Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Transkript

1 Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Mediciska fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Björermark Augusti 2009

2

3 INNEHÅLL 1. Iledig... 5 Bakgrud och syfte... 5 Urval och svarsfrekves... 6 Aalys... 7 Rapportes iehåll och struktur... 8 Istitutiosskillader Beskrivig av doktoradgruppe Forskigs- och arbetsmiljö Atagige till forskarutbildige Tillämpig av idividuella studieplaer Psykosocial miljö Arbetsbelastig Hadledig och avhadligsarbete Hadledigssituatioe i stort Frekvese i hadledarkotakter Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Hadledigsprocesse Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig Pedagogisk meriterig och udervisigserfareheter Deltagade i de pedagogiska grudkurse Efter disputatioe Möjlighet att avsluta doktoradstudiera i tid Iför framtide Förslag till förbättrigar av forskarutbildige Sammafattade kommetar BILAGOR BILAGA 1 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet BILAGA 2 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet 2002 BILAGA 3 Svarsfördelig över ikoma svar avseede mediciska fakultete fördelade på istitutio BILAGA 4 Svarsfördelig över ikoma svar avseede mediciska fakultete fördelade på istitutio 2002 BILAGA 5 Istitutiosmedelvärde för fråga 11, 18 och 28 BILAGA 6 Översiktliga svarsfördeligar för frågora 13, 19, 23-27, 29, 34 och 38a fördelade på istitutio BILAGA 7 Ekät: Vad tycker du om dia doktoradstudier?

4

5 1. Iledig Bakgrud och syfte Vid Uppsala uiversitet bedrivs ett aktivt kvalitetsarbete. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet framhålls att systematiska uppföljigar ska ge sakligt uderlag till förbättrigar iom utbildig, forskig och samverka. 1 Föreståede udersökig om doktoraderas uppfattigar geomförs i elighet med Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet E tidigare ekätudersökig av doktoraderas åsikter om si forskarutbildig geomfördes uder 2002/ och omfattade alla doktorader med 20% aktivitetsivå eller mer uder hösttermie Dessa fick, uder våre 2002, besvara e postekät. Ekäte utformades i samverka med flera olika doktoradgrupper och de diskuterades också med asvariga och/eller represetater för olika fakulteter. års ekät är e vidareutvecklig av de ekät som avädes i 2002 års udersökig. Ett flertal av ekätfrågora är desamma, vilket möjliggör jämförelser över tid. E vidareutvecklig av ekäte har emellertid skett bl a i ljuset av erfareheter frå de tidigare ekätudersökige. Vissa frågor har strukits till förmå för adra och vissa omformulerigar har gjorts. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet lyfts de etablerade akademiska arbetsformera som semiarier och adra former av kritisk graskig fram som cetrala för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet (UU). Av det skälet prioriterades e ytterligare utvecklig av blad aat frågeavsittet om semiarieverksamhete i års ekät. Äve dea ekät diskuterades med doktoradrepresetater och hadledare. Syftet med ekätudersökige är att ge asvariga för forskarutbildige på olika ivåer ett uderlag som beskriver doktoraderas uppfattigar om och erfareheter av olika aspekter av si forskarutbildig. Resultate ska kua avädas i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige. I lije med kvalitetsarbetsprogrammet vid Uppsala uiversitet ska kvalitetsarbetet är det är möjligt itegreras i de rutier som fis för verksamhetsplaerig och verksamhetsuppföljig. När de tidigare utvärderige av forskarutbildige geomfördes följdes ekätudersökige av e självvärderig på istitutiosivå. Dea omgåg ska istället områdesämdera och de utbildigsveteskapliga fakultetsämde i si verksamhetspla iför 2010 beakta utvärderigsresultate i föreliggade doktoradrapport. 4 Det iebär att 1 Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet, UFV /556 2 Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet -2010, UFV /577 3 E sammaställig av resultate redovisas i rapporte Doktoraderas åsikter om si utbildig. Ett led i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet, Aika Ludmark (2003), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. I utvärderige 2002/2003 av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet var ekätudersökige det första av tre steg. I steg två gjordes självvärderigar på istitutiosivå och i steg tre aalyserade fakultetsämdera självvärderigara och tog ställig till vilka åtgärder som var möjliga att vidta för att förbättra kvalitete i forskarutbildige. 4 Redovisige ska ske i elighet med avisigar i Uderlag för verksamhetsplaerig för 2010 och uppföljig av 2009 (sädes ut uder våre 2009). 5

6 plaerade åtgärder till följd av resultate i doktoradstudie med fördel ka redovisas i verksamhetsplae. Det bör betoas att framställige bygger på doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig. Urval och svarsfrekves E ekät skickades våre till de doktorader vid Uppsala uiversitet som eligt studiedokumetatiossystemet Uppdok hade e aktivitetsgrad på mist 20% uder hösttermie Edast doktorader ataga efter sista jui 1998 igick i urvalet. Alla doktorader som hade e giltig e-post-adress registrerad i AKKA 5 fick ekäte som webbekät. Detta kompletterades med att e pappersekät skickades till dem som sakade e- post-adress samt till dem som ite fick tillgåg till webbekäte på grud av returerad e- post. Om mottagare hade problem med att logga i till webbekäte erbjöds ha/ho dessutom möjlighete att få e pappersversio av ekäte skickad till sig. För att respodetera skulle få tillgåg till webbekäte krävdes persolig iloggig via CAS 6. Detta för att säkerställa att edast de i urvalet skulle kua besvara ekäte och edast e gåg. Webbekäte och påmielseutskicke till dea admiistrerades av Medfarm DoIT 7. Höste 2007 hade 1717 persoer e aktivitetsgrad om mist 20% vid forskarutbildige vid Uppsala uiversitet (och var ataga efter de sista jui 1998) av dessa persoer hade e e-postadress och fick till dea skickat e uppmaig att besvara ekäte i bifogad läk. Blad dessa returerades e-poste i 107 fall. De som ite åtts av e-poste fick, tillsammas med dem som helt sakade e e-postadress (41 persoer), istället e pappersekät skickad till si hemadress. var det 148 persoer som på detta vis skulle tillsädas e pappersekät. Emellertid sakades det adressuppgift alterativt returerades postekäte på grud av felaktig adress i 43 fall. Detta iebär att totalt 105 doktorader fick ta del av ekäte via post. har 1674 persoer givits möjlighet att besvara ekäte oavsett distributiossätt Ekäte skickades ut första gåge uder maj. sädes sex påmielser för webbekäte och tre påmielser till dem som fick pappersversioe. Sista påmielse skickades uder september och webbekäte stägde de första oktober. vid Uppsala uiversitet besvarade 943 persoer ekäte. Detta medför e svarsfrekves på 56% (943 av 1674) för totalgruppe. För merparte av fakultetera har kviora e ågot högre svarsfrekves. Doktoradekäte fas att tillgå i e svesk respektive e egelsk versio, 88 persoer (9% av det totala atalet svarade) valde att besvara ekäte på egelska. 5 Uppsala uiversitets katalog- och behörighetssystem. 6 CAS=Cetral webbautetiserig; ett behörighetssystem vid Uppsala uiversitet där avädaram och löseord ska ages. 7 E avdelig vid områdeskasliet för medici och farmaci som syftar till att främja lärares avädig av ITverktyg. 6

7 Vid mediciska fakultete fas det ht doktorader med e aktivitetsgrad på 20% eller mer (ataga efter de sista jui 1998) med aktuell adress. Av dessa ikom 264 ekätsvar vilket iebär e svarsfrekves på 58% vid mediciska fakultete. E bortfallsaalys med avseede på kö och ålder visar att det i totalgruppe svarade fis e viss överrepresetatio av kvior 8, meda åldersfördelige mycket väl speglar fördelige i urvalet. De svarade vid mediciska fakultete uppvisar äve de e midre överrepresetatio av kvior. 9 Avseede åldersfördelige vid fakultete är överesstämmelse mella urvalsgrupp och svarsgrupp god, ågot färre i åldersgruppe 41 år eller äldre har dock besvarat ekäte. 10 I ågra estaka fall blad samtliga svarade doktorader vid UU har persoe agivit e istitutiostillhörighet och e aa fakultetstillhörighet. Vi har då valt att kosekvet följa idivides ega agivelser. Aalys Ekäte iehåller frågor med fasta svarsalterativ och i vissa fall öppa frågor där doktoradera får svara med ega ord. De sveska versioe av ekäte fis i bilaga 6. De kvalitativa svare på ekätes öppa frågor har kodats och kategoriserats med stöd av NVivo. Kodige av de öppa svare har gjorts i syfte att idetifiera tema som kompletterar de kvatitativa data. E deskriptiv jämförelse görs med vissa av resultate frå 2002 års doktoradekät 11. För att uderlätta jämförelser liksom för att kua ragorda frågora redovisas medelvärde för de frågor (frågora 11, 18 och 28) där doktoradera ombads ta ställig på e femgradig skala där 1=Mycket missöjd och 5=Mycket öjd 12. Exakta svarsfördeligar för dessa frågor fis i bilagora (se Rapportes iehåll och struktur). Ige test av statistiska skillader mella 2002 och års resultat har emellertid geomförts då båda udersökigara är totaludersökigar. Med utgågspukt frå att tidigare studier 13 har visat på vissa skillader avseede hur kvior respektive mä i akademi uppfattar si arbetsmiljö, har vissa statistiska aalyser med Ma- Whiteymetode avseede evetuella kösskillader geomförts. Sådaa aalyser har gjorts för samtliga påståede i figurera 7 och 23, och resultate redovisas i aslutig till respektive figur. Dessutom har kviors respektive mäs kommetarer avseede frågora om framtide (fråga 38 c-e) aalyserats separat. E mer omfattade aalys av bl a evetuella kösskillader i doktoraderas åsikter kommer att redovisas i e totalrapport för hela Uppsala uiversitet. 8 Adele kvior i urvalsgruppe var 49% meda 56% av svarsgruppe var kvior. 9 Adele kvior i urvalsgruppe var 59% meda 63% i svarsgruppe var kvior. 10 Adele 41 år eller äldre var i urvalsgruppe 27% me 22% i svarsgruppe. Adele år var 37% i urvalsgruppe me 43% av svarsgruppe. 11 I 2002 års doktoradudersökig var svarsfrekvese för totalgruppe doktorader vid UU 65%. 12 I 2003 års rapporterig av 2002 års resultat kodades ekätsvare så att 1=Mycket öjd och 5=Mycket missöjd. För att uderlätta jämförelse har dessa resultat kodats om eligt 1=Mycket missöjd och 5=Mycket öjd. 13 Se t ex Arbetsförhållade för kvior som är doktorader, Moika Appel och Olof Igesso (), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet och Uppfattigar om sylig/osylig kösdiskrimierig. E ekätudersökig riktad till lärarkollegiet på farmaceutiska fakultete 2006, Maria Wolters (2007), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. 7

8 Rapportes iehåll och struktur I föreliggade rapport redovisas resultate för mediciska fakultete. Först beskrivs doktoradgruppe med avseede på ågra bakgrudsvariabler. Därefter preseteras resultate uder ett atal rubriker: Forskigs- och arbetsmiljö Hadledig och avhadligsarbete Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig Efter disputatioe Förslag till förbättrigar av forskarutbildige För de frågor som har buda svarsalterativ redovisas i ett atal tabeller eller figurer resultate för mediciska fakultete samt också ofta för totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet. I de frågor där jämförelse med 2002 ka göras redovisas dessa siffror i e ege kolum iom paretes till höger om års resultat. I de fall då motsvarade fråga ite igick i 2002 års ekät markeras detta i aktuell tabell. För iformatio om hur måga som har besvarat e viss fråga () hävisas till respektive bilaga. I rapportes tabeller och figurer redovisas atalet svarade edast är e relativt stor adel ite har besvarat fråga. För de öppa frågora redovisas iledigsvis i respektive avsitt de tema som har idetifierats i de kvalitativa aalyse för de totala svarsgruppe, iblad relativt utförligt mot bakgrud av att de har bedömts vara av ett geerellt itresse oavsett fakultet. Därefter kommeteras och exemplifieras hur doktoradera vid mediciska fakultete har besvarat de öppa frågora. För att belysa hur fakultetes resultat förhåller sig till övriga fakulteters resultat, liksom till resultate för UU i si helhet redovisas i bilaga 1, fråga för fråga, resultate för samtliga fakulteter samt totalresultatet för hela doktoradgruppe vid Uppsala uiversitet. Motsvarade resultat frå 2002 års udersökig fis i bilaga 2. I bilaga 3 fis svare frå de ega fakultetes doktorader uppdelade efter istitutiostillhörighet. Äve för istitutiosivå redovisas motsvarade resultat frå 2002 års ekätudersökig, detta i bilaga 4. För att uderlätta jämförbarhete är frågeumrerige i bilagora där 2002 års resultat redovisas desamma som i års ekät. Resultate redovisas på istitutiosivå för de istitutioer där mist 10 doktorader har besvarat ekäte. Vid färre ä 10 svarade vid e istitutio igår, av itegritetsskäl, dessa svar edast i totale för fakultete. Urvalet av frågor för ärmare presetatio i rapporte har bl a utgått frå de bedömigar som doktoradera i 2002 års ekätudersökig gjorde av hur viktiga olika frågor är, samt cetrala aspekter för kvalitetsarbetet eligt Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet. I rapporte beskrivs doktoraderas ekätsvar i olika avseede. Äve om e viss diskussio av resultate görs i rapporte är det viktigt att e aalys av täkbara orsaker till resultate diskuteras vid berörd fakultet/istitutio i ljuset av de lokala förutsättigara. E såda diskussio uderlättar idetifierig av lämpliga åtgärder. 8

9 Istitutiosskillader När resultate för fakulteteras istitutioer aggregeras för fakultete som helhet framkommer ite variatioe i resultat mella olika istitutioer. Ur ett istitutios- och ledigsperspektiv är det därför ageläget att reflektera över resultate vid de ega istitutioe. Det fis mer eller midre påtagliga skillader mella fakultetes istitutioer i de flesta frågor där doktoradera har fått värdera si tillfredsställelse med olika förhållade och aspekter. Svarsfördeligara för alla frågor med fördeligar på fakultetes istitutioer (vid 10 svarade eller fler) fis som tidigare ämts i bilagora 3 och 4. Läsare bör äve vara uppmärksam på att svarsfrekvese varierar mella istitutioera. E sabb överblick över e del av dessa skillader fis dels i bilaga 5 där medelvärdea för frågora 11, 18 och 28 redovisas för fakultetes istitutioer, dels i bilaga 6 där adele som istämmer hög eller i hög grad redovisas för frågora 13, 19, 29, 34 och 38a med fördelig på olika istitutioer. I bilaga 6 redovisas också adele som besvarat frågora om semiariera vid istitutioe med ågot av svarsalterative Ja, alltid eller Ja, mestadels. 9

10 2. Beskrivig av doktoradgruppe Totalgruppe som har besvarat ekäte framgår av tabell 1. Dea grupp utgör de totalgrupp doktorader som mediciska fakultetes resultat jämförs med i föreliggade rapport. Av tabell 1 framgår att de olika fakultetera igår i totale med olika adelar, t ex utgör tekisk-aturveteskaplig fakultet 34% av totalgruppe och mediciska fakultete 28%, vilket läsare bör ha i beaktade vid läsige av rapporte. Tabell 1. Vid vilke fakultet är du doktorad? Atal Procet Historisk-filosofisk 61 6% Språkveteskaplig 40 4% Samhällsveteskaplig % Teologisk 16 2% Juridisk 16 2% Medicisk % Farmaceutisk 62 7% Tekisk-aturveteskaplig % Utbildigsveteskaplig 8 1% % Svare frå 264 doktorader vid mediciska fakultete utgör uderlaget för dea rapport. Av dessa är 63% kvior och 37% är mä. Vad gäller åldersfördelige är 46% 30 år eller ygre och övriga 31 år eller äldre. Drygt hälfte, 57%, har si grudexame frå Uppsala uiversitet och ästa e tredjedel (31%) frå aat sveskt lärosäte, se tabell 2. Tabell 2. Var har du tagit ut di grudexame? Medici -08 UU -08 Uppsala uiversitet 57% 62% Aat sveskt lärosäte 31% 23% Utlädskt lärosäte 12% 14% 100% 100% 10

11 Cirka e fjärdedel (26%) har förbrukat mella tre och fyra år av si forskarutbildigstid och e ugefär lika stor adel (24%) har avät mella ett och två år. Av dem som har besvarat doktoradekäte har 14% av totalgruppe och e lika stor adel vid mediciska fakultete huit disputera 14 (se tabell 3). Tabell 3. Hur mycket av di effektiva forskarutbildigstid (totalt 4 år) har du förbrukat, dvs exklusive udervisigstid, föräldraledighet etc? Medici -08 UU -08 Midre ä 1 år 9% 11% 1 år eller mer me midre ä 2 år 24% 21% 2 år eller mer me midre ä 3 år 22% 18% 3-4 år 26% 27% Mer ä 4 år me jag har äu ite disputerat 6% 10% Jag har disputerat 14% 14% 100% 100% Av de svarade vid mediciska fakultete har 44% e aställig som doktorad, vilket är e lägre adel jämfört med totalgruppe (62%). Övriga försörjer sig huvudsaklige via utbildigsbidrag (17%), aa fiasierig (17%) eller aställig utaför lärosätet (15%) (se tabell 4). Tabell 4. Vilke huvudsaklig försörjig har du u? Medici UU -08 (-02) -08 (-02) Aställig som doktorad 15 44% (31%) 62% (56%) Assistettjäst 2% (4%) 2% (2%) Aställig som adjukt 2% (-) 1% (-) Utbildigsbidrag 17% (14%) 12% (9%) Studiemedel, CSN 0% (1%) 0% (1%) Aställig utaför lärosätet 16 15% (3%) 8% (2%) Stipedium 3% (9%) 5% (7%) Aa fiasierig 17 17% (38%) 11% (24%) 100% (100%) 100% (100%) 14 Att dessa disputerade igår i urvalet kommer sig av att urvalet består av dem som var aktiva som doktorad uder hösttermie -07 (de seast tillgägliga registrerige i Uppdok är ekäte gick ut uder våre -08). De svarade uppmaades att besvara ekäte utifrå si situatio uder de seaste termie som aktiv doktorad. 15 Svarsalterativet formulerades Doktoradtjäst i 2002 års ekät. 16 Svarsalterativet sakades i 2002 års ekät, istället fas svarsalterativet Idustridoktorad, vilket är det alterativ som svare i tabelle ova avser för år De svarade vid Mediciska fakultete har t ex uppgivit läkare, ALF-medel och ladstiget. 11

12 3. Forskigs- och arbetsmiljö De svarade fick ta ställig till ett övergripade påståede om si forskarutbildig: Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt. Av figur 1 framgår att ästa tre fjärdedelar (73%) vid mediciska fakultete istämmer hög eller i hög grad i påståedet. E fjärdedel istämmer dock låg grad eller ite alls. Figur 1. Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt 60% 50% 50% 40% 30% 20% 22% 23% 10% 0% 3% ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad i hög grad 1% Vet ej Doktoradera har fått bedöma hur öjda de är med ett atal förhållade i si forskigsoch arbetsmiljö. De fick ta ställig på e femgradig skala som sträcker sig frå Mycket missöjd till Mycket öjd. I tabell 5 ages medelvärde för hur öjda doktoradera är med de olika aspektera. När respodetera i 2002 års ekätudersökig äve fick bedöma hur viktiga de olika aspektera var bedömdes bl a tillgåg till biblioteks- och databasresurser respektive arbetsplats samt förståelse för doktorades totala livssituatio som de allra mest viktiga. 18 De aspekter som doktoradera vid mediciska fakultete är mest tillfredsställda med är tillgåg till biblioteks- och databasresurser, tillgåg till arbetsplats på istitutioe och övriga tekiska och praktiska resurser samt möjlighete att åka på koferes. Itroduktioe till forskarutbildige, formera för atagige och tillgåge till iteratioella forskarkotakter/ätverk är doktoradera däremot midre tillfredsställda med. 18 Observera att alla påståede ite var med i 2002 års ekät. 12

13 För de flesta av de förhållade som redovisas i tabell 5 fis det betydade skillader mella vissa av fakultetes olika istitutioer. I bilaga 5 redovisas medelvärdea för alla istitutioer för de förhållade som igår i tabell 5. Tabell 5. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i deras forskigs- och arbetsmiljö ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5). 19 Medelvärde tillfredsställelse Medici Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (-02) -08 (-02) Tillgåg till biblioteks och databasresurser 4,5 (4,2) 4,6 (4,3) Tillgåg till arbetsplats på istitutioe ikl. dator etc. 4,2 (4,0) 4,4 (4,2) Tillgåg till övriga tekiska och praktiska resurser som 4,1 (3,9) 4,0 (3,8) krävs för mitt forskigsarbete Möjlighet att åka på koferes 4,0 (3,8) 3,9 (3,7) Mia ega prestatioer hittills uder 3,8 (-) 3,7 (-) forskarutbildige De psykosociala miljö i doktoradgruppe 20 3,8 (3,6) 3,8 (3,7) Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio (t ex vad gäller möjligheter till föräldraledighet, vård av sjukt bar etc) 3,6 (3,7) 3,7 (3,6) Utveckligssamtal med hadledare/prefekt/aa 3,4 (-) 3,3 (-) asvarig De psykosociala miljö på istitutioe som helhet 21 3,4 (3,4) 3,3 (3,2) Tillgåg till atioella forskarkotakter/ätverk 3,4 (3,4) 3,3 (3,3) Tillgåg till iteratioella forskarkotakter/ätverk 3,3 (3,3) 3,4 (3,3) Formera för atagige till forskarutbildige 3,3 (-) 3,6 (-) Mi itroduktio till forskarutbildige 3,2 (-) 3,2 (-) I tabelle har frågora ragordats efter medelvärdet. Då det primära syftet har varit att ragorda frågora ibördes har medelvärdesmåttet och ite mediae aväts trots att svarsfördeligara för måga av frågora är skeva med tygdpukt mot hög vikt. Tabelle redovisar äve 2002 års resultat som ett uderlag att relatera till. På ästkommade sidor preseteras vissa av tabelles resultat utförligare. 19 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de fem-gradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 20 I ekäte 2002 fick respodetera ta ställig till de studiesociala miljö i doktoradgruppe. 21 I ekäte 2002 fick respodetera ta ställig till de studiesociala miljö på istitutioe som helhet. 13

14 Atagige till forskarutbildige När respodetera vid mediciska fakultete bedömer hur öjda de är med formera för atagige till forskarutbildige har 39% valt ågot av de två positiva skalstege meda 16% har valt ågot av de två egativa svarsalterative. Figur 2. Bedöm hur öjd du är med följade: Formera för atagige till forskarutbildige Formera för atagige till forskarutbildige 50% 40% 30% 34% 29% 20% 10% 5% 11% 10% 12% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Sypukter på atagigsprocedure uiversitetet i si helhet I aslutig till fråga ova fick doktoradera äve besvara de öppa fråga Vad är det mer specifikt i formera för atagige som du är missöjd/öjd med? Ge gära kokreta förbättrigsförslag!. De majoritet av uiversitetets doktorader som är öjd med atagigsprocedure lyfter fram att de hade skett i öppe kokurres. Processe har varit seriös och trasparet med skriftlig asöka och itervjuförfarade och flera kompeteta oberoede bedömare har varit ibladade. Dessutom har doktoradrepresetater haft isy i processe. De sökades kompetes har varit avgörade och ige förtur har givits till dem med kotakter. Dessutom har utlysig skett i god tid och med stor spridig, atioellt och iteratioellt. Atagige sker systematiskt och med lika kokurresmöjligheter för alla sökade. Atagige gjordes av sakkuiga uta ekoomiska eller persoliga itresse (dvs. urvalet gjordes på grudval av allmä kompetes och ite geom att e professor fått ett aslag och sökte e specifik perso till projektet). Det har skett måga förädrigar på det området seda jag atogs, tex utaoserig och atagig i kokurres, samt att vår ist har haft e "atagigsgrupp" som träffar blivade doktorade och diskuterar igeom vissa saker. 14

15 Några uppskattar sträva efter rekryterig av uderrepreseterat kö: Det är bra med det uttalade geusperspektivet, att medvetet försöka rekrytera doktorader av uderrepreseterat kö. Av e del kommetarer framgår att examesarbetets kvalitet är avgörade för möjlighete att bli atage, vilket upplevs som relevat och rättvist. Någo påpekar dock att äve adra aspekter bör vägas i: Bra att ma kollar på uppsatses kvalitet, me [ma] bör äve väga i adra erfareheter (specifikt, jobberfarehet) som påverkar hur väl ma ka förvätas geomföra doktoradutbildige samt att bli färdig iom uppsatta tidsramar. Dvs vaa av aalytiskt arbete som likar doktoradstudier bör givetvis vara e merit. Kommetarer frå dem som uttrycker missöje med atagige visar att det ofta bottar i att atagigsprocesse upplevs som godtycklig. Måga aför att persoliga kotakter är avgörade. Dessa kotakter etableras ofta reda uder examesarbetet och resulterar i e omfattade iterrekryterig. Blivade doktorader hadplockas, uta att det föregås av e öppe atagigsprocess med klara bedömigsgruder och med ordetlig isy frå adra ä hadledare. Tydliga kriterier för kompetesprövig sakas och bedömig av de sökades förutsättigar att klara forskarutbildige sker i för lite utsträckig. För omfattade iterrekryterig ases vara melig för kvalitete. Några aför dessutom att det iformella atagigsförfaradet gyar vissa grupper som mä, ygre och svesktalade. Äve e del av dem som själva har hadplockats är egativa till förfaradet: Fas iga formella [atagigs]former. Sade till professor att jag var itresserad av forskarutbildig och ett projekt ha hade, och då "kom jag med". Hur vet jag ite. Detta har fått egativa kosekveser uder hela mi doktoradtid beroede till professor som var så "säll" att ha "fixade" i mig, och allmät egativ atmosfär krig att det är oklart hur doktorader blir ataga och att ite samma regler gäller för alla. Har kät att jag ite kuat hävda mi rättigheter getemot professor pga att ha "hjälpte" mig. Skulle varit sköt att veta att atagige grudades på e kvalitetsprövig. Därutöver aser vissa prövige av projektes förutsättigar vara bristfällig, liksom säkerställade av erforderlig hadledarkompetes och tillgåg till hadledare. Några tycker därtill att för lite häsy tas till istitutioes udervisigsbehov och adra strategiska övervägade. Äve om aoserig sker i ökade grad mear e del att de brister i olika avseede. Flera aser att aoserigsförfaradet är e chimär och att äve utlysta tjäster ofta är reserverade för e viss perso. Aoserig iebär då bara admiistrativt merarbete för uiversitetet, liksom bortspilld möda och falska förespegligar för övriga sökade. Några tycker dessutom att utlysigstide är för kort och att aosspridige är otillräcklig. Det käs dumt att alla ya doktoradtjäster ska utlysas är det i de flesta fall reda fis e påtäkt perso. Det blir e massa "oödig" admiistratio och adra sökade förbereder asökigar till ige ytta är de ädå ite kommer att komma på tal för tjäste. E del ger uttryck för omstädliga, oorgaiserade och lågsamma asökigsprocedurer. Flera aser att fiasierig styr i alltför hög grad. Kravet på fiasierig för hela utbildige vid atagigstillfället upplevs som hidrade. Iblad leder det dessutom till att doktorader med ege delfiasierig ges förtur. Kravet på att skriva e forskigspla iför atagige ka också vara ett problem, äve om ågo också aser att det är bra att tvigas göra det. Det 15

16 är svårt att fia tid att skriva e bra såda iom rame för de heltidssysselsättig som föregår forskarutbildige, oavsett om det är studier eller förvärvsarbete. Några har tillbrigat e period som stipediat ia registrerig som doktorad och e del av dessa defiierar sig själva som så som varade skuggdoktorader uder de periode. Flera tycker att det var bra med e prövotid, me egativt att ha e så osäker försörjig. Gick på stipedium första två åre. Det var mycket ovisshet i börja om hur jag på det viset skulle kua atas som doktorad med sikte på doktorsexame. Är också u i efterhad skeptisk mot atagige via stipedier överhuvudtaget. Förutom de osäkra sociala situatio det iebär att gå på stipedium [ ] är jag kritisk till [ ] [att dessa] medel ite utlyses på fakultetes/istitutioes hemsida som övriga atagigar. Äve om medle i sig utlyses öppet och [ ] alla asökigar graskas kritiskt hos fiasiäre så har ite alla samma möjlighet att söka dessa medel, uta det hadlar ofta, som i mitt fall, om att bli hadplockad, dvs tipsad om att dessa medel fis att söka. Ma frågår således till viss del pricipe om utlysig i öppe kokurres. Några mear att det vid atagig läggs för stor vikt vid bedömig av att doktorade ska kua disputera iom utsatt tid. Det gyar säkra projekt och lydiga doktorader, som följer de rådade forskigstraditioe, me är till me för djärva projekt och doktorader som går si ege väg. De tilltagade specialiserige av forskige gör att: Midre och midre utgår atagige frå kvalitete i det som de asökade tidigare gjort. Istället riktas doktoradtjästera i allt högre grad mot vissa specialområde på istitutioe, uder ivädig att vi ite ka hadleda vissa saker. Det leder till e situatio där säritresse får styra sarare ä e mer allmä kvalitetsbedömig. Detta har lett till att vi missat mkt späade forskaräme. Ett atal kommetarer lyfter fram briste på itroduktio till forskarutbildige. E del av dem som är övervägade missöjda med atagigsprocedure lyfter äve fram positiva erfareheter, t ex att atagigsprocedure trots allt har varit grudlig och smidig och att förfaradet har blivit allt mer formaliserat med tide. E rad förbättrigsförslag ges av såväl de som är övervägade öjda, som de som är missöjda med atagigsprocedure. Ett valigt förslag är bredare aoserig av doktoradplatser såväl iteratioellt som atioellt för att få e större urvalsgrud: Aoser bör publiceras på sveska och egelska på alla webbsidor, både cetralt och på istitutiosivå samt på adra uiversitet/istitutioer med motsvarade iriktigar. Dessutom bör aoser på egelska distribueras geom iteratioella veteskapliga orgaisatioer och adra hemsidor, som förmedlar jobbaoser till e låg kostad eller gratis. Sveska uiversitet bör ha e kultur som edast udatagsvis låter studeter fortsätta att doktorera vid samma istitutio som de har fått si grudutbildig. Dessa förbättrigar bör äve gälla lektorat och professurer. E öppare atagigsprocedur bör kompletteras med ett mer striget atagigsförfarade. Till detta hör tydligare bedömigskriterier, itervjuer med alla behöriga kadidater och graskig av oberoede sakkuiga samt e represetat frå studet- eller doktoradgruppe som observatör i rekryterigsgruppe. Det bör äve ske e kotroll av att projektet i fråga är av god kvalitet och geomförbart, liksom att erforderlig hadledarkompetes fis. Äve de som kommit i på mer iformella gruder efterlyser e skärpig: Att få e doktoradplats efter lite kokurres skulle höja självförtroedet att ma klarar av det/har kapacitete frå börja. 16

17 Itervjuer i sambad med atagig lyfts fram som ett viktigt komplemet till formella meriter. Vissa av de ataga brier ite det mista för sitt äme. Detta skulle ma kua upptäcka tidigare geom itervjuer. Det är ledsamt att ha måga kollegor som ser det jag upplever som ärmast ett kall bara som e re försörjig. Några framhåller dock svårighetera i att rätt bedöma om e perso lämpar sig för forskarutbildig utifrå e aställigsitervju: [ ] ma ka missa e del viktiga saker som ev ka leda till svårigheter seare uder FoU. Sådat som ite är direkt relaterat till itelliges, me sarare uthållighete, förmåga att plaera och bedöma är det räcker/behövs arbeta mer för idag och dylikt, så att det ite leder till utbrädhet eller otillräckliga resultat för att kua bli klar i tid. [Itervjuer] ka leda till att "säljare" av sig själv tas i framför perso med störst akademisk talag (t.ex. vet vi frå forskig att mä gyas av itervjuer). När väl doktorade är atage bör e bättre itroduktio till utbildige ges. E del doktorader efterlyser bättre iformatio om sådat som doktorades rättigheter och skyldigheter, aställigsförhållade, ev. krav på boede i Uppsala, krav på forskarutbildigskurser, uppföljigsrutier etc. Några iteratioella doktorader efterlyser tillgåg till cetral iformatio på egelska. Ett atal doktorader föreslår att forskarutbildige borde föregås av e formell provaställig. Flera mear att det är e fördel att ha e prövotid: Tror att det är mycket bra om ma får arbeta på istitutioe i form av provaställig eller examesarbete för att käa efter om det är ågot som passar. De som uder e period gått på stipedium som ett slags provaställig uderstryker dock att de skulle föredra att ma kude aställas på "riktigt" i ca 6 må som provaställig och få lö som var pesios- och SGI-grudade. Sypukter på atagige mediciska fakultete Någo ämer att det har skett måga förädrigar är det gäller atagigsförfaradet de seaste åre, och att rekryterige umera sker geom allmä utlysig via arbetsförmedlig och dagstidigar och atagig i kokurres efter skriftlig asöka samt itervju. Det fis dessutom e särskild "atagigsgrupp" som träffar blivade doktorader iför atagig. Det fis äve de som tycker att start ia atagig har sia fördelar och att formell utlysig är oödigt. [ ] Mi situatio som kliisk doktorad och läkare är kaske ite tillämplig på alla, me för mig har det varit utmärkt att kua påbörja forskig ia registrerige som doktorad, varefter mi doktoradtjäst mest utlysts som formalitet. Att ma därmed måste utlysa de aser jag oödigt. E del av dem som är missöjda har erfarehet av att ha ilett utbildige ia formell atagig och defiierar sig som skuggdoktorader. De har ofta varit stipedieförsörjda uder dea tid och iväder mot de försörjigsformes osäkerhet. Mediciska fakultete är de eskilda fakultet som har flest kommetarer på detta tema. 17

18 I pricip atas bara doktorader som reda arbetat ett år på istitutioe (exjobb + projekt). Väldigt få doktorader rekryteras utifrå. Jag aser ite att de ya reglera för atagig med aoserig mm har förädrat detta. För att bli atage till forskarutbildige är det mer eller midre ett krav att ma först "går e kurs" på ett halvår till ett år. Uder dea tid får ma stipedium som försörjig, vilket jag aser gräsar till vad ma ka kalla Skuggdoktorader! Någo beskriver hur atagig i se fas av avhadligsprocesse har medfört att forskarutbildigskursera har kuat geomföras först i slutet av utbildige. Flera beskriver de problematik som ka uppstå är ett projekt utlyses allmät, trots att det fis e tilltäkt kadidat. [ ] Där jag jobbar kommer alltid möjlig doktorad först och söker pegar till sitt eget projekt (oftast med aställig som forskigsassistet). I sådaa fall tar utaoserig bara oödig tid frå arbetsgivare och sökade. Jag tycker att ma borde aosera efter forskigsassisteter som seda utvecklar sitt doktoradprojekt, då skulle det fias e större chas för utomståede att få tjäster. Flera pekar på att ett system där aoserig mest är e formsak leder till resursslöseri, för uiversitetet och eskilda sökade, och betydade iterrekryterig. Det gör dessutom att uiversitetet missar sådaa som evetuellt skulle passa bättre ä u ataga doktorader. Blad dem som är missöjda med atagigsprocedure äms äve oklara bedömigsgruder för atagig och lågsam atagigsprocedur. Kravet på full fiasierig frå start kritiseras av ågra och ågo aser att äldre sökade diskrimieras i atagige. Några har öskemål om att det ska vara tydligare iformatio om villkore för forskarutbildige reda vid start, t ex vilka kurser ma måste gå, vilka semiarieserier som är obligatoriska och är ma ska göra halvtid och vilka krav som då ställs. Det fis äve öskemål om att tydliggöra vilka rättigheter doktorade har är det gäller utveckligssamtal och examiatorssamtal. Flera föreslår att e prövotid ska föregå atagige, samtidigt som stipedieförsörjig kritiseras. Det skulle vara bra att ha möjlighet till e formell prövotid på ett halvår ia ma atas som doktorad. Som det är u går ma ju ofta på stipedium som skuggdoktorad ett halvår eller mer ia ma atas, vilket är bra för att käa sig för på istitutioe och se hur ma fugerar ihop med si hadledare, me det är e otroligt dålig form av försörjig eftersom ma är helt rättslös. Till adra föreslaga förbättrigar hör att göra regelrätta utlysigar där de som är bäst lämpad blir atage, uta att det är bestämt på förhad. Någo ämer också att förhadsgraskige av projekt bör skärpas. Oberoede kritisk graskig av de projekt som asöka om forskarutbildig grudar sig på. Asöka om forskarutbildig skulle behöva basera sig på e forskarpla som kvalitetsmässigt bedömdes på samma sätt som asökigar om forskigsmedel ex via FAS. Doktorade har i iledigsskedet små möjligheter att idetifiera brister i projektet/risker. Forskarutbildigsasvariga/istitutioe mycket viktiga i iledigsskedet i rolle av att säkra att projektet i fråga är av god kvalitet och geomförbart. 18

19 Tillämpig av idividuella studieplaer I e aa fråga uppger 94% av de totala svarsgruppe doktorader att de har e idividuell studiepla. Vid mediciska fakultete svarar 88% att de har e såda (se tabell 6). Tabell 6. Har du e idividuell studiepla? Medici UU -08 (-02) -08 (-02) Ja 88% (77%) 94% (88%) Nej 6% (23%) 3% (12%) Vet ej 22 5% (-) 3% (-) 100% (100%) 100% (100%) De doktorader som har e idividuell studiepla fick besvara ytterligare två frågor om dea. I figur 3 och tabell 7 redovisas resultate av dessa frågor. I figure framgår bl a att e tredjedel (32%) aser att de idividuella studieplae i viss utsträckig fugerar som ett stöd meda ästa hälfte (47%) mear att de i lite eller i mycket lite omfattig är ett stöd i forskarutbildige. Figur 3. I vilke utsträckig fugerar de idividuella studieplae som ett stöd för dig i di forskarutbildig? 50% 40% 32% 30% 20% 23% 24% 19% 10% 0% I mycket lite utsträckig I lite utsträckig I viss utsträckig I stor utsträckig 2% I mycket stor utsträckig Drygt två tredjedelar (69%) vid mediciska fakultete aser att studieplae, i ågo omfattig, har följts upp uder det seaste året. Detta är e lägre adel ä för totalgruppe (80%). Fakultetes motsvarade siffra frå 2002 var 68% 23. Det valigaste svaret, både vid mediciska fakultete och i totalgruppe, är att doktorade och hadledare hade e kortare avstämig. 22 Svarsalterativet fas ite i ekäte I 2002 års ekät fas edast svarsalterative Ja respektive Nej på fråga. 19

20 Tabell 7. Om ja (i tabell 6), aser du att studieplae har följts upp uder det seaste året? Medici -08 UU -08 Ja, e ordelig uppföljig av de gjordes i samtal med mi hadledare 20% 26% Ja, jag och mi hadledare hade e kortare avstämig 32% 32% Ja, me det var mest e formsak och skedde uta diskussio 17% 22% Nej 31% 20% 100% 100% Psykosocial miljö I e fråga fick doktoradera bedöma hur öjda de är med förståelse på istitutioe för deras totala livssituatio. I ekätudersökige 2002 bedömdes, av totalgruppe doktorader, dea aspekt vara e av de viktigaste faktorera i doktorades arbets- och forskigsmiljö. Vid mediciska fakultete har ästa hälfte (46%) valt ågot av de positiva svarsalterative, meda 14% har valt ågot av de egativa är de har tagit ställig till hur öjda de är med dea aspekt (se figur 4). De uttryckta tillfredsställelse i dea fråga visar tydliga skillader mella vissa av fakultetes istitutioer, se bilaga 3 och 5. Figur 4. Bedöm hur öjd du är med följade: Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio (t ex vad gäller möjligheter till föräldraledighet, vård av sjukt bar etc) Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio 50% 40% 30% 26% 20% 19% 20% 21% 10% 5% 9% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Doktoradera vid fakultete är ågot mer öjda med de psykosociala miljö i doktoradgruppe ä med de psykosociala miljö på istitutioe som helhet. På de femgradiga skala har sex av tio valt ågot av de positiva svarsalterative gällade hur öjda de är med de psykosociala miljö i de ega doktoradgruppe, meda 13% har valt ågot av de egativa svarsalterative. E lägre adel, kappt hälfte (47%) har valt ågot av de positiva svarsalterative avseede hur öjda de är med de psykosociala miljö på istitutioe som 20

21 helhet. Jämfört med hela uiversitetet ser bilde likade ut då e högre adel är öjda med de psykosociala miljö i doktoradgruppe (två tredjedelar har valt ågot av de två positiva svarsalterative) jämfört med motsvarade adel för de psykosociala miljö på istitutioe (45%). Äve i dessa frågor fis istitutiosskillader. Figur 5. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö i doktoradgruppe De psykosociala miljö i doktoradgruppe 50% 40% 35% 30% 25% 20% 19% 10% 3% 10% 9% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Figur 6. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö på istitutioe som helhet De psykosociala miljö på istitutioe som helhet 50% 40% 36% 30% 29% 20% 10% 4% 11% 11% 9% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt 21

22 Doktoradera fick bedöma ytterligare ett atal aspekter i si forskigs- och arbetsmiljö, se figur 7. Det framgår bl a att e stor adel istämmer i hög eller hög grad i att doktoraderas åsikter beaktas i forskargruppe/motsvarade midre ehet (79%), att de vet var de ska väda sig om de har problem med ågo del av forskarutbildige (71%) samt att de upplever att de har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare (70%). Däremot istämmer drygt fyra av tio (44%) i hög eller hög grad i att de ofta upplever egativ stress i relatio till si forskarutbildig, och fyra av tio istämmer på motsvarade vis i att de ofta käer sig esamma och isolerade i si forskarutbildig. Äve för de aspekter som redovisas i figur 7 fis tydliga skillader mella fakultetes istitutioer. Se bilaga 3 och 6! 22

23 Figur I hur hög grad istämmer du i följade påståede? I mi forskargrupp/motsvarade midre ehet beaktas doktoraderas åsikter 46% 33% 14% 5% Jag upplever att jag har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare Jag vet var jag ska väda mig om jag har problem med ågo del av mi forskarutbildig 32% 29% 38% 42% 25% 21% 5% 7% i hög grad i gaska hög grad i gaska låg grad Vid mi istitutio beaktas doktoraderas åsikter 18% 40% 18% 7% 17% ite alls Vet ej / ej aktuellt Jag upplever ofta egativ stress i relatio till mi forskarutbildig 16% 28% 44% 11% Jag käer mig ofta esam och isolerad i mi forskarutbildig 13% 27% 34% 25% Brister i de psykosociala arbetsmiljö har varit till hider för mig i mitt forskigsarbete uder det seaste året 13% 13% 31% 41% 0% 20% 40% 60% 80% 100% E statistisk aalys av ova ämda påståede avseede kö visar sigifikata skillader för totalgruppe doktorader beträffade att kvior, i lägre grad ä mä, upplever att de har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare, samt att kvior äve i högre grad upplever egativ stress i relatio till si forskarutbildig. Äve för doktoradera vid mediciska fakultete fis ett sigifikat sambad avseede påståedet Jag upplever att jag har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare, geom att doktorader som är kvior i lägre utsträckig ä doktorader som är mä istämmer i påståedet. 24 Observera att för vissa påståede är det positivt om e stor adel av doktoradera istämmer. För adra är det emellertid egativt om e stor adel av doktoradera istämmer. 23

24 Arbetsbelastig E ekätfråga hadlade om arbetsbelastige uder forskarutbildige. Av figur 8 framgår bl a att två tredjedelar (67%) av doktoradera vid fakultete aser att arbetsbelastige varke är för låg eller för hög meda e kapp tredjedel (31%) aser att de är för hög (eller alldeles för hög). Av totalgruppe vid UU svarar sju av tio (69%) att arbetsbelastige varke är för hög eller för låg meda tre av tio (29%) aser att de är för hög eller alldeles för hög. Figur 8. Hur upplever du arbetsbelastige iom forskarutbildige? Arbetsbelastige iom forskarutbildige? 80% 60% 67% 40% 20% 27% 0% 0% 3% Alldeles för låg För låg Varke för låg eller för hög För hög 4% Alldeles för hög 24

25 4. Hadledig och avhadligsarbete Hadledigssituatioe i stort Flera av ekätes frågor behadlar hadledige och avhadligsarbetet. I e av frågora fick doktoradera ta ställig till påståedet Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året. Åtta av tio (79%) istämmer hög eller i hög grad i detta påståede. Sammalagt cirka e femtedel istämmer låg grad (16%) respektive ite alls (5%) (se figur 9). Figur 9. Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året 50% 40% 37% 42% 30% 20% 16% 10% 0% 5% ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad i hög grad 1% Vet ej Nästa alla doktorader vid fakultete har e eller flera biträdade hadledare, dea adel har ökat jämfört med 2002 då tre fjärdedelar (76%) uppgav att de hade e biträdade hadledare. För totalgruppe doktorader är motsvarade siffror 96% år och 64% år Tabell 8. Har du ågo/ågra biträdade hadledare? 25 Medici UU -08 (-02) -08 (-02) Ja 99% (76%) 96% (64%) 26 Nej 1% (24%) 4% (36%) 100% (100%) 100% (100%) 25 I 2002 års ekät formulerades fråga: Har Du e biträdade hadledare?. 26 I 2002 års ekät fas det två ja-svarsalterativ; Ja, e ma och Ja, e kvia. Summa av dem som valt ågot av dessa två svarsalterativ redovisas i tabelle uder Ja. 25

26 De flesta av doktoradera vid mediciska fakultete, liksom vid UU totalt, får mest hadledig av sia huvudhadledare meda cirka e fjärdedel (26%) i praktike får mest hadledig av sia biträdade hadledare (se tabell 9). Tabell 9. Om ja, får du i praktike mest hadledig av di/dia biträdade hadledare? 27 Medici UU -08 (-02) -08 (-02) Ja 26% (23%) 25% (35%) Nej 74% (77%) 75% (65%) 100% (100%) 100% (100%) Frekvese i hadledarkotakter Tre frågor i ekäte hadlar om frekves och omfattig av hadledige. Doktoradera har besvarat frågor om hur ofta de har ågo form av hadledigskotakt med si/sia hadledare, hur öjda de är med hadlediges omfattig i tid, samt har tagit ställig till huruvida de är osäkra på hur ofta de ka träffa si hadledare. Svarsfördelige för fråga Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/dia hadledare? redovisas i figur 10 eda. Där framgår bl a att det valigaste svaret för doktoradera vid mediciska fakultete är att de har ågo form av hadledarkotakt mist e gåg per vecka, vilket 38% har uppgivit. Ugefär e fjärdedel vardera har hadledarkotakt mist e gåg varaa vecka (26%) respektive mist e gåg per måad (22%). Figur 10: Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/dia hadledare? Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di hadledare? Mist e gåg/vecka 38% Mist e gåg/varaa vecka 26% Mist e gåg/måad 22% Mist tre gåger/termi 8% Mist e gåg/termi 5% Mer sälla ä e gåg/termi 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 27 I 2002 års ekät formulerades fråga Är Di biträdade hadledare de perso som Du i praktike får mest hadledig av?. 26

27 Hur öjda är då de svarade med dea omfattig av hadledige? I figur 11 redovisas hur doktoradera vid mediciska fakultete bedömer si tillfredsställelse på e fem-gradig skala. Drygt hälfte (56%) har valt ågot av de positiva svarsalterative meda 19% har valt ågot av de egativa. Detta motsvarar ett medelvärde på 3,6 på de fem-gradiga skala. Motsvarade adel för hela UU är 3,7. Figur 11. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadlediges omfattig i tid Hadlediges omfattig i tid 50% 40% 30% 25% 25% 31% 20% 13% 10% 6% 0% Mycket missöjd Mycket öjd 1% Vet ej / ej aktuellt Doktoradera fick äve ta ställig till påståedet Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare. Vid fakultete istämmer ästa tre fjärdedelar (73%) ite alls eller låg grad, meda e fjärdedel (26%) istämmer i hög eller gaska hög grad i påståedet. Variatioe mella fakultetes istitutioer framgår av bilagora 3 och 6. Tabell 10. Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare Medici UU -08 (-02) -08 (-02) i hög grad 9% (7%) 9% (8%) hög grad 17% (13%) 19% (15%) låg grad 30% (22%) 29% (25%) ite alls 43% (58%) 42% (51%) Vet ej/ej aktuell 0% (1%) 2% (1%) 100% (100%) 100% (100%) 27

28 Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Doktoradera har fått bedöma ett atal förhållade som rör hadledarrelatioe och hadledigsstödet. I tabell 11 redovisas medelvärdea avseede tillfredsställelse för dessa förhållade. I tabelle ser vi att av ämda aspekter avseede hadledarrelatioe och hadledigsstödet är doktoradera vid fakultete mest tillfredsställda med hadledares itresse för avhadligsämet och hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle. Midre öjda är de svarade med hadledares hjälp att förmedla kotakt med adra sveska respektive iteratioella forskare. Jämfört med totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet skiljer sig medelvärdea ite ämvärt. Istitutiosskillader framgår av bilagora 3 och 5. Tabell 11. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i fråga om hadledarrelatioe och hadledigsstödet ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5). 28 Medelvärde tillfredsställelse Medici Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (-02) -08 (-02) Hadledares itresse för mitt avhadligsäme 4,1 (4,2) 4,1 (4,1) Hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt 4,0 (4,1) 3,9 (4,0) arbete efter ett hadledigstillfälle 29 De uppmutra jag får frå hadledare att presetera 3,8 (4,2) 3,8 (3,8) mi forskig geom t ex publikatioer och kofereser Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag 3,7 (3,8) 3,7 (3,6) kört fast 30 Hadledarstödet uder arbetets gåg 3,7 (3,8) 3,7 (3,6) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra 3,3 (3,3) 3,3 (3,2) iteratioella forskare Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra sveska forskare 3,3 (3,3) 3,2 (3,2) I ekäte 2002 fick de då aktiva doktoradera äve ta ställig till hur viktiga olika aspekter var i forskarutbildige. De tre aspekter, av ova ämda, som doktoradera vid Uppsala uiversitet då bedömde som viktigast har eda valts ut för e ärmare redovisig av hur svarsfördelige avseede med-fak doktoraderas tillfredsställelse ser ut (se figur 12-14). 28 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de fem-gradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 29 År 2002 formulerades fråga Uppmutra att arbeta vidare efter ett hadledigstillfälle. 30 År 2002 formulerades fråga Stöd frå hadledare eller adra är jag tycker att jag kört fast. 28

29 Figur 12. Bedöm hur öjd du är med följade: Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag kört fast Stöd frå hadledare är jag tycker att jag har kört fast 50% 40% 30% 30% 33% 20% 17% 10% 7% 10% 2% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Figur 13. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadledares itresse för mitt avhadligsäme Hadledares itresse för mitt avhadligsäme 50% 49% 40% 30% 25% 20% 13% 10% 9% 0% 3% Mycket missöjd Mycket öjd 1% Vet ej / ej aktuellt 29

30 Figur 14. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadledarstödet uder arbetets gåg Hadledarstödet uder arbetets gåg 50% 40% 34% 30% 22% 24% 20% 13% 10% 6% 0% Mycket missöjd Mycket öjd 0% Vet ej / ej aktuellt Ekäte iehöll ytterligare ett frågebatteri om hadledige, vars svar redovisas i figur 15. E hög adel av de svarade vid fakultete istämmer hög eller i hög grad i påståedea Jag har ett stort förtroede för mi hadledare (80%), Jag tycker att balase mella krav och stöd frå mi hadledare är god (74%) och Jag tycker att hadledigstillfällea ger tillräcklig kotroll av att avhadligsarbetet löper som det ska (68%). Nästa hälfte (49%) av respodetera istämmer hög eller i hög grad i att det är svårt att veta vilka krav som ställs på dem som doktorad och fyra av tio aser på motsvarade vis att det är svårt att veta vilka krav ho/ha ka ställa på si hadledare. Några av påståedea fas äve med i ekäte Vid e jämförelse av dessa svar, vad gäller mediciska fakultete, är bilde ugefär desamma. För de aspekter som redovisas i figur 15 fis tydliga skillader mella fakultetes istitutioer, se bilaga 6! 30