PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 24... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 4 3. Aktörer:... 4 4. Den egna organisatoriska miljön :... 5 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 6 C. Utveckling/Genomförande... 7 6. Utbildningens uppläggning:... 7 7. Utbildningens organisation:... 7 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 8 9. IT-stöd i projektet:... 9 10. Samarbete/samverkan... 9 D. Resultat... 10 11. Kursekonomi:... 10 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 11 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 11 14.Utvärdering av projektet:... 11 Slutrapport av projekt... 12 Bakgrund... 12 Mål/Syfte... 12 Vi som främst arbetar med IT projektet... 12 Genomförda aktiviteter... 13 1. Utbildning inom projektet... 13 2. Register... 13 3. Utvecklingsinsatser... 13 4. Informationsmaterial... 14 5. Bearbetningsinsatser... 14 6. Genomförd utbildning... 15 7. Digital TV... 15 Planerade aktiviteter under hösten-98... 16 2
KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 24 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Utvecklingsprojektet syftar bl a till att öka glesbygdsboendes möjlighet till kompetensutveckling, oberoende av bostadsort. Värmland är ett län med glesbygdskaraktär, med relativt låg utbildningsnivå samt hög arbetslöshet. Under projektets gång har olika informationsinsatser genomförts samt även en utbildningsinsats för arbetslösa i nordvästra Värmland. Två nya handledarmanualer ( Samhällskunskap A samt EU-kunskap)är under utveckling. A. Projektansvariga Projektledare: Berith (Bea) Larsson Informationsansvarig: Bea Larsson och Annsofi Persson Utvärderingsansvarig: Ingen utsedd B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi ville utveckla ett komplement till ordinarie verksamhet där vi tar fasta på tidigare erfarenheter av distansarbete och utifrån vår övertygelse att framtidens utbildningbehov kommer att formas av de enorma möjligheter som tekniken och IT samhället erbjuder. Projektet syftade till att utveckla pedagogiska metoder och utbildningsmaterial för folkbildningsverksamhet som genomförs som IT stödd distansutbildning, ev med hjälp av marksänd digital-tv. Projektet syftade dessutom till att öka möjligheten för alla värmlänningar att delta i en folkbildning som leder till kompetenshöjning. Vi planerade att inom projektets ram erbjuda såväl traditionell folkbildningsverksamhet som utbildningar vilka leder till ökad grundkompetens inom specifika ämnesområden, även på grundskole- eller gymnasienivå. Specifika utbildningar som ger högskolepoäng, har vi sedan tidigare kunnat erbjuda vissa målgrupper som ingenjörer, lärare och vårdpersonal. Ett samarbete diskuteras med Stiftelsen Värmlandskooperativen (Lokalt utvecklings centra) vad gäller skräddarsydda utbildningar för byalag ( via Bygdenet) samt för blivande eller redan befintliga småföretag ledda av kvinnor i Nordvärmland. Utbildningar som har erbjudits på distans under projekttiden är * skräddarsydda utbildningar för vissa målgrupper ex byalagen och kvinnligt 3
företagande, * ekonomiutbildningar * presentationsteknik * marknadsföring * grundskole- och gymnasiekompetens i kärnämnen som svenska och engelska. * IT-utbildningar * Europakunskap Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi har genomfört vissa högskolekurser på distans i samarbete med sex högskolor runt om i landet och detta projekt skulle utifrån våra erfarenheter förhoppningsvis leda till en öka möjlighet för allmänheten att delta i denna utbildningsform. Dessutom ökar också kunskap, mognad och vilja till att finna nya former för utbildning inom vår egen organisation. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Under projektets gång var vår förhoppning att olika informationsinsatser skulle resultera i ett antal startade grupper och att metoder och utbildningsmaterial skulle utvecklas under tiden. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet har inte ändrats men vi kan konstatera att det kommer att krävas ytterligare informationsinsatser, långsiktigt och inte minst tålamod för att få igång verksamhet riktad mot allmänheten. Vår slutsats är att motivationen och intresset för att delta i traditionell folkbildningsverksamhet är låg, det ser vi inte minst i antalet sökande till studiecirklar i allmänhet. att ett ännu större hinder för att delta i en IT stöd distanskurs är den låga datamognaden. Man har en dator med Internet uppkoppling och det fungera ganska bra, men ifrån det till att använda utrustningen för utbildning är steget långt för många. Tänkbara målgrupper på kort sikt är Personer med såväl studievana som hög datormognad Avgränsade utbildnings/utvecklingsprojekt där deltagarna redan är aktiva och lättmotiverade att pröva nya former. Deltagare i ex Kunskapslyftet, på initiativ från resp projektledare. Deltagare i olika arbetsmarknadsutbildningar Medarbetare inom olika organisationer och företag, där ledningen tar initiativ till utvecklingsinsatser där distansutbildning är ett alternativ. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? 4
Vi som främst arbetar med IT projektet är Bea Larsson, projektledare som också stått för idégivning och planering Jocke Boes; lärare Peter Svensson; lärare Annsofi Persson, Margaretha Fjell; utbildningskonsult Annica Nilsdotter, Berit Jönsson; utbildningsadministratör Vi har fördelat arbetet enligt följande; Bea Utåtriktade kontakter och bearbetning Informationsinsatser & marknadsföring Digital TV diskussioner Samordning Utbildningsinsatser för aktiva i projektet Jocke Boes & Annsofi Persson Peter Svensson Annica Nilsdotter Margaretha Fjell Berit Jönsson Utveckling av utbildningsmaterial Utbildare/Genomförare Administration Telefonbearbetning Uppläggning av register Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vi har haft vissa kontakter med Värmlandskooperativen men dessa har hittills inte resulterat i något aktivt samarbete. Vad gäller utveckling av hur Digital TV som ett redskap i utbildningssammanhang pågår inget aktivt samarbete med landstinget för tillfället. En projektgrupp är bildad bestående av representanter för landstinget, Länsstyrelsen, Kanal 12, NETNova samt TELIA och TERACOM som samarbetspartners. Vi följer gruppens arbete. Vi har under projektets gång och kommer även fortsättningsvis att söka samarbete med olika utvecklingsprojekt runt om i länet. För tillfället utreder vi möjligheten att samarbeta med ett EU, Mål 3 projekt i Lysvik. Anledningen till att vi aktivt söker samarbete med olika avgränsade projekt är som tidigare nämnts, svårigheten med att motivera deltagare till denna form av utbildning. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. 5
Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Det utvecklingsarbete som påbörjats kommer att fortsätta såväl inom TBV Värmland som inom TBV i allmänhet. Våra erfarenheter kommer att utgöra en del i det fortsatta utvecklingsarbetet såväl på nationell nivå som inom vår egen TBV region. De erfarenheter/ resultat vi uppnått hittills har också redovisats inom vår TBV region, TBV Mellansverige (Värmland, Örebro, Sörmland, Östergötland samt Gotland). Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Projektarbetet påverkar övrig verksamhet på så sätt att vi nu har ett komplement till det vi erbjuder traditionellt. Vi har tidigare kunnat erbjuda distansutbildning men då begränsat till några få utbildningar och till en begränsad målgrupp. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Syftet med vårt projekt var att utveckla former och informera om möjlighet till studier på distans främst för kvinnor och för de som bor i glesbygd. Vi har under projektets gång tagit fram en informationsfolder med bl a beskrivning på hur IT stöd distansutbildning genomförs. Vi har radioreklam om TBV:s distansutbildningar. Vi har informerat kunskapslyftet i de olika kommunerna. Vi genomför telefonbearbetning riktad mot småföretagande kvinnor och vi tar med möjligheten i många av de anbud vi lägger. Vi har informerat om distansutbildningar på utbildningsmässor och planerar in liknande informationer på olika träffar med våra medlemsförbund under hösten/ våren 98/99. Det vi inte hunnit med är direktutskick till hushållen och fackliga organisationer, som kommer att vara en del av informationsinsatserna under hösten. Responsen på våra informationsinsatser har varit dålig och vi har under projektets gång bara genomfört en utbildning - Småföretagarguiden. Vår förhoppning är att informationsinsatserna ska ge resultat på sikt så att vi kan starta några utbildningar under 98/99. Varför vände sig kursen till just dessa? Under projektets gång har endast en utbildning genomförts på försök. Den utbildningen vände sig till arbetslösa i en glesbygdskommun. Rekryteringen av deltagarna gjordes av arbetsförmedlingen. Hur informerades om projektet? Utbildningen genomfördes som en del i en mer omfattande arbetsmarknadsutbildning. Deltagarna informerades efter att de startat sin utbildning och ställdes mer inför ett faktum än att på eget initiativ söka till denna form av utbildning. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? 6
C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Vi strävar alltid efter små grupper med ett stort eget ansvar för studieresultatet. Grundmodellen för våra distansutbildningar är följande; * Utbildningen är tidsbegränsad med ett start och ett slutdatum, vilket underlättar studiediciplinen. * En gemensam uppstart då hela gruppen är samlad, oftast en heldag. Under den dagen planeras studierna, man introduceras i tekniken och man skapar en gemenskap. * En avstämningsträff för hela gruppen, vid lämplig tidpunkt under kursen. * En avslutande dag för summering, redovisning, utvärdering mm. Däremellan självstudier med stöd av FC och handledare. Svårigheten är att bilda de små studiegrupperna. Man jobbar enskilt och har kontakt med enskilda kursdeltagare och handledaren och så träffas man i den stora gruppen vid vissa tillfällen. För den utbildning vi genomfört Småföretagarguiden var förutsättningarna något annorlunda. Hela gruppen befann sig på plats, hade obligatorisk närvaro. Vilket självklart påverkade deldagarnas möjlighet att studera oberoende av tid och rum. Fördelen var dock att vi kunde dela in dem i mindre studiegrupper/studiecirklar där det i varje grupp fanns någon deltagare som hade större datorvana än övriga och som utgjorde det praktiska stödet i gruppen. Handledaren/läraren som träffade storgruppen några gånger på plats fanns sedan med via FC. Vinsten i detta fall var att man fick det positiva effekterna av att arbeta i mindre grupper och varje enskild deltagare kunde arbeta med sina uppgifter enskilt, handledda av en duktig ledare som befann sig på en ort ca 10 mil ifrån utbildningsorten. Resultatet av utbildningen var positiv och likaså deltagarnas syn på distansutbildning. Vår slutsats är att deltagarna troligen inte skulle sökt denna utbildningsform på eget initiativ, men efter genomgången utbildning nu ser detta som ett bra alternativ inför fortsatta studier. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? 7
Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Projektledaren för arbetsmarknadsutbildningen hade ingen tidigare erfarenhet utan deltog i de utbildningsinsatser som vi genomförde för avdelningens egen personal inledningsvis i projektet. Den ledare som sedan genomförde utbildningen småföretagarguiden har stor erfarenhet eftersom han också är lärare i de distansutbildningar vi genomför på högskolenivå. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Vissa kommunikationsproblem uppstod mellan distansdelen och övrig undervisning för gruppen. Det hade inget samband med IT stöd undervisning att göra utan var en planeringsmiss mellan lärarna som i för stor utsträckning gick in i varandras områden. Detta resulterade i vissa upprepningar (repetitioner) för deltagarna. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Lärartiden blir inte mindre, snarare krävs mer tid än om gruppen är samlad i traditionell undervisning. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? I någon mån, läraren måste i mycket högre grad individualisera undervisningen. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Självklart, man behöver inte förbereda lektionerna på samma sätt. Ansvaret läggs i mycket större utsträckning på deltagaren att vara aktiv Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, studieformen kräver ett stort engagemang från ledaren och för att aktivera deltagarna krävs också att de får snabb och kontinuerlig handledning. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Personlig reflektion; Våra lärare/ledare har utifrån vår pedagogiska grundsyn/ policys ett mycket stort eget ansvar att planera och genomföra de utbildningar som de får i uppdrag att genomföra. Svårigheten med IT stödd undervisning är att vi inte har någon normalmall för hur mycket lärartid som egentligen krävs för ett bra resultat. Utbildningarnas omfattning i tid och längd samt nivå skiftar, likaväl antalet deltagare och lärarnas egna ambitioner. Det kan lätt bli allt för många eller för få lärartimmar p g a lärarnas egna ambitioner eller bristen på erfarenhet av just denna utbildning. 8
Detta är något som måste följas och utvärderas med syfte att utforma någon form av normalmall för lärartiden.. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Varför valde ni detta/dessa medier? Internet/FC CD-ROM Hur användes de i projektet? Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Goda Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Överhuvudtaget är det just vanan av att använda datorer som ställer till problem. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Vet ej Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Fler datorer med internetuppkoppling. Ökad möjlighet till interaktiva hjälpmedel 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Inget vidare Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Tidsbrist och att man befinner sig i olika planeringsfaser som gör det svårt att hitta samarbetsformer. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt. Idag finns IT stöd undervisning med som ett alternativ i all vår verksamhet och i samtliga interna diskussioner och planeringar. 9
Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra, i stora delar. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Vi har under tiden genomfört stora organisatoriska förändringar som bl a resulterat i att olika ansvarsområden bytt ägare eller försvunnit ur vår organisation ( lokalt och nationellt). Vårt interna stöd har därmed till och från brustit och många andra angelägna frågor har stört vårt planerings och utvecklingsarbete. Vi har även haft begränsad tillgång till det datorstöd som vi behövt. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 360 000 kronor totalt Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Total budget; Lönekostnader för projektledning Utvecklingskostnader Utbildning av medarbetare Marknadsföring Administration 810 000 kronor ca 650 000 kronor ca 110 000 kronor Resultat Totalkostnaden understiger budget något ca 786 000 kronor Lönekostnaderna fördelas på fler aktiva medarbetare i projektet än planerat. Löne- / utvecklings- / genomförande kostnader är fördelade schablonmässigt / medarbetare beroende på den ungefärliga tid varje medarbetare har arbetet med projektet under olika genomförande faser. Marknadsförings/administrationskostnader, som budget. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. 10
Går ej att svara på då vårt projekt inte gick ut på att i första hand genomföra olika utbildningsinsatser. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Omöjligt att svara på då det är för lång tid sen utbildningen avlutades. Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Samordning av programvaror/system, användning av Videokonferenser, Digital TV samt interaktiva hjälpmedel. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Hur man ökar datormognaden och studiemotivationen hos den breda allmänheten 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) 11
Slutrapport av projekt Bakgrund Värmland är ett län med glesbygdskaraktär, med en stark lokalisering av utbildningsanordnare till Karlstad med omnejd, där även Högskolan återfinns. Värmland är också ett län med förhållandevis låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Stora omstruktureringar inom offentlig sektor leder dessutom till att många lågutbildade kvinnor hamnar utanför arbetsmarknaden. TBV Värmland har sin lokalisering till Karlstad. Verksamhet bedrivs i länets samtliga kommuner men ett aktivt deltagande försvåras p.g.a. ett antal olika omständigheter. De stora avstånden i länet är ett exempel som leder till en ojämlik möjlighet till kompetensutveckling. För TBV Värmland är det mycket angeläget att utveckla metoder som ökar fleras möjlighet till utbildning. Det var också syftet med utvecklingsarbete vad gäller ITstödd distansutbildning inom olika områden. Vi vill också utreda/utveckla möjliga metoder där IT-stödd distansutbildning kan kombineras eller kompletteras med marksänd digital-tv. Mål/Syfte Projektet syftar till att utveckla pedagogiska metoder och utbildningsmaterial för folkbildningsverksamhet som genomförs som IT stödd distansutbildning, ev med hjälp av marksänd digital-tv. Projektet syftar dessutom till att öka möjligheten för alla värmlänningar att delta i en folkbildning som leder till kompetenshöjning. Vi som främst arbetar med IT projektet Bea Larsson, projektledare Jocke Boes, Peter Svensson; lärare Annsofi Persson, Margaretha Fjell; utbildningskonsulter Annica Nilsdotter, Berit Jönsson; utbildningsadministratörer Vi har fördelat arbetet enligt följande; Bea Jocke & Annsofi Peter Utåtriktade kontakter och bearbetning Informationsinsatser & marknadsföring Digital TV diskussioner Samordning Utbildningsinsatser inom projektet Utveckling av utbildningsmaterial Genomförande/utbildare 12
Annica, Berit, Margaretha Administration Telefonbearbetning Uppläggning av register GENOMFÖRDA AKTIVITETER 1. UTBILDNING INOM PROJEKTET Vi har genomfört utbildningsdagar för ledare, så idagsläget har vi 7 ledare som behärskar tekniken och som kan undervisa i ämneskurser på gymnasienivå, högskolenivå samt i allmänna ämnen. Utbildning för att kunna lägga upp utbildningar i First Class 2. REGISTER Vi har inventerat och fått adresser på Värmlands småföretagande kvinnor. Våra fackliga medlemsorganisationer. Kunskapslyft Arbetsförmedlingar 3. UTVECKLINGSINSATSER Idag finns ett antal utbildningsmaterial som är framtagna i olika TBV projekt i landet. I vårt projekt arbetar vi främst med tre områden, Samhällskunskap A, Projektledare samt en kurs med internationell inriktning. Syftet med projektet har varit att ta fram tre stycken distanskurser ; Samhällskunskap A, en Internationaliseringskurs och en Projektledarutbildning. Utgångspunkten har varit att ägna en hel del tid åt de pedagogiska problemställningar som dyker upp i samband med distanskursens natur. Hur ersätter man den fysiska närvaron, den sociala samvaron, grupparbetets dynamik, redovisningsmöjligheter och den stundens inlevelse som normalt finns med som ingredienser i undervisningen. Frågan kring IT och dess möjligheter snarare än dess problem har naturligtvis också funnits i fokus. Vad erbjuder IT för möjligheter i sådana kurser? I slutänden har vi velat ta fram väl genomtänkta distanskurser med färdigproducerat material, en omfattande studiehandledning och ett pedagogiskt upplägg som skall dra nytta av den nya tekniken. Anledningen till att en hel del tid lagts på pedagogiska funderingar och analyser är att bristen på just detta har varit frapperande i en del distansstudieupplägg. Vår ambition har varit att få fram väl genomtänkta och IT-anpassade distanskurser med allt vad det innebär i form av pedagogiskt förankrande av konferensstrukturer, virtuella studiebesök, nätkontakter mm. Följande delmoment har funnits på agendan: * Kartläggning och genomgång av lämplig litteratur * Problemorienterat arbete kring pedagogiskt kursupplägg * Upplägg av kursplan anpassad till distansstudier 13
* Framtagande och författande av studiehandledning * Utformande av det virtuella klassrummets design I dagsläget återstår några sidors författande på en mall för studiehandledningen i Samhällskunskap vilken i grova drag är applicerbar på de andra två utbildningarna. För denna kurs återstår i princip endast det sista delmomentet. För de två andra utbildningarna återstår något mer arbete på materialframtagnings- och uppläggssidan. Sjösättningen av materialen är således inte långt borta. 4. INFORMATIONSMATERIAL En informationsfolder om TBV s verksamhet och möjligheten att studera på distans med IT stöd är framtagen. Den är utformad som en vikfolder som kan kompletteras med faktablad om resp kurserbjudande. 5. BEARBETNINGSINSATSER Samtliga kommuners Kunskapslyft har på olika sätt informerats om möjligheten till IT stödd distansundervisning. Intresset är stort och pratet ökar om att detta är ett av flera framtida undervisningsformer. Tyvärr har det inte kommit till mer än prat ännu. I en av kommunerna var vi framme vid målsnöret vad gäller Samhällskunskap A, men man lyckades inte lösa datorfrågan för samtliga deltagare. Informations och marknadsföringsinsatser, Utbildningsmässor Radioreklam Telefonbearbetning Telefonbearbetning av småföretagande kvinnor - resultatet är skiftande och slutsatsen den samma som vid övriga informationsinsatser, där vi konstaterar att det kommer att krävas ytterligare informationsinsatser, långsiktighet och inte minst tålamod för att få igång verksamhet riktad mot allmänheten. Vår slutsats är att motivationen och intresset för att delta i traditionell folkbildningsverksamhet är låg, det ser vi inte minst i antalet sökande till studiecirklar i allmänhet men ett ännu större hinder för att delta i en IT stöd distanskurs är den låga datamognaden. Man har en dator med Internet uppkoppling och det fungera ganska bra, men ifrån det till att använda utrustningen för utbildning är steget långt för många. Tänkbara målgrupper på kort sikt är Personer med såväl studievana som hög datormognad Avgränsade utbildnings/utvecklingsprojekt där deltagarna redan är aktiva och lättmotiverade att pröva nya former. Deltagare i ex Kunskapslyftet, på initiativ från resp projektledare. 14
Deltagare i olika arbetsmarknadsutbildningar Medarbetare inom olika organisationer och företag, där ledningen tar initiativ till utvecklingsinsatser där distansutbildning är ett alternativ. 6. GENOMFÖRD UTBILDNING En kurs Småföretagarguiden är genomförd för arbetslösa i Årjängs kommun. Vi strävar alltid efter små grupper med ett stort eget ansvar för studieresultatet. Grundmodellen för våra distansutbildningar är följande; * Utbildningen är tidsbegränsad med ett start och ett slutdatum, vilket underlättar studiediciplinen. * En gemensam uppstart då hela gruppen är samlad, oftast en heldag. Under den dagen planeras studierna, man introduceras i tekniken och man skapar en gemenskap. * En avstämningsträff för hela gruppen, vid lämplig tidpunkt under kursen. * En avslutande dag för summering, redovisning, utvärdering mm. Däremellan självstudier med stöd av FC och handledare. Svårigheten är att bilda de små studiegrupperna. Man jobbar enskilt och har kontakt med enskilda kursdeltagare och handledaren och så träffas man i den stora gruppen vid vissa tillfällen. För den utbildning vi genomfört Småföretagarguiden var förutsättningarna något annorlunda. Hela gruppen befann sig på plats, hade obligatorisk närvaro. Vilket självklart påverkade deldagarnas möjlighet att studera oberoende av tid och rum. Fördelen var dock att vi kunde dela in dem i mindre studiegrupper/studiecirklar där det i varje grupp fanns någon deltagare som hade större datorvana än övriga och som utgjorde det praktiska stödet i gruppen. Handledaren/läraren som träffade storgruppen några gånger på plats fanns sedan med via FC. Vinsten i detta fall var att man fick det positiva effekterna av att arbeta i mindre grupper och varje enskild deltagare kunde arbeta med sina uppgifter enskilt, handledda av en duktig ledare som befann sig på en ort ca 10 mil ifrån utbildningsorten. Resultatet av utbildningen var positiv och likaså deltagarnas syn på distansutbildning. Vår slutsats är att deltagarna troligen inte skulle sökt denna utbildningsform på eget initiativ, men efter genomgången utbildning, ser detta som ett bra alternativ inför fortsatta studier. 7. DIGITAL TV Drivande för att Värmland skulle bli ett av försökslänen för marksänd digital TV är landstingsrådet Philip Johnsson. Gemensam ansökan gjordes där TBV var en samarbetspartner. Tyvärr blev Värmland bortgallrade i sluttampen. Diskussionen pågår dock och den 23/1-98 genomfördes ett seminarium med representanter för olika intressenter i Värmland. Dagen 15
resulterade i en projektgrupp med Philip Johnsson som sammankallande, länstyrelsen, Kanal 12 och NETNova med Telia och Teracom som samarbetspartners. Vi följer gruppens arbete som för närvarande tycks ligga i malpåse. PLANERADE AKTIVITETER under hösten-98 Målet är att kunna erbjuda ett antal utbildningar med start under hösten -98 och våren -99. * Informations material / faktablad för resp utbildning kommer att utformas och distribueras direkt till hushållen * Direktutskick via medlemsförbunden till TCO-are i länet * Fortsatt radioreklam * Annonsering * Utveckla samarbetet med interna / externa utvecklingsprojekt i länet * Erfarenhetsspridning inom organisationen * Sammanställning av samtliga färdiga distansutbildningar till samtliga medarbetare inom organisationen. TBV Värmland Östra torggatan 2c 652 24 Karlstad 16
17