BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Transkript

1 BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark med golvvärme Uteluftventilerad krypgrund Mellanbjälklag Platta på mark 1

2 Platta på mark Platta på mark Platta på mark 2

3 Platta på mark Platta på mark Platta på mark, sammanfattning Fuktproblemen uppstår när vi applicerar täta skikt/golvbeläggningar, t.ex. PVC-matta eller linoleummatta. I de allra flesta skadefall är det fukt i ångfas i marken som skapar fuktproblemen. Idag används ofta värmeisolering under betongplattan som fuktskydd. Detta är normalt en mycket bra fungerande konstruktion. OBS Även om konstruktionen fuktdimensionerats på rätt sätt krävs att byggfukten torkas till under kritisk nivå (85-90 %RF) innan golvbeläggningen läggs in. 3

4 Golvvärme, en riskkonstruktion? Värmen tar väl bort fukten? Värmen läcker ned i marken Värmekudde bildas Hus med dålig isolering Ill: Presentationskraft 4

5 På sommaren vandrar fukten uppåt Hus med dålig isolering Ill: Presentationskraft God isolering ger liten värmekudde Hus med bra isolering Liten värmekudde Ill: Presentationskraft Fukten vandrar med värmen Ill: Presentationskraft Risk för kondens vid täta skikt Värme- och fuktvandring 5

6 Golvvärme och trägolv Bjälklag av betong kan innehålla fukt. Då betongen värms upp vandrar fukten ut och riskerar att kondensera i trägolvet Ill: Presentationskraft Golvvärme och trägolv Bjälklag av betong kan innehålla fukt. Då betongen värms upp vandrar fukten ut och riskerar att kondensera i trägolvet Använd fukt- eller ångspärr Ill: Presentationskraft Gårdagens konstruktion Torpargrund 6

7 Dagens konstruktion Uteluftventilerad krypgrund Uteluftventilerad krypgrund Skillnader gentemot den gamla typen av "torpargrund. Uteluften har tillträde till grunden året runt. Avsaknad av varm spismur. Välisolerat bjälklag med litet värmeläckage mot grunden. Skaderisk? 7

8 Fukttillståndet i grunden varierar med årstiden 20 Temperatur 100 Relativ fuktighet (RF) Temperatur i5 krypgrund 0 Temperatur ute Fuktig krypgrund Välventilerad torr krypgrund -5 1/1 1/4 1/7 1/10 31/12 1/1 1/4 1/7 1/10 31/12 Tid (datum) Tid (datum) Åtgärder A Sänk ånghalten i grunden A1 avdunstningsskydd A2 Begränsad ventilation A3 Avfuktare Åtgärder B Höjd temperatur B1 isolering på marken B2 värmefläkt B3 bjälklagets undersida B4 luftkuddar 8

9 Åtgärder C Undertryck C1 fläkt C2 inneluftventilering C3 Undertryck i luftspalt Krypgrund - mätning Visa att det är fuktigt och varifrån fukten kommer Förväntat är att ånghalten i grunden är lika med uteånghalten. Vid avvikelse skall man spåra källan. Tänkbara källor: avdunstning av markfukt, inrinnande vatten, läckande rör. Temp, RF Temp, RF Temp, RF Fuktkvot, påväxt Mellanbjälklag Vid skador på mellanbjälklag är skadeorsaken vanligen att bjälklagen var för fuktiga när golvbeläggningen lades in. Byggfukten måste torkas ut innan täta ytskikt appliceras. Hur lång tid tar det att torka ut byggfukten till nivå under kritisk relativ fuktighet (RFkrit)? 9

10 Ex torktid mellanbjälklag av betong Torktiden för en mellanbjälklag med tjockleken 250 mm? vct 0.7 (vanlig husbyggnadsbetong) RFkrit Torktid 90% dygn (4-7 mån) 85% dygn (8-14 mån) OBS lång torktid vct 0.4 ( självtorkande betong ) RFkrit Torktid 90% dygn 85% dygn (2-3 mån) OBS limfukten kan ge problem vid lågt vct/vbt Källa: Lathund för betongtorkning, SBUF Dagens betong ställer nya krav För att minska koldioxidutsläppen har man sedan några år tillbaka blandat in t ex flygaska i betongen. Detta innebär att betongen får helt nya och kanske inte önskvärda egenskaper: Känsligare för kall temperatur Känsligare för fritt vatten innan flygaskan reagerat Tätare porstruktur efter att flygaskan reagerat 29 Vindar - fuktkällor Regn, snö, is, hagel Inbyggd fukt Krav för god fuktfunktion: vattentätt yttertak lufttätt bjälklag diffusionsspärr ventilation för säkerhets skull Ventilation med uteluft Fukt inifrån, diffusion och konvektion 10

11 Vindar I en uteluftventilerad vind (kallt tak) med mycket välisolerat vindsbjälklag kommer RF på vinden att bli ungefär densamma som utomhus förutsatt att vindsbjälklaget är helt lufttätt. Utomhus är RF i snitt ca 80 %. Vinden kommer att få ungefär samma RF som ute. Extra stor risk för skador uppkommer således vid tilläggsisolering av vindsbjälklaget samt byte av värmesystem (i de fall tryckbilden ändras) Byte av uppvärmningssystem Exempel: Byte från oljeeldning till fjärrvärme eller bergvärme Sämre ventilation, fuktigare inneluft, annan tryckbild i byggnaden Risk för dålig luftkvalitet inne och för fuktskador på vinden Varför är en välisolerad konstruktion en risk? Ju mer isolering desto mindre uppvärmning av luften på vinden. Exempel: Inne 20 o C Ute - 5 o C95 % RF Vind 100 mm 500 mm -1,9 o C, 74 % RF - 4,3 o C, 90 % RF Fuktupptagning Fuktupptagning 1,08 g/m 3 0,34 g/m 3 11

12 Hur mycket isolering skall man ha? Isolermängd mm Temperatur C Relativ fuktighet % Fuktupptagning g/m³ 100-1,9 74 1, ,3 83 0, ,9 87 0, ,2 89 0, ,3 90 0, ,4 91 0, ,5 91 0,29 34 Varför är en välisolerad vind en riskkonstruktion? Alltså: I och med att klimatet vintertid blir kallare på vinden blir den relativa fuktigheten allt högre. Det innebär att risken för skador ökar. Det innebär också att effekten av ventilationen blir allt mindre. Skador Skador på grund av konvektion eller läckage. Fuktig inneluft kommer upp på vinden och kondenserar mot det kalla yttertaket eller yttertaket läcker. Synliga missfärgningar trots att det inte förekommer konvektion, läckage eller annat. Uteluften är så fuktig att mikroorganismer kan tillväxa. I INGET AV FALLEN HJÄLPER DET FULLT UT ATT VENTILERA 12

13 Bör man undvika platta tak? Foto: RISE Hur uppstår sprickor i tätskiktet? Foto och teckning: RISE Hur uppstår sprickor i tätskiktet? Sprickor som uppstår i isen kan skada tätskiktet Foto och teckning: SP 13

14 Vatten - fukt H20 är sannolikt den mest skadliga kemikalie som förekommer i en byggnad. TACK! Anders Jansson anders.jansson@ri.se RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK 14