som i sörs usräckig uppsöke advårde ige efer avsluad advård med psykologsöd. 5.2 Behadlade kliik-omhäderagade, smära Efer geomgåge behadlig med psykologsöd söke 68 proce av paieera upp advårde ige. Ige sörre skillad ka ses mella de olika behadlade kliikera. Rappore om advårdsrädsla frå år 213 (1) visar likade siffror där 65 proce av paieera hade sök advård ige. I de föregåede rappore frå år 213 sakades fråga om hur måga av paieera som sök revisiosadvård respekive aku advård efer avsluad behadlig med psykologsöd. I 217 års ekäudersökig har e svarsaleraiv om aku advård lags ill. Resulae frå år 217 visar a 68 proce av paieera uppsök revisiosadvårde ige, 15 proce edas sök advård aku och 17 proce ie alls besök advårde efer avsluad behadlig med psykologhjälp. Majoriee av paieera som svara (81 proce) var posiiva ill si omhäderagade vid de sease adläkarbesöke oavse yp av kliik. Tio proce av de paieer som besök Sjukhusadvårde/Orofacial Medici och Folkadvårde ager e dålig eller gaska dålig omhäderagade. A komma illbaka ill samma adläkare efer avsluad behadlig med psykologsöd varierar. Toal ager 57 proce av paieera som svara a de by adläkare/kliik efer avsluad behadlig med psykologsöd. Iom Sjukhusadvårde/Orofacial Medici besöke 29 proce av paieera samma adläkare som uder behadlige med psykologsöd, iom Folkadvårde 41 proce och iom privaadvårde 58 proce. När paieera är färdigbehadlade på Sjukhusadvårde/Orofacial Medici fis de e målsäig a slussa över paieera ill allmäadvårde. För a möjliggöra e koiuerlig koak med advårde är behove av egagerade och iresserade allmäadläkare som ka a över vårde av dessa paieer sor. Resulae frå Sjukhusadvårde/Orofacial Medici avseede smära och advärk efer avsluad behadlig med psykologsöd, avviker frå allmäadvårdes resula. De paieer som få si behadlig iom Sjukhusadvårde/Orofacial Medici rapporerar i högre grad e 13 (2)

14 svårare smära i sambad med behadlig ä allmäadvårdes paieer. De ager också e högre förekoms av advärk efer sluförd behadlig med psykologsöd. Sjukhusadvårde/ Orofacial Medici är i uläge de främsa remissisase för paieer med exrem advårdsrädsla. 5.3 Tadvårdssöde i e geusperspekiv Fördelige kvior och mä i sudie var 69 proce kvior och 31 proce mä. Kvior är överrepreseerade i gruppe exrem advårdsrädda vilke också visas i idigare forskig (4,9). Gällade de subjekiva upplevelse av advårdsbehadlige iom svaradegruppe har följade skillader mella köe regisreras; Kvior forsae i ågo sörre usräckig a gå ill adläkare efer advårdsbehadlig med psykologsöd. Kvior ager behadligara som mer smärsamma ä mä. Kvior uppger sig vara midre luga ä mä i behadligssiuaioe. Kvior aser sig få e sämre omhäderagade uder adläkarbesöke ä mä. 5.4 Paiekommearera Måga av följade kommearer har formuleras av flera paieer. De absolu valigase sypukera på behadlige av advårdsrädsla var följade; E acksamhe över a ha få a del av dea behadlig. I advårdsbehadlige med psykologsöd ages e bra omhäderagade av både psykolog och adläkare. Måga paieer rapporerar problem med uppföljige efer KBT-behadlige. E av paieeras främsa öskemål är a få gå kvar hos de adläkare de få förroede för. De är mycke vikig a persokemi geemo behadlara fugerar. Iblad briser de i illi ill psykolog och adläkare vilke får som resula a paiee har behov av a bya behadlare. Om behadlare skulle bli sjuk- eller föräldraledig uder pågåede behadligsperiod är de ageläge a på e smidig sä kua erbjuda bye av behadlare för a ie brya behadligsflöde. E sor aal paieer ager problem med uppföljig/forsa behadlig efer de a advårdsbehadlige med psykologhjälp avsluas. A själv söka vård är för måga e oöversiglig hider. I måga av kommearera urycks öskemål om a vårdgivara ska prioriera dea paiegrupp, så a de om möjlig får gå kvar på samma kliik och hos samma behadlare. Öskemål fis också om a kua reservera (spara) e eller vå av sessioera med psykolog iför övergåge ill y behadlare/adläkare. Paiekommearera är de eda resula ekäe ger på hur paieera upplev si advårdsbehadlig med psykologsöd (2)

15 6 SLUTSATSER 68 proce av de paieer som svara på ekäe och som få advård med psykologsöd har sök advård ige. Paieera var ill sor del öjda med omhäderagade hos adläkare och psykolog. Sjukhusadvårde/Orofacial Medici är de isas som ar emo fles paieer med exrem advårdsrädsla (av de paieer som svara på ekäe var de 6 proce som besök Sjukhusadvårde/Orofacial Medici.). Jämför med rappore Behadlig av exrem advårdsrädda paieer i Ösergölad frå år 213 (1) har aale paieer som besök samma adläkare efer avsluad behadlig med psykologsöd miska frå 58 proce ill 43 proce. De är vikig a se ill a paieera har e adläkare di de ka gå efer avsluad behadlig med psykologhjälp. E behov fis av iresserade och egagerade allmäadläkare a remiera paieera ill. Paieera i dea grupp har geomgå e komplicerad och kossam behadlig. E idividuell behadligspla med ydliga delmål hos både psykolog och adläkare ska fias (5). 7 PATIENTKOMMENTARER I ENKÄTEN Av de 234 paieer som besvara ekäe har 91 persoer (39 proce) läma ega kommearer. Måga av kommearera är låga och omfaade. De kommearer som vals u represeerar varierade sypuker. Jag är adlös me acksam. Ua hjälp hade mi mu rasa. A leva med de sädiga smära de iebar påverkade hela mi liv. De var e faasibild a koaka advård-omöjlig a gå i på e kliik. TACK. Lyxig a få de hjälp jag fick. Tack. Tidigare gick jag ill adläkare är jag fick advärk och då blev de ju allid sor, yp rofyllig. Nu går jag på koroll var 6:e måad för a de förhoppigsvis ie ska bli så ige. Har iga problem a gå di-har ie avboka e eda gåg. Har få illbaka mi adläkare som jag har förroede för. Nu har behadlige löp på bra. Behadlige gav lugade resula. Över mia förväigar. De eda jag vägrar u är a dra u e ad som behöver as bor. De är jag livrädd för. Aars fugerar de bra a a bedövig efer psykologhjälpe. Upplevde ie a KBT gav mig så mycke är jag fick behadlige. I eferhad märker jag sor skillad. Käer mig ryggare och ka korollera siuaioe på e bäre sä. Är orolig glad och acksam a jag fick hjälp. Nu klarar jag av a följa med mia bar ill adläkare och vara e bra söd för dem. Hoppas a ige av dem ska behöva gå igeom samma helvee som jag (2)

16 Är väldig glad a hjälpe fas a få är jag behövde de. Glad a för a jag har förmåga a medvee påmia mig om verkyge både i adläkarsole och i adra jobbiga siuaioer. Bra bemöade och a bli age på allvar är de vikigase. Tack för er hjälp! Dålig uppföljig av adläkare. Har ie vari på vå år. Gick gaska bra de 1 gågera med KBT efersom de var äa besök. När jag däremo kom efer e par måader ifa sig ågese ige. Ie blev de bäre är adläkare sa; Slua larva dig-du har ju gå på KBT! Har e övereskommelse med advårde om a bli kallad var 6:e måad. Går de lägre id får jag åges. Vågar ie riga och boka själv. Får sädig för mig a ädera är rasiga. De jag ycker är syd är a ma ie får forsäa a gå hos de adläkare ma har få förroede för. Tyvärr så bryr sig ie adläkare idag om a ma säger a ma har skräck. E adläkare sa å mig a slua larva mig! Tadläkare som jag var hos skulle remiera mig ill e bra adläkare för mi frukasvärda adläkarrädsla. Igeig har hä. Urdålig. Psykologsöde fugerade mycke bra ihop med e lug och försåede adläkare. När ma seda själv ska söka vård fugerar de ie alls och jag har isälle försök dra u äder själv. Tyvärr fick jag ie gå kvar på sjukhusadvårde där jag käde mig rygg. Har själv få lea adläkare. Borde vara med psykolog ill ya adläkare för a förklara siuaioe. Riske sor a jag ie skulle gå ill adläkare ige. Vikig med persokemi. Fick yvärr ie sluföra psykologbehadlige då psykologe gick på pappaledighe. De har heller ie vari ågo uppföljig vilke vari öskvär. Jag har få väldig bra hjälp, me seda jag var redo a gå ill Folkadvårde har de ie fugera bra. Tycker ie de fis ågo bra forsäigspla. Seda har jag forfarade e provisorisk brygga som lossar hela ide. Efer de a jag lämade åerbud ill e id för över 2 år seda har advårde ie hör av sig. Trolige har kliike ige kuskap om hur vi advårdsrädda fugerar. De käs oöversiglig a gå illbaka ill kliike. Jag har problem med mi hals och är livrädd a för a ågo ska ramla er i halse. Har operera mig för sruma och får paikåges är jag ska göra ågo i mue. Jag har u väa i sar 2 år på forsa hjälp. Käer mig jäedålig behadlad då mi ärede har dragi u eorm på ide. Trodde 3 måader var e vårdgarai som gällde. Lever med dålig adedräk och dåliga esbroar som ramlar av i väa på de hjälp jag blivi lovad. Ha ie bli färdigbehadlad på 2 år. Tycker de är dålig a ma ie får bli klar. De är därför e ekoomisk fråga u a ie kua forsäa. Ie blivi ågo besök ros advärk ekoomi har ie fuis. Medici för värk och depressio/muorrhe. Ka ie aväda mia proeser på grud av rasiga äder. Skulle öska a alla mia äder få bli färdigbehadlade. Bra a jag fick forsäa hos samma adläkare och blir kallad regelbude. Aars skulle jag ie gå. Tycker forfarade a de är obehaglig fas jag blir väl omhäderage. Tycker ie jag få så bra söd av psykologe då ho kom för se och e gåg ie kom alls. Lagigara går söder. Har ie gå illbaka på grud av rädsla. De har defiiiv hjälp mig mycke i mi isällig geemo mi ervosie, rädsla och åges. De fis ie mer. Gå ill adra adläkare och få komplicerade behadligar. Iga problem (2)

17 8 REFERENSER 1. Tadvårdslag (1985:125) Svesk förfaigssamlig 1985: Tadvårdsförordig (1998:1338) 4 och 5. Svesk förfaigssamlig 1998: Kvale G, Berggre U, Milgrom P. Deal fear i aduls: a mea-aalysis of behavioral ierveios. Commuiy Deisry ad Oral Epidemiology Hakeberg M, Berggre U, Carlsso S. Prevalece of deal axiey i a adul populaio i a major urba area i Swede. Commuiy of deisry ad oral epidemiology, 1992, 2(2), Avisigar för Tadvård som led i sjukdomsbehadlig uder e begräsad id (Sadvård) 217; Tadvårdsehee Regio Ösergölad. 6. Shahavaz S. Tadvårdspsykologi. Sudelieraur AB, Lud, Haell Å, Hellsröm K. Fobier. Prisma bokförlag, Palmkro Ragar Å. KBT- Kogiiv beeedeerapi. Komma på Bäre Takar. Ysad, Palmkros förlag, Bergqvis G, Nordmark P. KBT-behadlig vid odoofobi - e sudie i löpade kliisk verksamhe. Examesarbee vid psykologprogramme, Liköpigs Uiversie, Ahlvi A, Ordell S. Behadlig av exrem advårdsrädda paieer i Ösergölad. Tadvårdsgruppe, Ladsige i Ösergölad. Rappor (2)

18 Bilaga 1 Tadvårdsehee Beri Masrovio Ekä ill dig som få Tadvård med psykologsöd 1. Boedeor Sörre äor Midre äor Glesbygd 2. På vilke sors kliik fick du di advård i sambad med psykologsöde? Sjukhusadvård Folkadvård 3. Har du efer avsluad behadlig med psykolog sök advård ige? ( Om Nej, gå ill fråga 6 ) Priva Ja Bara Aku Nej 4. Hur upplevde du di sease adläkarbesök? Graderas frå 1-5. (Exempel: 1 ige smära, 5-olidlig smära) Ige smära Ige obehag Hel lug Bra omhäderagade Olidlig smära Mycke obehaglig Sor oro Dålig omhäderagade 5. Besöke du samma adläkare som du gå hos uder behadlige med psykolog? Ja Nej 6. Har du haf advärk efer a du färdigbehadlas hos adläkare med psykologsöd? Ja Nej Markera e svarsaleraiv för varje fråga. Sä e kryss i rua för de svarsaleraiv som sämmer bäs i på dig. Ega kommearer ka lämas här edaför och på baksida av ekäe 18 (2)

19 Bilaga 2 Tadvård med psykologsöd Ekä ill dig som få advård med psykologsöd Iom Tadvårdsehee, Regio Ösergölad, vill vi gära vea hur de gå för dig som få advård med psykologsöd. Syfe med dea ekä är a få e bild av vad som hä efer de a du färdigbehadlas. Svare i ekäe kommer a avädas som uderlag för a uveckla arbee med advård för exrem advårdsrädda persoer. Dea ekä skickas ill dig som få advård med psykologsöd uder åre i Ösergölads lä. Ekäe iehåller 6 frågor, me du är också mycke välkomme a läma dia ega sypuker eders eller på baksida av ekäe. Di medverka är hel frivillig och iga eskilda svar kommer a kua ideifieras är ekäe redovisas. Numre på ekäe aväds ebar för a udvika oödiga påmielser. Vi är väldig acksamma a du ar dig id a besvara ekäe, då dia sypuker är vikiga för oss för a uveckla framides advård. Har du ågra frågor är du välkomme a koaka udereckad. Med välig hälsig Beri Masrovio, adläkare Tadvårdsehee Regio Ösergölad Liköpig Telefo: , beri.masrovio@regioosergolad.se Vi är acksamma om ekäe skickas illbaka ill oss i de bifogade svarskuvere seas de 24 februari 217. Sor ack för di medverka! 19 (2)

20 Regio Ösergölad, Kommuikaiosehee 218