Bilaga 10: Luftläckagesökning och termografering

Transkript

1 Bilaga 10: Luftläckagesökning ch termgrafering Sammanfattning Luftläckagesökning kan utföras m byggnaden är så pass tät att det går att skapa allra minst 10 Pa invändigt undertryck. Detta gäller alla klimatskalsytr sm ska läckagesökas, det vill säga även ytr påverkade av vind ch termisk drivkraft. Minst Pa invändigt undertryck bör dck alltid råda ch 50 Pa undertryck rekmmenderas när så är möjligt. Dessa tryckskillnader gäller även termgrafering Skilj på luftläckagesökning med värmekamera ch termgrafering (luftläckagesökning med värmekamera utgör enbart en del av en fullständig termgrafering) För att använda värmekamera för luftläckagesökning krävs undertryck enligt van samt allra minst 5 C temperaturskillnad över klimatskalet. Dck rekmmenderas minst 10 C skillnad. Ju större skillnad ju lättare ses läckagen. Observera att den inläckande luften behöver svepa mt material sm har annan temperatur än den inläckande luften själv har för att läckaget ska synas i värmekameran För att utföra termgrafering med avseende på rena islerbrister ch köldbryggr krävs relativt stra temperaturskillnader över klimatskalet. Berende på knstruktin kan det i allmänhet (för mderna knstruktiner) krävas mellan ca 15 C ch 40 C skillnad (termgraferingsstandard SS-EN anger temperaturskillnad minst 3/U, det vill säga 3 dividerat med U-värdet) Både luftläckagesökning med värmekamera ch termgrafering ska utföras inifrån ch med invändigt undertryck Använd m möjligt lufthastighetsgivare eller rök (eller handen vid större luftläckage) för att verifiera de misstänkta luftläckagen sm syns i värmekameran Luftläckagesökning utförs i mfattning sm krävs av mständigheterna ch syfte, t ex: nggrann utvärdering av prvmntage (t ex första lufttätade lägenheten i ett flerbstadshus) översiktlig läckagesökning enbart för att kntrllera att det inte finns några större lämpliga luftläckage i en byggnad sm redan uppfyller ställt kravvärde på lufttäthet nggrann läckagesökning till underlag för att kunna täta en byggnad sm läcker mer än ställt krav De allra flesta termiska brister (kalla ytr, drag) i en byggnad är fta luftläckagerelaterade, varför det är mer lämpligt att ställa krav på mfattande luftläckagesökning än på mfattande termgrafering. ByggaL rekmmenderar att i de fall det avses ställas krav på termgrafering enligt SS-EN i en str byggnad begränsas kravet till någt/ några representativa utrymmen, endast m dessa utrymmen har åtgärdsmässiga brister sm ej relaterar till luftläckage utökas termgraferingen. I övrig byggnad ställs enbart krav på luftläckagesökning med värmekamera Köldbryggr finns i alla byggnader ch utgör nrmalt ingen åtgärdsmässig brist såvida de inte är sämre i verkligheten än de är på knstruktinsritningen Luftläckage ch islerbrister behöver nrmalt ha viss utbredning för att anses vara åtgärdsmässiga Branschstandard ByggaL 1

2 När det under luftläckagesökning eller termgrafering upptäcks brister sm bedöms sm åtgärdsmässiga ska det anges i rapprt att dessa bör åtgärdas samt vad sm ligger till grund för bedömningen Bedömning av luftläckage, islerbrister ch köldbryggr utförs utifrån möjlig påverkan på energianvändning samt utifrån vilken risk det finns med varje enskild brist bl a med avseende på risk för prblem med termisk kmfrt, risk för fuktskada ch risk för att markradn ch dålig lukt tillförs byggnaden. Likvärdiga luftläckage i två lika byggnader eller på lika platser i samma byggnad kan därför bedömmas vara åtgärdsmässiga i det ena fallet men ej åtgärdsmässigt i det andra fallet Luftläckagesökning redvisas så utförligt sm behövs med hänsyn till uppdraget ch mständigheterna. Främst redvisas åtgärdsmässiga läckage, men även acceptabla läckage kan vara relevanta att redvisa. Om läckagesökningen ska ligga till grund för senare åtgärder måste den utföras ch redvisas tillräckligt nggrant så det entydigt framgår var läckagen finns. Redvisning kan innefatta en, flera eller alla av nedanstående punkter: Sammanfattande text Termgram ch ftn där det tydligt framgår/förklaras vad det är sm syns på dessa. Varje termgram ska ha temperaturskala anpassad till den brist sm avses visas på varje enskilt termgram Markering av termgrams psitin på ritning Markering av läckagens psitin ch utbredning på ritning Termgrafering enligt SS-EN utförs lämpligen enligt förenklad metd, dck med någt mer utförlig redvisning än den förenklade metden föreskriver. Åtgärdsmässiga brister redvisas, övriga brister redvisas efter behv. Bl a behöver följande redvisas (se i övrigt SS-EN 13187): Inledning Sammanfattande text Termgram ch ftn där det tydligt framgår/förklaras vad det är sm syns på dessa. Varje termgram ska ha temperaturskala anpassad till den brist sm avses visas på varje enskilt termgram Markering av termgrams psitin på ritning Bristers psitin ch utbredning ska ckså redvisas på ritning m de inte fullt ut framgår av termgrammen (det är inte nödvändigt att redvisa termgram på alla enskilda brister av samma typ, m alla brister är markerade på ritning). För generella brister (identiska brister på många platser) behöver dck inte bristerna ritas in på ritning m tillräcklig beskrivning ges i text Vid luftläckagesökning, vilket kan utföras med en värmekamera ch/eller med t ex lufthastighetsgivare ch rök, söks bara efter luftläckage. Vid regelrätt termgrafering enligt standard SS-EN söks efter både rena islerbrister, efter köldbryggr ch efter luftläckage (ibland söks även efter fukt). Vid termgrafering används alltid värmekamera, men även t ex lufthastighetsgivare ch/eller rök används även i detta fall sm ytterligare hjälpmedel för att lkalisera ch/eller verifiera luftläckagen. En luftläckagesökning utförd med värmekamera kan vara en del av en termgrafering men är ej allena en regelrätt termgrafering. Det förekmmer att begreppen blandas ihp, t ex att byggherrar anger att termgrafering ska utföras när de i själva verket bara avser luftläckagesökning med värmekamera. Nedan används begreppet luftläckagesökning för undersökning sm enbart syftar till att leta efter luftläckage ch begreppet termgrafering används för regelrätt termgrafering enligt standard SS-EN Branschstandard ByggaL 2

3 Luftläckagesökning eller termgrafering utförs fta i samband med lufttäthetsmätning. Vid en termgrafering är det i allmänhet ckså till str del luftläckage sm finns, andra termiska brister så sm rena islerbrister är mindre vanligt förekmmande. I denna bilaga till ByggaL berörs både luftläckagesökning ch regelrätt termgrafering, dels eftersm båda typerna av undersökning har mycket gemensamt, dels eftersm det tyvärr förekmmer mycket bristfälligt utförda undersökningar ch rapprter för sådana undersökningar ch riktlinjer därför behövs för båda dessa typer av undersökningar. Observera dck att regelrätt termgrafering innebär en mer eller betydligt mer nggrann ch tidskrävande undersökning än vad en luftläckagesökning innebär, både avseende förberdelser, utförande ch rapprtering, ch ställer större krav på mgivningsbetingelser ch större krav på kunskap hs den sm utför undersökningen. ByggaL tar inte upp alla aspekter att beakta vid termgrafering, ByggaL fkuserar främst på sökning av luftläckage. Grundläggande förutsättningar Byggherren kan ställa krav på att en luftläckageökning ska utföras avsett vilka temperaturförhållanden sm råder över klimatskalet. Finns inte tillräcklig temperaturskillnad över klimatskalet för att kunna detektera luftläckage med värmekamera kan åtminstne lufthastighetsmätare eller rök användas. Byggherren kan däremt ej ställa krav på att termgrafering med avseende på att finna islerbrister ch köldbryggr ska utföras avsett temperaturförhållanden. En sådan termgrafering utförd vid tillräcklig temperturskillnad är ej meningsfull. Även m det ställs krav på att sådan termgrafering ska utföras före slutbesiktning kan i praktiken termgraferingen vara tvungen att senareläggas till lämplig årstid. Luftläckagesökning ch termgrafering utförs nrmalt alltid från byggnadens insida. Termgrafering från byggnadens utsida medför dels många säkerheter, bl a strålningsutbyte med mark, andra byggnader ch skyn (kall himmel eller slsken), vindpåverkan ch påverkan av nederbörd i frm av fuktig yta vilket påverkar de yttemperaturer sm värmekameran visar. Dels finns i många väggknstruktiner en uteluftventilerad spalt bakm fasadbeklädnaden vilket medför att knstruktinens islerförmåga ej kan bedömmas utifrån ch eventuella luftläckage bakm fasadbeklädnaden kan heller ej ses såvida det inte handlar m väldigt stra brister. Massiva knstruktiner kan dck vara av visst intresse att även termgrafera från utsidan främst avseende köldbryggr. Nedan avses uteslutande luftläckagesökning ch termgrafering från insida ch vid invändigt undertryck m inget annat anges. Vid luftläckagesökning med värmekamera ch termgrafering från insida ska ett invändigt undertryck alltid råda i byggnaden. Även m det i någt fall avses att utföra en termgrafering enbart avseende rena islerbrister ch köldbryggr, det vill säga m eventuella luftläckage ej är av intresse, behöver ändck ett undertryck råda i hela byggnaden för att säkerställa att det abslut inte råder ett invändigt övertryck någnstans eftersm istället varm inneluft på sin väg ut genm tätheter i knstruktinen då riskerar att värma upp knstruktinen ch därmed kan dölja islerbrister ch köldbryggr. För att verifiera i värmekameran misstänkta luftläckage ska alltid m möjligt även andra metder användas parallellt, t ex en lufthastighetsgivare eller rök. Även handen kan användas, framför allt m det gäller större luftläckage. Branschstandard ByggaL 3

4 Bedömning av brister vid luftläckagesökning ch termgrafering Allmänt Det är nrmalt ej rimligt att behöva åtgärda alla upptäckta luftläckage ch ytr med lägre yttemperatur än förväntat. Under vissa speciella mständigheter kan det vara aktuellt att ha en nlltlerans, men fta är det rimligt att acceptera mindre luftläckage ch nedkylda ytr utan åtgärd. I allmänhet behöver ett luftläckage ha viss utbredning för att bedömas utgöra en åtgärdsmässig brist. Likaså behöver en nedkyld yta dels ha en viss strlek ch heller inte ha en helt betydlig temperaturavvikelse gentemt den förväntade yttemperaturen för att utgöra en åtgärdsmässig brist. När bedöms ett luftläckage eller en yta med lägre yttemperatur än förväntat utgöra en brist sm behöver åtgärdas? Det är farligt att ange allt för specifika generella bedömningskriterier eftersm risken då är str att inte tillräcklig anpassning görs för det enskilda fallet. Exakt vad sm i praktiken är en åtgärdsmässig brist måste bedömmas från fall till fall vilket ställer krav på erfarenhet. Det finns visserligen några lika frmulerade bedömningskriterier sm används. Dessa kan dck aldrig användas utan anpassning till bjektet ch dess specifika förutsättningar, vid bedömning måste hänsyn tas till många aspekter. Den sm utför bedömning av vad sm är en brist sm bör åtgärdas behöver ha gd kännedm m byggnadsfysik. Bverkets byggregler Bverkets byggregler (BBR) kan användas sm stöd för bedömning av brister sm bör åtgärdas. Krav på byggnaden där lufttätheten i klimatskärmen nämns i föreskrift eller i allmänt råd finns i avsnitt 6 Hygien, hälsa ch miljö ch i avsnitt 9 Energihushållning. Byggnadens lufttäthet ska vara sådan att föreskrifterna i BBR uppfylls. De allmänna råden är nivåsättande, uppfylls ett allmänt råd kan ckså den del av den tvingande föreskriften uppfyllas sm det allmänna rådet är kpplat till. Följande texter är hämtade från BBR (BFS 2011:6 med ändringar till ch med BFS 2017:5). Under rubrik Aspekter att beakta vid bedömning utvecklar ByggaL vad detta kan innebära. BBR avsnitt 6.23 Radn i inmhusluften. Allmänt råd bl a: Åtgärder för att begränsa inläckage av markradn bör utföras. Exempelvis kan tätning av genmföringar i byggnaden vara en sådan åtgärd. Byggnaden bör även i övrigt göras så lufttät sm möjligt mt marken. BBR avsnitt 6:255 Täthet. Allmänt råd bl a: Klimatskärmen bör ha tillräckligt gd täthet i förhållande till det valda ventilatinssystemet för en gd funktin ch för injustering av flöden i de enskilda rummen. Även ur fuktskadesynpunkt bör klimatskärmens täthet säkerställas. BBR Avsnitt 6:42 Termisk kmfrt. Allmänt råd bl a: Dessutm bör lufthastigheten i ett rums vistelsezn inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsngen ch lufthastigheten i vistelseznen från ventilatinssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året. BBR Avsnitt 6:531 Lufttäthet. Allmänt råd: För att undvika skadr på grund av fuktknvektin bör byggnadens klimatskiljande delar ha så gd lufttäthet sm möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktknvektin störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck. Särskild msrg att åstadkmma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar sm i badhus eller vid särskilt stra temperaturskillnader. Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska kmfrten, ventilatinen samt byggnadens Branschstandard ByggaL 4

5 värmeförluster. Metd för bestämning av luftläckage finns i SS-EN ISO 9972:2015. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas m luftläckaget är kncentrerat till någn byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskadr. BBR avsnitt 6:5325 Yttertak ch vindsutrymmen. Allmänt råd bl a: Vindsutrymmen över värmeislerade vindsbjälklag bör anrdnas så att fukt inte rsakar tillväxt av mögel ch bakterier. Vid kalla tak ch välislerade bjälklag finns ökad risk för mikrbiell tillväxt, t.ex. på yttertakets insida. Särskild msrg att åstadkmma lufttäthet bör iakttas vid ökad islering av vindsbjälklaget. BBR avsnitt 6:952 Fuktsäkerhet. Bl a: En byggnads lufttäthet ska vara sådan att knvektin av fuktig luft inte medför att de högsta tillåtna fukttillstånden överskrids. BBR Avsnitt 9:26 Klimatskärmens lufttäthet. Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att kraven på byggnadens primärenergital ch installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Bedömningskriterier Nedan följer exempel på bedömningskriterier sm används. Sm tidigare påpekats måste dck bedömning alltid göras med anpassning till det enskilda bjektet ch dess specifika förutsättningar. Vid RISE/SP är ett bedömningskriterium att utgå från avseende luftläckage att det är en brist m minst ca 30 % av en anslutning har luftläckage. Exempel på detta är t ex m en glvvinkel i ett rum är 5 meter lång så måste det finnas läckage vid minst 1,5 m av anslutningen. Exakt vilken lufthastighet sm uppmäts i glvvinkeln spelar mindre rll i det fallet. Skälet till det är att erfarenheter från många hus visar att det trts låga lufthastigheter vid läckage framförs klagmål på det termiska klimatet ch att när sådana läckage åtgärdas finns en hel del erfarenheter av att klagmålen upphör. Ytr med lägre yttemperatur än förväntat sm är större än 1 m² betecknas sm brist. Bakgrunden till dessa riktlinjer är att läckage ch nedkylda ytr i den angivna mfattningen enligt RISE/SPs erfarenhet (riktlinjerna anges även delvis i bken Termgrafering, Kntrll av byggnaders värmeislering ch täthet (Axén & Petterssn, 1979)) kan påverka det termiska klimatet, knstruktinens beständighet ch uppvärmningskstnaderna för byggnaden. Detta är dck enbart riktlinjer sm utgås ifrån, anpassning måste, sm påpekats van, göras till det enskilda fallet. Mindre luftläckage ch en mindre nedkyld yta kan ändå betecknas sm en brist m dessa är vid en plats där det kan få str påverkan på det termiska klimatet. För islerade partier kan å andra sidan en nedkyld yta, sm är större än 1 m², gdtas under förutsättning att nedkylningen endast är marginell (uppmätt temperatur är nära den förväntade) samt att det inte påverkar termiskt klimat, beständighet eller uppvärmningskstnader mer än marginellt. Ett annat bedömningskriterium sm förefaller vara relativt vanligt förekmmande är att lufthastighet > 1 m/s vid yttervägg vid 50 Pa tryckskillnad bedöms ej acceptabelt, vilket grundar sig på att lufthastigheten i vistelseznen (60 cm in från yttervägg) vid 10 Pa tryckskillnad då kan överstiga 0,15 m/s. Detta bedömningskriterium är framtaget av Karl H Grimnes ch redvisas i bken Byggtermgrafi En praktisk handbk (Grimnes, 2011). Även Grimnes påpekar dck att läckagets utbredning ch placering ckså har betydelse ch att läckagen därför måste bedömmas från fall till fall. Resnemanget bygger på att det största nrmala eller lämpliga invändiga undertryck sm kan förväntas i en byggnad är 10 Pa (främst rsakat av ventilatinssystemet). Tryckskillnaden över klimatskalet kan dck bli avsevärt större än så vid vindpåverkan på byggnaden, ch det är fta vid vindpåverkan klagmålen på den termiska kmfrten är störst. Det innebär i praktiken att även lägre lufthastighet än 1 m/s vid yttervägg vid 50 Pa invändigt undertryck kan ge prblem Branschstandard ByggaL 5

6 med den termiska kmfrten i vistelseznen vid nrmala tillstånd (på många platser är det ju mer regel än undantag att det blåser både fta ch relativt hårt). Både Grimnes bedömningskriterier ch RISE/SPs bedömningskriterier finns mnämnda i den anpassade svenska versinen av Byggtermgrafi En praktisk handbk (Grimnes, 2011). Aspekter att beakta vid bedömning Energi Dels ska hänsyn tas till m byggnaden uppfyller det ställda lufttäthetskravet eller ej. Uppfylls ej lufttäthetskravet behöver de funna läckagen av den rsaken tätas tills täthetsvärdet uppnås. När lufttäthetsvärdet uppnås är det dck mer svårmtiverat att kräva ytterligare tätningsåtgärder enkm ur energisynpunkt. Undantag kan dck finnas. Energimässigt kan vissa luftläckage i praktiken ha större påverkan än andra. T ex kan stra inläckage av uteluft nära frånluftsdn innebära krtslutning av ventilatinen, det vill säga kall luft tillförs frånluften ch luftutbytet i byggnaden försämras, vilket förutm försämrad värmeåtervinning på frånluften kan leda till ökad fönstervädring. Luftläckage sm påverkar den termiska kmfrten kan även leda till att de bende höjer inmhustemperaturen. Radn samt dålig lukt Luftläckage från mark, t ex genm tätheter i en betngplatta mt mark (t ex i sprickr ch kring genmföringar) eller i ej tätade rör/slangar från mark behöver alltid åtgärdas avsett strlek på läckaget eftersm de förutm att de i sig kan medföra luftläckage ckså medför risk för tillförsel av bl a markradn, fukt ch dålig lukt sm kan påverka innemiljön. Luftläckage genm ett krypgrundsbjälklag eller från ett annat utrymme där dålig lukt kan förekmma, t ex garage eller sprum, behöver ckså tätas, även m läckagen är relativt små. Alla rör/slangar dragna under betngplattan behöver tätas i mynning i byggnaden, vilket innebär att även rör/slangar sm bara är dragna mellan två platser inm byggnaden men därvid är förlagda under betngplattan behöver tätas i båda ändar. Kabeldragning genm sådana slangar/rör görs fta även i mycket sent skede i byggnatinen varför det inte alltid är säkert att de har kunnat tätas permanent inför en täthetsmätning eller läckagesökning även m den utförs i en princip helt färdig byggnad. Att dessa tätats permanent bör vara en viktig kntrllpunkt även vid slutbesiktning ch kan i de flesta fall enkelt kntrlleras kulärt. Termisk kmfrt Luftläckage i den mfattning ch sm förekmmer på sådana platser att de riskerar att påverka den termiska kmfrten i byggnaden behöver tätas. Det innebär att luftläckage mt sådana utrymmen där persner nrmalt vistas inmhusklädd bör bedömmas allvarligare ur kmfrtsynpunkt än läckage mt sådana utrummen där persner sällan vistas inmhusklädda. Exempelvis är ett luftläckage vid en ytterdörr direkt mt en sklsal allvarligare ur kmfrtsynpunkt än ett identiskt luftläckage vid entrépartiet till samma skla. Ett luftläckage med minimal utbredning ( punktläckage ) men med en mycket hög lufthastighet kan påverka den termiska kmfrten i rummet trts minimal utbredning, m läckaget är så placerat att det blåser rakt mt ett ställe i ett rum där någn fta uppehåller sig, t ex ett luftläckage i en fönstersmyg i närheten av ett skrivbrd där någn fta sitter ch arbetar. Å andra sidan kan ett luftläckage med endast låg lufthastighet men med str utbredning eller str öppning ttalt sett ge ett strt kylande luftflöde även m lufthastigheten är låg. Bedömningar görs från fall till fall. Luftläckage i glvvinklar (anslutning yttervägg mt glv) innebär nrmalt större risk för påverkan på termisk kmfrt än vad ett identiskt luftläckage i en takvinkel (anslutning yttervägg mt mellanbjälklag eller vindsbjälklag) innebär. Luftläckage i glvvinkel kan medföra drag längs Branschstandard ByggaL 6

7 glvet ch därmed även kall glvyta. Luft sm läcker in i en takvinkel hinner i viss utsträckning värmas upp innan den når ner till de sm vistas i rummet, förutsatt att det inte är ett mycket strt läckage. Luftläckage i takvinklar eller genmföringar sm finns van ett undertak trde, såvida de ej är mycket stra, ftast inte alls innebära risk för kmfrtprblem för de sm vistas i rummet (dck kan utrymmet van undertaket bli relativt kallt). Således, ur kmfrtsynpunkt är det generellt störst risk med luftläckage vid t ex fönster, ytterdörrar, glvvinklar, genmföringar i ytterväggar samt även luftläckage där luft utifrån blåser direkt in ett bjälklag vilket underifrån kan kyla glvytan. Fukt Ur fuktsynpunkt, med avseende på risk för fuktknvektinsskadr (varm fuktig inmhusluft sm pressas ut i knstruktinen vilket ger hög relativ fuktighet eller till ch med kndens längre ut i knstruktinen), är det generellt mest lämpligt med luftläckage i de övre delarna av en byggnad eftersm risken för att det ska uppstå ett invändigt övertryck på grund av termisk drivkraft, framför allt vintertid när temperaturskillnaden över klimatskalet är sm störst, är störst i övre delar av byggnad. Ju högre byggnad ch ju högre temperaturskillnad ju större risk. Ventilatinssystemet i byggnaden bör vara så justerat att det nrmalt alltid råder ett invändigt undertryck i hela byggnaden, men det kan vara svårt att åstadkmma i en hög ch tät byggnad vintertid. Vindpåverkan på byggnaden medför ckså att det tidvis kmmer råda ett invändigt övertryck. Således, ur fuktsynpunkt är det speciellt lämpligt med luftläckage t ex vid vindsluckr ch andra genmföringar i vindsbjälklag/takbjälklag samt luftläckage i takvinklar ch även glvvinklar m det gäller de övre våningarna i en byggnad. I sammanhanget bör ckså beaktas knstruktinens känslighet för fuktskadr. T ex är knstruktiner med rganiskt material generellt känsligare än knstruktiner utan rgansikt material. Vad det är för lkal ch därmed vilket fukttillsktt sm kan förväntas i inmhusluften måste ckså beaktas. Gäller det exempelvis en simhall, kan det antas att fukttillskttet inmhus är mycket högt, varför i princip inte några luftläckage i t ex takknstruktinen nrmalt sett kan accepteras. Gäller det däremt ett utrymme med mycket lågt fukttillsktt kan ur fuktsynpunkt det där förmdligen accepteras mer luftläckage i taket än vad sm kan accepteras i andra utrymmen i byggnaden. Exempel på detta är ett fläktrum med endast separat ingång ch sm inte har stra interna lufttätheter mt övrig byggnad. Även risk för invändig ytkndens eller hög relativ fuktighet vid yta ska beaktas. Det innebär att m en yta har mycket låg yttemperatur kan den utgöra en brist sm behöver åtgärdas även m ytan är liten. Vid säkerhet angående m det finns risk för invändig ytkndens eller hög relativ fuktighet vid yta kan beräkning utföras av vilken relativ fuktighet sm kan uppstå vid ytan, berende på rimligt antaget fukttillsktt i inneluften i det aktuella fallet. Detta kan även innebära att en köldbrygga i vissa fall bör bedömmas utgöra en brist även m den är utförd enligt ritning (det vill säga m den enligt ritning har så lite islering att det i praktiken innebär risk för hög relativ fuktighet eller ytkndens på knstruktinens insida). Termgrafering enligt SS-EN Med hjälp av värmekamera kan isler- ch täthetsfunktin bedömas. En yta med lägre temperatur än förväntat kan ber på luftläckage ch/eller islerbrister. Förväntad yttemperatur kan vara betydligt lägre än lufttemperaturen inne vid t ex köldbryggr där det inte finns lika mycket islering sm i knstruktinen i övrigt. Att det förekmmer en köldbrygga i knstruktinen behöver alltså i sig ej vara en brist, förutsatt att den även förekmmer på ritningen ch inte är sämre än på ritningen. Knstruktinsutfrmningen är alltså grunden för m en yta har förväntad temperatur eller inte. Vad sm är förväntad yttempertur vid en köldbrygga kan dck inte avgöras utan datasimuleringar på grund av två- ch tredimensinell värmetransprt. Vad sm är förväntad yttemperatur på insida knstruktin t ex mitt på en yttervägg långt från köldbryggr kan Branschstandard ByggaL 7

8 dck beräknas med en enkel handberäkning, förutsatt statinärt temperaturtillstånd ch att den avsedda knstruktinsuppbyggnaden är känd. För att med hjälp av värmekamera leta efter rena islerbrister krävs relativt stra temperaturskillnader över klimatskalet. Vilken temperaturskillnad sm krävs berr på hur välislerad knstruktinen är, berende på knstruktin kan det i allmänhet (för mderna knstruktiner) krävas mellan ca 15 C ch 40 C skillnad (SS-EN anger temperaturskillnad minst 3/U, det vill säga 3 dividerat med U-värdet), vilket innebär att termgrafera med avseende på islerbrister främst kan utföras på senhöst, vinter ch tidig vår. Nuvarande versin av SS-EN är visserligen relativt gammal (år 1998), värmekamerrnas upplösning har förbättrats sedan dess varför det kan fungera att leta efter islerbrister vid någt mindre temperturskillnader över klimatskalet, men temperturskillnadera behöver likväl vara relativt stra. Ett alternativ för att erhålla str temperaturskillnad över klimatskalet är visserligen att höja inmhustemperaturen men det behöver i så fall utföras tillräckligt långt före termgrafering för att erhålla relativt statinärt temperturtillstånd inmhus, annars försvåras termgraferingen. Slstrålning på knstruktinerna är ckså ett prblem framför allt under vår, smmar ch höst vilket, när det förekmmer, möjliggör termgrafering framför allt med avseende på islerbrister. Stra temperaturskillnader utmhus mellan dag ch natt medför ckså att knstruktinerna befinner sig i instatinära temperturtillstånd vilket försvårar termgraferingen. SS-EN anger prvningsförutsättningar för skandinaviska förhållanden för att statinära temperaturtillstånd ska kunna anses råda m det gäller termgrafering av lätta knstruktiner från insida. Helt bernde på knstruktinens U-värde ch temperaturförhållanden, ch förutsatt att statinära temperturförhållanden råder, är fta den förväntade yttemperturen på en mdern knstruktins insida långt från köldbryggr etc. grvt räknat kring 0,2-0,6 C lägre än lufttemperaturen inmhus vintertid (ju bättre islerad knstruktin ch/eller ju mindre temperaturskillnad över klimatskalet ju mindre förväntad skillnad mellan yttemperturen på en knstruktins insida ch lufttemperaturen inmhus). Det innebär att det behövs stra temperaturskillnader över klimatskalet för att erhålla så str skillnad i yttemperatur mellan en felfri knstruktin ch en knstruktin med mindre islerbrister att det kan avgöras att det verkligen är en brist sm syns ch inte bara en liten tillfällig temperaturfluktuatin berende på någn annan mständighet. Om större del av isleringstjckleken saknas, eller den saknas helt, kan det ses vid betydligt mindre temperturskillnader över klimatskalet, men så grva rena islerfel är mindre vanliga. Angående tryckskillnader sm enligt ByggaL ska råda över klimatskalet vid termgrafering, se nedan under rubrik Luftläckagesökning. ByggaLs rekmmendatiner avseende mfattning av termgrafering: De allra flesta termiska brister (kalla ytr, drag) i en byggnad är fta luftläckagerelaterade varför de eventuella större bristerna nrmalt upptäcks även utan att utföra en regelrätt termgrafering enligt SS-EN Om byggherren ställer krav på termgrafering enligt SS-EN i en str byggnad rekmmenderas att detta krav begränsas till någt/några representativa utrymmen, endast m dessa utrymmen har åtgärdsmässiga brister sm ej berr på luftläckage utökas termgraferingen. I övrig byggnad ställs enbart krav på luftläckagesökning med värmekamera. Vid termgrafering enligt SS-EN finns två metder, varav en enklare ch en mer mfattande, vilka främst skiljer med avseende på vilka krav sm ställs på redvisningen, men ckså skiljer någt med avseende på krav på genmförandet. Förenklad metd är att föredra då den är någt mindre kmplicerad att genmföra. Mest lämplig frm av redvisning är dck i praktiken ftast ett mellanting mellan de båda metderna vilket bl a innebär redvisning av termgram Branschstandard ByggaL 8

9 med kmmentarer ch psitiner på ritning inklusive bristers psitiner på ritning i likhet med för vad sm nedan nämns för redvisning av luftläckagesökning. Luftläckagesökning Oftast brukar det ej hänvisas till termgraferingsstandarden m det enbart är luftläckagesökning sm ska utföras. Luftläckagesökning ställer ej alls så stra krav på bl a temperaturskillnad över klimatskalet ch stabila temperaturförhållanden sm en regelrätt termgrafering där det även söks efter islerbrister ch köldbryggr. Luftläckage syns ftast i värmekameran även vid relativt små temperaturskillnader över klimatskalet på grund av att luftläckage fta ger förhållandevis str avkylning ch luftläckagesökning med värmekamera kan därför utföras under större del av året. Det behöver vara allra minst 5 C skillnad över klimatskalet men eftersträvansvärt är åtminstne ca 10 C skillnad. Ju större skillnad ju lättare ses läckagen. Observera att den inläckande luften behöver svepa mt material sm har annan temperatur än den inläckande luften själv har för att läckaget ska synas i värmekameran. Om läckagesökningen t ex avser plastflie i tidigt skede i byggnatinen innan knstruktinen över huvud taget islerats, är det mycket svårt att se några luftläckage i värmekameran även m det i övrigt skulle finnas tillräckligt str temperaturskillnad mellan inmhus ch utmhus. Likaså är det svårt att se luftläckage vid tunga knstruktiner när dessa på grund av värmetröghet inte hunnit värmas upp tillräckligt inför läckagesökningen m uppvärmning av byggnaden påbörjats för sent före läckagesökningen. Det innebär t ex att det kan vara svårt att se luftläckage i glvvinkel mellan betngglv ch utfackningsvägg. Även vid islerade knstruktiner med tillräcklig temperaturskillnad över knstruktinen kan det dck i vissa fall vara svårt att lkalisera exakt läckagepunkt i plastflien. Den genm plastflien inläckande luften kan ha färdats lång väg mellan plastflie ch yttre islering ch därmed ha hunnit att värmas upp så att inläckagepunkten in till själva rumsluften inte syns i värmekameran. I dessa fall kan det dck åtminstne synas tydliga avkylningar på de platser där den från början kalla luften passerar in genm det yttre islerskiktet in till baksida plastflie ch i vilken riktning luften sedan börjar att färdas. Slsken på knstruktinerna innebär prblem även vid ren luftläckagesökning med värmekamera. Under vissa mständigheter kan slsken dck till ch med underlätta, t ex vid läckagesökning av ett vindsbjälklag när slen på smmaren värmer upp vindsutrymmet så att läckaget från vinden tydligt syns sm inläckage av varmare luft än rumsluften. Luftläckagesökning kan med hjälp av lufthastighetsgivare eller rök utföras även utan temperturskillnad över klimatskalet. Luftläckagesökning med lufthastighetsgivare ch rök kan även utföras vid invändigt övertryck i byggnaden. Luftläckagesökning utförs från insidan, vid 50 Pa invändigt undertryck m möjligt. Mindre tryckskillnad kan dck vara lämpligt m läckagesökning utförs i byggskedet m all plastflie ännu ej är så förankrad sm den avses bli, t ex att inte hela den inre regelstmmen i installatinsspalt ännu mnterats. Observera att m flien i strt sett helt saknar invändigt mthåll (bara är stiftad) är risken str att dra lss plastflien även vid betydligt lägre tryckskillnader än 50 Pa undertryck. Då bör istället övervägas att utföra läckagesökning vid invändigt övertryck varvid dck ej värmekamera kan användas. Även stra tillfälliga tätningar för t ex ventilatinsöppningar kan i vissa fall riskera att dras lss m de länge utsätts för str tryckskillnad, t ex under flera timmars läckagesökning. När fläkt för lufttäthetsmätning används för att skapa undertrycket vid luftläckagesökningen ska beaktas att det är lämpligt att köra fläktutrustningen under lång tid på låga varvtal (kan över- Branschstandard ByggaL 9

10 hetta fläktmtr) så berende på vilket flöde ch därmed vilken strypning på fläktöppning sm krävs för att åstadkmma viss tryckskillnad kan det vara lämpligare att använda mer strypning på fläktöppningen ch köra på hög fläkthastighet men därmed lägre flöde ch därmed lägre tryckskillnad över klimatskalet. ByggaLs rekmmendatiner för utförande av luftläckagesökning: Byggherren kan ställa krav på under vilka mständigheter ch i vilken mfattning luftläckagesökning ska utföras, ch hur den ska redvisas. Om byggherren inte anger någt annat i sitt krav gäller dck nedanstående enligt ByggaL: Tryck- ch temperaturförhållanden vid luftläckagesökning Luftläckagesökning utförs vid ca 50 Pa invändigt undertryck ch minst 10 C temperaturskillnad över klimatskalet m det är möjligt med hänsyn till alla mständigheter (allra minst 5 C temperaturskillnad måste råda för att kunna använda värmekamera ch då är det inte säkert att alla läckage syns). Minst Pa invändigt undertryck bör alltid råda vid läckagesökning. Allra minst 10 Pa undertryck ska råda vid läckagesökningen ch det gäller för hela byggnaden, det vill säga även översta delen av en hög byggnad sm är påverkad av termisk drivkraft ch vind. Under vissa mständigheter, t ex liten temperaturskillnad över klimatskalet ch inga knstruktinsdelar sm kan skadas av stra tryckskillnader, kan även högre tryckskillnad än 50 Pa vara lämpligt, t ex för att så snabbt sm möjligt erhålla i värmekamera synliga luftläckage. Luftläckagesökning utan värmekamera men med hjälp av lufthastighetsgivare eller rök kan även utföras vid invändigt övertryck (mtsvarande tryckskillnader sm vid undertryck) m det ej är lämpligt/möjligt att skapa ett invändigt undertryck. Temperaturskillnad behövs ej. Omfattning av luftläckagesökning Luftläckagesökning utförs i mfattning sm krävs av mständigheterna ch syftet. Är syftet t ex att utvärdera en knstruktins lufttäthet i ett tidigt skede, t ex den först tätade lägenheten i ett flerbstadshus för att utifrån resultatet täta de övriga lägenheterna på bästa sätt ska läckagesökningen utföras grundligt, både avseende läckage i klimatskalet ch eventuella interna läckage. Om läckagesökning utförs i samband med en täthetsmätning (i byggskede eller färdig byggnad) ch byggnaden har gd ttal lufttäthet (det ställda lufttäthetskravet, det vill säga lufttäthetstalet, uppfylls) är det tillräckligt att utföra en översiktlig läckagesökning för att m möjligt upptäcka eventuella större läckage sm ändå kan vara lämpliga med avseende på t ex termisk kmfrt, risk för fuktskadr eller risk för inträngning av markluft ch markradn. Om lufttäthetskravet ej uppfylls utförs en grundlig luftläckagesökning med syfte att ge underlag för beslut m vilka knstruktiner sm behöver åtgärdas för att det ställda lufttäthetskravet ska kunna uppfyllas. Om detta gäller del av byggnad, t ex enskild lägenhet, sm ej uppfyller lufttäthetskravet, är det mycket viktigt att utföra spårning av luftläckage både vid klimatskalet ch vid lägenhetsskiljande knstruktiner. Luftläckagesökning i byggskedet när de lufttätande skikten frtfarande är synliga utförs lämpligen med byggentreprenören närvarande sm då i många fall direkt kan permanent täta de luftläckage sm upptäcks. Vid luftläckagesökning av framför allt mycket lufttäta byggnader men sm ändå inte är fullt så lufttäta sm det ställda kravet förekmmer i sällsynta fall att det inte går att finna någn rsak sm kan åtgärdas så att kravet uppfylls. Det går helt enkelt inte att finna några egentliga läckage sm har relevans. Det gäller m alla läckage är mycket små ch diffusa ch jämt utspridda över klimatskalet. Efter nggrann läckagesökning bör i sådana fall frågan ställas m det är menings- Branschstandard ByggaL 10

11 fullt att kräva att kanske många ytterligare timmars läckagesökning ch tätningsarbete utförs för att försöka förbättra lufttätheten från t ex 0,17 l/sm² till 0,15 l/sm². Redvisning av luftläckagesökning Redvisning av läckagesökning utförs i rapprt i erfrderlig mfattning berende på mständigheterna. Om läckagesökning ska utgöra grund för senare tätningsåtgärder behöver redvisningen nrmalt innefatta att läckage markeras på ritning, att eventuella termgram redvisas med tydliga kmmentarer m vad de visar ch var de är tagna (inklusive att deras psitin anges på ritning), samt att läckagesökningen sammanfattas i en text. Generella läckage behöver dck ej markeras på ritning m de tydligt beskrivs i text. Om termgram redvisas sm visar alla de lika nterade ej generella läckagen sm kan kmma ifråga att åtgärda behöver heller ej läckagen i sig markeras på ritning förutsatt att termgrammens psitin framgår på ritning. Vanlig digitalkamerabild tagen på samma plats sm termgram bör m möjligt ckså redvisas, för lättare identifiering av detaljer på termgram. Om läckagesökningen inte ska ligga till grund för vidare tätningsåtgärder kan läckagesökningen redvisas mer översiktligt i frm av krt sammanfattning ch med någt/några termgram med exempel på luftläckage inklusive kmmentarer m vad de visar. I rapprt för luftläckagesökning ska även inne-ch utelufttemperaturer framgå (m luftläckagesökning utförts i samband med lufttäthetsmätning ch redvisas i samma rapprt ch lufttemperaturer ej varierat av betydelse däremellan räcker det dck att lufttemperaturerna framgår t ex på utskriften från dataprgrammet för lufttäthetsmätningen sm är bifgat rapprten). Har slen påverkat läckagesökningen ska det ckså nämnas. Uppmätt tryckskillnad över klimatskalet ska framgå, liksm hur denna tryckskillnad åstadkms. Vilka delar av byggnaden sm läckagesökts ska framgå m ej hela byggnaden läckagesökts. Vad för utrustning sm använts för läckagesökningen ska framgå. Observera att all vanstående redvisning gäller luftläckagesökning utan några hänvisningar till termgraferingsstandard SS-EN Om termgrafering utförs enligt SS-EN finns även krav på rapprt i SS-EN Det ska dck påpekas att även m termgrafering utförs med hänvisning till förenklad metd enligt SS-EN är det lämpligt att redvisa termgram med kmmentarer ch psitiner på ritning inklusive bristers psitiner på ritning i likhet med för vad sm van nämnts för redvisning av luftläckagesökning. Redvisning av termgram Termgram ska alltid redvisas med anpassade, relevanta temperaturskalr. Med detta avses att temperaturskalan ska vara så inställd att det luftläckage eller den nedkylda yta eller dylikt sm avses visas på termgrammet ska synas så tydligt sm möjligt. Det innebär att i strt sett varje enskilt termgram behöver ha en egen temperaturskala, sm fta behöver vara relativt snävt inställd, ch framför allt ska extra varma ej relevanta partier sm t ex radiatrer, rör ch lampr i de flesta fall förpassas utanför termgrammets temperaturskala (såvida inte uppdraget speciellt är att termgrafera dessa extra varma partier) varvid de nrmalt uppträder sm vita mråden. Eftersm termgrammens temperaturskala via prgramvara är inställbar i efterhand finns det inget sm hindrar att samma termgram redvisas i flera exemplar men med lika temperaturskalr, m så behövs för tydlighets skull. Figur nedan visar exempel på termgram med ej relevant respektive relevant temperaturskala. Branschstandard ByggaL 11

12 Figur Alla tre termgrammen är samma termgram men med lika temperaturskalr. Det övre termgrammet till vänster har temperaturskala innefattandes hela den temperaturvariatin sm finns i bilden. Om det är ytterväggens temperaturfördelning sm är av intresse är detta ett meningslöst termgram eftersm det i strt sett enbart syns skillnad på radiatr ch övrig yta på detta termgram. De båda termgrammen till höger har temperaturskala mer rimligt anpassad till ytterväggsknstruktinen, radiatrns temperatur är ej intressant ch ligger därför utanför temperaturskalan på termgrammen. Det övre högra termgrammet är enbart anpassat till ytterväggen för att så tydligt sm möjligt åskådliggöra det mråde med lägre yttempertur än förväntat sm finns till vänster i bilden medan fönsterkarmen sm har än lägre yttemperatur ckså ligger utanför temperaturskalan. På termgrammet längst ner till höger är även fönsterkarmens yttemperatur inkluderad i termgrammets temperaturskala. Eftersm det övre högra termgrammet kan missuppfattas sm visandes en extremt dålig fönsterkarm behöver det dck i texten i detta fall förklaras att temperaturskalan på det termgrammet är anpassad till väggen, ej fönsterkarmen, samt att även det nedre termgrammet, där karmens temperatur ligger inm termgrammets temperaturskala, behöver redvisas. I detta fall skulle det dck vara tillräckligt att enbart redvisa det nedre termgrammet, eftersm det mråde med lägre yttempertur än förväntat på väggen sm finns till vänster på termgrammet framgår relativt tydligt även med den temperaturskala sm använts på detta termgram. Angivelse av brister När det under luftläckagesökning eller termgrafering upptäcks brister sm bedöms sm åtgärdsmässiga ska det anges i rapprt att dessa bör åtgärdas samt vad sm ligger till grund för bedömningen (att det bedöms föreligga risk för fuktknvektinsskada, risk för drag etc). Bedömning av lufttäthet utifrån luftläckagesökning Prblematiken med att mäta verklig lufttäthet i klimatskalet för en enskild lägenhet har medfört att det ibland förekmmer att lägenheter berende på resultat av luftläckagesökning bedöms klara ett ställt lufttäthetskrav för klimatskalet även m det uppmätta lufttäthetsvärdet ej uppfyller det ställda lufttäthetskravet. Generellt sett är sådana bedömningar mycket svåra att göra ch det krävs därför str kunskap ch erfarenhet för att göra sådana bedömningar. Det är mycket svårt att bedöma strleken på luftläckage varför sådana bedömningar endast kan Branschstandard ByggaL 12

13 utföras i undantagsfall. För att en sådan bedömning ska kunna ha förutsättning att ha någn relevans krävs dels att det uppmätta lufttäthetsvärdet ligger nära det ställda lufttäthetskravet ch dels krävs att det vid nggrann luftläckagesökning i strt sett enbart förekmmer läckage i lägenhetsskiljande knstruktiner ch att de läckagen är relativt stra samtidigt sm det enbart förekmmer mycket små eller inga luftläckage i klimatskalet (läckagen ska tydligt redvisas i rapprt). Huruvida byggherren accepterar en sådan bedömning är helt upp till byggherren. Branschstandard ByggaL 13