Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Transkript

1 Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Juridiska fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Aika Ludmark April 2009

2

3 INNEHÅLL 1. Iledig... 3 Bakgrud och syfte... 3 Urval och svarsfrekves... 4 Aalys... 5 Rapportes iehåll och struktur Beskrivig av doktoradgruppe Forskigs- och arbetsmiljö... 9 Atagige till forskarutbildige Tillämpig av idividuella studieplaer Psykosocial miljö Arbetsbelastig Hadledig och avhadligsarbete Hadledigssituatioe i stort Frekvese i hadledarkotakter Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Hadledigsprocesse Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig Pedagogisk meriterig och udervisigserfareheter Deltagade i de pedagogiska grudkurse Efter disputatioe Möjlighet att avsluta doktoradstudiera i tid Iför framtide Förslag till förbättrigar av forskarutbildige Sammafattade kommetar BILAGOR BILAGA 1 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet BILAGA 2 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet 2002 BILAGA 3 Ekät: Vad tycker du om dia doktoradstudier?

4

5 1. Iledig Bakgrud och syfte Vid Uppsala uiversitet bedrivs ett aktivt kvalitetsarbete. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet framhålls att systematiska uppföljigar ska ge sakligt uderlag till förbättrigar iom utbildig, forskig och samverka. 1 Föreståede udersökig om doktoraderas uppfattigar geomförs i elighet med Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet E tidigare ekätudersökig av doktoraderas åsikter om si forskarutbildig geomfördes uder 2002/ och omfattade alla doktorader med 20% aktivitetsivå eller mer uder hösttermie Dessa fick, uder våre 2002, besvara e postekät. Ekäte utformades i samverka med flera olika doktoradgrupper och de diskuterades också med asvariga och/eller represetater för olika fakulteter. års ekät är e vidareutvecklig av de ekät som avädes i 2002 års udersökig. Ett flertal av ekätfrågora är desamma, vilket möjliggör jämförelser över tid. E vidareutvecklig av ekäte har emellertid skett bl a i ljuset av erfareheter frå de tidigare ekätudersökige. Vissa frågor har strukits till förmå för adra och vissa omformulerigar har gjorts. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet lyfts de etablerade akademiska arbetsformera som semiarier och adra former av kritisk graskig fram som cetrala för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet (UU). Av det skälet prioriterades e ytterligare utvecklig av blad aat frågeavsittet om semiarieverksamhete i års ekät. Äve dea ekät diskuterades med doktoradrepresetater och hadledare. Syftet med ekätudersökige är att ge asvariga för forskarutbildige på olika ivåer ett uderlag som beskriver doktoraderas uppfattigar om och erfareheter av olika aspekter av si forskarutbildig. Resultate ska kua avädas i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige. I lije med kvalitetsarbetsprogrammet vid Uppsala uiversitet ska kvalitetsarbetet är det är möjligt itegreras i de rutier som fis för verksamhetsplaerig och verksamhetsuppföljig. När de tidigare utvärderige av forskarutbildige geomfördes följdes ekätudersökige av e självvärderig på istitutiosivå. Dea omgåg ska istället områdesämdera och de utbildigsveteskapliga fakultetsämde i si verksamhetspla iför 2010 beakta utvärderigsresultate i föreliggade doktoradrapport. 4 Det iebär att plaerade åtgärder till följd av resultate i doktoradstudie med fördel ka redovisas i verksamhetsplae. 1 Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet, UFV /556 2 Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet -2010, UFV /577 3 E sammaställig av resultate redovisas i rapporte Doktoraderas åsikter om si utbildig. Ett led i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet, Aika Ludmark (2006), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. I utvärderige 2002/2003 av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet var ekätudersökige det första av tre steg. I steg två gjordes självvärderigar på istitutiosivå och i steg tre aalyserade fakultetsämdera självvärderigara och tog ställig till vilka åtgärder som var möjliga att vidta för att förbättra kvalitete i forskarutbildige. 4 Redovisige ska ske i elighet med avisigar i Uderlag för verksamhetsplaerig för 2010 och uppföljig av 2009 (säds ut uder våre 2009). 3

6 Det bör betoas att framställige bygger på doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig. Urval och svarsfrekves E ekät skickades våre till de doktorader vid Uppsala uiversitet som eligt studiedokumetatiossystemet Uppdok hade e aktivitetsgrad på mist 20% uder hösttermie Edast doktorader ataga efter sista jui 1998 igick i urvalet. Alla doktorader som hade e giltig e-post-adress registrerad i AKKA 5 fick ekäte som webbekät. Detta kompletterades med att e pappersekät skickades till dem som sakade e- post-adress samt till dem som ite fick tillgåg till webbekäte på grud av returerad e- post. Om mottagare hade problem med att logga i till webbekäte erbjöds ha/ho dessutom möjlighete att få e pappersversio av ekäte skickad till sig. För att respodetera skulle få tillgåg till webbekäte krävdes persolig iloggig via CAS 6. Detta för att säkerställa att edast de i urvalet skulle kua besvara ekäte och edast e gåg. Webbekäte och påmielseutskicke till dea admiistrerades av Medfarm DoIT 7. Höste 2007 hade 1717 persoer e aktivitetsgrad om mist 20% vid forskarutbildige vid Uppsala uiversitet (och var ataga efter de sista jui 1998) av dessa persoer hade e e-postadress och fick till dea skickat e uppmaig att besvara ekäte i bifogad läk. Blad dessa returerades e-poste i 107 fall. De som ite åtts av e-poste fick, tillsammas med dem som helt sakade e e-postadress (41 persoer), istället e pappersekät skickad till si hemadress. var det 148 persoer som på detta vis skulle tillsädas e pappersekät. Emellertid sakades det adressuppgift alterativt returerades postekäte på grud av felaktig adress i 43 fall. Detta iebär att totalt 105 doktorader fick ta del av ekäte via post. har 1674 persoer givits möjlighet att besvara ekäte oavsett distributiossätt. Ekäte skickades ut första gåge uder maj. sädes sex påmielser för webbekäte och tre påmielser till dem som fick pappersversioe. Sista påmielse skickades uder september och webbekäte stägde de första oktober. vid Uppsala uiversitet besvarade 943 persoer ekäte. Detta medför e svarsfrekves på 56% (943 av 1674) för totalgruppe. För merparte av fakultetera har kviora e ågot högre svarsfrekves. Doktoradekäte fas att tillgå i e svesk respektive e egelsk versio, 88 persoer (9% av det totala atalet svarade) valde att besvara ekäte på egelska. Vid juridiska fakultete fas det ht -07 totalt 28 doktorader med e aktivitetsgrad på 20% eller mer (ataga efter de sista jui 1998) med aktuell adress. Av dessa ikom 16 ekätsvar vilket iebär e svarsfrekves på 57% (16 av 28 persoer) vid juridiska fakultete. 5 Uppsala uiversitets katalog- och behörighetssystem. 6 CAS=Cetral webbautetiserig; ett behörighetssystem vid Uppsala uiversitet där avädaram och löseord ska ages. 7 E avdelig vid områdeskasliet för medici och farmaci som syftar till att främja lärares avädig av ITverktyg. 4

7 E bortfallsaalys med avseede på kö och ålder visar att det i totalgruppe svarade fis e viss överrepresetatio av kvior 8, meda åldersfördelige mycket väl speglar fördelige i urvalet. För juridiska fakultete visar bortfallsaalyse att svarsfördelige ite skiljer sig ämvärt mella kvior och mä för dem som har svarat och de totala doktoradgruppe vid juridiska fakultete. I svarsgruppe fis 69% kvior och 31% mä och i de totala gruppe doktorader vid juridikum fis 64% kvior och 36% mä. Noteras bör dock att svarsfrekvese för kvior är 61%, meda de är 50% för mäe. E ågot högre svarsfrekves för doktoradera som är kvior överesstämmer också med resultate för de totala svarsgruppe. (Se de första tabelle i bilaga 1.) Bortfallsaalyse vad gäller ålder visar att svarsfördelige i de olika ålderskategoriera ite skiljer sig ämvärt mella svarsgruppe vid juridiska fakultete och de totala doktoradgruppe. Aalys Ekäte iehåller frågor med fasta svarsalterativ och i vissa fall öppa frågor där doktoradera får svara med ega ord. De sveska versioe av ekäte fis i bilaga 3. De kvalitativa svare på ekätes öppa frågor har kodats och kategoriserats med stöd av NVivo. Kodige av de öppa svare har gjorts i syfte att idetifiera tema som kompletterar de kvatitativa data. E deskriptiv jämförelse görs med vissa av resultate frå 2002 års doktoradekät 9. För att uderlätta jämförelser liksom för att kua ragorda frågora redovisas i flera av rapportes tabeller medelvärde för de frågor (frågora 11, 18 och 28) där doktoradera ombads ta ställig på e femgradig skala där 1=Mycket missöjd och 5=Mycket öjd 10. Exakta svarsfördeligar för dessa frågor fis i bilaga 1 för -resultate och i bilaga 2 för resultate. Iget test av statistiska skillader mella 2002 och års resultat har geomförts då båda udersökigara är totaludersökigar. Med utgågspukt frå att tidigare studier 11 har visat på vissa skillader avseede hur kvior respektive mä i akademi uppfattar si arbetsmiljö, har vissa statistiska aalyser med Ma- Whiteymetode avseede evetuella kösskillader geomförts. Sådaa aalyser har gjorts för samtliga påståede i figurera 7 och 23, och resultate redovisas i aslutig till respektive figur. Dessutom har kviors respektive mäs kommetarer avseede frågora om framtide (fråga 38 c-e) aalyserats separat. E mer omfattade aalys av bl a evetuella kösskillader i doktoraderas åsikter kommer att redovisas i e totalrapport för hela Uppsala uiversitet. 8 Adele kvior i urvalsgruppe var 49% meda 56% av svarsgruppe var kvior. 9 I 2002 års doktoradudersökig var svarsfrekvese för totalgruppe doktorader vid UU 65%. 10 I 2003 års rapporterig av 2002 års resultat kodades ekätsvare så att 1=Mycket öjd och 5=Mycket missöjd. För att uderlätta jämförelse har dessa resultat kodats om eligt 1=Mycket missöjd och 5=Mycket öjd. 11 Se t ex Arbetsförhållade för kvior som är doktorader, Moika Appel och Olof Igesso (), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet och Uppfattigar om sylig/osylig kösdiskrimierig. E ekätudersökig riktad till lärarkollegiet på farmaceutiska fakultete 2006, Maria Wolters (2007), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. 5

8 Rapportes iehåll och struktur I föreliggade rapport redovisas resultate för juridiska fakultete. Först beskrivs doktoradgruppe med avseede på ågra bakgrudsvariabler. Därefter preseteras resultate uder ett atal rubriker: Forskigs- och arbetsmiljö Hadledig och avhadligsarbete Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig Efter disputatioe Förslag till förbättrigar av forskarutbildige För de frågor som har buda svarsalterativ redovisas i ett atal tabeller eller figurer resultate för juridiska fakultete samt också ofta för totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet. För att uderlätta jämförelser preseteras de procetuella svarsfördelige (och ite atal svarade) för respektive fråga. Det bör oteras att e doktorad motsvaras av drygt 6 procet i tabeller och figurer för juridiska fakultete, eftersom resultate för fakultete bygger på totalt 16 svarade. För de öppa frågora redovisas iledigsvis i respektive avsitt de tema som har idetifierats i de kvalitativa aalyse för de totala svarsgruppe relativt utförligt mot bakgrud av att de har bedömts vara av ett geerellt itresse oavsett fakultet. Därefter kommeteras och exemplifieras hur doktoradera vid juridiska fakultete har besvarat de öppa frågora. I de frågor där jämförelse med 2002 ka göras redovisas dessa siffror i e ege kolum iom paretes till höger om års resultat. I de fall då motsvarade fråga ite igick i 2002 års ekät markeras detta i aktuell tabell. För iformatio om hur måga som har besvarat e viss fråga () hävisas till respektive bilaga. I rapportes tabeller och figurer redovisas atalet svarade edast är e relativt stor adel ite har besvarat fråga. För att belysa hur juridiska fakultetes resultat förhåller sig till övriga fakulteters resultat, liksom till resultate för UU i si helhet redovisas i bilaga 1, fråga för fråga, resultate för samtliga fakulteter samt totalresultatet för hela doktoradgruppe vid Uppsala uiversitet. Motsvarade resultat frå 2002 års udersökig fis i bilaga 2. Urvalet av frågor för ärmare presetatio i rapporte har bl a utgått frå de bedömigar som doktoradera i 2002 års ekätudersökig gjorde av hur viktiga olika frågor är, samt cetrala aspekter för kvalitetsarbetet eligt Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet. I rapporte beskrivs doktoraderas ekätsvar i olika avseede. Äve om e viss diskussio av resultate görs i rapporte är det viktigt att e aalys av täkbara orsaker till resultate diskuteras vid berörd fakultet/istitutio i ljuset av de lokala förutsättigara. E såda diskussio uderlättar idetifierig av lämpliga åtgärder. 6

9 2. Beskrivig av doktoradgruppe Totalgruppe som har besvarat ekäte framgår av tabell 1. Dea grupp utgör de totalgrupp doktorader som juridiska fakultetes resultat jämförs med i föreliggade rapport. Av tabell 1 framgår att de olika fakultetera igår i totale med olika adelar, t ex utgör tekisk-aturveteskaplig fakultet 34% av totalgruppe och mediciska fakultete 28%, vilket läsare bör ha i beaktade vid läsige av rapporte. Tabell 1. Vid vilke fakultet är du doktorad? Atal Procet Historisk-filosofisk 61 6% Språkveteskaplig 40 4% Samhällsveteskaplig % Teologisk 16 2% Juridisk 16 2% Medicisk % Farmaceutisk 62 7% Tekisk-aturveteskaplig % 1% Total % Svare frå 16 doktorader vid juridiska fakultete utgör uderlaget för dea rapport. Av dessa är elva persoer (69%) kvior och fem av dem är (31%) mä. Vad gäller åldersfördelige är kappt två tredjedelar (10 svarade, 63%) mella 31 och 35 år. E fjärdedel (4 persoer) är 36 år eller äldre och två doktorader är ygre ä 30 år. Tre fjärdedelar har si grudexame frå Uppsala uiversitet och e femtedel frå ett aat sveskt lärosäte, se tabell 2. Tabell 2. Var har du tagit ut di grudexame? Juridisk UU -08 fakultet -08 Uppsala uiversitet 75% 62% Aat sveskt lärosäte 19% 23% Utlädskt lärosäte 6% 14% 100% 100% Fem av doktoradera vid juridiska fakultete (32%) har avät midre ä två år av si forskarutbildigstid och sex av dem (38%) har förbrukat mella 3-4 år av de totala tide. Av dem som har besvarat doktoradekäte har e perso vid juridiska fakultete och 14% av totalgruppe och huit disputera 12 (se tabell 3). 12 Att dessa disputerade igår i urvalet kommer sig av att urvalet består av dem som var aktiva som doktorad uder hösttermie -07 (de seast tillgägliga registrerige i Uppdok är ekäte gick ut uder våre -08). De svarade uppmaades att besvara ekäte utifrå si situatio uder de seaste termie som aktiv doktorad. 7

10 Tabell 3. Hur mycket av di effektiva forskarutbildigstid (totalt 4 år) har du förbrukat, dvs exklusive udervisigstid, föräldraledighet etc? Juridisk fakultet -08 UU -08 Midre ä 1 år 19% 11% 1 år eller mer me midre ä 2 år 13% 21% 2 år eller mer me midre ä 3 år 19% 18% 3-4 år 38% 27% Mer ä 4 år me jag har äu ite disputerat 6% 10% Jag har disputerat 6% 14% 100% 100% Tio av doktoradera (63%) vid juridiska fakultete har e aställig som doktorad. Tre persoer (19%) har stipedium och två svarade (13%) har markerat alterativet aa fiasierig (se tabell 4). E av doktoradera har adjuktstjäst. Tabell 4. Vilke huvudsaklig försörjig har du u? Juridisk fakultet -08 (Juridisk fakultet -02) UU -08 (UU -02) Aställig som doktorad 13 63% (48%) 62% (56%) Assistettjäst 0% (0%) 2% (2%) Aställig som adjukt 6% - 1% - Utbildigsbidrag 0% (5%) 12% (9%) Studiemedel, CSN 0% (0%) 0% (1%) Aställig utaför lärosätet 14 0% - 8% - Stipedium 19% (14%) 5% (7%) Aa fiasierig 15 13% (33%) 11% (24%) 100% (100%) 100% (100%) 13 Svarsalterativet formulerades Doktoradtjäst i 2002 års ekät. 14 Svarsalterativet sakades i 2002 års ekät, istället fas svarsalterativet Idustridoktorad, vilket ite ågo vid juridiska fakultete och 2% av totalgruppe då uppgav. 15 De två svarade vid juridiska fakultete som markerat alterativet aa fiasierig har agivit projektledare respektive ega medel. 8

11 3. Forskigs- och arbetsmiljö De svarade fick ta ställig till ett övergripade påståede om si forskarutbildig: Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt. Av figur 1 framgår att drygt hälfte (10 svarade) av doktoradera vid juridiska fakultete istämmer i hög grad i påståedet och fem av dem istämmer hög grad. Två persoer istämmer låg grad i det aktuella påståedet. Figur 1. Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt 60% 56% 50% 40% 30% 31% 20% 13% 10% 0% 0% ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad i hög grad 0% Vet ej Doktoradera har fått bedöma hur öjda de är med ett atal förhållade i si forskigsoch arbetsmiljö. De fick ta ställig på e femgradig skala som sträcker sig frå Mycket missöjd till Mycket öjd. I tabell 5 ages medelvärde för hur öjda doktoradera är med de olika aspektera. När respodetera i 2002 års ekätudersökig äve fick bedöma hur viktiga de olika aspektera var bedömdes bl a tillgåg till biblioteks- och databasresurser respektive arbetsplats samt förståelse för doktorades totala livssituatio som de allra viktigaste. 16 De aspekter som doktoradera vid juridiska fakultete är mest tillfredsställda med i föreliggade studieudersökig är tillgåge till biblioteks- och databasresurser, de psykosociala miljö i doktoradgruppe, möjlighetera att åka på koferes, tillgåge på arbetsplats, utveckligssamtal, tillgåge till övriga tekiska och praktiska resurser och tillgåge till atioella forskarkotakter. De aspekt som får lägst omdöme, är som syes itroduktioe till forskarutbildige. 16 Observera att alla påståede ite var med i 2002 års ekät. 9

12 E jämförelse av resultate för 2002 och visar att -doktoradera uttrycker större tillfredsställelse med si forskigs- och arbetsmiljö ä vad 2002-doktoradera gjorde. Detta gäller i särskilt hög grad för de psykosociala miljö på istitutioe som helhet och de psykosociala miljö i doktoradgruppe samt för möjlighete att åka på koferes. Doktoradera vid juridikum var för övrigt midre öjda i de tre ämda aspektera ä de totala svarsgruppe 2002, me är de u aktuella studie ågot mer tillfreds framför allt är det gäller de psykosociala miljö ä totalgruppe. Jämförs juristera med totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet är resultate relativt lika för måga av de agiva aspektera. Juristera är som också framgått ova ågot mer tillfreds ä totalgruppe bl a är det gäller de psykosociala miljö i doktoradgruppe och de psykosociala miljö som helhet. De är också mer öjda ä de totala svarsgruppe är det gäller tillgåge till atioella forskarkotakter/ätverk och utveckligssamtal med hadledare/prefekt/aa asvarig De är ite riktigt lika öjda som totalgruppe avseede bl a tillgåge till arbetsplats på istitutioe och förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio. På ästkommade sidor preseteras vissa av tabelles resultat mer utförligt. Tabell 5. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i deras forskigs- och arbetsmiljö ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5) 17 Medelvärde tillfredsställelse Juridisk fakultet Medelvärde tillfredsställelse -08 (-02) UU -08 (UU-02) Tillgåg till biblioteks och databasresurser 4,7 (4,4) 4,6 (4,3) De psykosociala miljö i doktoradgruppe 4,3 (3,4) 3,8 (3,7) Möjlighet att åka på koferes 4,1 (3,1) 3,9 (3,7) Tillgåg till arbetsplats på istitutioe ikl. dator etc. 3,9 (4,2) 4,4 (4,2) Tillgåg till övriga tekiska och praktiska resurser som krävs för mitt forskigsarbete 3,9 (3,7) 4,0 (3,8) Tillgåg till atioella forskarkotakter/ätverk 3,9 (3,4) 3,3 (3,3) Utveckligssamtal med hadledare/prefekt/aa asvarig 3,9-3,3 - De psykosociala miljö på istitutioe som helhet 3,8 (2,7) 3,3 (3,2) Formera för atagige till forskarutbildige 3,6-3,6 - Tillgåg till iteratioella forskarkotakter/ätverk 3,6 (3,2) 3,4 (3,3) Mia ega prestatioer hittills uder forskarutbildige 3,6-3,7 - Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio 3,2 (3,2) 3,7 (3,6) Mi itroduktio till forskarutbildige 3,1-3,2 - I tabelle har frågora ragordats efter medelvärdet. Då det primära syftet har varit att ragorda frågora ibördes har medelvärdesmåttet och ite mediae aväts trots att svarsfördeligara för måga av frågora är skeva med tygdpukt mot hög vikt. Tabelle redovisar äve 2002 års resultat som ett uderlag att relatera till. 17 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 10

13 Atagige till forskarutbildige När respodetera vid juridiska fakultete bedömer hur öjda de är med formera för atagige till forskarutbildige har hälfte valt ågot av de två positiva skalstege och ige av de svarade har valt det mest egativa svarsalterativet. Se figur 2 eda. Figur 2. Bedöm hur öjd du är med följade: Formera för atagige till forskarutbildige Formera för atagige till forskarutbildige 50% 40% 38% 38% 30% 20% 13% 10% 6% 6% 0% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Sypukter på atagigsprocedure uiversitetet i si helhet I aslutig till fråga ova fick doktoradera äve besvara de öppa fråga Vad är det mer specifikt i formera för atagige som du är missöjd/öjd med? Ge gära kokreta förbättrigsförslag!. De majoritet av uiversitetets doktorader som är öjd med atagigsprocedure lyfter fram att de hade skett i öppe kokurres. Processe har varit seriös och trasparet med skriftlig asöka och itervjuförfarade och flera kompeteta oberoede bedömare har varit ibladade. Dessutom har doktoradrepresetater haft isy i processe. De sökades kompetes har varit avgörade och ige förtur har givits till dem med kotakter. Dessutom har utlysig skett i god tid och med stor spridig, atioellt och iteratioellt. Atagige sker systematiskt och med lika kokurresmöjligheter för alla sökade. Atagige gjordes av sakkuiga uta ekoomiska eller persoliga itresse (dvs. urvalet gjordes på grudval av allmä kompetes och ite geom att e professor fått ett aslag och sökte e specifik perso till projektet). Det har skett måga förädrigar på det området seda jag atogs, tex utaoserig och atagig i kokurres, samt att vår ist har haft e "atagigsgrupp" som träffar blivade doktorade och diskuterar igeom vissa saker. 11

14 Några uppskattar sträva efter rekryterig av uderrepreseterat kö: Det är bra med det uttalade geusperspektivet, att medvetet försöka rekrytera doktorader av uderrepreseterat kö. Av e del kommetarer framgår att examesarbetets kvalitet är avgörade för möjlighete att bli atage, vilket upplevs som relevat och rättvist. Någo påpekar dock att äve adra aspekter bör vägas i: Bra att ma kollar på uppsatses kvalitet, me [ma] bör äve väga i adra erfareheter (specifikt, jobberfarehet) som påverkar hur väl ma ka förvätas geomföra doktoradutbildige samt att bli färdig iom uppsatta tidsramar. Dvs vaa av aalytiskt arbete som likar doktoradstudier bör givetvis vara e merit. Kommetarer frå dem som uttrycker missöje med atagige visar att det ofta bottar i att atagigsprocesse upplevs som godtycklig. Måga aför att persoliga kotakter är avgörade. Dessa kotakter etableras ofta reda uder examesarbetet och resulterar i e omfattade iterrekryterig. Blivade doktorader hadplockas, uta att det föregås av e öppe atagigsprocess med klara bedömigsgruder och med ordetlig isy frå adra ä hadledare. Tydliga kriterier för kompetesprövig sakas och bedömig av de sökades förutsättigar att klara forskarutbildige sker i för lite utsträckig. För omfattade iterrekryterig ases vara melig för kvalitete. Några aför dessutom att det iformella atagigsförfaradet gyar vissa grupper som mä, ygre och svesktalade. Äve e del av dem som själva har hadplockats är egativa till förfaradet: Fas iga formella [atagigs]former. Sade till professor att jag var itresserad av forskarutbildig och ett projekt ha hade, och då "kom jag med". Hur vet jag ite. Detta har fått egativa kosekveser uder hela mi doktoradtid beroede till professor som var så "säll" att ha "fixade" i mig, och allmät egativ atmosfär krig att det är oklart hur doktorader blir ataga och att ite samma regler gäller för alla. Har kät att jag ite kuat hävda mi rättigheter getemot professor pga att ha "hjälpte" mig. Skulle varit sköt att veta att atagige grudades på e kvalitetsprövig. Därutöver aser vissa prövige av projektes förutsättigar vara bristfällig, liksom säkerställade av erforderlig hadledarkompetes och tillgåg till hadledare. Några tycker därtill att för lite häsy tas till istitutioes udervisigsbehov och adra strategiska övervägade. Äve om aoserig sker i ökade grad mear e del att de brister i olika avseede. Flera aser att aoserigsförfaradet är e chimär och att äve utlysta tjäster ofta är reserverade för e viss perso. Aoserig iebär då bara admiistrativt merarbete för uiversitetet, liksom bortspilld möda och falska förespegligar för övriga sökade. Några tycker dessutom att utlysigstide är för kort och att aosspridige är otillräcklig. Det käs dumt att alla ya doktoradtjäster ska utlysas är det i de flesta fall reda fis e påtäkt perso. Det blir e massa "oödig" admiistratio och adra sökade förbereder asökigar till ige ytta är de ädå ite kommer att komma på tal för tjäste. E del ger uttryck för omstädliga, oorgaiserade och lågsamma asökigsprocedurer. Flera aser att fiasierig styr i alltför hög grad. Kravet på fiasierig för hela utbildige vid atagigstillfället upplevs som hidrade. Iblad leder det dessutom till att doktorader med ege delfiasierig ges förtur. Kravet på att skriva e forskigspla iför atagige ka också vara ett problem, äve om ågo också aser att det är bra att tvigas göra det. Det 12

15 är svårt att fia tid att skriva e bra såda iom rame för de heltidssysselsättig som föregår forskarutbildige, oavsett om det är studier eller förvärvsarbete. Några har tillbrigat e period som stipediat ia registrerig som doktorad och e del av dessa defiierar sig själva som så som varade skuggdoktorader uder de periode. Flera tycker att det var bra med e prövotid, me egativt att ha e så osäker försörjig. Gick på stipedium första två åre. Det var mycket ovisshet i börja om hur jag på det viset skulle kua atas som doktorad med sikte på doktorsexame. Är också u i efterhad skeptisk mot atagige via stipedier överhuvudtaget. Förutom de osäkra sociala situatio det iebär att gå på stipedium/ / är jag kritisk till / / [att dessa] medel ite utlyses på fakultetes/istitutioes hemsida som övriga atagigar. Äve om medle i sig utlyses öppet och / / alla asökigar graskas kritiskt hos fiasiäre så har ite alla samma möjlighet att söka dessa medel, uta det hadlar ofta, som i mitt fall, om att bli hadplockad, dvs tipsad om att dessa medel fis att söka. Ma frågår således till viss del pricipe om utlysig i öppe kokurres. Några mear att det vid atagig läggs för stor vikt vid bedömig av att doktorade ska kua disputera iom utsatt tid. Det gyar säkra projekt och lydiga doktorader, som följer de rådade forskigstraditioe, me är till me för djärva projekt och doktorader som går si ege väg. De tilltagade specialiserige av forskige gör att: Midre och midre utgår atagige frå kvalitete i det som de asökade tidigare gjort. Istället riktas doktoradtjästera i allt högre grad mot vissa specialområde på istitutioe, uder ivädig att vi ite ka hadleda vissa saker. Det leder till e situatio där säritresse får styra sarare ä e mer allmä kvalitetsbedömig. Detta har lett till att vi missat mkt späade forskaräme. Ett atal kommetarer lyfter fram briste på itroduktio till forskarutbildige. E del av dem som är övervägade missöjda med atagigsprocedure lyfter äve fram positiva erfareheter, t ex att atagigsprocedure trots allt har varit grudlig och smidig och att förfaradet har blivit allt mer formaliserat med tide. E rad förbättrigsförslag ges av såväl de som är övervägade öjda, som de som är missöjda med atagigsprocedure. Ett valigt förslag är bredare aoserig av doktoradplatser såväl iteratioellt som atioellt för att få e större urvalsgrud: Aoser bör publiceras på sveska och egelska på alla webbsidor, både cetralt och på istitutiosivå samt på adra uiversitet/istitutioer med motsvarade iriktigar. Dessutom bör aoser på egelska distribueras geom iteratioella veteskapliga orgaisatioer och adra hemsidor, som förmedlar jobbaoser till e låg kostad eller gratis. Sveska uiversitet bör ha e kultur som edast udatagsvis låter studeter fortsätta att doktorera vid samma istitutio som de har fått si grudutbildig. Dessa förbättrigar bör äve gälla lektorat och professurer. E öppare atagigsprocedur bör kompletteras med ett mer striget atagigsförfarade. Till detta hör tydligare bedömigskriterier, itervjuer med alla behöriga kadidater och graskig av oberoede sakkuiga samt e represetat frå studet- eller doktoradgruppe som observatör i rekryterigsgruppe. Det bör äve ske e kotroll av att projektet i fråga är av god kvalitet och geomförbart, liksom att erforderlig hadledarkompetes fis. Äve de som kommit i på mer iformella gruder efterlyser e skärpig: Att få e doktoradplats efter lite kokurres skulle höja självförtroedet att ma klarar av det/har kapacitete frå börja. 13

16 Itervjuer i sambad med atagig lyfts fram som ett viktigt komplemet till formella meriter. Vissa av de ataga brier ite det mista för sitt äme. Detta skulle ma kua upptäcka tidigare geom itervjuer. Det är ledsamt att ha måga kollegor som ser det jag upplever som ärmast ett kall bara som e re försörjig. Några framhåller dock svårighetera i att rätt bedöma om e perso lämpar sig för forskarutbildig utifrå e aställigsitervju: / / ma ka missa e del viktiga saker som ev ka leda till svårigheter seare uder FoU. Sådat som ite är direkt relaterat till itelliges, me sarare uthållighete, förmåga att plaera och bedöma är det räcker/behövs arbeta mer för idag och dylikt, så att det ite leder till utbrädhet eller otillräckliga resultat för att kua bli klar i tid. [Itervjuer] ka leda till att "säljare" av sig själv tas i framför perso med störst akademisk talag (t.ex. vet vi frå forskig att mä gyas av itervjuer). När väl doktorade är atage bör e bättre itroduktio till utbildige ges. E del doktorader efterlyser bättre iformatio om sådat som doktorades rättigheter och skyldigheter, aställigsförhållade, ev. krav på boede i Uppsala, krav på forskarutbildigskurser, uppföljigsrutier etc. Några iteratioella doktorader efterlyser tillgåg till cetral iformatio på egelska. Ett atal doktorader föreslår att forskarutbildige borde föregås av e formell provaställig. Flera mear att det är e fördel att ha e prövotid: Tror att det är mycket bra om ma får arbeta på istitutioe i form av provaställig eller examesarbete för att käa efter om det är ågot som passar. De som uder e period gått på stipedium som ett slags provaställig uderstryker dock att de skulle föredra att ma kude aställas på "riktigt" i ca 6 må som provaställig och få lö som var pesios- och SGI-grudade. Sypukter på atagigsprocedure juridiska fakultete Kommetarera frå juridiska fakultetes doktorader visar på såväl öjdhet med e allt bättre atagigsprocedur, som viss missöjdhet. Några mear att processe är smidig och seriös med ett systematiskt graskigsförfarade. Adra mear att persolig kotakt med hadledare fortfarade är avgörade och att processe lider viss brist på traspares. Det ases dessutom vara svårt att skriva e bra asöka ia atagig, i de fall ma har aa heltidssysselsättig. Någo mear att det förekommer hadledare som ite är kompeteta för uppgifte, liksom de som åtar sig för måga doktorader. Vidare väger istitutioe i för lite grad i strategiska övervägade med avseede på forskigsiriktig och lärarbehov vid doktoradrekryterig. Någo tycker dessutom att atagigsformera bör utvecklas geom idividuella samtal med alla sökade. 14

17 Tillämpig av idividuella studieplaer I e aa fråga uppger 94% av juristera att de har e idividuell studiepla, samma adel som i de totala svarsgruppe (se tabell 6). Tabell 6. Har du e idividuell studiepla? Juridisk fakultet -08 (Juridisk fakultet -02) UU -08 (UU -02) Ja 94% (76%) 94% (88%) Nej 0% (24%) 3% (12%) Vet ej 18 6% - 3% - 100% (100%) 100% (100%) De doktorader som har agivit att de har e idividuell studiepla fick besvara ytterligare två frågor om dea. I figur 3 och tabell 7 redovisas resultate av dessa frågor. I figure framgår bl a att tre doktorader (20%) aser att de idividuella studieplae i stor eller mycket stor utsträckig fugerar som ett stöd, meda sex av dem (40%) har markerat alterativet i viss utsträckig och sex persoer mear att de i lite eller mycket lite omfattig är ett stöd i forskarutbildige. Figur 3. I vilke utsträckig fugerar de idividuella studieplae som ett stöd för dig i di forskarutbildig? 50% 40% 40% 30% 20% 20% 20% 13% 10% 7% 0% I mycket lite utsträckig I lite utsträckig I viss utsträckig I stor utsträckig I mycket stor utsträckig Alla utom e av de 13 doktorader som besvarade e fråga om uppföljig av studieplae (93%) aser att de på ågot sätt har följts upp uder det seaste året. Av de doktorader som 2002 hade e idividuell studiepla, asåg 80% att de hade följts upp. 19 Det valigaste svaret är att det mest var e formsak och skedde uta diskussio. 18 Svarsalterativet fas ite i ekäte I 2002 års ekät fas edast svarsalterative Ja respektive Nej på fråga. 15

18 Tabell 7. Om ja (i tabell 6), aser du att studieplae har följts upp uder det seaste året? Juridisk fakultet -08 UU -08 Ja, e ordelig uppföljig av de 29% gjordes i samtal med mi hadledare 26% Ja, jag och mi hadledare hade e 21% kortare avstämig 32% Ja, me det var mest e formsak och 43% skedde uta diskussio 22% Nej 7% 20% 100% 100% Psykosocial miljö I e fråga fick doktoradera bedöma hur öjda de är med förståelse på istitutioe för deras totala livssituatio. I ekätudersökige 2002 bedömdes, av totalgruppe doktorader, dea aspekt vara e av de viktigaste faktorera i doktorades arbets- och forskigsmiljö. Vid juridiska fakultete har sju av doktoradera (44%) valt ågot av de två positiva svarsalterative, meda fem svarade (32%) har valt ågot av de två egativa är de har tagit ställig till hur öjd ma är med dea aspekt (se figur 4). Tre persoer (19%) har som syes agivit svarsalterativet vet ej/ej aktuellt. Figur 4. Bedöm hur öjd du är med följade: Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio (t ex vad gäller möjligheter till föräldraledighet, vård av sjukt bar etc) Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio 50% 40% 30% 31% 20% 13% 19% 13% 19% 10% 6% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt 16

19 I figurera 5 och 6 visas doktoraderas tillfredsställelse med de psykosociala miljö i doktoradgruppe respektive med de psykosociala miljö som helhet. Figur 5. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö i doktoradgruppe De psykosociala miljö i doktoradgruppe 50% 50% 40% 30% 31% 20% 13% 10% 6% 0% 0% Mycket missöjd Mycket öjd 0% Vet ej / ej aktuellt Figur 6. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö vid istitutioe som helhet De psykosociala miljö vid istitutioe som helhet 50% 40% 38% 30% 25% 25% 20% 13% 10% 0% 0% Mycket missöjd Mycket öjd 0% Vet ej / ej aktuellt 17

20 E jämförelse av figur 5 och 6 visar att doktoradera vid juridiska fakultete är mer tillfreds med de psykosociala miljö i doktoradgruppe ä med de psykosociala miljö på istitutioe som helhet. Om ma ser till hela uiversitetet är svarsmöstret relativt likartat för de totala doktoradgruppe som för juristera på båda dessa frågor. Av figur 5 framgår vidare att de flesta doktorader (81%, 13 svarade) har valt ågot av de två positiva svarsalterative på de femgradiga skala vad gäller de psykosociala miljö i doktoradgruppe, meda figur 6 visar att tio persoer (63%) har agivit motsvarade svarsalterativ för de psykosociala miljö på istitutioe som helhet. Ige av doktoradera vid juridiska fakultete har i ågo av frågora valt det mest egativa svarsalterativet. Edast e svarade (6%) har markerat svarsalterative ärmast det mest egativa vad gäller de psykosociala miljö i doktoradgruppe, meda två persoer (13%) har agivit motsvarade svarsalterativ för de psykosociala miljö på istitutioe som helhet. Doktoradera fick bedöma ytterligare ett atal aspekter i si forskigs- och arbetsmiljö, se figur 7 på ästa sida. Här framgår att alla utom e av doktoradera hög eller hög grad upplever att de har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare och att de flesta (87%, 13 av 15 svarade) istämmer hög eller hög grad i att de vet vart de ska väda sig vid problem med ågo del av si forskarutbildig. Vidare istämmer de flesta hög eller hög grad i att deras åsikter beaktas i de ega forskargruppe. Nästa hälfte av juristera aser dock i hög eller hög grad att de ofta upplever egativ stress i relatio till forskarutbildige, meda tre doktorader (20%) istämmer i hög grad i att de ofta käer sig esamma och isolerade i si forskarutbildig (ige istämmer i gaska hög grad). E statistisk aalys av ova ämda påståede avseede kö visar sigifikata skillader för totalgruppe doktorader geom att kvior, i lägre grad ä mä, upplever att de har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare, samt att kvior äve i högre grad upplever egativ stress i relatio till si forskarutbildig. För doktoradera vid juridiska fakultete fis iga sigifikata skillader mella kvior och mä för påståedea ova. 18

21 Figur I hur hög grad istämmer du i följade påståede? Jag upplever att jag har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare 56% 38% 6% I mi forskargrupp/motsvarade midre ehet beaktas doktoraderas åsikter Jag vet var jag ska väda mig om jag har problem med ågo del av mi forskarutbildig 44% 40% 38% 47% 6% 13% 7% 7% i hög grad i gaska hög grad i gaska låg grad Vid mi istitutio beaktas doktoraderas åsikter 31% 38% 31% ite alls Vet ej / ej aktuellt Jag upplever ofta egativ stress i relatio till mi forskarutbildig 27% 20% 53% Jag käer mig ofta esam och isolerad i mi forskarutbildig 20% 47% 33% Brister i de psykosociala arbetsmiljö har varit till hider för mig i mitt forskigsarbete uder det seaste året 6% 13% 19% 56% 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 20 Observera att för de fyra påståedea som redovisas överst i figure är det positivt om e stor adel av doktoradera istämmer. För de tre edre påståedea är det emellertid egativt om e stor adel av doktoradera istämmer. 19

22 Arbetsbelastig E ekätfråga hadlade om arbetsbelastige uder forskarutbildige. Av figur 8 framgår bl a att ästa alla doktorader (93%) vid juridiska fakultete aser att arbetsbelastige varke är för låg eller för hög. Edast e av dem (7%) aser att de är för hög. Av totalgruppe vid UU svarar 68% att arbetsbelastige varke är för hög eller för låg meda 29% aser att de är för hög eller alldeles för hög. Figur 8. Hur upplever du arbetsbelastige iom forskarutbildige? Arbetsbelastige iom forskarutbildige? 100% 93% 80% 60% 40% 20% 0% 0% 0% Alldeles för låg För låg Varke för låg eller för hög 7% För hög 0% Alldeles för hög 20

23 4. Hadledig och avhadligsarbete Hadledigssituatioe i stort Flera av ekätes frågor behadlar hadledige och avhadligsarbetet. I e av frågora fick doktoradera ta ställig till påståedet Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året. Elva av doktoradera (69%) istämmer i hög grad i detta påståede, meda e perso istämmer hög grad, dvs 75% istämmer i att hadledige har fugerat bra. Dea fråga fas med äve i doktoradstudie Svarsfördelige för fakultetes doktorader är mer positiv ä vad som gällde Då istämde e lägre adel kappt e tredjedel (63%) hög eller hög grad i detta påståede. Figur 9 visar vidare att 19% (3 svarade) av -juristera istämmer låg eller låg grad. I doktoradstudie 2002 var motsvarade adel 37%. Figur 9. Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året 70% 69% 60% 50% 40% 30% 20% 13% 10% 6% 6% 6% 0% ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad i hög grad Vet ej Alla utom e av doktoradera vid juridiska fakultete har e eller flera biträdade hadledare, dea adel har ökat markat jämfört med 2002 då e fjärdedel (25%) uppgav att de hade e biträdade hadledare. För totalgruppe doktorader är motsvarade siffror 96% år och 64% år

24 Tabell 8. Har du ågo/ågra biträdade hadledare? 21 Juridisk fakultet -08 (Juridisk fakultet -02) UU -08 (UU -02) Ja 22 94% (25%) 96% (64%) Nej 6% (75%) 4% (36%) 100% (100%) 100% (100%) Drygt hälfte (9 svarade) av doktoradera vid juridiska fakultete får mest hadledig av si huvudhadledare, meda kappt hälfte i praktike får mest hadledig av si/sia biträdade hadledare (se tabell 9). Tabell 9. Om ja, får du i praktike mest hadledig av di/dia biträdade hadledare? 23 Juridisk fakultet -08 (Juridisk fakultet -02) UU -08 (UU -02) Ja 44% (60%) 25% (35%) Nej 56% (40%) 75% (65%) 100% (100%) 100% (100%) Frekvese i hadledarkotakter Tre frågor i ekäte hadlar om frekves och omfattig av hadledige. Doktoradera har besvarat frågor om hur ofta de har ågo form av hadledigskotakt med si/sia hadledare, hur öjd ma är med hadlediges omfattig i tid, samt har tagit ställig till huruvida ma är osäker på hur ofta ma ka träffa si hadledare. Svarsfördelige för fråga Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/ dia hadledare? redovisas i figur 10 eda. Där framgår bl a att sju av doktoradera (47%) har ågo form av hadledarkotakt mist e gåg per måad och ästa lika måga (6 svarade, 40%) har uppgivit att de har ågo form av hadledarkotakt mist tre gåger per termi. 21 I 2002 års ekät formulerades fråga: Har Du e biträdade hadledare?. 22 I 2002 års ekät fas det två ja-svarsalterativ; Ja, e ma och Ja, e kvia. Summa av dem som valt ågot av dessa två svarsalterativ redovisas i tabelle uder Ja. 23 I 2002 års ekät formulerades fråga Är Di biträdade hadledare de perso som Du i praktike får mest hadledig av?. 22

25 Figur 10: Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/dia hadledare? Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di hadledare? Mist e gåg/vecka 0% Mist e gåg/varaa vecka 0% Mist e gåg/måad 47% Mist tre gåger/termi 40% Mist e gåg/termi 13% Mer sälla ä e gåg/termi 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Hur öjda är då de svarade med dea omfattig av hadledige? I figur 11 redovisas hur doktoradera vid juridiska fakultete bedömer si tillfredsställelse på e fem-gradig skala. De flesta (13 persoer, 81%) har valt ågot av de två positiva svarsalterative och ige doktorad har valt ågot av de egativa svarsalterative. Detta motsvarar ett medelvärde på 4,6 på de fem-gradiga skala. Motsvarade siffra för hela UU är 3,7. Figur 11. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadlediges omfattig i tid Hadlediges omfattig i tid 60% 56% 50% 40% 30% 25% 20% 10% 13% 6% 0% 0% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt 23

26 Doktoradera fick äve ta ställig till påståedet Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare. Vid juridiska fakultete istämmer tio av doktoradera (63%) ite alls och e svarade har markerat svarsalterativet låg grad. E fjärdedel (4 persoer) istämmer hög grad i påståedet. E jämförelse av resultate för 2002 och atyder e mer positiv svarsfördelige för. Tabell 10. Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare Juridisk fakultet -08 (Juridisk fakultet -02) UU -08 (UU -02) i hög grad 0% (11%) 9% (8%) hög grad 25% (22%) 19% (15%) låg grad 6% (28%) 29% (25%) ite alls 63% (39%) 42% (51%) Vet ej/ej aktuell 6% (0%) 2% (1%) 100% (100%) 100% (100%) Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Doktoradera har fått bedöma ett atal förhållade som rör hadledarrelatioe och hadledigsstödet. I tabell 11 redovisas medelvärdea avseede tillfredsställelse för dessa förhållade. Tabell 11. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i fråga om hadledarrelatioe och hadledigsstödet ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5) 24 Medelvärde tillfredsställelse Juridisk fakultet -08 (-02) Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (UU-02) Hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle 25 4,8 (4,1) 3,9 (4,0) Hadledares itresse för mitt avhadligsäme 4,6 (4,1) 4,1 (4,1) Hadledarstödet uder arbetets gåg 4,3 (3,3) 3,7 (3,6) Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag kört fast 26 4,2 (3,3) 3,7 (3,6) De uppmutra jag får frå hadledare att presetera mi forskig geom t ex publikatioer och kofereser 3,7 (3,3) 3,8 (3,8) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra sveska forskare 3,6 (3,3) 3,2 (3,2) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra iteratioella forskare 3,1 (3,0) 3,3 (3,2) 24 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 25 År 2002 formulerades fråga Uppmutra att arbeta vidare efter ett hadledigstillfälle. 26 År 2002 formulerades fråga Stöd frå hadledare eller adra är jag tycker att jag kört fast. 24

27 I tabell 11 ser vi att doktoradera vid juridiska fakultete geerellt är öjda med sia hadledare. Doktoradera är som syes påtagligt tillfreds med hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle (14 svarade har här markerat skalvärdet 5). Äve med avseede på hadledares itresse för avhadligsämet, det stöd som doktorade får är ha/ho har kört fast samt hadledarstödet uder arbetets gåg är de flesta av juridikdoktoradera öjda. E jämförelse av resultate för 2002 och visar att -doktoradera är mer öjda med alla de agiva aspektera. Skillade mella och 2002 är allra störst för hadledarstödet uder arbetets gåg, för det stöd doktorade får frå hadledare är ho/ha har kört fast och för hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle. Juristera är vid e jämförelse med totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet mer tillfreds med sia hadledare i de flesta av de agiva aspektera, förutom hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra iteratioella forskare och uppmutra frå hadledare att presetera de ega forskige geom t ex publikatioer och kofereser. I ekäte 2002 fick de då aktiva doktoradera äve ta ställig till hur viktiga olika aspekter var i forskarutbildige. De tre aspekter, av ova ämda, som doktoradera vid Uppsala uiversitet då bedömde som viktigast har eda valts ut för e ärmare redovisig av hur svarsfördelige avseede doktoraderas tillfredsställelse ser ut (se figur 12-14). Figur 12. Bedöm hur öjd du är med följade: Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag kört fast Stöd frå hadledare är jag tycker att jag har kört fast 50% 40% 38% 30% 25% 20% 19% 13% 10% 6% 0% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt 25

28 Figur 13. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadledares itresse för mitt avhadligsäme Hadledares itresse för mitt avhadligsäme 70% 60% 63% 50% 40% 30% 25% 20% 10% 6% 6% 0% 0% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Figur 14. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadledarstödet uder arbetets gåg Hadledarstödet uder arbetets gåg 50% 44% 40% 38% 30% 20% 10% 6% 6% 6% 0% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt 26

29 Ekäte iehöll ytterligare ett frågebatteri om hadledige, vars svar redovisas i figur 15 eda. Alla utom e av doktoradera vid juridiska fakultete istämmer hög eller i hög grad i att de har stort förtroede för si hadledare och två tredjedelar (69%, 11 svarade) istämmer i att balase mella krav och stöd frå hadledare är god. Figur I hur hög grad istämmer du i följade påståede? Jag har ett stort förtroede för mi hadledare 81% 13% 0% 6% Jag tycker att balase mella krav och stöd frå mi hadledare är god 50% 19% 19% 13% i hög grad Jag tycker att hadledigstillfällea ger tillräcklig kotroll av att avhadligsarbetet löper som det ska Jag tycker att det är svårt att veta vilka krav jag ka ställa på mi hadledare 13% 31% 31% 50% 25% 13% 25% 6% 6% i gaska hög grad i gaska låg grad ite alls Vet ej / ej aktuellt Jag tycker att det är svårt att veta vilka krav som ställs på mig som doktorad 13% 19% 38% 25% 6% Jag befier mig i e beroedesituatio i relatio till huvudhadledare som käs besvärade 6% 13% 75% 6% Jag tycker att brister i hadledige har varit till hider i mitt forskigsarbete 6% 6% 25% 56% 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 15 visar vidare att de flesta (13 av 16 persoer) istämmer i att de tycker att hadledigstillfällea ger tillräcklig kotroll av att hadledigsarbetet fortlöper som det ska. Några 27 Observera att för de tre påståedea överst i figure är det positivt om e stor adel av doktoradera istämmer. För de fyra edre påståedea är det emellertid egativt om e stor adel av doktoradera istämmer. 27

30 av påståedea fas äve med i ekäte E jämförelse med svare frå 2002 visar att -doktoradera är ågot mer öjda ä 2002-doktoradera avseede balase mella krav och stöd (63% istämde 2002). Äve för påståedet om huruvida brister i hadledige har varit till hider för forskigsarbetet är resultate mer positiva för -doktoradera geom att edast två persoer (12%) istämmer hög eller i hög grad mot 32% i gruppe. Doktoradera fick i ekäte ta ställig till hur öjda de är med ett atal specifika aspekter som rör hadledigsprocesse. I tabell 12 redovisas medelvärde för tillfredsställelse avseede dessa förhållade. Tabell 12. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i fråga om hadledigsprocesse ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5) 28 Medelvärde tillfredsställelse Juridisk fakultet -08 (-02) Hadledares förmåga att stimulera - veteskapliga resoemag/kritiskt täkade 4,7 Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (UU-02) 3,8 - Mi möjlighet att arbeta så pass självstädigt som jag aser öskvärt för mig som doktorad 4,7 (4,6) 4,3 (4,4) De oggrahet som mi hadledare läser mia texter på 29 4,6 (3,3) 4,0 (4,0) De kritik jag får på mitt forskigsarbete vid hadledige 30 4,5 (3,6) 3,7 (3,7) De diskussioer som förs om teori vid hadledigsträffara 31 3,9 (3,5) 3,6 (3,6) De diskussioer som förs om metodfrågor vid hadledigsträffara 32 3,9 (3,5) 3,6 (3,7) E majoritet av doktoradera vid juridiska fakultete är mycket öjda med de aspekter på hadledigsprocesse som redovisas i tabell 12. E jämförelse med de föregåede doktoradstudie visar att -juristera är mer tillfreds ä 2002-juristera i alla de frågor som redovisas i tabell 12. Jämförs -doktoradera vid juridiska fakultete med de totala svarsgruppe är de också mer öjda ä totalgruppe, särskilt med hadledares förmåga att stimulera veteskapliga resoemag/kritiskt täkade och med kritike på forskigsarbetet vid hadledige. Liksom i föregåede kapitel om hadledarrelatioe och hadledarstödet har vi valt att se ärmare på svarsfördelige för ett par av de aspekter av hadledigsprocesse som dokto- 28 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 29 År 2002 formulerades fråga Att hadledare läser mia texter/kapitelutkast oggrat. 30 År 2002 formulerades fråga Kostruktiv kritik på mitt forskigsarbete. 31 År 2002 formulerades fråga Diskussioer om teori vid hadledigsträffara. 32 År 2002 formulerades fråga Diskussioer om metodfrågor vid hadledigsträffara. 28