URINVÄGSINFEKTIONER 2002
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER... 4 BARN... 5 LÅG UVI/CYSTIT... 5 ASYMPTOMATISK BAKTERIURI... 6 HÖG UVI/PYELONEFRIT... 7 MIKTIONSRUBBNING... 8 FÖRSTOPPNING... 8 1
Handläggning av UVI i öppen vård Vuxna Kinolonförbrukningen vid UVI är mycket hög och måste minska. Dessa effektiva preparat (Lexinor och Ciproxin) skall endast användas vid komplicerad UVI. Vid fortsatt överförbrukning riskerar vi annars att resistensutvecklingen skjuter fart. Bakteriologi Alla bakterier som kan ge upphov till UVI kan också finnas i högre eller lägre bakterietal i den normala uretrafloran. 1/ Bakterier som kan ge upphov till UVI hos friska pat med normala urinvägar -E coli - Staff saprofyticus 2/ Exempel på bakterier som regelmässigt finns i uretrafloran, och som ytterst sällan ger upphov till UVI -KNS -Corynebakterier -Alfastreptokocker -Laktobaciller -Gardnerella 3/ Övriga urinvägspatogener (t ex övriga gramnegativa bakterier, Enterokocker) ger mycket sällan upphov till UVI hos pat med normala urinvägar. Framodling av dessa i u-odling hos i övrigt frisk pat bör föranleda ny odling och uppmärksamhet på ev bakomliggande faktor i urinvägarna. Diagnostik Diagnostiken bygger på att påvisa ökat antal vita i urinen och att påvisa bakteriuri med hjälp av nitrittest och/eller urinodling. Tänk på att utesluta STD, ssk chlamydiainfektion, vid UVI-symptom utan påvisbar bakteriuri! Nitrittest Man kan nästan alltid lita på positivt Nitrittest, ej på en negativ (ex Staf saprofyticus) Urinodling Odling behövs ej vid okomplicerad cystit hos i övrigt frisk kvinna! Indikationer: komplicerad, recidiverande eller nosokomial UVI pyelonefrit terapisvikt UVI hos man UVI hos gravid kvinna febril UVI hos pat med KAD 2
Signifikant växt En tolkning måste alltid göras om de framodlade bakterierna i en urinodling representerar en UVI eller är en kontamination från uretrafloran. Hänsyn måste då tas till vilken bakterie det rör sig om, koncentrationen av denna och om pat har symtom eller ej. För pat med symtom anses en patogen i mängden 1 000 cfu/ml signifikant, utom hos kvinnor med sekundärpatogener (grupp 3 enl ovan), där gränsen sätts till 10 000 cfu/ ml. För pat utan symptom gäller gränsen 100 000 cfu/ml för alla patogener för att fyndet skall betraktas som signifikant. Antibiotikabehandling Okomplicerad cystit Dosering: - Selexid - Trimetoprim - Cefadroxil - Furadantin Enligt FASS Selexid kan dock doseras 200 mg x 2 och Furadantin 100 mg x 2 OBS! Detta är ännu inte fullständigt dokumenterat och därför inte infört i FASS-texten. Kommentar: Växla mellan dessa förstahandsmedel! Furadantin används inte till pat med njurinsuff, känd allergi mot nitrofurantoin, patienter 50 år eller äldre. Monurol används endast till pat med positiv nitrittest. Pyelonefrit, komplicerad eller recidiverande cystit - Ciproxin - Cedax - Bactrim Dosering: Enl FASS Kommentar: Remiss för inläggning av pyelonefritpat med kraftig allmänpåverkan, oförmåga till peroral beh (kräkningar) eller terapisvikt. Cystit hos man är alltid komplicerad, se komplicerad cystit. UVI hos gravida sköts i samråd med MVC. 3
Behandlingstid Cystit: Pyelonefrit: 3-5 dagar 10-14 dagar Kontroller Urinodling: Okomplicerad cystit behövs ej Komplicerad, recidiverande cystit Pyelonefrit 10-14 dagar efter att behandlingen är avslutad 10-14 dagar och 2 mån efter att behandlingen är avslutad 4
Handläggning av UVI i öppen vård Barn UVI hos barn är ett potentiellt allvarligt tillstånd. Nivådiagnostik är viktig för avgörande av behandling, men också uppföljning avseende profylax och fortsatt röntgenologisk utredning. Diagnosen pyelonefrit ska ställas omsorgsfullt, då den innebär omfattande och för barn/familj påfrestande uppföljning. Låg UVI/Cystit Diagnos: Temp < 38,5, CRP < 30, leukocyturi, pos nitrittest - Säkra åtminstone en urinodling. Barn < 1år, helst blåspunktion. - Miktionssveda, pollakisuri, suprapubisk ömhet - Ofta hematuri och proteinuri Handläggning: Behandla med antibiotikum i 5-7 dagar. Furadantin 3mg/kg kroppsvikt och dygn delat på två doser alternativt Trimetoprim 6 mg/kg kroppsvikt och dygn delat på två doser. Remiss till barnmottagning för fortsatt utredning för alla pojkar samt flickor < 2år. Flickor > 2år remitteras till barnmottagning efter tredje recidiv (fjärde cystit) Vid recidiv ta miktions- och avföringsanamnes. Överväg basala råd och behandling enligt sid 8. 5
Asymptomatisk bakteriuri Diagnos: Temp < 38,5, CRP < 30, leukocyturi, positivt nitrittest - Två signifikanta urinodlingar med samma bakteriestam. Vanligen E. Coli. - Huvudsakligen hos flickor > 4 år - Inga akuta symptom Handläggning: Ingen antibiotikabehandling. Remiss till barnmottagning för fortsatt utredning: - Alla < 2 år. - Konsekvent växt av annan bakterie än E. Coli. - Kvarstående miktionsrubbning/förstoppning trots basala råd enligt sid 8. 6
Hög UVI/pyelonefrit Diagnos: Temp > 38,5, CRP > 30, leukocyturi, positivt nitrittest, viss allmänpåverkan - Under första levnadsmånaderna ospecifika symptom. Ta alltid urinprov vid oklara symptom - Barn < 1år, helst blåspunktion. - Yngre barn ofta illamående/kräkningar. Flanksmärtor först vid 4-5 års ålder. Miktionsbesvär ovanliga. - Verifiera misstanken med ovanstående provtagning och urinodling. - Alltid två urinodlingar innan antibiotika. I remissfall ofta en odling från inremitterande och en inneliggande Handläggning: Efter säkrade urinodlingar antibiotika i 10 dagar: Cedax 9 mg/kg kroppsvikt en gång dagligen alternativt Bactrim (enl FASS). Akutremiss till barnklinik: - alla barn < 2 år - barn med uttalad allmänpåverkan samt de som inte kan behandlas per oralt - barn som inte inom 2 dygn prompt svarat på antibiotikabehandlingen Poliklinisk remiss till barnmottagningen: (Gärna remiss för ultraljud njurar, med frågeställning hydronefros, njurstorlek inför återbesök på barnmottagning.) - alla pojkar > 2 år, samt alla flickor 2-5 år - flickor > 5 år efter tredje pyelonefriten alternativt kvarstående miktionsrubbning/förstoppning trots basala råd enligt sid 8. 7
Miktionsrubbning Symptom: Basala råd: Inkontinens, trängningar, hålla sig i det längsta, enures. Pröva med miktionsrutin med 5-7 miktioner dagligen på fasta tider. Om utebliven effekt - remiss till barnmottagningen. Förstoppning Symptom: Basala råd: Enkopres, soiling, defekationssmärtor, glesa tarm tömningar, buksmärtor (speciellt postprandialt), hård avföring (ej obligat), fylld ampull trots att barnet ej anger bajsnödighet. Pröva med minilavemang dagligen i 3-5 dagar (för att tömma tarmen) och bulkmedel närmaste veckorna/månaderna. Om utebliven effekt - remiss till barnmottagningen. 8
Layout och illustrationer: Lotta Tomasson. Trycksaksbyrån, Eskilstuna 2002