Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet"

Transkript

1 Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Samhällsveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Aika Ludmark Augusti 2009

2

3 INNEHÅLL 1. Iledig...3 Bakgrud och syfte... 3 Urval och svarsfrekves... 4 Aalys... 5 Rapportes iehåll och struktur... 6 Istitutiosskillader Beskrivig av doktoradgruppe Forskigs- och arbetsmiljö...10 Atagige till forskarutbildige Tillämpig av idividuella studieplaer Psykosocial miljö Arbetsbelastig Hadledig och avhadligsarbete...23 Hadledigssituatioe i stort Frekvese i hadledarkotakter Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Hadledigsprocesse Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig...38 Pedagogisk meriterig och udervisigserfareheter Deltagade i de pedagogiska grudkurse Efter disputatioe...44 Möjlighet att avsluta doktoradstudiera i tid Iför framtide Förslag till förbättrigar av forskarutbildige Sammafattade kommetar

4 BILAGOR BILAGA 1 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet BILAGA 2 Svarsfördelig över ikoma svar fördelade på fakultet 2002 BILAGA 3 Svarsfördelige över ikoma svar avseede samhällsveteskapliga fakultete fördelade på istitutio BILAGA 4 Svarsfördelige över ikoma svar avseede samhällsveteskapliga fakultete fördelade på istitutio 2002 BILAGA 5 Istitutiosmedelvärde för fråga 11, 18 och 28 BILAGA 6 Översiktliga svarsfördeligar för frågora 13, 19, 23-27, 29, 34 och 38a fördelade på istitutio BILAGA 7 Ekät: Vad tycker du om dia doktoradstudier? 2

5 1. Iledig Bakgrud och syfte Vid Uppsala uiversitet bedrivs ett aktivt kvalitetsarbete. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet framhålls att systematiska uppföljigar ska ge sakligt uderlag till förbättrigar iom utbildig, forskig och samverka. 1 Föreståede udersökig om doktoraderas uppfattigar geomförs i elighet med Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet E tidigare ekätudersökig av doktoraderas åsikter om si forskarutbildig geomfördes uder 2002/ och omfattade alla doktorader med 20% aktivitetsivå eller mer uder hösttermie Dessa fick, uder våre 2002, besvara e postekät. Ekäte utformades i samverka med flera olika doktoradgrupper och de diskuterades också med asvariga och/eller represetater för olika fakulteter. års ekät är e vidareutvecklig av de ekät som avädes i 2002 års udersökig. Ett flertal av ekätfrågora är desamma, vilket möjliggör jämförelser över tid. E vidareutvecklig av ekäte har emellertid skett bl a i ljuset av erfareheter frå de tidigare ekätudersökige. Vissa frågor har strukits till förmå för adra och vissa omformulerigar har gjorts. I Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet lyfts de etablerade akademiska arbetsformera som semiarier och adra former av kritisk graskig fram som cetrala för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet (UU). Av det skälet prioriterades e ytterligare utvecklig av blad aat frågeavsittet om semiarieverksamhete i års ekät. Äve dea ekät diskuterades med doktoradrepresetater och hadledare. Syftet med ekätudersökige är att ge asvariga för forskarutbildige på olika ivåer ett uderlag som beskriver doktoraderas uppfattigar om och erfareheter av olika aspekter av si forskarutbildig. Resultate ska kua avädas i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige. I lije med kvalitetsarbetsprogrammet vid Uppsala uiversitet ska kvalitetsarbetet är det är möjligt itegreras i de rutier som fis för verksamhetsplaerig och verksamhetsuppföljig. När de tidigare utvärderige av forskarutbildige geomfördes följdes ekätudersökige av e självvärderig på istitutiosivå. Dea omgåg ska istället områdesämdera och de utbildigsveteskapliga fakultetsämde i si verksamhetspla iför 2010 age prioriterat kvalitetsarbete iom forskarutbildige. 4 Det iebär att plaerade åtgärder till följd av resultate i doktoradstudie med fördel ka redovisas i verksamhetsplae. 1 Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet, UFV /556 2 Åtgärdsprogram för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet -2010, UFV /577 3 E sammaställig av resultate redovisas i rapporte Doktoraderas åsikter om si utbildig. Ett led i kvalitetsutvecklige av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet, Aika Ludmark (2003), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. I utvärderige 2002/2003 av forskarutbildige vid Uppsala uiversitet var ekätudersökige det första av tre steg. I steg två gjordes självvärderigar på istitutiosivå och i steg tre aalyserade fakultetsämdera självvärderigara och tog ställig till vilka åtgärder som var möjliga att vidta för att förbättra kvalitete i forskarutbildige. 4 Redovisige ska ske i elighet med avisigar i Uderlag för verksamhetsplaerig för 2010 och uppföljig av 2009 (säds ut uder våre 2009). 3

6 Det bör betoas att framställige bygger på doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig. Urval och svarsfrekves E ekät skickades våre till de doktorader vid Uppsala uiversitet som eligt studiedokumetatiossystemet Uppdok hade e aktivitetsgrad på mist 20% uder hösttermie Edast doktorader ataga efter sista jui 1998 igick i urvalet. Alla doktorader som hade e giltig e-post-adress registrerad i AKKA 5 fick ekäte som webbekät. Detta kompletterades med att e pappersekät skickades till dem som sakade e- post-adress samt till dem som ite fick tillgåg till webbekäte på grud av returerad e- post. Om mottagare hade problem med att logga i till webbekäte erbjöds ha/ho dessutom möjlighete att få e pappersversio av ekäte skickad till sig. För att respodetera skulle få tillgåg till webbekäte krävdes persolig iloggig via CAS 6. Detta för att säkerställa att edast de i urvalet skulle kua besvara ekäte och edast e gåg. Webbekäte och påmielseutskicke till dea admiistrerades av Medfarm DoIT 7. Höste 2007 hade 1717 persoer e aktivitetsgrad om mist 20% i forskarutbildige vid Uppsala uiversitet (och var ataga efter de sista jui 1998) av dessa persoer hade e e-postadress och fick till dea skickat e uppmaig att besvara ekäte i bifogad läk. Blad dessa returerades e-poste i 107 fall. De som ite åtts av e-poste fick, tillsammas med dem som helt sakade e e-postadress (41 persoer), istället e pappersekät skickad till si hemadress. var det 148 persoer som på detta vis skulle tillsädas e pappersekät. Emellertid sakades det adressuppgift alterativt returerades postekäte på grud av felaktig adress i 43 fall. Detta iebär att totalt 105 doktorader fick ta del av ekäte via post. har 1674 persoer givits möjlighet att besvara ekäte oavsett distributiossätt. Ekäte skickades ut första gåge uder maj. sädes sex påmielser för webbekäte och tre påmielser till dem som fick pappersversioe. Sista påmielse skickades uder september och webbekäte stägde de första oktober. vid Uppsala uiversitet besvarade 943 persoer ekäte. Detta medför e svarsfrekves på 56% (943 av 1674) för totalgruppe. För merparte av fakultetera har kviora e ågot högre svarsfrekves. Doktoradekäte fas att tillgå i e svesk respektive e egelsk versio, 88 persoer (9% av det totala atalet svarade) valde att besvara ekäte på egelska. Vid samhällsveteskapliga fakultete fas det ht -07 totalt 232 doktorader med e aktivitetsgrad på 20% eller mer (ataga efter de sista jui 1998) med aktuell adress. Av dessa ikom 153 ekätsvar vilket iebär e svarsfrekves på 66% (153 av 232 persoer) vid samhällsveteskapliga fakultete. 5 Uppsala uiversitets katalog- och behörighetssystem. 6 CAS=Cetral webbautetiserig; ett behörighetssystem vid Uppsala uiversitet där avädaram och löseord ska ages. 7 E avdelig vid områdeskasliet för medici och farmaci som syftar till att främja lärares avädig av ITverktyg. 4

7 E bortfallsaalys med avseede på kö och ålder visar att det i totalgruppe svarade doktorader vid UU fis e viss överrepresetatio av kvior 8, meda åldersfördelige mycket väl speglar fördelige i urvalet. För samhällsveteskapliga fakultete visar bortfallsaalyse att svarsfördelige ite skiljer sig ämvärt mella kvior och mä för dem som har svarat och de totala doktoradgruppe vid samhällsveteskapliga fakultete. I svarsgruppe fis 63% kvior och 37% mä och i de totala gruppe doktorader vid samhällsveteskapliga fakultete fis 60% kvior och 40% mä. E ågot högre svarsfrekves för doktoradera som är kvior överesstämmer med resultate för de totala svarsgruppe. (Se de första tabelle i bilaga 1.) Bortfallsaalyse vad gäller ålder visar att svarsfördelige i de olika ålderskategoriera ite skiljer sig ämvärt mella svarsgruppe och de totala urvalsgruppe vid samhällsveteskapliga fakultete. I ågra estaka fall blad samtliga svarade doktorader vid UU har persoe agivit e istitutiostillhörighet och e aa fakultetstillhörighet. Vi har då valt att kosekvet följa idivides ega agivelser. Aalys Ekäte iehåller frågor med fasta svarsalterativ och i vissa fall öppa frågor där doktoradera får svara med ega ord. De sveska versioe av ekäte fis i bilaga 7. De kvalitativa svare på ekätes öppa frågor har kodats och kategoriserats med stöd av NVivo. Kodige av de öppa svare har gjorts i syfte att idetifiera tema som kompletterar de kvatitativa data. E deskriptiv jämförelse görs med vissa av resultate frå 2002 års doktoradekät. För att uderlätta jämförelser liksom för att kua ragorda frågora redovisas i flera av rapportes tabeller medelvärde för de frågor (frågora 11, 18 och 28) där doktoradera ombads ta ställig på e femgradig skala där 1=Mycket missöjd och 5=Mycket öjd 9. Exakta svarsfördeligar för dessa frågor fis i bilaga 1 för -resultate och i bilaga 2 för resultate. Iget test av statistiska skillader mella 2002 och års resultat har geomförts då båda udersökigara är totaludersökigar. Med utgågspukt frå att tidigare studier 10 har visat på vissa skillader avseede hur kvior respektive mä i akademi uppfattar si arbetsmiljö, har vissa statistiska aalyser med Ma- Whiteymetode avseede evetuella kösskillader geomförts. Sådaa aalyser har gjorts för samtliga påståede i figurera 7 och 23, och resultate redovisas i aslutig till respektive figur. Dessutom har kviors respektive mäs kommetarer avseede frågora om framtide (fråga 38 c-e) aalyserats separat. E mer omfattade aalys av bl a evetuella kösskillader i doktoraderas åsikter kommer att redovisas i e totalrapport för hela Uppsala uiversitet. 8 Adele kvior i urvalsgruppe var 49% meda 56% av svarsgruppe var kvior. 9 I 2003 års rapporterig av 2002 års resultat kodades ekätsvare så att 1=Mycket öjd och 5=Mycket missöjd. För att uderlätta jämförelse har dessa resultat kodats om eligt 1=Mycket missöjd och 5=Mycket öjd. 10 Se t ex Arbetsförhållade för kvior som är doktorader, Moika Appel och Olof Igesso (), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet och Uppfattigar om sylig/osylig kösdiskrimierig. E ekätudersökig riktad till lärarkollegiet på farmaceutiska fakultete 2006, Maria Wolters (2007), Ehete för kvalitet och utvärderig, Uppsala uiversitet. 5

8 Rapportes iehåll och struktur I föreliggade rapport redovisas resultate för samhällsveteskapliga fakultete. Först beskrivs doktoradgruppe med avseede på ågra bakgrudsvariabler. Därefter preseteras resultate uder ett atal rubriker: Forskigs- och arbetsmiljö Hadledig och avhadligsarbete Semiarieverksamhet Kurser iom forskarutbildige Pedagogisk meriterig och udervisig Efter disputatioe Förslag till förbättrigar av forskarutbildige Sammafattade kommetar För de frågor som har buda svarsalterativ redovisas i ett atal tabeller eller figurer resultate för samhällsveteskapliga fakultete som helhet samt också ofta för totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet. I de frågor där det fis stora skillader mella fakultetes olika istitutioer (med mist tio svarade) avseede doktoraderas tillfredsställelse med olika förhållade och aspekter, äms detta valigtvis i texte. För de öppa frågora redovisas iledigsvis i respektive avsitt de tema som har idetifierats i de kvalitativa aalyse för de totala svarsgruppe relativt utförligt mot bakgrud av att de har bedömts vara av ett geerellt itresse oavsett fakultet. Därefter kommeteras och exemplifieras hur doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete har besvarat de öppa frågora. I de frågor där jämförelse med 2002 ka göras redovisas dessa siffror i e ege kolum iom paretes till höger om års resultat. För iformatio om hur måga som har besvarat e viss fråga () hävisas till respektive bilaga. I rapportes tabeller och figurer redovisas atalet svarade edast är e relativt stor adel ite har besvarat fråga. För att belysa hur samhällsveteskapliga fakultetes resultat förhåller sig till övriga fakulteters resultat, liksom till resultate för UU i si helhet redovisas i bilaga 1, fråga för fråga, resultate för samtliga fakulteter samt totalresultatet för hela doktoradgruppe vid Uppsala uiversitet. Motsvarade resultat frå 2002 års udersökig fis i bilaga 2. För att uderlätta jämförbarhete är frågeumrerige i bilagora där 2002 års resultat redovisas desamma som i års ekät. I bilaga 3 fis svare frå de ega fakultetes doktorader uppdelade efter istitutiostillhörighet. Vid färre ä tio svarade () vid e istitutio igår, av itegritetsskäl, dessa svar edast i totale för fakultete. I bilaga 4 redovisas resultate frå 2002 års ekätudersökig med fördelig på olika istitutioer. Resultate på istitutiosivå redovisas edast för de istitutioer där mist tio doktorader i års studie har besvarat ekäte. Urvalet av frågor för ärmare presetatio i rapporte har bl a utgått frå de bedömigar som doktoradera i 2002 års ekätudersökig gjorde av hur viktiga olika frågor är, samt cetrala aspekter för kvalitetsarbetet eligt Program för kvalitetsarbetet vid Uppsala uiversitet. 6

9 I rapporte beskrivs doktoraderas ekätsvar i olika avseede. Äve om e viss diskussio av resultate görs i rapporte är det viktigt att e aalys av täkbara orsaker till resultate diskuteras vid berörd fakultet/istitutio i ljuset av de lokala förutsättigara. E såda diskussio uderlättar idetifierig av lämpliga åtgärder. Istitutiosskillader När resultate för fakulteteras istitutioer aggregeras för fakultete som helhet framkommer ite variatioe i resultat mella olika istitutioer. Ur ett istitutios- och ledigsperspektiv är det därför ageläget att reflektera över resultate vid de ega istitutioe. Det fis påtagliga skillader mella fakultetes istitutioer i de flesta frågor där doktoradera har fått värdera si tillfredsställelse med olika förhållade och aspekter. Svarsfördeligara för alla frågor med fördelig på fakultetes istitutioer fis som tidigare ämts i bilagora 3 och 4. Läsare bör otera att svarsfrekvese på istitutiosivå varierar mella 54% till 85%, vilket framgår av bilaga 3. E sabb överblick över e del av dessa skillader fis dels i bilaga 5 där medelvärdea för frågora 11, 18 och 28 redovisas för fakultetes istitutioer, dels i bilaga 6 där adele som istämmer hög eller hög grad redovisas för frågora 13, 19, 29, 34 och 38a med fördelig på olika istitutioer. I bilaga 6 redovisas också adele som besvarat frågora om semiariera vid istitutioe med ågot av svarsalterative Ja, alltid eller Ja, mestadels. I det avslutade kapitlet, som iehåller e sammafattig och vissa kommetarer av resultate, preciseras äve de mest påtagliga istitutiosskilladera. I de övriga kapitle berörs skillader mella fakultetes istitutioer edast geom att förekomste av särskilt markata differeser äms (uta preciserigar). 7

10 2. Beskrivig av doktoradgruppe Totalgruppe som har besvarat ekäte framgår av tabell 1. Dea grupp utgör de totalgrupp doktorader som samhällsveteskapliga fakultetes resultat jämförs med i föreliggade rapport. 11 Av tabell 1 framgår att de olika fakultetera igår i totale med olika adelar, t ex utgör tekisk-aturveteskaplig fakultet 34% av totalgruppe och mediciska fakultete 28%, vilket läsare bör ha i beaktade vid läsige av rapporte. Tabell 1. Vid vilke fakultet är du doktorad? Atal Procet Historisk-filosofisk 61 6% Språkveteskaplig 40 4% Samhällsveteskaplig % Teologisk 16 2% Juridisk 16 2% Medicisk % Farmaceutisk 62 7% Tekisk-aturveteskaplig % Utbildigsveteskaplig 8 1% % Svare frå 153 doktorader vid samhällsveteskapliga fakultete utgör uderlaget för dea rapport. Av dessa är 63% kvior och 37% är mä. Vad gäller åldersfördelige är kappt hälfte (45%) 30 år eller ygre, drygt e fjärdedel (28%) mella 31 och 35 år och lika stor adel (28%) 36 år eller äldre. Två tredjedelar har si grudexame frå Uppsala uiversitet, drygt e femtedel frå ett aat sveskt lärosäte och drygt e tiodel har si grudexame frå ett utlädskt lärosäte, se tabell 2. Tabell 2. Var har du tagit ut di grudexame? Samhällsvet. fakultet -08 UU -08 Uppsala uiversitet 67% 62% Aat sveskt lärosäte 22% 23% Utlädskt lärosäte 12% 14% 100% 100% 11 Vid dessa jämförelser igår äve resultate för samhällsveteskapliga fakultete i resultate för totalgruppe. 8

11 E dryg tredjedel (34%) av doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete har förbrukat 3 år eller mer av si forskarutbildigstid, meda ågot fler (36%) har avät midre ä två år av de totala tide. Av dem som har besvarat doktoradekäte har 16% vid samhällsveteskapliga fakultete och 14% av totalgruppe och huit disputera 12 (se tabell 3). Tabell 3. Hur mycket av di effektiva forskarutbildigstid (totalt 4 år) har du förbrukat, dvs exklusive udervisigstid, föräldraledighet etc? Samhällsvet. fakultet -08 UU -08 Midre ä 1 år 16% 11% 1 år eller mer me midre ä 2 år 20% 21% 2 år eller mer me midre ä 3 år 13% 18% 3-4 år 24% 27% Mer ä 4 år me jag har äu ite disputerat 10% 10% Jag har disputerat 16% 14% 100% 100% Sex av tio (60%) av doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete har e aställig som doktorad. Drygt e av tio (12%) har utbildigsbidrag, meda kappt e tiodedel (9%) har stipedium (se tabell 4). Tabell 4. Vilke huvudsaklig försörjig har du u? Samhällsvet. fakultet -08 (Samhällsvet. fakultet -02) UU -08 (UU -02) Aställig som doktorad 13 60% (59%) 62% (56%) Assistettjäst 2% (3%) 2% (2%) Aställig som adjukt 1% - 1% - Utbildigsbidrag 12% (8%) 12% (9%) Studiemedel, CSN 0% (0%) 0% (1%) Aställig utaför lärosätet 14 7% (0%) 8% (2%) Stipedium 9% (9%) 5% (7%) Aa fiasierig 15 9% (21%) 11% (24%) 100% (100%) 100% (100%) 12 Att dessa disputerade igår i urvalet kommer sig av att urvalet består av dem som var aktiva som doktorad uder hösttermie -07 (de seast tillgägliga registrerige i Uppdok är ekäte gick ut uder våre -08). De svarade uppmaades att besvara ekäte utifrå si situatio uder de seaste termie som aktiv doktorad. 13 Svarsalterativet formulerades Doktoradtjäst i 2002 års ekät. 14 Svarsalterativet sakades i 2002 års ekät, istället fas svarsalterativet Idustridoktorad, vilket 2% av totalgruppe då uppgav. Ige av doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete hade i 2002-studie markerat svarsalterativet Idustridoktorad. 15 De svarade vid samhällsveteskapliga fakultete som markerat alterativet Aa fiasierig har agivit e rad olika former för fiasierig, t ex allt frå besparigar, privata bakmedel och lå till föräldraledighet och deltidsaställig som lärare. 9

12 3. Forskigs- och arbetsmiljö De svarade fick ta ställig till ett övergripade påståede om si forskarutbildig: Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt. Av figur 1 framgår att e övervägade majoritet vid samhällsveteskapliga fakultete istämmer hög eller i hög grad i påståedet. Kappt e femtedel (19%) istämmer dock låg grad eller ite alls. Det fis e ite obetydlig variatio mella fakultetes istitutioer i dea fråga, vilket framgår av bilaga 3 och 6. Figur 1. Jag är mycket öjd med mi forskarutbildig så här lågt 50% 48% 40% 30% 33% 20% 18% 10% 0% 1% ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad i hög grad 1% Vet ej Doktoradera har fått bedöma hur öjda de är med ett atal förhållade i si forskigsoch arbetsmiljö. De fick ta ställig på e femgradig skala som sträcker sig frå Mycket missöjd till Mycket öjd. I tabell 5 ages medelvärde för hur öjda doktoradera är med de olika aspektera. När respodetera i 2002 års ekätudersökig äve fick bedöma hur viktiga de olika aspektera var bedömdes bl a tillgåg till biblioteks- och databasresurser respektive arbetsplats samt förståelse för doktorades totala livssituatio som de allra mest viktiga. 16 De aspekter som -doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete är mest tillfredsställda med är tillgåge på arbetsplats, tillgåge till biblioteks- och databasresurser samt övriga tekiska och praktiska resurser, möjlighete att åka på koferes, formera för atagige till forskarutbildige, de psykosociala miljö i doktoradgruppe och de ega prestatioera. De aspekter som får lägst omdöme är, som framgår av tabell 5, de psykosociala miljö på istitutioe som helhet och tillgåge till såväl atioella som iteratioella forskarkotakter/ätverk. 16 Observera att alla påståede ite var med i 2002 års ekät. 10

13 För de flesta av de förhållade som redovisas i tabell 5 fis det betydade skillader mella vissa av fakultetes olika istitutioer. Skillade mella högsta och lägsta medelvärde varierar mella 0,8 och 1,8. I bilaga 5 redovisas medelvärdea för alla istitutioer (med fler ä tio svarade) för de förhållade som igår i tabell 5. Se äve fråga 11 och 12 i bilaga 3! Vid e jämförelse med vad doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete tyckte 2002 tederar -doktoradera vara ågot mer öjda avseede flera av edaståede förhållade, mest påfallade är dock de större tillfredsställelse med möjlighete att åka på koferes. Jämförs doktoraderas svar vid samhällsveteskapliga fakultete som helhet med dem för totalgruppe doktorader vid Uppsala uiversitet är resultate relativt lika för de förhållade och aspekter som ages i tabell 5. Tabell 5. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i deras forskigs- och arbetsmiljö ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5) 17 Medelvärde tillfredsställelse Samhällsvet. fak. -08 (-02) Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (UU-02) Tillgåg till arbetsplats på istitutioe ikl. dator etc. 4,5 (4,3) 4,4 (4,2) Tillgåg till biblioteks och databasresurser 4,5 (4,3) 4,6 (4,3) Tillgåg till övriga tekiska och praktiska resurser som krävs för mitt forskigsarbete 3,9 (3,7) 4,0 (3,8) Möjlighet att åka på koferes 3,9 (3,5) 3,9 (3,7) De psykosociala miljö i doktoradgruppe 18 3,8 (3,7) 3,8 (3,7) Formera för atagige till forskarutbildige 3,8-3,6 - Mia ega prestatioer hittills uder forskarutbildige 3,8-3,7 - Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio 3,7 (3,5) 3,7 (3,6) Utveckligssamtal med hadledare/prefekt/aa asvarig 3,4-3,3 - Mi itroduktio till forskarutbildige 3,4-3,2 - Tillgåg till iteratioella forskarkotakter/ätverk 3,3 (3,3) 3,4 (3,3) De psykosociala miljö på istitutioe som helhet 19 3,3 (3,1) 3,3 (3,2) Tillgåg till atioella forskarkotakter/ätverk 3,3 (3,3) 3,3 (3,3) I tabelle har frågora ragordats efter medelvärdet. Då det primära syftet har varit att ragorda frågora ibördes har medelvärdesmåttet och ite mediae aväts trots att svarsfördeligara för måga av frågora är skeva med tygdpukt mot hög vikt. Tabelle redovisar äve 2002 års resultat som ett uderlag att relatera till. På ästkommade sidor preseteras vissa av tabelles resultat mer utförligt. 17 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 18 I ekäte 2002 fick respodetera ta ställig till de studiesociala miljö i doktoradgruppe. 19 I ekäte 2002 fick respodetera ta ställig till de studiesociala miljö på istitutioe som helhet. 11

14 Atagige till forskarutbildige När respodetera vid samhällsveteskapliga fakultete bedömer hur öjda de är med formera för atagige till forskarutbildige har 61% valt ågot av de två positiva skalstege, meda 11% har valt ågot av de två egativa svarsalterative. Se figur 2 eda. Figur 2. Bedöm hur öjd du är med följade: Formera för atagige till forskarutbildige Formera för atagige till forskarutbildige 50% 40% 33% 30% 20% 23% 28% 10% 4% 7% 5% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Sypukter på atagigsprocedure uiversitetet i si helhet I aslutig till fråga fick doktoradera äve besvara de öppa fråga Vad är det mer specifikt i formera för atagige som du är missöjd/öjd med? Ge gära kokreta förbättrigsförslag. De majoritet av uiversitetets doktorader som är öjd med atagigsprocedure lyfter fram att de hade skett i öppe kokurres. Processe har varit seriös och trasparet med skriftlig asöka och itervjuförfarade och flera kompeteta oberoede bedömare har varit ibladade. Dessutom har doktoradrepresetater haft isy i processe. De sökades kompetes har varit avgörade och ige förtur har givits till dem med kotakter. Dessutom har utlysig skett i god tid och med stor spridig, atioellt och iteratioellt. Atagige sker systematiskt och med lika kokurresmöjligheter för alla sökade. Atagige gjordes av sakkuiga uta ekoomiska eller persoliga itresse (dvs. urvalet gjordes på grudval av allmä kompetes och ite geom att e professor fått ett aslag och sökte e specifik perso till projektet). Det har skett måga förädrigar på det området seda jag atogs, tex utaoserig och atagig i kokurres, samt att vår ist har haft e "atagigsgrupp" som träffar blivade doktorade och diskuterar igeom vissa saker. 12

15 Några uppskattar sträva efter rekryterig av uderrepreseterat kö: Det är bra med det uttalade geusperspektivet, att medvetet försöka rekrytera doktorader av uderrepreseterat kö. Av e del kommetarer framgår att examesarbetets kvalitet är avgörade för möjlighete att bli atage, vilket upplevs som relevat och rättvist. Någo påpekar dock att äve adra aspekter bör vägas i: Bra att ma kollar på uppsatses kvalitet, me [ma] bör äve väga i adra erfareheter (specifikt, jobberfarehet) som påverkar hur väl ma ka förvätas geomföra doktoradutbildige samt att bli färdig iom uppsatta tidsramar. Dvs vaa av aalytiskt arbete som likar doktoradstudier bör givetvis vara e merit. Kommetarer frå dem som uttrycker missöje med atagige visar att det ofta bottar i att atagigsprocesse upplevs som godtycklig. Måga aför att persoliga kotakter är avgörade. Dessa kotakter etableras ofta reda uder examesarbetet och resulterar i e omfattade iterrekryterig. Blivade doktorader hadplockas, uta att det föregås av e öppe atagigsprocess med klara bedömigsgruder och med ordetlig isy frå adra ä hadledare. Tydliga kriterier för kompetesprövig sakas och bedömig av de sökades förutsättigar att klara forskarutbildige sker i för lite utsträckig. För omfattade iterrekryterig ases vara melig för kvalitete. Några aför dessutom att det iformella atagigsförfaradet gyar vissa grupper som mä, ygre och svesktalade. Äve e del av dem som själva har hadplockats är egativa till förfaradet: Fas iga formella [atagigs]former. Sade till professor att jag var itresserad av forskarutbildig och ett projekt ha hade, och då "kom jag med". Hur vet jag ite. Detta har fått egativa kosekveser uder hela mi doktoradtid beroede till professor som var så "säll" att ha "fixade" i mig, och allmät egativ atmosfär krig att det är oklart hur doktorader blir ataga och att ite samma regler gäller för alla. Har kät att jag ite kuat hävda mi rättigheter getemot professor pga att ha "hjälpte" mig. Skulle varit sköt att veta att atagige grudades på e kvalitetsprövig. Därutöver aser vissa prövige av projektes förutsättigar vara bristfällig, liksom säkerställade av erforderlig hadledarkompetes och tillgåg till hadledare. Några tycker därtill att för lite häsy tas till istitutioes udervisigsbehov och adra strategiska övervägade. Äve om aoserig sker i ökade grad mear e del att de brister i olika avseede. Flera aser att aoserigsförfaradet är e chimär och att äve utlysta tjäster ofta är reserverade för e viss perso. Aoserig iebär då bara admiistrativt merarbete för uiversitetet, liksom bortspilld möda och falska förespegligar för övriga sökade. Några tycker dessutom att utlysigstide är för kort och att aosspridige är otillräcklig. Det käs dumt att alla ya doktoradtjäster ska utlysas är det i de flesta fall reda fis e påtäkt perso. Det blir e massa "oödig" admiistratio och adra sökade förbereder asökigar till ige ytta är de ädå ite kommer att komma på tal för tjäste. E del ger uttryck för omstädliga, oorgaiserade och lågsamma asökigsprocedurer. Flera aser att fiasierig styr i alltför hög grad. Kravet på fiasierig för hela utbildige vid atagigstillfället upplevs som hidrade. Iblad leder det dessutom till att doktorader med ege delfiasierig ges förtur. Kravet på att skriva e forskigspla iför atagige ka också vara ett problem, äve om ågo också aser att det är bra att tvigas göra det. Det 13

16 är svårt att fia tid att skriva e bra såda iom rame för de heltidssysselsättig som föregår forskarutbildige, oavsett om det är studier eller förvärvsarbete. Några har tillbrigat e period som stipediat ia registrerig som doktorad och e del av dessa defiierar sig själva som så som varade skuggdoktorader uder de periode. Flera tycker att det var bra med e prövotid, me egativt att ha e så osäker försörjig. Gick på stipedium första två åre. Det var mycket ovisshet i börja om hur jag på det viset skulle kua atas som doktorad med sikte på doktorsexame. Är också u i efterhad skeptisk mot atagige via stipedier överhuvudtaget. Förutom de osäkra sociala situatio det iebär att gå på stipedium/ / är jag kritisk till / / [att dessa] medel ite utlyses på fakultetes/istitutioes hemsida som övriga atagigar. Äve om medle i sig utlyses öppet och / / alla asökigar graskas kritiskt hos fiasiäre så har ite alla samma möjlighet att söka dessa medel, uta det hadlar ofta, som i mitt fall, om att bli hadplockad, dvs tipsad om att dessa medel fis att söka. Ma frågår således till viss del pricipe om utlysig i öppe kokurres. Några mear att det vid atagig läggs för stor vikt vid bedömig av att doktorade ska kua disputera iom utsatt tid. Det gyar säkra projekt och lydiga doktorader, som följer de rådade forskigstraditioe, me är till me för djärva projekt och doktorader som går si ege väg. De tilltagade specialiserige av forskige gör att: Midre och midre utgår atagige frå kvalitete i det som de asökade tidigare gjort. Istället riktas doktoradtjästera i allt högre grad mot vissa specialområde på istitutioe, uder ivädig att vi ite ka hadleda vissa saker. Det leder till e situatio där säritresse får styra sarare ä e mer allmä kvalitetsbedömig. Detta har lett till att vi missat mkt späade forskaräme. Ett atal kommetarer lyfter fram briste på itroduktio till forskarutbildige. E del av dem som är övervägade missöjda med atagigsprocedure lyfter äve fram positiva erfareheter, t ex att atagigsprocedure trots allt har varit grudlig och smidig och att förfaradet har blivit allt mer formaliserat med tide. E rad förbättrigsförslag ges av såväl de som är övervägade öjda, som de som är missöjda med atagigsprocedure. Ett valigt förslag är bredare aoserig av doktoradplatser såväl iteratioellt som atioellt för att få e större urvalsgrud: Aoser bör publiceras på sveska och egelska på alla webbsidor, både cetralt och på istitutiosivå samt på adra uiversitet/istitutioer med motsvarade iriktigar. Dessutom bör aoser på egelska distribueras geom iteratioella veteskapliga orgaisatioer och adra hemsidor, som förmedlar jobbaoser till e låg kostad eller gratis. Sveska uiversitet bör ha e kultur som edast udatagsvis låter studeter fortsätta att doktorera vid samma istitutio som de har fått si grudutbildig. Dessa förbättrigar bör äve gälla lektorat och professurer. E öppare atagigsprocedur bör kompletteras med ett mer striget atagigsförfarade. Till detta hör tydligare bedömigskriterier, itervjuer med alla behöriga kadidater och graskig av oberoede sakkuiga samt e represetat frå studet- eller doktoradgruppe som observatör i rekryterigsgruppe. Det bör äve ske e kotroll av att projektet i fråga är av god kvalitet och geomförbart, liksom att erforderlig hadledarkompetes fis. Äve de som kommit i på mer iformella gruder efterlyser e skärpig: 14

17 Att få e doktoradplats efter lite kokurres skulle höja självförtroedet att ma klarar av det/har kapacitete frå börja. Itervjuer i sambad med atagig lyfts fram som ett viktigt komplemet till formella meriter. Vissa av de ataga brier ite det mista för sitt äme. Detta skulle ma kua upptäcka tidigare geom itervjuer. Det är ledsamt att ha måga kollegor som ser det jag upplever som ärmast ett kall bara som e re försörjig. Några framhåller dock svårighetera i att rätt bedöma om e perso lämpar sig för forskarutbildig utifrå e aställigsitervju: / / ma ka missa e del viktiga saker som ev ka leda till svårigheter seare uder FoU. Sådat som ite är direkt relaterat till itelliges, me sarare uthållighete, förmåga att plaera och bedöma är det räcker/behövs arbeta mer för idag och dylikt, så att det ite leder till utbrädhet eller otillräckliga resultat för att kua bli klar i tid. [Itervjuer] ka leda till att "säljare" av sig själv tas i framför perso med störst akademisk talag (t.ex. vet vi frå forskig att mä gyas av itervjuer). När väl doktorade är atage bör e bättre itroduktio till utbildige ges. E del doktorader efterlyser bättre iformatio om sådat som doktorades rättigheter och skyldigheter, aställigsförhållade, ev. krav på boede i Uppsala, krav på forskarutbildigskurser, uppföljigsrutier etc. Några iteratioella doktorader efterlyser tillgåg till cetral iformatio på egelska. Ett atal doktorader föreslår att forskarutbildige borde föregås av e formell provaställig. Flera mear att det är e fördel att ha e prövotid: Tror att det är mycket bra om ma får arbeta på istitutioe i form av provaställig eller examesarbete för att käa efter om det är ågot som passar. De som uder e period gått på stipedium som ett slags provaställig uderstryker dock att de skulle föredra att ma kude aställas på "riktigt" i ca 6 må som provaställig och få lö som var pesios- och SGI-grudade. Sypukter på atagigsprocedure samhällsveteskapliga fakultete Kommetarera frå de samhällsveteskapliga fakultetes doktorader likar i hög grad dem frå doktoradera vid uiversitetet i si helhet. Blad dem som är öjda med atagigsprocedure lyfts särskilt fram att de är seriös och baseras på prövig av de sökades kompetes, ofta värderad geom bedömig av kvalitete på tidigare uppsatser, i kombiatio med itervju. Bedömige görs vidare av flera kompeteta och oberoede bedömare och ige förtur ges till itera persoer, oavsett om det gäller de som har geomgått tidigare utbildig vid Uppsala uiversitet eller aställda. De som uttrycker missöje med atagige hävisar till att de är för iformell, slute, vilar på otydliga bedömigsgruder och är beroede av persoliga kotakter. Samtidigt mear ågo att utvecklige går åt rätt håll, atagige blir alltmer formaliserad. Någo aför äve att itroduktioe till forskarutbildige är udermålig. De fis äve de som mear att atagigsprocedure verkar koserverade på forskige geom att ma, som framgår av redovisige för hela uiversitetet ova, bara vågar satsa på säkra kort. Någo mear att 15

18 bara de atas som gör klassiska empiriska studier och ite utmaar de seiora forskaras hemvister alltför mycket. Det är edast vid samhällsveteskapliga fakultete som dea sypukt, om atagigsprocedure som koserverade, återfis blad kommetarera. Såväl de öjda som de missöjda lämar förslag på förbättrigar. Till dessa hör att alltid utaosera tjäster med god spridig och förtydliga bedömigskriteriera vid atagig. Ma bör ta häsy till mer ä uppsatser vid prövig och kosekvet geomföra itervjuer med sökade. Doktoradrepresetater föreslås äve ha isy i atagigsprocedure. Någo tycker dessutom att förutsättigar för och förvätigar på doktorade bör klargöras tydligare vid utbildiges start. 16

19 Tillämpig av idividuella studieplaer De flesta (94%) i de totala svarsgruppe doktorader att de har e idividuell studiepla. Vid samhällsveteskapliga fakultete uppger alla doktorader att de har e såda (se tabell 6). Tabell 6. Har du e idividuell studiepla? Samhällsvet. fakultet -08 (Samhällsvet. fakultet -02) UU -08 (UU -02) Ja 100% (94%) 94% (88%) Nej 0% (6%) 3% (12%) Vet ej 20 0% - 3% - 100% (100%) 100% (100%) De doktorader som har e idividuell studiepla fick besvara ytterligare två frågor om dea. I figur 3 och tabell 7 redovisas resultate av dessa frågor. I figure framgår att 13% aser att de idividuella studieplae i stor eller mycket stor utsträckig fugerar som ett stöd, meda 37% har markerat alterativet i viss utsträckig och hälfte mear att de i mycket lite eller lite eller lite utsträckig är ett stöd i forskarutbildige. Figur 3. I vilke utsträckig fugerar de idividuella studieplae som ett stöd för dig i di forskarutbildig? 50% 40% 37% 30% 26% 24% 20% 10% 0% I mycket lite utsträckig I lite utsträckig I viss utsträckig 12% I stor utsträckig 1% I mycket stor utsträckig Tabell 7 visar att e övervägade majoritet (79%) av doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete aser att de idividuella studieplae har följts upp på ågot sätt uder det seaste året. Av de doktorader som 2002 hade e idividuell studiepla, asåg 72% att de hade följts upp. 21 De valigaste svare är att doktorade och hadledare har haft e kortare avstämig (29%) eller att det mest var e formsak och skedde uta diskussio (32%). 20 Svarsalterativet fas ite i ekäte I 2002 års ekät fas edast svarsalterative Ja respektive Nej på fråga. 17

20 Tabell 7. Om ja (i tabell 6), aser du att studieplae har följts upp uder det seaste året? Samhällsvet. fakultet -08 UU -08 Ja, e ordelig uppföljig av de gjordes i samtal med mi hadledare 18% 26% Ja, jag och mi hadledare hade e kortare avstämig 29% 32% Ja, me det var mest e formsak och skedde uta diskussio 32% 22% Nej 21% 20% 100% 100% Psykosocial miljö I e fråga fick doktoradera bedöma hur öjda de är med förståelse på istitutioe för deras totala livssituatio. I ekätudersökige 2002 bedömdes, av totalgruppe doktorader, dea aspekt vara e av de viktigaste faktorera i doktorades arbets- och forskigsmiljö. Vid samhällsveteskapliga fakultete som helhet har drygt hälfte (56%) valt ågot av de två positiva svarsalterative, meda 13% har valt ågot av de två egativa svarsalterative är de har tagit ställig till hur öjda de är med dea aspekt (se figur 4). De uttryckta tillfredställelse i dea fråga visar tydliga skillader mella vissa av fakultetes istitutioer. Se bilaga 3 och 5! Figur 4. Bedöm hur öjd du är med följade: Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio (t ex vad gäller möjligheter till föräldraledighet, vård av sjukt bar etc) Förståelse på istitutioe för doktoraderas totala livssituatio 50% 40% 30% 29% 27% 20% 21% 10% 5% 8% 10% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt 18

21 I figurera 5 och 6 visas doktoraderas tillfredsställelse med de psykosociala miljö i doktoradgruppe respektive med de psykosociala miljö som helhet. E jämförelse av figur 5 och 6 visar att doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete är mer tillfreds med de psykosociala miljö i doktoradgruppe ä med de psykosociala miljö på istitutioe som helhet. Äve i dessa frågor fis slåede istitutiosskillader. Figur 5. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö i doktoradgruppe De psykosociala miljö i doktoradgruppe 50% 40% 38% 30% 31% 20% 10% 5% 11% 12% 3% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Figur 5 visar att drygt två tredjedelar (69%) har valt ågot av de två positiva svarsalterative på de femgradiga skala vad gäller de psykosociala miljö i doktoradgruppe, meda figur 6 (eda) visar att kappt hälfte (48%) har agivit motsvarade svarsalterativ för de psykosociala miljö på istitutioe som helhet. Svarsmöstret är relativt likartat för de totala doktoradgruppe som för samhällsvetara på båda dessa frågor. 19

22 Figur 6. Bedöm hur öjd du är med följade: De psykosociala miljö vid istitutioe som helhet De psykosociala miljö på istitutioe som helhet 50% 40% 33% 30% 26% 20% 16% 15% 10% 7% 3% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Doktoradera fick bedöma ytterligare ett atal aspekter i si forskigs- och arbetsmiljö, se figur 7 eda. Dea figur visar bl a att åtta av tio av fakultetes doktorader hög eller hög grad istämmer i att de vet vart de ska väda sig om de har problem med si forskarutbildig och att cirka tre fjärdedelar hög eller hög grad istämmer i att deras åsikter beaktas i de ega forskargruppe. Vidare upplever ugefär tre fjärdedelar att de har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare respektive aser att deras åsikter beaktas vid istitutioe. Drygt hälfte av doktoradera istämmer emellertid hög eller hög grad att de upplever egativ stress i relatio till forskarutbildige. Vidare uppfattar e fjärdedel att brister i de psykosociala arbetsmiljö, i hög eller hög grad, varit till hider för forskigsarbetet uder det seaste året, meda fyra av tio doktorader istämmer hög eller hög grad i att de ofta käer sig esamma och isolerade i si forskarutbildig. I alla de frågor (utom fråga om doktorade vet var ho/ha ska väda sig vid problem) som redovisas i figur 7 fis tydliga skillader mella fakultetes istitutioer. Se bilaga 3 och 6. 20

23 Figur I hur hög grad istämmer du i följade påståede? I mi forskargrupp/motsvarade midre ehet beaktas doktoraderas åsikter 40% 33% 14% 12% Jag vet var jag ska väda mig om jag har problem med ågo del av mi forskarutbildig Jag upplever att jag har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare Vid mi istitutio beaktas doktoraderas åsikter 31% 24% 33% 43% 50% 47% 16% 16% 10% 18% 4% i hög grad i gaska hög grad i gaska låg grad ite alls Vet ej / ej aktuellt Jag upplever ofta egativ stress i relatio till mi forskarutbildig 21% 34% 34% 11% Jag käer mig ofta esam och isolerad i mi forskarutbildig 16% 24% 33% 27% Brister i de psykosociala arbetsmiljö har varit till hider för mig i mitt forskigsarbete uder det seaste året 13% 12% 30% 42% 0% 20% 40% 60% 80% 100% E statistisk aalys av påståedea i figur 7 avseede kö visar sigifikata skillader för totalgruppe doktorader geom att kvior, i lägre grad ä mä, upplever att de har goda möjligheter till iformella samtal om forskig med seiora forskare, samt att kvior äve i högre grad upplever egativ stress i relatio till si forskarutbildig. Äve för doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete fis e statistiskt säkerställd skillad mella kvior och mä avseede påståedet Jag upplever egativ stress i relatio till forskarutbildige, geom att kappt två tredjedelar av doktoradera som är kvior (39% hög och 26% i hög grad) istämmer. Motsvarade adel för mäe är drygt e tredjedel geom att 25% istämmer hög grad och 12% istämmer i hög grad. 22 Observera att för de fyra påståedea som redovisas överst i figure är det positivt med e hög adel doktorader som istämmer. För de tre edre påståedea är det emellertid egativt om e hög adel istämmer. 21

24 Arbetsbelastig E ekätfråga hadlade om arbetsbelastige uder forskarutbildige. Av figur 8 framgår att ugefär två tredjedelar (68%) vid samhällsveteskapliga fakultete som helhet aser att arbetsbelastige varke är för låg eller för hög meda 28% aser att de är för hög eller alldeles för hög. Resultate för samhällsveteskapliga fakultete avviker ite frå vad som gäller för totalgruppe doktorader; exakt samma adel (68%) i de totala svarsgruppe har agivit att arbetsbelastige varke är för hög eller för låg och 29% aser att de är för hög eller alldeles för hög. Vid ett par istitutioer är de adel som aser att arbetsbelastige är för hög eller alldeles för hög ugefär hälfte, meda motsvarade adel vid ett par istitutioer är 5% respektive 0%. Se fråga 14 i bilaga 3. Figur 8. Hur upplever du arbetsbelastige iom forskarutbildige? Arbetsbelastige iom forskarutbildige? 80% 68% 60% 40% 24% 20% 0% 2% 3% Alldeles för låg För låg Varke för låg eller för hög För hög 4% Alldeles för hög 22

25 4. Hadledig och avhadligsarbete Hadledigssituatioe i stort Flera av ekätes frågor behadlar hadledige och avhadligsarbetet. I e av frågora fick doktoradera ta ställig till påståedet Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året. E majoritet (78%) istämmer hög eller i hög grad i detta påståede. Kappt e femtedel istämmer dock låg grad eller ite alls (se figur 9). Dea fråga fas med äve i doktoradstudie Adele som då hög eller i hög grad istämde i påståedet var ugefär desamma (79%). Figur 9. Jag tycker att hadledige har fugerat bra uder det seaste året 50% 40% 37% 41% 30% 20% 15% 10% 3% 4% 0% ite alls i gaska låg grad i gaska hög grad i hög grad Vet ej Nio av tio doktorader vid samhällsveteskapliga fakultete har e eller flera biträdade hadledare, dea adel har ökat markat jämfört med 2002 då ugefär två tredjedelar (66%) uppgav att de hade e biträdade hadledare. För totalgruppe doktorader är motsvarade adelar 96% år och 64% år Tabell 8. Har du ågo/ågra biträdade hadledare? 23 Samhällsvet. fakultet -08 (Samhällsvet. fakultet -02) UU -08 (UU -02) Ja 24 89% (66%) 96% (64%) Nej 11% (35%) 4% (36%) 100% (100%) 100% (100%) 23 I 2002 års ekät formulerades fråga: Har Du e biträdade hadledare?. 24 I 2002 års ekät fas det två ja-svarsalterativ; Ja, e ma och Ja, e kvia. Summa av dem som valt ågot av dessa två svarsalterativ redovisas i tabelle uder Ja. 23

26 Merparte av doktoradera (83%) vid samhällsveteskapliga fakultete får mest hadledig av si huvudhadledare (se tabell 9). Tabell 9. Om ja, får du i praktike mest hadledig av di/dia biträdade hadledare? 25 Samhällsvet. fakultet -08 (Samhällsvet. fakultet -02) UU -08 (UU -02) Ja 17% (31%) 25% (35%) Nej 83% (69%) 75% (65%) 100% (100%) 100% (100%) Frekvese i hadledarkotakter Tre frågor i ekäte hadlar om frekves och omfattig av hadledige. Doktoradera har besvarat frågor om hur ofta de har ågo form av hadledigskotakt med si/sia hadledare, hur öjda de är med hadlediges omfattig i tid. De har också fått ta ställig till huruvida de är osäkra på hur ofta de ka träffa si hadledare. Svarsfördelige för fråga Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/ dia hadledare? redovisas i figur 10 eda. Där framgår bl a att ästa fyra av tio doktorader (38%) har ågo form av hadledarkotakt mist e gåg varaa vecka och att cirka tre av tio svarade (28%) har uppgivit att de har ågo form av hadledarkotakt mist e gåg per måad. Figur 10: Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di/dia hadledare? Hur ofta har du ågo form av hadledigskotakt med di hadledare? Mist e gåg/vecka 13% Mist e gåg/varaa vecka 25% Mist e gåg/måad 28% Mist tre gåger/termi 22% Mist e gåg/termi 11% Mer sälla ä e gåg/termi 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 25 I 2002 års ekät formulerades fråga Är Di biträdade hadledare de perso som Du i praktike får mest hadledig av?. 24

27 Hur öjda är då de svarade med dea omfattig av hadledige? I figur 11 redovisas hur doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete som helhet bedömer si tillfredsställelse på e fem-gradig skala. Drygt hälfte (54%) har valt ågot av de två positiva svarsalterative, meda 18% har valt ett av de egativa svarsalterative. Detta motsvarar ett medelvärde på 3,7 på de fem-gradiga skala. Medelvärdet för fakultetes istitutioer varierar mella 2,9 och 4,1. Se bilaga 5! Medelvärdet för hela UU är 3,7. Figur 11. Bedöm hur öjd du är med följade: Hadlediges omfattig i tid Hadlediges omfattig i tid 50% 40% 36% 30% 26% 20% 13% 18% 10% 5% 3% 0% Mycket missöjd Mycket öjd Vet ej / ej aktuellt Doktoradera fick äve ta ställig till påståedet Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare. Vid samhällsveteskapliga fakultete som helhet istämmer cirka e tredjedel (34%) ite alls och e fjärdedel har markerat svarsalterativet låg grad. Drygt e tredjedel (36%) istämmer hög grad eller i hög grad i påståedet. Variatioe mella fakultetes istitutioer framgår av bilagora 3 och 6. E jämförelse av resultate för 2002 och visar att svarsfördelige för är ågot mer egativ. Tabell 10. Jag käer mig osäker på hur ofta jag ka träffa mi hadledare Samhällsvet. fakultet -08 (Samhällsvet. fakultet -02) UU -08 (UU -02) i hög grad 14% (9%) 9% (8%) hög grad 22% (17%) 19% (15%) låg grad 25% (31%) 29% (25%) ite alls 34% (40%) 42% (51%) Vet ej/ej aktuell 4% (3%) 2% (1%) 100% (100%) 100% (100%) 25

28 Hadledarrelatioe och hadledigsstöd Doktoradera har fått bedöma ett atal förhållade som rör hadledarrelatioe och hadledigsstödet. I tabell 11 redovisas medelvärdea avseede tillfredsställelse för dessa förhållade för fakultete som helhet. För de flesta av de förhållade som redovisas i tabell 11 fis det tydliga skillader mella vissa av fakultetes istitutioer. Skillade mella högsta och lägsta medelvärde varierar mella 0,8 och 2,3. Se bilaga 5! I tabell 11 ser vi att av ämda aspekter avseede hadledarrelatioe och hadledigsstödet är doktoradera vid samhällsveteskapliga fakultete mest tillfredsställda med hadledares itresse för avhadligsämet och hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle. E jämförelse av resultate för 2002 och visar att -doktoradera tederar vara ågot mer öjda med de uppmutra de fått frå hadledare att presetera si forskig på olika sätt. Tabell 11 visar vidare att tillfredsställelse för fakultete som helhet avseede de aspekter som ages i tabelle är ugefär desamma som för de totala svarsgruppe. Tabell 11. Medelvärde för hur öjda doktoradera är avseede ett atal förhållade i fråga om hadledarrelatioe och hadledigsstödet ( Mycket missöjd =1 till Mycket öjd =5) 26 Medelvärde tillfredsställelse Samhällsvet. fakultet -08 (-02) Medelvärde tillfredsställelse UU -08 (UU-02) Hadledares itresse för mitt avhadligsäme 4,2 (4,1) 4,1 (4,1) Hadledares förmåga att ge ispiratio till fortsatt arbete efter ett hadledigstillfälle 27 4,0 (4,1) 3,9 (4,0) Det stöd jag får frå hadledare är jag tycker att jag kört fast 28 3,8 (3,8) 3,7 (3,6) De uppmutra jag får frå hadledare att presetera mi forskig geom t ex publikatioer och kofereser 3,8 (3,6) 3,8 (3,8) Hadledarstödet uder arbetets gåg 3,8 (3,7) 3,7 (3,6) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra iteratioella forskare 3,2 (3,2) 3,3 (3,2) Hadledares hjälp med att förmedla kotakt med adra sveska forskare 3,1 (3,1) 3,2 (3,2) I ekäte 2002 fick de då aktiva doktoradera äve ta ställig till hur viktiga olika aspekter var i forskarutbildige. De tre aspekter, av ova ämda, som doktoradera vid Uppsala 26 Medelvärdea är beräkade på de svarade som har tagit ställig till respektive fråga på de femgradiga skala. För de som också vill jämföra svarsfördeligara för dessa frågor i bilagora för 2002 och, vill vi göra läsare uppmärksam på att svarsalterativet vet ej/ej aktuellt igår i de redovisade svarsfördelige i bilagora för, vilket ej är fallet för Detta medför att svarsfördeligara i 2002 och års bilagor ite ka jämföras rakt av, framför allt där adele vet ej är relativt hög. 27 År 2002 formulerades fråga Uppmutra att arbeta vidare efter ett hadledigstillfälle. 28 År 2002 formulerades fråga Stöd frå hadledare eller adra är jag tycker att jag kört fast. 26

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Tekisk-aturveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Olof Igesso,

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Juridiska fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Aika Ludmark April 2009

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Teologiska fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Aika Ludmark April 2009

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Farmaceutiska fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters April

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Historisk-filosofiska fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Björermark

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Utbildigsveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Aika Ludmark

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Mediciska fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Björermark Augusti

Läs mer

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 Tabellssammaställig (i urval) för Sahlgreska akademi Ehete för aalys och utvärderig Daiel Berli Pamela Heriksso Tabellsammaställige iehåller data om studeteras sy på kravivåer,

Läs mer

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl. 08.15 13.15 Karlstads uiversitet Fakultete för ekoomi, kommuikatio och IT Statistik Tetame i Statistik STG A0 ( hp) 5 mars 00, kl. 08.5 3.5 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Matematikdelen av introduktionskursen för Samhällsbyggnadsprogrammet 2009

Matematikdelen av introduktionskursen för Samhällsbyggnadsprogrammet 2009 29-8-17 Matematikdele av itroduktioskurse för Samhällsbyggadsprogrammet 29 Syftet med matematikrepetitioe uder mottagigsveckora är att repetera vissa delar av gymasiematematike som är väsetliga för de

Läs mer

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012

GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 Uiversitetsövergripade resultatredovisig: Tabellsammaställig, frekveser GÖTEBORGSSTUDENTER 2012 ANALYS OCH UTVÄRDERING maj 2013 1. Hade du ågo arbetslivserfarehet ia du påbörjade dia studier vid Göteborgs

Läs mer

Anvisningar för inrättande av utbildningsprogram vid Humanistiska fakulteten

Anvisningar för inrättande av utbildningsprogram vid Humanistiska fakulteten Humaistiska fakultete BESLUT 1 / 5 2013-12-19 dr G 2013/558 Avisigar för irättade av utbildigsprogram vid Humaistiska fakultete Beslutsgåg Irättade av utbildigsprogram beslutas av fakultetsstyrelse efter

Läs mer

Lysande möjligheter med nya FixCandle.

Lysande möjligheter med nya FixCandle. Lysade möjligheter med ya FixCadle. Det gick upp ett ljus för mig är jag, för säkert hudrade gåge, försökte få ljuse att stå raka i mi fia farmorsstake. Så här ska det ju ite behöva vara, täkte jag. Ite

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

Kompletterande kurslitteratur om serier

Kompletterande kurslitteratur om serier KTH Matematik Has Thuberg 5B47 Evariabelaalys Kompletterade kurslitteratur om serier I Persso & Böiers.5.4 itroduceras serier, och serier diskuteras också i kapitel 7.9. Ia du läser vidare här skall du

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö

MTC. Förstklassig forskning och utbildning i internationell miljö Istitutioe för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi (MTC) MTC Förstklassig forskig och utbildig i iteratioell miljö Fakta om MTC Talare, moderatorer och orgaisatörer vid MTCs 15-årsjubileumssymposium på

Läs mer

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 2014-08-23

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 2014-08-23 1 MA018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp, 014-08-3 Hjälpmedel: Räkedosa och medföljade formelsamlig! Täk på att dia lösigar ska utformas så att det blir lätt för läsare att följa dia takegågar.

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser)

KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömningen avser) KONSEKVENSANALYS 1 (5) INDIVID ALT ORGANISATION (markera vad bedömige avser) Orgaisatio Faktorer att bedöma Påverkar förädrige? Kosekves av förädrige Kosekvesbeskrivig Åtgärdsförslag Asv. sig Klart datum

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider...

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet 3 2.1 Passagesannolikheter... 3 2.2 Passagetider... Ekel slumpvadrig Sve Erick Alm 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) Iehåll 1 Iledig 2 2 Apa och stupet 3 2.1 Passagesaolikheter............................... 3 2.2 Passagetider....................................

Läs mer

Leif Abrahamsson. Uppsala Universitet

Leif Abrahamsson. Uppsala Universitet Två formler för talet π Leif Abrahamsso Uppsala Uiversitet Dea uppgift syftar till att härleda två formler för talet π. De två formleras härledig är oberoede av varadra och ka således var för sig utgöra

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp Övigstetame i MA08 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp Hjälpmedel: Räkedosa och medföljade formelsamlig! Täk på att dia lösigar ska utformas så att det blir lätt för läsare att följa dia takegågar.

Läs mer

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Sundsvalls vardagsrum

Sundsvalls vardagsrum Sudsvalls vardagsrum Sudsvalls stestad förädras och förbättras För att stärka besöksärige och utveckla trivsel och trygghete i Stesta utvecklar vi allas vårt Sudsvalls vardagsrum för att bli mer attraktivt

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik

Tentamen i matematisk statistik Tetame i matematisk statistik Uppgift : På e arbetsplats skadades % av persoale uder ett år. 60% av alla skadade var mä. 0% av alla aställda var kvior. Är det maliga eller kviliga aställda som löper störst

Läs mer

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar

Läs mer

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING

DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING DELRAPPORT LÖNEKARTLÄGGNING Lika arbete 2013-2014 Persoalehete 2014-12-08 Dr. P 2014/289 1 Iledig Diskrimierigslage (DL) föreskriver att löekartläggig ska geomföras vart tredje år i syfte att upptäcka,

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik I G. Gripeberg Mägder och logik Relatioer och fuktioer Aalto-uiversitetet oktober 04 Kombiatorik etc. G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet MS-A0409 Grudkurs i diskret

Läs mer

1. Hur gammalt är ditt barn?

1. Hur gammalt är ditt barn? Förskoleekät 2017 Filtrerigsvillkor: Villkor: 1: Svarsalterativ Fågelbo (Fråga: Vilke förskola går ditt bar i?) 1. Hur gammalt är ditt bar? 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 24% 26% 28% 30% 32% 34%

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker (5) PM till Nämde för KPI [205-05-8] PCA/MFO Kristia tradber Aders Norber Utvärderi av tidiarelad start av prismätiar i ya radio- och TV-butier För iformatio Prisehete har atait e stevis asats av implemeteri

Läs mer

1. Hur gammalt är ditt barn?

1. Hur gammalt är ditt barn? Förskoleekät 2017 Filtrerigsvillkor: Villkor: 1: Svarsalterativ Björkduge (Fråga: Vilke förskola går ditt bar i?) 1. Hur gammalt är ditt bar? 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 1-2 22% 3-4 50% 5-6

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Funktionsteori Datorlaboration 1

Funktionsteori Datorlaboration 1 Fuktiosteori Datorlaboratio 1 Fuktiosteori vt1 2013 Rekursiosekvatioer och komplex aalys Syftet med datorövige Öviges ädamål är att ge ett smakprov på hur ett datoralgebrasystem ka avädas för att att lösa

Läs mer

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering.

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering. Kap 9. 9.5, 9.8 9.9, 6.5. Talföljd, mootoa talföljder, koverges, serier, koverges, geometriska serier, itegralkriterium, p serier, jämförelsekriterier, absolut koverges, altererade serier, potesserie,

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe Databasdesig Förstudie, behovsaalys ER-modellerig Kravspecifikatio För att formulera e kravspecifikatio: Idetifiera avädare Studera existerade system Vad

Läs mer

Avgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter

Avgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter PROMEMORIA Datum 2006-10-10 Författare Oskar Ode, Andrea Arppe och Mattias Olander Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern 2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till

Läs mer

Resultat av läkarförbundets fortbildningsenkät 2006

Resultat av läkarförbundets fortbildningsenkät 2006 Ekätsammaställig 2007-09-12 Politik och professio Resultat av läkarförbudets fortbildigsekät 2006 Läkarförbudets fullmäktige beslöt 2004 att förbudet ska verka för att arbetsgivare tillskjuter fiasiella

Läs mer

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder

Läs mer

Röjning en handledning från Korsnäs Skog

Röjning en handledning från Korsnäs Skog Röjig e hadledig frå Korsäs Skog April 2010 1 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer lagstiftig

Läs mer

Lösningsförslag 081106

Lösningsförslag 081106 Lösigsförslag 86 Uppgift Trädslag: kvalitativ, omialskala (diskret) Diameter: kvatitativ, kvotskala, kotiuerlig Höjd: kvatitativ, kvotskala, kotiuerlig Ålder: kvatitativ, kvotskala, kotiuerlig Trädslag:

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är

Läs mer

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter? Lösigar Grudläggade Diskret matematik 11054 Tid: 1.00-17.00 Telefo: 036-10160, Examiator: F Abrahamsso 1. I de lokala zoo-affäre fis 15 olika fiskarter med mist 0 fiskar utav varje art). På hur måga sätt

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs D

Upplägg och genomförande - kurs D Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel

Läs mer

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

ESBILAC. mjölkersättning för hundvalpar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com ESBILAC mjölkersättig för hudvalpar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd valp är självklart att dia tike och få i sig mammas mjölk. Modersmjölke iehåller allt som de små behöver i form av ärigsäme,

Läs mer

Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson

Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Presentation... 3 Resultat... 9 Diskussion... 9 Sammanfattning... 9 Källförteckning... 10

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att

Läs mer

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive

Läs mer

Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser

Läs mer

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com

KMR. mjölkersättning för kattungar BRUKSANVISNING. www.kruuse.com KMR mjölkersättig för kattugar BRUKSANVISNING De bästa starte för e yfödd kattuge är självklart att dia mammas mjölk. För e yfödd kattuge är det framför allt viktigt att få i sig mammas mjölk de två första

Läs mer

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre

Läs mer

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

1. Angående motion om julgran

1. Angående motion om julgran Styrelsens kommentarer med anledning av skrivelse från Marianne Gylling, 38 B, avseende kritik mot vissa av styrelsens beslut (Marianne Gyllings skrivelse bifogas) Marianne Gylling har i sin skrivelse

Läs mer

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring Vägledning De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring 10 maj 2016. Översättning till svenska. Innehållsförteckning

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor

Läs mer