Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Transkript

1 Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Utbildigsveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Aika Ludmark September 2009

2

3 INNEHÅLL 1. Iledig...3 Bakgrud och syfte... 3 Urval och svarsfrekves... 4 Aalys... 5 Rapportes iehåll och struktur Beskrivig av doktoradgruppe Forskigs- och arbetsmiljö...8 Atagige till forskarutbildige Tillämpig av idividuella studieplaer Psykosocial miljö Arbetsbelastig Hadledig och avhadligsarbete...15 Hadledigssituatioe i stort Frekvese i hadledarkotakter Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Hadledigsprocesse Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig...25 Pedagogisk meriterig och udervisigserfareheter Deltagade i de pedagogiska grudkurse Efter disputatioe...29 Möjlighet att avsluta doktoradstudiera i tid Iför framtide Förslag till förbättrigar av forskarutbildige Sammafattade kommetar...40 BILAGOR BILAGA 1 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet BILAGA 2 Ekät: Vad tycker du om dia doktoradstudier?

4 2

5 1. Iledig Bakgrud och syfte Vid Uppsala uiversitet bedrivs ett aktivt kvalitetsarbete. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet framhålls att systematiska uppföljigar ska ge sakligt uderlag till förbättrigar iom utbildig, forskig och samverka. 1 Föreståede udersökig om doktoraderas uppfattigar geomförs i elighet med Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet E tidigare ekätudersökig av doktoraderas åsikter om si forskarutbildig geomfördes uder 2002/ och omfattade alla doktorader med 20% aktivitetsivå eller mer uder hösttermie Dessa fick, uder våre 2002, besvara e postekät. Ekäte utformades i samverka med flera olika doktoradgrupper och de diskuterades också med asvariga och/eller represetater för olika fakulteter. års ekät är e vidareutvecklig av de ekät som avädes i 2002 års udersökig. Ett flertal av ekätfrågora är desamma, vilket möjliggör jämförelser över tid. E vidareutvecklig av ekäte har emellertid skett bl a i ljuset av erfareheter frå de tidigare ekätudersökige. Vissa frågor har strukits till förmå för adra och vissa omformulerigar har gjorts. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet lyfts de etablerade akademiska arbetsformera som semiarier och adra former av kritisk graskig fram som cetrala för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet (UU). Av det skälet prioriterades e ytterligare utvecklig av blad aat frågeavsittet om semiarieverksamhete i års ekät. Äve dea ekät diskuterades med doktoradrepresetater och hadledare. Syftet med ekätudersökige är att ge asvariga för forskarutbildige på olika ivåer ett uderlag som beskriver doktoraderas uppfattigar om och erfareheter av olika aspekter av si forskarutbildig. Resultate ska kua avädas i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige. I lije med kvalitetsarbetsprogrammet vid Uppsala uiversitet ska kvalitetsarbetet är det är möjligt itegreras i de rutier som fis för verksamhetsplaerig och verksamhetsuppföljig. När de tidigare utvärderige av forskarutbildige geomfördes följdes ekätudersökige av e självvärderig på istitutiosivå. Dea omgåg ska istället områdesämdera och de utbildigsveteskapliga fakultetsämde i si verksamhetspla iför 2010 age prioriterat kvalitetsarbete iom forskarutbildige. 4 Det bör betoas att framställige bygger på doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig. 1 Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet, UFV /556 2 Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet -2010, UFV /577 3 E sammaställig av resultate redovisas i rapporte Doktoraderas åsikter om si utbildig. Ett led i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet, Aika Ludmark (2003), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. I utvärderige 2002/2003 av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet var ekätudersökige det första av tre steg. I steg två gjordes självvärderigar på istitutiosivå och i steg tre aalyserade fakultetsämdera självvärderigara och tog ställig till vilka åtgärder som var möjliga att vidta för att förbättra kvalitete i forskarutbildige. 4 Redovisige ska ske i elighet med avisigar i Uderlag för verksamhetsplaerig för 2010 och uppföljig av 2009 (säds ut uder våre 2009). 3

6 Urval och svarsfrekves E ekät skickades våre till de doktorader vid Uppsala uiversitet som eligt studiedokumetatiossystemet Uppdok hade e aktivitetsgrad på mist 20% uder hösttermie Edast doktorader ataga efter sista jui 1998 igick i urvalet. Alla doktorader som hade e giltig e-post-adress registrerad i AKKA 5 fick ekäte som webbekät. Detta kompletterades med att e pappersekät skickades till dem som sakade e- post-adress samt till dem som ite fick tillgåg till webbekäte på grud av returerad e- post. Om mottagare hade problem med att logga i till webbekäte erbjöds ha/ho dessutom möjlighete att få e pappersversio av ekäte skickad till sig. För att respodetera skulle få tillgåg till webbekäte krävdes persolig iloggig via CAS 6. Detta för att säkerställa att edast de i urvalet skulle kua besvara ekäte och edast e gåg. Webbekäte och påmielseutskicke till dea admiistrerades av Medfarm DoIT 7. Höste 2007 hade 1717 persoer e aktivitetsgrad om mist 20% vid forskarutbildige vid Uppsala uiversitet (och var ataga efter de sista jui 1998) av dessa persoer hade e e-postadress och fick till dea skickat e uppmaig att besvara ekäte i bifogad läk. Blad dessa returerades e-poste i 107 fall. De som ite åtts av e-poste fick, tillsammas med dem som helt sakade e e-postadress (41 persoer), istället e pappersekät skickad till si hemadress. var det 148 persoer som på detta vis skulle tillsädas e pappersekät. Emellertid sakades det adressuppgift alterativt returerades postekäte på grud av felaktig adress i 43 fall. Detta iebär att totalt 105 doktorader fick ta del av ekäte via post. har 1674 persoer givits möjlighet att besvara ekäte oavsett distributiossätt. Ekäte skickades ut första gåge uder maj. sädes sex påmielser för webbekäte och tre påmielser till dem som fick pappersversioe. Sista påmielse skickades uder september och webbekäte stägde de första oktober. vid Uppsala uiversitet besvarade 943 persoer ekäte. Detta medför e svarsfrekves på 56% (943 av 1674) för totalgruppe. För merparte av fakultetera har kviora e ågot högre svarsfrekves. Doktoradekäte fas att tillgå i e svesk respektive e egelsk versio, 88 persoer (9% av det totala atalet svarade) valde att besvara ekäte på egelska. E bortfallsaalys med avseede på kö och ålder visar att det i totalgruppe svarade fis e viss överrepresetatio av kvior 8, meda åldersfördelige mycket väl speglar fördelige i urvalet. Vid utbildigsveteskapliga fakultete fas det ht -07 totalt elva doktorader med e aktivitetsgrad på 20% eller mer (ataga efter de sista jui 1998), varav alla doktorader var möjliga att å. Av dessa ikom åtta ekätsvar vilket iebär e svarsfrekves på 73% (8 av 11 persoer) vid utbildigsveteskapliga fakultete. E bortfallsaalys med avseede på kö och ålder har gjorts. Dea aalys visar att svarsfördelige ite skiljer sig ämvärt för 5 Uppsala uiversitets katalog- och behörighetssystem. 6 CAS=Cetral webbautetiserig; ett behörighetssystem vid Uppsala uiversitet där avädaram och löseord ska ages. 7 E avdelig vid områdeskasliet för medici och farmaci som syftar till att främja lärares avädig av ITverktyg. 8 Adele kvior i urvalsgruppe var 49% meda 56% av svarsgruppe var kvior. 4

7 svarsgruppe jämfört med de totala doktoradgruppe vid utbildigsveteskapliga fakultete vare sig avseede kö eller ålderskategorier. Aalys Ekäte iehåller frågor med fasta svarsalterativ och i vissa fall öppa frågor där doktoradera får svara med ega ord. De sveska versioe av ekäte fis i bilaga 2. De kvalitativa svare på ekätes öppa frågor har kodats och kategoriserats med stöd av NVivo. Kodige av de öppa svare har gjorts i syfte att idetifiera tema som kompletterar de kvatitativa data. Ige kvatitativ sammaställig har gjorts av de öppa svare. För exakta svarsfördeligar hävisas till bilaga 1 för resultate för olika fakulteter och för totalgruppe svarade, där också atalet svarade för olika frågor ages. I dea bilaga redovisas emellertid ite de exakta svarsfördeligara för doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete eftersom edast åtta persoer har besvarat ekäte. I de fall svarsfördeligar redovisas i rapportes figurer och tabeller preseteras dessa av samma skäl geom att atal svar ages. På grud av det låga atalet doktorader vid fakultete kommer vidare resultate för e del frågor edast att redovisas mer översiktligt med agivade av positiva och egativa tedeser. För att ge e bild av resultate i stort jämförs svarsfördelige i vissa frågor med resultate för samhällsveteskapliga fakultete och med totalgruppe doktorader, me äve i ågra fall med övriga fakulteter. 9 Läsare måste emellertid vara uppmärksam på att e eda doktorad får ett stort geomslag på de relativa svarsfördelige för utbildigsveteskapliga fakultete. Med utgågspukt frå att tidigare studier 10 har visat på vissa skillader avseede hur kvior respektive mä i akademi uppfattar si arbetsmiljö, har vissa statistiska aalyser med Ma- Whiteymetode avseede evetuella kösskillader geomförts för totalgruppe och för de fakulteter där atalet svarade har bedömts tillräckligt stort. Sådaa aalyser har gjorts för samtliga påståede i frågora 13 och 38, och resultate för totalgruppe redovisas äve i dea rapport med förhoppige om att de har ett geerellt itresse. Dessutom har kviors respektive mäs kommetarer avseede frågora om framtide (fråga 38 c-e) aalyserats separat. E mer omfattade aalys av bl a evetuella kösskillader i doktoraderas åsikter kommer att redovisas i e totalrapport för hela Uppsala uiversitet. 9 Samhällsveteskapliga fakultete har bedömts vara mer itressat ä övriga fakulteter som jämförelseobjekt för utbildigsveteskapliga fakultete. 10 Se t ex Arbetsförhållade för kvior som är doktorader, Moika Appel och Olof Igesso (), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet och Uppfattigar om sylig/osylig kösdiskrimierig. E ekätudersökig riktad till lärarkollegiet på farmaceutiska fakultete 2006, Maria Wolters (2007), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. 5

8 Rapportes iehåll och struktur I föreliggade rapport redovisas resultate för utbildigsveteskapliga fakultete. Som ova framhållits kommer resultate för utbildigsveteskapliga fakultete att redovisas mer översiktligt ä för övriga fakulteter av itegritetskäl. 11 Först beskrivs doktoradgruppe med avseede på ågra bakgrudsvariabler. Därefter preseteras resultate uder ett atal rubriker: Forskigs- och arbetsmiljö Hadledig och avhadligsarbete Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig Efter disputatioe Förslag till förbättrigar av forskarutbildige För de frågor som har buda svarsalterativ redovisas resultate för utbildigsveteskapliga fakultete i vissa fall geom exakta svarsfördeligar, i adra fall ebart geom jämförelser med totalgruppe doktorader och med adra fakulteter vid Uppsala uiversitet. För de öppa frågora redovisas iledigsvis i respektive avsitt de tema som har idetifierats i de kvalitativa aalyse för de totala svarsgruppe relativt utförligt mot bakgrud av att de har bedömts vara av ett geerellt itresse oavsett fakultet. Därefter kommeteras och exemplifieras i de fall det fis ett uderlag hur doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete har besvarat de öppa frågora. För ett fåtal av de frågor där jämförelse med 2002 ka göras redovisas 2002-resultate i e ege kolum iom paretes till höger om års resultat för de totala svarsgruppe. E såda jämförelse ka ite ske för doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete, eftersom ågo doktoradrapport ite utarbetades i doktoradudersökige 2002 för dessa doktorader. 12 Urvalet av frågor för ärmare presetatio i rapporte har bl a utgått frå de bedömigar som doktoradera i 2002 års ekätudersökig gjorde av hur viktiga olika frågor är, samt cetrala aspekter för kvalitetsarbetet eligt Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet. I rapporte beskrivs doktoraderas ekätsvar i olika avseede. Äve om e viss diskussio av resultate görs i rapporte är det viktigt att e aalys av täkbara orsaker till resultate diskuteras vid berörd fakultet/istitutio i ljuset av de lokala förutsättigara. E såda diskussio uderlättar idetifierig av lämpliga åtgärder. 11 Det fis ett pricipbeslut vid ehete för kvalitet och utvärderig (som tillämpats uder ett flertal år) att ite presetera resultate alltför detaljerat om e svarsgrupp består av färre ä tio persoer. 12 Tyvärr fas edast ågra få svarade doktorader vid utbildigsveteskapliga fakultete i de första doktoradudersökige, varför ågra jämförelser mella 2002 och ite ka göras för doktoradera vid dea fakultet. 6

9 2. Beskrivig av doktoradgruppe Totalgruppe som har besvarat ekäte framgår av tabell 1. Dea grupp utgör de totalgrupp doktorader som utbildigsveteskapliga fakultetes resultat jämförs med i föreliggade rapport. Av tabell 1 framgår att de olika fakultetera igår i totale med olika adelar, t ex utgör tekisk-aturveteskaplig fakultet 34% av totalgruppe och mediciska fakultete 28%, vilket läsare bör ha i beaktade vid läsige av rapporte. Tabell 1. Vid vilke fakultet är du doktorad? Atal Procet Historisk-filosofisk 61 6% Språkveteskaplig 40 4% Samhällsveteskaplig % Teologisk 16 2% Juridisk 16 2% Medicisk % Farmaceutisk 62 7% Tekisk-aturveteskaplig % 1% % Svare frå åtta doktorader vid utbildigsveteskapliga fakultete utgör uderlaget för dea rapport. Drygt hälfte av de svarade är kvior. Adele kvior respektive mä är ugefär desamma vid de utbildigsveteskapliga fakultete som vid de samhällsveteskapliga fakultete. Mediaålder ligger i itervallet år och e majoritet har si grudexame frå Uppsala uiversitet. Svarsfördelige för doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete är det gäller hur mycket av de effektiva forskarutbildigstide de har förbrukat fördelar sig relativt jämt över de olika svarsalterative, frå midre ä 1 år till 3-4 år. Av dem som har besvarat doktoradekäte vid utbildigsveteskapliga fakultete hade ige vid svarstillfället äu disputerat (vilket 14% av totalgruppe hade gjort). 13 Nästa alla doktorader vid utbildigsveteskapliga fakultete har e aställig som doktorad. Dea adel är högre ä vad som gäller både för de totala svarsgruppe och för samhällsveteskapliga fakultete, där i båda falle ugefär sex av tio svarade har doktoradtjäst. 13 Att dessa disputerade igår i urvalet kommer sig av att urvalet består av dem som var aktiva som doktorad uder hösttermie -07 (de seast tillgägliga registrerige i Uppdok är ekäte gick ut uder våre -08). De svarade uppmaades att besvara ekäte utifrå si situatio uder de seaste termie som aktiv doktorad. 7

10 3. Forskigs- och arbetsmiljö De svarade fick ta ställig till ett övergripade påståede om si forskarutbildig: Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt. Av figur 1 framgår att alla vid utbildigsveteskapliga fakultete istämmer hög eller i hög grad i påståedet. Figur 1. Ta ställig till i hur hög grad du istämmer: Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt (atal svar) Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad i hög grad 0 Vet ej Doktoradera har fått bedöma hur öjda de är med ett atal förhållade i si forskigsoch arbetsmiljö (fråga 11). De fick ta ställig på e femgradig skala som sträcker sig frå Mycket missöjd till Mycket öjd. I tabell 2 ages medelvärde för hur öjda doktoradera är med de olika aspektera. När respodetera i 2002 års ekätudersökig äve fick bedöma hur viktiga de olika aspektera var bedömdes bl a tillgåg till biblioteks- och databasresurser respektive arbetsplats samt förståelse för doktorades totala livssituatio som de allra viktigaste. 14 Medelvärdea i tabell 2 illustrerar att doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete i stort är tillfreds med ämda aspekter Observera att alla påståede ite var med i 2002 års ekät. 15 Observera att det egetlige ite är metodiskt korrekt att beräka aritmetiska medelvärde för åtta svarade i de femgradiga skala av ordialkaraktär, särskilt eftersom svarsfördelige mestadels är ågot sed. Ett av skäle till att detta ädå har gjorts är att det möjliggör översiktliga jämförelser med totalgruppe och med samhällsvetara. Äve i dessa grupper är svarsfördelige i mestadels ågot sed. 8

11 Jämförs medelvärdea frå doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete med samhällsvetara och med totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet är resultate som syes relativt lika för flera av de förhållade och aspekter som ages i tabell 2. För ågra av förhålladea är doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete ågot mer tillfreds. Detta gäller mest påtagligt tillgåge till atioella forskarkotakter/ätverk. Tabell 2. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i deras forskigs- och arbetsmiljö ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5) 16 Medelvärde tillfredsställelse Utbildigsvet. fak. -08 Medelvärde tillfredsställelse Samhällsvet. fak. -08 UU -08 (UU -02) Tillgåg till biblioteks och databasresurser 4,6 4,5 4,6 (4,3) Tillgåg till övriga tekiska och praktiska resurser som krävs för mitt forskigsarbete 4,4 3,9 4,0 (3,8) Tillgåg till arbetsplats på istitutioe ikl. dator etc. 4,4 4,5 4,4 (4,2) Tillgåg till atioella forskarkotakter/ätverk 4,3 3,3 3,3 (3,3) De psykosociala miljö i doktoradgruppe 4,0 3,8 3,8 (3,7) Formera för atagige till forskarutbildige 4,0 3,8 3,6 - De psykosociala miljö på istitutioe som helhet 3,8 3,3 3,3 (3,2) Möjlighet att åka på koferes 3,8 3,9 3,9 (3,7) Utveckligssamtal med hadledare/prefekt/aa asvarig 3,8 3,4 3,3 - Mia ega prestatioer hittills uder forskarutbildige 3,8 3,8 3,7 - Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio 3,7 3,7 3,7 (3,6) Mi itroduktio till forskarutbildige 3,4 3,4 3,2 - Tillgåg till iteratioella forskarkotakter/ätverk 3,2 3,3 3,4 (3,3) I tabelle har frågora ragordats efter medelvärdet. Då det primära syftet har varit att ragorda frågora ibördes har medelvärdesmåttet och ite mediae aväts trots att svarsfördeligara för måga av frågora är skeva med tygdpukt mot hög vikt. Tabelle redovisar äve 2002 års resultat som ett uderlag att relatera till. 16 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 9

12 Atagige till forskarutbildige När respodetera vid utbildigsveteskapliga fakultete bedömer hur öjda de är med formera för atagige till forskarutbildige (fråga 12) har mer ä hälfte valt ågot av de två positiva svarsalterative. Se figur 2 eda. Adele som har valt dessa två alterativ är ågot högre ä för totalgruppe, me ugefär desamma som för samhällsveteskapliga fakultete. Figur 2. Bedöm hur öjd du är med följade: Formera för atagige till forskarutbildige (atal svar) Formera för atagige till forskarutbildige Mycket missöjd Mycket öjd 0 Vet ej / ej aktuellt Tillämpig av idividuella studieplaer Nästa alla (94%) i de totala svarsgruppe uppger att de har e idividuell studiepla (fråga 8). Vid utbildigsveteskapliga fakultete uppger alla doktorader att de har e såda. Tabell 3. Har du e idividuell studiepla? Utbildigsvet. fakultet -08 atal Samhällsvet. fakultet -08 procet UU -08 procet (UU -02 procet) Ja 8 100% 94% (88%) Nej 0 0% 3% (12%) Vet ej % 3% % 100% (100%) Ekäte iehöll ytterligare två frågor om de idividuella studieplae. I de första av dessa frågor fick doktoradera ta ställig till i vilke utsträckig de idividuella studieplae fugerar som ett stöd för dem i deras forskarutbildig. Resultatet redovisas i figur Svarsalterativet fas ite i ekäte

13 Figur 3. Uppfattigar om huruvida de idividuella studieplae fugerar som ett stöd i forskarutbildige (atal svar) I vilke utsträckig fugerar de idividuella studieplae som ett stöd för dig i di forskarutbildig? I mycket lite utsträckig I lite utsträckig I viss utsträckig I stor utsträckig 0 I mycket stor utsträckig På e fråga om huruvida de idividuella studieplae på ågot sätt har följts upp uder det seaste året svarar alla doktorader vid utbildigsveteskapliga fakultete att de har följts upp. Hälfte av de svarade har markerat alterativet Ja, jag och mi hadledare hade e kortare avstämig. (I totalgruppe liksom för samhällsvetara gäller att e femtedel aser att de idividuella studieplae ite alls har följts upp geom att de har besvarat de aktuella fråga med ett Nej.) Psykosocial miljö I ekätudersökige 2002 bedömdes, av totalgruppe doktorader, förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio vara e av de viktigaste faktorera i arbets- och forskigsmiljö. Vid utbildigsveteskapliga fakultete har drygt hälfte markerat ågot av de två positiva svarsalterative i de femgradiga skala gällade tillfredsställelse i detta avseede. Motsvarade adel vid samhällsveteskapliga fakultete är ugefär desamma. I två ytterligare frågor har doktoradera fått bedöma hur öjda de är med de psykosociala miljö i doktoradgruppe respektive med de psykosociala miljö som helhet. Ige av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete har markerat ågot av de två egativa svarsalterative i dessa frågor. När det gäller de psykosociala miljö i doktoradgruppe har fem av de svarade markerat ågot av de två positiva svarsalterative, vilket är ugefär samma adel som gäller för de totala svarsgruppe och för samhällsveteskapliga fakultete. 11

14 Tillfredsställelse med de psykosociala miljö på istitutioe som helhet är ågot lägre ä motsvarade tillfredsställelse i doktoradgruppe både för de totala doktoradgruppe och för doktoradera vid alla fakulteter iklusive de utbildigsveteskapliga. Svarsfördelige för utbildigsveteskapliga fakultete visas i figur 4, där det också framgår att ite ågo av doktoradera vid fakultete har agett det mest positiva svarsalterativet. Figur 4. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö vid istitutioe som helhet (atal svar) De psykosociala miljö på istitutioe som helhet Mycket missöjd 0 0 Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Doktoradera fick bedöma ytterligare ett atal aspekter i si forskigs- och arbetsmiljö geom att markera i hur hög grad de istämde i ett atal påståede. Neda ages de olika påståedea samt e kommetar om svarsfördelige för respektive påståede. a. Jag upplever att jag har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare (utöver semiarier och hadledig): Drygt hälfte av doktoradera istämmer i gaska hög grad, meda ett par svarade istämmer låg grad. Svarsfördelige är ugefär desamma för totalgruppe och för samhällsvetara. b. I mi forskargrupp/motsvarade midre ehet beaktas doktoraderas åsikter: Nästa alla doktorader vid utbildigsveteskapliga fakultete istämmer hög eller hög grad. Svarsfördelige avviker ite markat vare sig frå totalgruppe eller frå samhällsvetara. c. Vid mi istitutio beaktas doktoraderas åsikter: Drygt hälfte istämmer hög grad, meda ett par svarade istämmer låg grad. Svarsfördelige för samhällsvetara är ugefär desamma, meda de svarade vid de flesta övriga fakulteter är ågot midre tillfreds. 12

15 d. Jag upplever ofta egativ stress i relatio till mi forskarutbildig: Kappt hälfte av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete istämmer hög eller hög grad. Resultatet avviker ite markat vare sig frå totalgruppe eller frå samhällsvetara. e. Brister i de psykosociala arbetsmiljö har varit till hider för mig i mitt forskigsarbete uder det seaste året: Tre fjärdedelar istämmer i låg grad eller ite alls, meda ett par svarade istämmer i hög grad. f. Jag käer mig ofta esam och isolerad i mi forskarutbildig: Tre fjärdedelar istämmer i gaska hög grad eller hög grad i detta påståede. Detta iebär att e större adel av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete käer sig esamma och isolerade både jämfört med totalgruppe och med doktoradera vid de samhällsveteskapliga fakultete. g. Jag vet var jag ska väda mig om jag har problem med ågo del av mi forskarutbildig: Drygt hälfte av de svarade vid utbildigsveteskapliga fakultete istämmer hög eller hög grad, meda ett par av dem istämmer låg grad, vilket betyder e likartad svarsfördelig som för totalgruppe. E statistisk aalys av ova ämda påståede avseede kö för totalgruppe doktorader visar sigifikata skillader geom att kvior, i lägre grad ä mä, upplever att de har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare, samt att kvior äve i högre grad upplever egativ stress i relatio till si forskarutbildig. Atalet svarade vid utbildigsveteskapliga fakultete är alltför lågt för att möjliggöra e statistisk prövig i dessa avseede. Arbetsbelastig E ekätfråga hadlade om arbetsbelastige uder forskarutbildige. Av figur 5 framgår att hälfte av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete aser att arbetsbelastige varke är för låg eller för hög, meda de adra hälfte tycker att de är för hög. Svarsfördelige för utbildigsveteskapliga fakultete avviker frå vad som gäller vid övriga fakulteter geom att e majoritet eller e övervägade majoritet vid de seare har markerat svarsalterativet varke för hög eller för låg Med udatag för språkveteskapliga fakultete, där svarsfördelige är ugefär desamma som vid utbildigsveteskapliga fakultete. 13

16 Figur 5. Hur upplever du arbetsbelastige iom forskarutbildige? (atal svar) 5 Arbetsbelastige iom forskarutbildige? Alldeles för låg För låg Varke för låg eller för hög För hög 0 Alldeles för hög 14

17 4. Hadledig och avhadligsarbete Hadledigssituatioe i stort Flera av ekätes frågor behadlar hadledige och avhadligsarbetet. I e av frågora fick doktoradera ta ställig till påståedet Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året (fråga 19a). Svarsfördelige vid utbildigsveteskapliga fakultete är ugefär desamma som för totalgruppe. Tre fjärdedelar av doktoradera istämmer i gaska hög eller hög grad i det aktuella påståedet, vilket är ugefär samma adel som gäller för alla fakulteter (motsvarade adel varierar mella 71% och 81% vid de olika fakultetera). E midre adel vid alla fakulteter uttrycker emellertid missöje med hur hadledige har fugerat, vilket också gäller vid utbildigsveteskapliga fakultete. Alla svarade vid utbildigsveteskapliga fakultete har e eller flera biträdade hadledare. Adele i totalgruppe som har ågo/ågra biträdade hadledare har som syes ökat seda de förra doktoradudersökige. Tabell 4. Har du ågo/ågra biträdade hadledare? 19 Utbildigsvet. fakultet -08 atal Samhällsvet. fakultet -08 procet UU -08 procet (UU -02) procet Ja % 96% (64%) Nej 0 11% 4% (36%) 8 100% 100% (100%) Merparte av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete får mest hadledig av si huvudhadledare. Frekvese i hadledarkotakter Tre frågor i ekäte hadlar om frekves och omfattig av hadledige. Doktoradera har besvarat frågor om hur ofta de har ågo form av hadledigskotakt med si/sia hadledare och hur öjda de är med hadlediges omfattig i tid. De har också fått ta ställig till huruvida de är osäkra på hur ofta de ka träffa si hadledare. Resultate för dessa frågor visar att doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete är midre öjda med frekvese och omfattige av hadledarkotaktera ä doktoradera vid övriga fakulteter, vilket framgår av redovisige eda. Svarsfördelige för fråga Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/ dia hadledare? redovisas i figur 6 eda (fråga 17). Där framgår att hälfte har ågo form av hadledarkotakt mist tre gåger per termi och att kappt hälfte har uppgivit att de har ågo form av hadledarkotakt mist e gåg per måad. Mer ä e tredjedel av samhällsvetara har kotakt med si hadledare mist e gåg/vecka eller mist e gåg/varaa vecka. 19 I 2002 års ekät formulerades fråga: Har Du e biträdade hadledare?. 20 I 2002 års ekät fas det två ja-svarsalterativ; Ja, e ma och Ja, e kvia. Summa av dem som valt ågot av dessa två svarsalterativ redovisas i tabelle uder Ja. 15

18 Figur 6. Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/dia hadledare? (atal svar) Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di hadledare? Mist e gåg/vecka 0 Mist e gåg/varaa vecka 0 Mist e gåg/måad 3 Mist tre gåger/termi 4 Mist e gåg/termi 1 Mer sälla ä e gåg/termi Hur öjda är då de svarade med dea omfattig av hadledige? I fråga 18a fick doktoradera bedöma si tillfredsställelse med hadlediges omfattig i tid (i de femgradiga skala frå Mycket missöjd till Mycket öjd ). I tabell 5 redovisas resultate i stort för dea fråga geom att medelvärdea för alla fakultete och för de totala svarsgruppe ages. Av tabelle framgår att doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete uttrycker e lägre tillfredsställelse ä doktoradera vid övriga fakulteter. Tabell 5. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede hadlediges omfattig i tid ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5) 21 Fakultet Medelvärde Historisk-filosofisk 3,8 Språkveteskaplig 3,7 Samhällsveteskaplig 3,7 Teologisk 4,0 Juridisk 4,4 Medicisk 3,6 Farmaceutisk 3,7 Tekisk-aturveteskaplig 3,7 Utbildigsveteskaplig 3,0 3,7 21 Observera att det egetlige ite är metodiskt korrekt att beräka aritmetiska medelvärde för åtta svarade i de femgradiga skala av ordialkaraktär, särskilt eftersom svarsfördelige mestadels är ågot sed. Ett av skäle till att detta ädå har gjorts är att det möjliggör översiktliga jämförelser med totalgruppe och med övriga fakulteter. Äve i dessa grupper är svarsfördelige i mestadels ågot sed. 16

19 I fråga 19c fick doktoradera ta ställig till påståedet Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare. Äve i dea fråga är tillfredsställelse vid utbildigsveteskapliga fakultete lägre ä vid övriga fakulteter. Vid utbildigsveteskapliga fakultete upplever mer ä hälfte e såda osäkerhet, meda adele som gör det vid övriga fakulteter varierar mella 22% och 39%. Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Doktoradera har fått bedöma hur öjda de är med ett atal förhållade som rör hadledarrelatioe och hadledigsstödet (delar av fråga 18). De fick ta ställig på de femgradiga skala som sträcker sig frå Mycket missöjd till Mycket öjd. I tabell 6 ages medelvärde för hur öjda doktoradera är med de olika aspektera. 22 Tabell 6. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i fråga om hadledarrelatioe och hadledigsstödet ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5) 23 Medelvärde tillfredsställelse Utbildigs-vet. fak. -08 Medelvärde tillfredsställelse Samhällsvet. fak. -08 UU -08 UU -02 Hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle 24 4,4 4,0 3,9 (4,0) Hadledares itresse för mitt avhadligsäme 4,0 4,2 4,1 (4,1) Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag kört fast 25 3,5 3,8 3,7 (3,6) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra sveska forskare 3,5 3,1 3,2 (3,2) Hadledarstödet uder arbetets gåg 3,4 3,8 3,7 (3,6) De uppmutra jag får frå hadledare att presetera mi forskig geom t ex publikatioer och kofereser 3,1 3,8 3,8 (3,8) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra iteratioella forskare 3,0 3,2 3,3 (3,2) 22 Observera att det ite heller i dea fråga är metodiskt korrekt att beräka aritmetiska medelvärde för åtta svarade i de femgradiga skala av ordialkaraktär, särskilt eftersom svarsfördelige mestadels är ågot sed. Ett av skäle till att detta ädå har gjorts är att det möjliggör översiktliga jämförelser med totalgruppe och med samhällsvetara. Äve i dessa grupper är svarsfördelige i mestadels ågot sed. 23 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 24 År 2002 formulerades fråga Uppmutra att arbeta vidare efter ett hadledigstillfälle. 25 År 2002 formulerades fråga Stöd frå hadledare eller adra är jag tycker att jag kört fast. 17

20 I tabell 6 ser vi att av ämda aspekter avseede hadledarrelatioe och hadledigsstödet är doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete mest tillfredsställda med hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle och hadledares itresse för avhadligsämet. Äve samhällsvetara är mest öjda med dessa två aspekter avseede hadledarrelatioe. Doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete uttrycker som syes lägst tillfredsställelse med hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra iteratioella forskare samt med de uppmutra de får frå hadledare att presetera si forskig geom t ex publikatioer och kofereser. I ekäte 2002 fick de då aktiva doktoradera äve ta ställig till hur viktiga olika aspekter var i forskarutbildige (i motsvarighete till fråga 18). De tre aspekter, av ova ämda, som doktoradera vid Uppsala uiversitet då bedömde som viktigast har eda valts ut för e ärmare redovisig av hur svarsfördelige avseede doktoraderas tillfredsställelse ser ut. Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag kört fast: Svarsfördelige för doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete är ugefär desamma som för samhällsvetara och totalgruppe. Det betyder att drygt hälfte har agivit ågot av de två positiva svarsalterative. Hadledares itresse för mitt avhadligsäme: Äve för dea aspekt är resultatet ugefär detsamma som för samhällsvetara (och äve för totalgruppe) geom att tre fjärdedelar har agivit ågot av de två positiva svarsalterative. Hadledarstödet uder arbetets gåg: Hälfte av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete har markerat ågot av de två positiva svarsalterative. Det är e ågot lägre adel ä vad som gäller vid övriga fakulteter. Ekäte iehöll ytterligare frågor om hadledarrelatioe och hadledigsstödet där doktoradera fick markera i hur hög grad de istämde i ett atal påståede (de flesta av påståedea i fråga 19). Neda ages de olika påståedea samt e kommetar om svarsfördelige för respektive påståede. a. Jag har ett stort förtroede för mi hadledare: Nästa alla doktorader vid utbildigsveteskapliga fakultete istämmer hög eller hög grad i detta påståede. Svarsfördelige är ugefär desamma som för totalgruppe och för samhällsvetara. b. Jag tycker att balase mella krav och stöd frå mi hadledare är god: Tre fjärdedelar av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete uttrycker tillfredsställelse med dea balas geom att de istämmer hög eller hög grad. Det är ugefär samma adel som för totalgruppe och vid samhällsveteskapliga fakultete. c. Jag tycker att det är svårt att veta vilka krav som ställs på mig som doktorad: Drygt hälfte av de svarade vid utbildigsveteskapliga fakultete tycker att det är svårt att veta vilka krav som ställs på dem geom att de istämmer hög eller hög grad i påståedet i fråga, vilket är e högre adel ä vad som gäller vid övriga fakulteter. d. Jag tycker att det är svårt att veta vilka krav som jag ka ställa på mi hadledare: Äve i dea fråga har drygt hälfte av de svarade vid utbildigsveteskapliga fakultete agivit ågot av svarsalterative hög grad eller i hög grad. Detta är e ågot högre adel ä vad som gäller vid övriga fakulteter. 18

21 e. Jag tycker att brister i hadledige har varit till hider i mitt forskigsarbete: Kappt hälfte istämmer hög eller hög grad. Adele som agivit ågot av dessa svarsalterativ är ågot högre ä vid övriga fakulteter. f. Jag befier mig i e beroedesituatio i relatio till mi huvudhadledare som käs besvärade: Hälfte av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete istämmer i hög eller gaska hög grad, vilket är e betydligt högre adel jämfört med övriga fakulteter. Här varierar adele som markerat ågot av dessa svarsalterativ mella 9% och 25%. g. Jag tycker att hadledigstillfällea ger tillräcklig kotroll av att avhadligsarbetet fortlöper som det ska: Drygt hälfte aser att detta gäller hög eller hög grad, vilket är ugefär samma resultat som vid de flesta övriga fakulteter. Hadledigsprocesse Doktoradera fick i ekäte ta ställig till hur öjda de är med ett atal specifika aspekter som rör hadledigsprocesse. I tabell 7 redovisas medelvärde för tillfredsställelse avseede dessa förhållade. Av tabelle framgår att de aspekt av hadledigsprocesse som doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete är mest öjda med rör hadledares förmåga att stimulera veteskapliga resoemag/kritiskt täkade. Mist tillfredsställelse fis som syes med de diskussioer som förs om metodfrågor vid hadledigsträffara. Tabell 7. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i fråga om hadledigsprocesse ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5). 26 Medelvärde tillfredsställelse Utbildigs-vet. fak. -08 Medelvärde tillfredsställelse Samhällsvet. fak. -08 UU -08 UU -02 Hadledares förmåga att stimulera veteskapliga resoemag/kritiskt täkade 4,5 4,0 3,8 - Mi möjlighet att arbeta så pass självstädigt som jag aser öskvärt för mig som doktorad 3,5 4,3 4,3 (4,4) De kritik jag får på mitt forskigsarbete vid hadledige 27 3,5 3,8 3,7 (3,7) De oggrahet som mi hadledare läser mia texter på 28 3,5 3,8 4,0 (4,0) De diskussioer som förs om teori vid hadledigsträffara 29 3,5 3,5 3,6 (3,6) De diskussioer som förs om metodfrågor vid hadledigsträffara 30 3,1 3,8 3,6 (3,7) 26 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 27 År 2002 formulerades fråga Kostruktiv kritik på mitt forskigsarbete. 28 År 2002 formulerades fråga Att hadledare läser mia texter/kapitelutkast oggrat. 29 År 2002 formulerades fråga Diskussioer om teori vid hadledigsträffara. 19

22 Liksom i föregåede kapitel om hadledarrelatioe och hadledarstödet har vi valt att se ärmare på svarsfördelige för ett par av de aspekter av hadledigsprocesse som doktoradera vid Uppsala uiversitet i 2002 års ekät bedömde som viktigast. Dessa redovisas eda. De kritik jag får på mitt forskigsarbete vid hadledige: Svarsfördelige för doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete visar att drygt hälfte har markerat ågot av de två positiva svarsalterative. Detsamma gäller för de flesta övriga fakulteter. De oggrahet som mi hadledare läser mia texter på: Hälfte av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete har agivit ågot av de två positiva svarsalterative, vilket är e ågot lägre adel ä vad som gäller vid övriga fakulteter (där motsvarade adel varierar mella 63% och 82%). Avslutigsvis visar figur 7 svarsfördelige för hur öjda doktoradera är med hadledares förmåga att stimulera veteskapliga resoemag/kritiskt täkade. 31 Vid utbildigsveteskapliga fakultete har alla utom e svarade agett ågot av de två positiva svarsalterative. I de totala svarsgruppe är motsvarade adel 64%. Figur 7. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadledares förmåga att stimulera veteskapliga resoemag/kritiskt täkade (atal svar) Hadledares förmåga att stimulera veteskapliga resoemag/kritiskt täkade Mycket missöjd Mycket öjd 0 Vet ej / ej aktuellt 30 År 2002 formulerades fråga Diskussioer om metodfrågor vid hadledigsträffara. 31 Fråga sakades i 2002 års ekät. 20

23 5. Semiarieverksamhet I ett ekätavsitt fick doktoradera besvara ett atal frågor om semiarieverksamhete vid deras istitutio eller iom deras forskargrupp/motsvarade (frågora 20-28). Vid utbildigsveteskapliga fakultete har alla doktorader svarat att det förekommer regelbuda semiarier. Tabell 8. Förekommer det semiarier vid di istitutio eller iom di forskargrupp/motsvarade? Utbildigsvet. fakultet -08 atal Samhällsvet. fakultet -08 procet UU -08 procet Ja, regelbuda semiarier (t ex i form av semiarieserie) 8 90% 80% Ja, ågot estaka semiarium per termi 0 7% 15% Nej 0 3% 5% 8 100% 100% De som har svarat att det förekommer semiarier fick äve besvara fråga om de har deltagit i dessa. Vid fakultete har drygt hälfte markerat svarsalterativet Ja, mestadels. Övriga har agivit ågot av alterative Ja, alltid eller Ja, iblad. Doktoradera fick vidare ta ställig till hur frekvet förekommade ett atal olika aspekter av semiarieverksamhete är (frågora 23-27). Resultate för utbildigsveteskapliga fakultete redovisas eda. Brukar seiora forskare (utöver semiarieledare) delta i dessa semiarier?: Eligt svare frå doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete deltar seiora forskare ite lika frekvet i semiariera som seiora forskare vid adra fakulteter. Vid utbildigsveteskapliga fakultete har tre fjärdedelar svarat att detta edast sker iblad eller sälla. Vid ästa alla övriga fakulteter har två tredjedelar eller fler uttryckt att detta mestadels eller alltid sker. Brukar semiariera stimulera till veteskapliga resoemag/kritiskt täkade?: Hälfte aser att detta mestadels gäller (meda ite ågo har markerat svarsalterativet alltid ). I dea fråga överesstämmer de relativa svarsfördelige i stort med vad som gäller för de totala doktoradgruppe, meda samhällsvetara är ågot mer positiva. Brukar semiariera präglas av e öppe stämig med högt i tak?: Drygt hälfte aser att detta mestadels eller alltid gäller. Resultatet överesstämmer i stort med vad som gäller både för totalgruppe och vid samhällsveteskapliga fakultete. Brukar du käa dig ispirerad efter semiariera?: Äve i dea fråga är de relativa svarsfördelige ugefär desamma som vid samhällsveteskapliga fakultete, där ugefär e tredjedel tycker att detta mestadels stämmer och drygt hälfte aser att det gäller iblad eller sälla. Brukar semiariera vara till ytta för di ege forskig?: Här är doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete ågot mer tillfreds ä doktoradera i de totala svarsgruppe geom att ästa alla aser att detta gäller iblad eller mestadels. 21

24 Doktoradera fick äve ta ställig till ett par specifika aspekter som rör semiarieverksamhete vid istitutioe (fråga 28): Möjligheter för mig att få kostruktiv kritik på mi forskig vid semiarier Möjligheter för mig att ge kostruktiv kritik på adras forskig vid semiarier I tabell 9 redovisas medelvärde för tillfredsställelse avseede detta. Tabell 9. Medelvärde avseede två aspekter av istitutioes semiarieverksamhet ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5). 32 Medelvärde tillfredsställelse Utbildigsvet. fak. -08 Medelvärde tillfredsställelse Samhällsvet. fak. -08 UU -08 UU -02 Möjligheter för mig att få kostruktiv kritik på mi forskig vid semiarier 3,5 3,8 3,4 (3,6) Möjligheter för mig att ge kostruktiv kritik på adras forskig vid semiarier 3,8 3,8 3,6 (3,8) E aa aspekt som doktoradera har fått bedöma är hur de upplever möjlighetera till iformella samtal om forskig med seiora forskare, utöver semiarier och hadledig (fråga 13a). Av figur 8 framgår att tre fjärdedelar hög eller i hög grad istämmer i påståedet. 32 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 22

25 Figur 8. Möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare (atal svar) Jag upplever att jag har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare i hög grad 1 hög grad 5 låg grad 2 ite alls 0 Vet ej/ej aktuellt

26 6. Kurser iom forskarutbildige Doktoradera har fått ta ställig till fem påståede om hur forskarutbildiges kurser i geomsitt har fugerat uder deras totala doktoradtid (fråga 29). I tolkige av resultate bör läsare ha i åmielse att doktoradera har deltagit i ett varierade atal kurser t ex på grud av att de har kommit olika lågt i si forskarutbildig. Neda redovisas översiktligt hur doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete har tagit ställig till dessa påståede. Ite ågo av de svarade tycks vara mycket tillfreds med kursera eftersom alterativet i hög grad över huvud taget ite har markerats i ågo av de fem frågora. a. Kurseras iehåll har gett mig värdefullt kuade iom mitt forskigsområde: Doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete uttrycker här e ågot lägre tillfredsställelse ä doktoradera vid de flesta övriga fakulteter geom att hälfte istämmer i gaska hög grad, meda de adra hälfte istämmer låg grad. b. Kursera har hjälpt mig att täka och diskutera kritiskt: Drygt hälfte har agivit alterativet hög grad. c. Kursera har varit till direkt ytta för mitt forskigsarbete: E betydligt högre adel av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete bedömer att kursera ite har varit till ytta jämfört med doktoradera vid de flesta övriga fakulteter geom att tre fjärdedelar istämmer låg grad eller ite alls. Vid övriga fakulteter varierar motsvarade svarsadelar mella 13% och 55%. d. Utbudet av relevata forskarutbildigskurser har varit tillfredsställade: Äve här istämmer tre fjärdedelar ite alls eller låg grad. e. Kursera har examierats på ett grudligt sätt: Hälfte av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete istämmer låg grad (ige har markerat alterativet ite alls ), vilket iebär e midre positiv bedömig vad som gäller vid övriga fakulteter. Här varierar adele som ite alls istämmer eller gör det i låg grad mella 13% och 34%. 24

27 7. Pedagogisk meriterig och udervisig Pedagogisk meriterig och udervisigserfareheter Doktoradera fick uppskatta i vilke omfattig de hittills har udervisat uder si doktoradtid. Alla doktorader vid utbildigsveteskapliga fakultete har haft udervisig i ågo omfattig. För de totala doktoradgruppe gäller att ästa e av fem ite har haft ågo udervisig alls. De som har udervisat fick besvara fråga Om du har udervisat, är du öjd med udervisiges omfattig?. Alla svarade vid utbildigsveteskapliga fakultete besvarar dea fråga jakade. Alla uttrycker också tillfredsställelse med erfarehetera av att ha udervisat. På e fråga om hur de värderar sia erfareheter (fråga 33) svarar alla att erfarehetera har varit mycket eller gaska värdefulla. Samtliga respodeter fick svara på hur de upplever att udervisig/pedagogiska isatser värderas vid istitutioe. Av figur 9 framgår hur svare fördelar sig för utbildigsveteskapliga fakultetes doktorader. Jämfört med svarsbilde för hela UU aser e betydligt större adel att pedagogiska isatser/udervisig värderas högt, geom att ästa alla har valt alterative gaska eller mycket högt att jämföra med ugefär e tredjedel vid UU totalt. I de totala svarsgruppe har kappt e tredjedel agett att deras pedagogiska isatser värderas gaska eller mycket lågt, vilket som syes ite ågo av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete aser. Figur 9. Upplevelse av hur pedagogiska isatser värderas (atal svar) Hur upplever du att udervisig/pedagogiska isatser värderas vid di istitutio? Mycket lågt Gaska lågt Varke högt eller lågt Gaska högt Mycket högt De som har udervisat fick dessutom ta ställig till två påståede: Det har fugerat väl att kombiera udervisig och avhadligsarbete Jag har fått bra stöd frå istitutioe är det gäller mi udervisig (t ex itroduktio, bollplak, admiistrativt stöd) 25

28 Svarsfördelige redovisas i tabell 10 och 11. Doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete är betydligt mer tillfreds ä doktoradera vid övriga fakulteter i båda de aktuella frågora. Av de två tabellera framgår att tre fjärdedelar av doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete istämmer hög eller hög grad i att de har fått bra stöd frå istitutioe är det gäller deras udervisig och att alla istämmer hög grad i att det har fugerat väl att kombiera udervisig och avhadligsarbete. Tabell 10. Jag har fått bra stöd frå istitutioe är det gäller mi udervisig (t ex itroduktio, bollplak, admiistrativt stöd ) 33 Utbildigsvet. fakultet -08 atal Samhällsvet. fakultet -08 procet UU -08 procet (UU -02) procet i hög grad 1 9% 12% (12%) hög grad 5 33% 31% (31%) låg grad 1 35% 35% (33%) ite alls 0 20% 17% (18%) Vet ej/ej aktuell 1 3% 5% (6%) 8 100% 100% (100%) Tabell 11. Det har fugerat väl att kombiera udervisig och avhadligsarbete Utbildigsvet. fakultet -08 atal Samhällsvet. fakultet -08 procet UU -08 procet (UU -02) procet i hög grad 0 (14%) 16% (20%) hög grad 8 (33%) 46% (41%) låg grad 0 (35%) 28% (24%) ite alls 0 (12%) 7% (9%) Vet ej/ej aktuell 0 (6%) 3% (6%) 8 (100%) 100% (100%) Varför det har varit värdefullt/ite värdefullt att udervisa uiversitetet i si helhet De som har udervisat har äve besvarat e öppe fråga som löd På vilket sätt var det värdefullt alterativt ite värdefullt att udervisa?. Neda redovisas först svare för de totala doktoradgruppe, eftersom de har bedömts vara av geerellt itresse. Därefter beskrivs svare frå doktoradera vid utbildigsveteskapliga fakultete. De mest frekvet förekommade svare på varför det var värdefullt att udervisa, blad doktoradera vid Uppsala uiversitet, tar upp olika aspekter av att det är utvecklade och lärorikt. Blad dessa är det måga som kommeterar att det är lärorikt att förklara för adra/att förmedla kuskap samt att få pedagogisk träig/utvecklig. Måga av kommetarera framhåller också de träig i presetatiostekik och i att tala iför grupp som udervisige medför. 33 I 2002 års ekät formulerades påståedet: Jag har fått bra stöd och iformatio frå istitutioe är det gäller mi udervisig. 26

29 Det har varit värdefullt att udervisa av flera aledigar: jag har blivit bättre på att prata om och förklara saker iom mitt fält, är bättre på att förklara på olika sätt, ta olika exempel och likelser, är studetera ite förstår. [ ] Udervisige ger superb träig i att presetera veteskapligt stoff med målgruppe i fokus- dvs hur preseterar jag iehållet så att det uppfattas som begripligt, itressat och viktigt- för olika målgrupper. Stimulerar till djupare förståelse för det ega ämet. Mycket bra som träig i presetatiostekik mer allmät ågot ma ju har glädje i måga sammahag. Måga tar också upp att udervisige har bidragit till ett ökat självförtroede och e persolig utvecklig. Flera tar upp att ma har fått e övig i att leda. [ ] Det ställer krav på asvar och orgaiserig och ma tar e ledarroll som har varit bra för mi persoliga utvecklig. E aa stor svarskategori hadlar om att udervisige har bidragit till kuskapsutvecklig. Detta t ex geom att udervisige iebär e repetitio av baskuskaper, att ma måste reflektera över självklarheter iom ämesområdet samt att kuskape breddas och/eller fördjupas. Stimulerar till att gruda, befästa mia kuskaper. Om jag ite riktigt förstått själv så ka jag ju ite heller lära ut. Måga viktiga grudläggade frågor ställs av studeter som ite träats i i samma täk som alla adra ma valigtvis träffar. [ ] Vidare tar måga svar upp att det är roligt, stimulerade och meigsfullt att udervisa. Flera av dessa framhåller studetkotakte som rolig och givade, och flera tar upp de feed-back som udervisige ger som ågotig positivt. Adra större svarskategorier tar upp att udervisigserfarehete är meriterade eller värdefull för avhadligsarbetet och forskige. Förutom att det är mycket roligt och jag lär mig mycket av att udervisa, så ser jag det som e mycket viktig erfarehet iför mi framtida karriär och som ett viktigt tillägg i mi CV. Diskussioer med studeter ger ya perspektiv och idéer som jag aväder i mi forskig. Flera doktorader tar äve upp att det är yttigt med ett aat fokus ä avhadlige. Det är jätteroligt och fugerar som ett bra avbrott i avhadligsarbetet och det behövs med jäma mellarum så att ma får distas till avhadlige. E majoritet av dem som har besvarat fråga På vilket sätt var det värdefullt alterativt ite värdefullt att udervisa? har kommeterat olika aspekter som gör att ma bedömer udervisigserfarehete som värdefull. De som har lämat mer egativa kommetarer till värdet av att udervisa har ofta tagit upp att udervisige har varit för tidskrävade, t ex att de har tagit tid frå avhadligsarbetet. [ ] För att få udervisigsjobb efter disputatioe gäller det att plocka i så måga lektorstimmar som möjligt, me det tar mycket tid frå avhadligsskrivadet. Dvs för avhadlige i sig egativt med udervisig me för erfarehete som ka gya e är ma är klar är det positivt. Flera har också kommeterat att udervisigsivå varit för låg, att ma har fått udervisa på kurser utaför si kompetes eller itresseområde samt att udervisige är lågt värderad. 27