URINVÄGSINFEKTIONER HOS BARN Version
|
|
- Rickard Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 , Per Brandström, överläkare 1 (16) URINVÄGSINFEKTIONER HOS BARN Version HANDLÄGGNING AV URINVÄGSINFEKTIONER (UVI) 2 Sammanfattning 2 MÅLSÄTTNING 4 Diagnos 4 Behandling 6 Utredning 8 Kortfattad beskrivning av utredningsmetoder 9 Uppföljning 10 HANDLÄGGNING AV VESIKOURETERAL REFLUX (VUR) 11 ASYMTOMATISK BAKTERIURI / FUNKTIONELL BLÅSSTÖRNING 14 MYELOMENINGOCELE (MMC) OCH ANNAN NEUROGEN BLÅSSTÖRNING 15 ANTENATALT PÅVISAD URINVÄGSDILATATION - POSTNATALT OMHÄNDERTAGANDE 16 UPPFÖLJNING AV BARN EFTER OPERATION AV REFLUX ELLER HYDRONEFROS 16
2 , Per Brandström, överläkare 2 (16) Handläggning av urinvägsinfektioner (UVI) Sammanfattning Diagnos (sid. 4) Anamnes, status Urinodling! Urinstickor CRP för nivådiagnostik Behandling (sid. 6) Nyfödda barn <1 mån Behandla i 10 dagar. Septisk UVI Claforan (cefotaxim) 50 mg/kg x 2 i.v. och Nebcina (tobramycin) 4 mg/kg x 1 ( 37 v) i.v., i ö se Antibiotika- PM på Neo Urinvägsinfektion UNS Mixtur Cefadroxil 25 mg/kg x 2 Barn 1 mån 2 år Behandla i 10 dagar Claforan (cefotaxim), dosering se ovan Mixtur Bactrim/Eusaprim 0,4 ml/kg x 2 Mixtur Cedax (ceftibuten) 9 mg/kg x 1 Barn >2 år Pyelonefrit Behandla i 10 dagar (parenteral behandling endast vid behov) Claforan (cefotaxim) 50 mg/kg (max 1,5 g) x 2 Mixtur/tablett Bactrim/Eusaprim 0,4 ml/kg x 2 (10 ml mixtur = 1 tablett) (max 2 tabl eller 20 ml x 2) Cedax (ceftibuten) 9 mg/kg (max 400 mg) x 1 Cefadroxil 25 mg/kg (max 1 g) x 2 Övriga UVI Behandla i 5 dagar. Furadantin (nitrofurantoin) 1 mg/kg (max 100 mg) x 3 Trimetoprim 3 mg/kg (max 160 mg) x 2 Bactrim/Eusaprim dosering se ovan. Selexid (mecillinam) 200 mg x 2 (>5 år) Utredning (sid. 8) Barn <2 år Pyelonefrit Ultraljud inom 10 dagar DMSA inom 1 månad MUCG om patologiskt ultraljud/dmsa eller vid recidiverande UVI Nedre UVI Pojkar ultraljud och om möjligt flödesmätning efter första infektionen, MUCG om patologiskt ultraljud eller vid recidiverande UVI
3 , Per Brandström, överläkare 3 (16) Om övre engagemang kan uteslutas behöver DMSA ej utföras Flickor som ovan efter tredje infektionen, dock mer återhållsamhet med MUCG. Barn >2 år Pyelonefrit Ultraljud inom 2 veckor DMSA efter 3-6 månader MUCG om patologiskt ultraljud/dmsa eller vid recidiverande UVI Nedre UVI Som hos yngre barn Uppföljning (sid. 11) MUCG om patologiskt ultraljud eller DMSA. Reflux grad 0-II Kontroll efter 1 2 år med DMSA Utan njurskada - kontrollerna avslutas Med njurskada fortsatta kliniska kontroller med 1-3 års intervall. DMSA efter tidigast 3 år, kan i vissa fall vänta till efter puberteten Därefter individuell uppföljning beroende på njurskadans grad Reflux grad III-IV Profylax till flickor (ej till pojkar) Miktionsanamnes 4-tim miktionsobservation (<2 år) eller urinflöde/residualurin (>2 år) Efter ett år kontroll DMSA + MUCG Minskad reflux till grad 0-II Profylax avslutas Utan njurskada - Kontroller avslutas Med njurskada - fortsatta kliniska kontroller med 1-3 års intervall Övrig utredning beroende på njurskadans grad Kvarstående reflux grad III-IV med eller utan njurskada Pojkar - Årliga kliniska kontroller Vid pyelonefritrecidiv erbjuds kirurgisk behandling DMSA efter ytterligare tre år, vid progress av njurskada remiss till regionklinik (Göteborg) Flickor Fortsatt profylax eller kirurgisk behandling Avslutning av profylax med korttidsbehandling av symtomatiska recidiv kan övervägas Reflux grad V (alla åldrar) och grad IV (< 6 mån) Antibiotikaprofylax Regionfall med individualiserad handläggning
4 , Per Brandström, överläkare 4 (16) Målsättning Urinvägsinfektion (UVI) är en mycket vanlig infektion under barndomen. Risken att bakterier skall föröka sig i den vanligen sterila urinen ökar markant om vissa predisponerande faktorer föreligger. De tre vanligaste är: varje form av urinstas, resturin och förändringar i blåsslemhinnan. Målsättningen med vården är att förhindra att bestående skador på njurparenkym uppkommer eller förvärras, dels genom tidig och korrekt diagnos och behandling av urinvägsinfektion, dels genom att identifiera de patienter som löper störst risk att utveckla njurskador och erbjuda dem adekvat handläggning. Febril urinvägsinfektion kan ge upphov till njurparenkymskada hos alla barn. Störst risk att utveckla progressiv njurskada efter UVI löper de som har strukturella avvikelser i urinvägarna, särskilt obstruktiva missbildningar och vesikoureteral reflux. Tre problemområden kan avgränsas: 1. Spädbarn: Symtom på UVI är i denna ålder mer ospecifika och diagnosen kan därför lättare förbises. Det är i denna grupp man finner de flesta större strukturella avvikelserna. UVI måste misstänkas på vida indikationer. 2. Patienter med strukturella avvikelser och etablerad njurskada. Kräver ofta individuell handläggning, operationer, långtidsprofylax etc. 3. Patienter med recidiverande UVI (ofta akuta cystiter) och kronisk bakterieuri, ibland benämnd asymtomatisk bakterieuri, ABU. Hos dessa patienter föreligger oftast blåsdysfunktion men de har ingen eller endast liten ökad risk för njurskador (förutsätter att infektionerna inte drabbar njurarna). Det är här viktigt med noggrann miktionsanamnes och basal urodynamisk utredning. Blåsträning är en viktig del i behandlingen. Diagnos 1. Kliniska symtom och status Barn med UVI har sällan en typisk sjukdomsbild med symtom från urinvägarna. I spädbarnsåldern ses oftast bara allmänna och diffusa symtom, lokala symtom från urinvägarna förekommer hos äldre barn. Exempel på symtom som bör leda till misstanke om UVI: feber, trötthet, hängighet, skrikighet, dålig matlust, uppfödningssvårigheter, dålig viktökning, kräkningar, dålig färg, förlängd ikterus hos nyfödda, ont i magen eller ryggen, miktionssymtom, illaluktande urin, oförklarlig hög CRP eller SR. OBS! Miktionsanamnes är obligatorisk. Fråga särskilt efter svag urinstråle hos pojkar (uretravalvel) och tecken på blåsdysfunktion (miktionsfrekvens, trängnings- eller knipbeteende, inkontinens). Obstipation kan påverka blåstömningen och ökar risken för UVI. Hereditet kan påverka val av utredningsmetod. På alla barn undersöks status av buk, genitalia, rygg, neurologi i urogenitalia och blodtryck. 2. Urinanalys
5 , Per Brandström, överläkare 5 (16) Bakterieuri måste påvisas eller avfärdas med odling. Några tal för signifikant mängd bakterier i urin kan inte anges hos barn bl a för att de ofta har en kort blåsinkubationstid, särskilt vid infektion. Förekomst av leukocyter, erytrocyter och nitrit i urinen stöder diagnosen UVI. Rätt provtagningsteknik är av stor betydelse för pålitlig diagnostik och olika tekniker nämns här i ordning av tillförlitlighet. Blåspunktion bör göras på alla spädbarn, åtminstone första halvåret, se PM Blåspunktion Kateterprov, särskilt om blåspunktion misslyckats, inför start av antibiotika vid misstanke om allvarligare infektion, t ex uro-sepsis Mittstråleprov helst på morgonurin, särskilt hos större barn men är även möjligt på spädbarn Pad- (Binda-)prov kan användas för U-sticka och odling, risk för överdiagnostik pga förorening. Bindan läggs i en blöja som vänts ut-och-in, bindan byts var 30:e minut. Urinen kramas ur binda/trosskydd av cellulosa. Påsprov Stor risk för överdiagnostik p g a förorening. Påsen måste bytas efter max 1 timma Negativ odling på pås- eller pad-urin kan accepteras, positiv bör konfirmeras med blåspunktion. Har man endast tillgång till odling från pad-/påsprov bör odlingar från 2 urinprov tas, förslagsvis vid samma mottagningsbesök. Behandling kan därefter påbörjas innan odlingssvar föreligger. Undantag är förekomst av positiv nitrittest på färsk urin, det räcker då med en odling. Transport: Provröret skall genast ställas kylskåpskallt, vid provtagning i hemmet läggs provröret i plastpåse med isbitar under transport till mottagningen. Kvantitativ urinodling är avgörande för diagnosen. Urin från blåspunktion eller kateterprov skall vara steril och även små bakterietal är alltid patologiska. Vid annat urinprov kan någon säker nedre gräns för signifikant bakterietal inte anges när det gäller barn. Flera stammar i samma prov betyder oftast förorening och kan behöva kontrolleras. För diagnos av asymtomatisk bakteriuri eller UVI med oklar klinisk symtomatologi krävs växt av samma bakteriestam med samma resistensmönster i två efter varandra följande urinprov. Screenodling med dipslide (uricult) är ett bra komplement till urinodling med liten risk för överdiagnostik. Positiv uricult verifieras med kvantitativ odling. Observera dock att vissa ovanliga urinvägspatogener inte växer på uricult. Urinstickor är helt tillräckliga för diagnostik av leukocyturi eller erytrocyturi. Nitrittest är pålitlig när den är positiv men är ofta negativ hos barn beroende på kort blåsinkubationstid eller att den aktuella bakteriestammen inte bildar nitrit. Vid stark misstanke om UVI är inte negativa urinstickor tillräckligt för att avfärda misstanken, odling blir avgörande. 3. Nivådiagnostik: Nivåbestämning av UVI skall alltid göras. Kriterier för hög urinvägsinfektion med njurengagemang, pyelonefrit, är feber 38,5 och CRP >25. Andra tecken på hög UVI är påverkat allmäntillstånd (hos spädbarn det säkraste kriteriet på njurengagemang), ryggvärk,
6 , Per Brandström, överläkare 6 (16) dunkömhet över njurarna och övergående nedsättning av njurarnas koncentrationsförmåga. Symtom vid låg infektion, cystit, är huvudsakligen lokala såsom miktionssveda, urinträngningar och pollakisuri. Hos nyfödda och spädbarn skall S-kreatinin, -natrium och -kalium tas, helst också blododling. Förhöjt kreatinin och allvarlig hyponatremi ökar sannolikheten för obstruktion eller annan missbildning i urinvägarna. Klassifikation: Symtomatisk UVI akut pyelonefrit N10.9 akut cystit N30.0 urinvägsinfektion UNS N39.0 Asymtomatisk bakteriuri N39.0 Alternativ hos spädbarn: Septisk UVI N10.9 Urinvägsinfektion UNS N39.0 Neonatal UVI P39.3 Behandling Nyfödda barn <1 mån Behandla i 10 dagar. Septisk UVI Claforan (cefotaxim) 50 mg/kg x 2 i.v och Nebcina (tobramycin) 4 mg/kg x 1 ( 37 v), i övrigt se Antibiotika-PM på Neo Urinvägsinfektion UNS Mixtur Cefadroxil 25 mg/kg x 2 Barn 1 mån 2 år Behandla i 10 dagar. Claforan (cefotaxim), dosering se ovan Mixtur trimetoprim-sulfa (Bactrim eller Eusaprim, innehåller 8 mg TMP/ml), doseras 3 mg TMP/kg ( 0,4 ml/kg) x 2 Mixtur Cedax (ceftibuten) 9 mg/kg x 1. Barn >2 år Pyelonefrit Vid svår pyelonefrit och sepsis med dåligt allmäntillstånd krävs i undantagsfall parenteral behandling, i övriga fall är oftast peroral behandling tillräcklig. Sammanlagd behandlingstid 10 dagar Claforan (cefotaxim) 50 mg/kg (max 1,5 g) x 2
7 , Per Brandström, överläkare 7 (16) Övriga UVI Behandla i 5 dagar. Mixtur/tablett Bactrim/Eusaprim motsvarande 3 mg TMP/kg ( 0,4 ml/kg) x 2 (10 ml mixtur = 1 tablett) (max 2 tabl eller 20 ml x 2). Cedax (ceftibuten) 9 mg/kg (max 400 mg) x 1 Cefadroxil 25 mg/kg (max 1 g) x 2 Furadantin 1 mg/kg (max 100 mg) x 3 Trimetoprim 3 mg/kg (max 160 mg) x 2 Bactrim/Eusaprim, se ovan. Selexid (mecillinam) 200 mg x 2 (>5 år) OBS! Ampicillinpreparat är olämpliga vid akut behandling p g a hög resistensutveckling bland urinvägspatogena bakterier. Kan användas när resistensbesked föreligger. Spektrumluckor: Selexid saknar effekt mot staphylococcus saprophyticus (tonårsflickor), kan dock fungera ändå pga höga koncentrationer i urinen. Furadantin saknar effekt mot en del proteusstammar (pojkar >1 år). Vid genombrottsinfektion under pågående långtidsbehandling är risken stor för resistenta bakterier, ofta pseudomonas. Behandlas med Fortum (ceftazidim) 30 mg/kg x 3 i.v. i väntan på odlingssvar. E. coli oftast intermediärt känslig för cefadroxil, fungerar väl in vivo pga höga koncentrationer i urinen. Recidivprofylax Recidiv beror nästan alltid på reinfektion med nya bakterier. Detta är uttryck för kvarstående disposition för UVI och det är därför viktigt att motverka dessa predisponerande faktorer. Regelbunden och fullständig blåstömning med kortare intervall och behandling av eventuell obstipation är de viktigaste åtgärderna. Långtidsbehandling med antibiotika i låg dos ger en viss profylaktisk effekt, för barn över 1 års ålder endast visat för flickor. Indikationer och preparatval: Skydd av njurparenkym när det föreligger risk för progressiv njurskada, fr a små barn med dilaterade övre urinvägar eller dilaterad reflux. Behandling rekommenderas 1-2 år eller tills barnet blir blöjfritt. Se också särskilt avsnitt om reflux sid.11. Trimetoprim-sulfa motsvarande 0,5-1 mg TMP/kg x 1 Trimetoprim 0,5-1 mg/kg x 1 Furadantin 1 mg/kg x 1 (ej före 1 mån ålder)
8 , Per Brandström, överläkare 8 (16) Tätt recidiverande UVI (>3-4 UVI/år), vanligast hos större barn. Behandlas i 6-12 månader, alltid med samtidig intensiv blåsträning. Furadantin 1 mg/kg x 1 Trimetoprim 0,5-1 mg/kg x 1 Barn 1 år som haft övre UVI får efter avslutad akutbehandling profylaktisk behandling tills svar på röntgenutredning föreligger Trimetoprim-sulfa motsvarande 0,5-1 mg TMP/kg x 1 Trimetoprim, 0,5-1 mg/kg x 1 Cefadroxil 5-10 mg/kg x 1 Utredning Det är viktigt att tidigt upptäcka barn med risk för kommande eller redan uppkomna njurskador. Utredningen syftar till att hitta permanenta njurskador, obstruktiva missbildningar, reflux etc. Från och med sommaren 2010 kommer vi i Jönköping att övergå till en utredningsmodell utarbetad bl a i Göteborg, den s k top-down -modellen: ultraljudsundersökning av njurar och urinvägar inom 10 dagar efter behandlingsstart, under pågående akutbehandling, och DMSA inom 28 dagar, för att utesluta obstruktion eller annan större avvikelse i urinvägar eller njurparenkym. På nyfödda och hos barn som inte svarar som förväntat på insatt behandling kan ultraljudet tidigareläggas ytterligare. Barn < 1 år Primärutredning som vid pyelonefrit (se nedan) efter första UVI oberoende av nivå eftersom nivådiagnostik i denna ålder är osäker. Barn 1-2 år Pyelonefrit Ultraljud inom 10 dagar DMSA inom 28 dagar. Om normala fynd avslutas kontrollerna MUCG vid patologiskt fynd på ultraljud/dmsa eller svag urinstråle hos pojkar. Eventuellt ytterligare utredning beroende på övriga fynd. Nedre UVI Pojkar ultraljud och, om möjligt, flödesmätning efter första infektionen. MUCG vid patologisk ultraljud eller svag urinstråle. Flickor som ovan efter tredje infektionen Om övre engagemang kan uteslutas behöver DMSA ej utföras. Barn > 2 år Pyelonefrit Ultraljud inom 2 veckor och DMSA 3-6 månader efter infektion. Vid patologiska fynd görs MUCG på flickor.
9 , Per Brandström, överläkare 9 (16) Flödesmätning bör utföras på pojkar, MUCG om lågt urinflöde. Eventuellt ytterligare utredning beroende på övriga fynd. Nedre UVI Som hos yngre barn. Kortfattad beskrivning av utredningsmetoder Miktionsuretrocystografi (MUCG) Påvisar framförallt reflux och infravesikal obstruktion. Kan också påvisa blåsförändringar sekundära till höga blåstryck, ureterocelen m.m. Internationell klassifikation: Grad I: Reflux enbart upp i uretären. Grad II: Reflux upp till njurbäcken, ingen dilatation. Grad III: Mild eller moderat dilatation av uretärer och njurbäcken (men ingen eller lätt rundning av fornices calicii). Grad IV: Måttlig dilatation av uretär, njurbäcken och calices, komplett obliteration av skarpa fornixvinklar. Flertalet papillimpressioner finns kvar. Grad V: Kraftig dilatation av uretärer, njurbäcken och calices, flertalet papillimpressioner har försvunnit. Övrigt Unilateral - bilateral Påfyllnadsreflux - miktionsreflux - intrarenal reflux Ultraljud Påvisar dilatation av urinvägar, kraftigt avvikande njurstorlek eller -form, kraftig förändring av blåsans storlek eller väggtjocklek. Däremot ej tillförlitligt för diagnostik av njurskada eller reflux. Urografi Utföres med digital teknik vilket medför låg strålbelastning. Överlägset för att påvisa strukturella förändringar framför allt i övre urinvägar och njurar. Njurskada till följd av UVI kan ej bedömas förrän tidigast 1 år efter infektion. DMSA-scintigrafi Den känsligaste metoden att påvisa njurparenkympåverkan. Dels akut i samband med oklar febril infektion för att påvisa eller utesluta pyelonefrit (ses som upptagsdefekt med bevarad njurkontur, ofta ser den sjuka njuren större ut som tecken på svullnad). Dels för påvisande av permanent njurskada. Ger däremot ingen information om avflödesförhållanden. Parenkymskada på DMSA Fokal upptagsdefekt, ofta med indragning av njurkonturen. Relativ upptagsandel <45%.
10 , Per Brandström, överläkare 10 (16) Fallgropar: Bilaterala skador kan missas vid bedömning av relativ funktionsandel. Ensidig dubbelmissbildning har normalt relativ funktionsandel 55% på denna sida. MAG-3 renografi Ger bra information om avflödesförhållanden och en bra uppskattning av relativ funktionsandel för höger respektive vänster njure. Används framför allt vid utredning av hydronefros och kontroll efter operation i övre urinvägarna. Urodynamisk utredning Bestämning av flöde och residualurin utförs vid anamnes på allvarlig eller svårbehandlad blåsdysfunktion i diagnostiskt och terapeutiskt syfte. Hos blöjbarn med recidiverande infektioner eller avvikande röntgenfynd bör 4-timmars miktionsobservation utföras för att påvisa eventuell blåsdysfunktion. Vid misstanke om uretrastriktur (nästan enbart hos pojkar) är flödesmätning och miktionsobservation en viktig del av utredningen. Cystometri Initieras lämpligen vid barnnjurkonferens och utförs på avdelningen för klinisk fysiologi. Främsta indikationen är misstanke om neurogen blåsstörning. Njurfunktionsprov Iohexol-clearence görs vid omfattande njurparenkymskada och vid misstanke om bilaterala njurskador. Minirintest kan påvisa en tillfälligt sänkt koncentrationsförmåga i njurarna vid en pyelonefrit och första veckorna därefter, jämförelse får göras med Minirintest 1-3 månader efter den akuta infektionen. Kan i tveksamma fall styrka eller avfärda diagnosen. Cystoskopi Indiceras enligt röntgenfynd eller vid mycket avvikande miktionsanamnes. Att tänka på vid utredning Samtliga dessa undersökningar utföres polikliniskt. Dessa undersökningar samordnas vid behov vid barnklinikens dagvårdsavdelning, remisser skickas till röntgen respektive klinisk fysiologi direkt. Vid alla undersökningar som kräver katetersättning ges smärtlindring och engångsdos profylaktiskt antibiotikum Trimetoprim 3 mg/kg eller Furadantin 2 mg/kg (ge inte samma preparat som pågående profylax!). Ökas till tre dagars sedvanlig behandlingsdos vid dilaterad reflux grad IV-V. Smärtlindring och midazolam-sedering erbjuds vid katetersättning på alla barn över 6 månader. Uppföljning Förstagångs-UVI Akut cystit - vid anamnes på blåsdysfunktion, se sid. 14. I övrigt ingen uppföljning. Akut pyelonefrit se avsnittet om reflux sid. 11. Asymtomatisk urinvägsinfektion - se sid.14 om blåsdysfunktion. Recidiverande UVI med normalt röntgenfynd
11 , Per Brandström, överläkare 11 (16) Kontrollfall. Viktigt med tidig behandling av varje ny UVI. Ofta föreligger blåsdysfunktion, se sid. 14. Obstruktiva missbildningar och andra allvarliga röntgenfynd Kräver individuell handläggning via barnnjurkonferens i Jönköping. Specialfall tas upp på njurkonferens i Göteborg (2 ggr/år) eller remitteras till barnurolog i Göteborg direkt. Opererade patienter ( t. ex. hydronefros, reflux) De flesta fall opereras av barnurolog i Göteborg. Postoperativa kontroller sker första halvåret där, fortsatta kontroller kan därefter bli aktuella i Jönköping. Se sid. 16. UVI hos barn med neurogen blåsstörning, t ex myelomeningocele Se sid. 15. Handläggning av vesikoureteral reflux (VUR) Reflux påvisas i c:a 30% vid röntgenutredning efter UVI. Många försvinner spontant. VUR utgör en riskfaktor för redan etablerad, eller framtida utveckling av, njurskada. Hos pojkar är fr f a dilaterad reflux oftare associerad till medfödda förändringar i njurarnas storlek eller funktionsfördelning och har en stor benägenhet att minska eller helt försvinna under de första levnadsåren. VUR hos flickor är oftare associerad till förvärvade njurskador till följd av pyelonefriter och har en sämre försvinnandeprognos. Målsättningen är att förhindra njurskador. Fokala skador (ärr) orsakas oftast av pyelonefriter och kan vid dilaterad reflux hos flickor förebyggas genom antibiotikaprofylax och ibland operation. Dålig njurtillväxt kan vara en del av en medfödd refluxassocierad njurdysplasi och går inte att förhindra. Uppföljning till vuxen ålder kan behövas för att bedöma omfattningen av bestående njurskada. DMSA-scint ger bästa uppfattningen om njurtillväxt och fokala parenkymskador. Operation eller injektionsbehandling av VUR utförs i enstaka fall, indikation för operation är höggradig reflux, recidiverande infektioner (särskilt genombrottsinfektioner under pågående långtidsprofylax) eller progredierande njurskada. Spädbarn med dilaterade refluxer har som regel en uttalad blåsdysfunktion med en liten högtrycksblåsa. De behöver särskild utredning med videocystometri (via barnkirurg i Göteborg). De skall långtidsbehandlas med antibiotika i profylaxdos och ibland RIKbehandlas (ren intermittent katetrisering) fram till drygt 1 års ålder då blåstrycken brukar normaliseras och blåsvolymen blir normal eller patologiskt stor. Eventuell operation skjuts helst upp tills dess. Ärftlighet för VUR motiverar inte i sig utredning på nyfödda barn utan annan indikation på urinvägsproblem. Dilaterad reflux hos syskon eller föräldrar utgör dock en förstärkning av indikationen för utredning med MUCG (från nyfödda upp till tre års ålder). Föräldrarna bör informeras om den ökade risken för skador vid UVI och söka läkare vid minsta misstanke om infektion i urinvägarna. Nedanstående uppföljningsprogram är en modifiering av dokumentet Vesikoureteral reflux hos barn, State of the Art Document 1997, Medicinska forskningsrådet.
12 , Per Brandström, överläkare 12 (16) Reflux grad 0-II Med njurskada fortsatta kliniska kontroller med 1-3 års intervall. DMSA efter tidigast 3 år, kan i vissa fall vänta till efter puberteten Därefter individuell uppföljning beroende på njurskadans grad Ingen profylax. Klinisk uppföljning (anamnes, blodtryck, längd, vikt, urinanalys, serumkreatinin). DMSA efter 1 2 år om initial DMSA visade parenkymdefekt.
13 , Per Brandström, överläkare 13 (16) Fortsatt handläggning beroende på utredningsresultat: Resultat Handläggning A. Utan njurskad, Kontrollerna avslutas. B. Oförändrad lätt skada* Kontrollerna avslutas. C. Med njurskada Kliniska kontroller inklusive S-Kreatinin och blodtryck med 1-3 års intervall till avslutad pubertet. Ny DMSA efter tidigast tre år, kan i vissa fall vänta til efter puberteten, för att utvärdera progress av njurskada Reflux grad III-IV Profylax ges ett år till flickor, ej till pojkar. Barn upp till 2 år bör genomgå 4-timmars miktionsobservation. Barn över 2 år utreds med blåsanamnes och bestämning av urinflöde och residualurin. Efter ett år kontroll med DMSA + MUCG. Fortsatt handläggning beroende på utredningsresultat: Resultat Handläggning Minskad reflux till grad 0-II A. Utan njurskada Kontroller avslutas. B. Med njurskada Profylax avslutas. Årliga kliniska kontroller, inkl blodtryck. Efter tre år DMSA för att utvärdera progress av njurskada. Därefter individuell uppföljning beroende på njurskadans grad. Kvarstående reflux grad III-IV med eller utan njurskada Pojkar Eventuell profylax avslutas. Årliga kliniska kontroller, inkl blodtryck. Vid recidiv av pyelonefrit erbjuds kirurgisk behandling Efter ytterligare tre år njurbedömning med DMSA; vid progress av njurskada remiss till regionklinik (Göteborg). Flickor Erbjuds fortsatt profylax eller kirurgisk behandling. Avslutning av profylax, med korttidsbehandling av symtomatiska recidiv, kan övervägas.
14 , Per Brandström, överläkare 14 (16) Reflux grad V (alla åldrar) och grad IV (< 6 mån) Regionfall med individualiserad handläggning. Undersökning avseende glomerulär funktion och blåsfunktion med cystometri blir oftast aktuell. Antibiotikaprofylax. Operation efter spädbarnsåret i vissa fall (se ovan). Asymtomatisk bakterieuri/funktionell blåsstörning Asymtomatisk bakterieuri bör hellre kallas kronisk bakterieuri. I de allra flesta fall finner man hos dessa patienter en funktionell blåsstörning med avvikande miktionsmönster i form av glesa miktioner, trängningsinkontinens, instabil blåsa och residualurin. De har ofta besvär av denna blåsstörning (varför begreppet asymtomatisk inte är riktigt adekvat) och har dessutom ofta recidiverande symtomgivande UVI:er. Utredning Miktionsanamnes med trängningar, daginkontinens och glesa miktioner ger belägg för den blåsdysfunktion som i praktiken kan förutsättas. Anamnes på obstipation är vanlig. Blodtryck CRP Bestämning av flöde och residualurin kan utföras i diagnostiskt och terapeutiskt syfte. Ultraljud, och i vissa fall MUCG och urografi, kan utföras i svårare fall för att hitta eventuella parenkymskador och avvikelser i urinvägarna. Behandling och uppföljning Blåsträning skall rekommenderas till alla barn med kronisk bakteriuri. Frekventare miktioner med maximalt intervall på 4 timmar införs i barnets dagliga rutiner. Det viktigaste är fullständig blåstömning genom avslappnade miktioner utan stress, eventuellt s.k. dubbelmiktion. Instruera om att barnet skall sitta (även pojkar!) långt bak på sitsen med ordentligt stöd under låren och vid behov en pall under fötterna. Antibiotika kan ges vid nyupptäckt bakteriuri med Furadantin 1-2 mg/kg x 2 eller Trimetoprim 3 mg/kg x 2 i 7 dagar, invänta resistensbestämning på urinodling. För att underlätta blåsträning kan man överväga långtidsbehandling under 6månader - 1 år med Furadantin 1 mg/kg/dag eller Trimetoprim 0,5-1 mg/kg/dag som engångsdos på kvällen. När bättre miktionsvanor intränats avslutas profylaxen, förhoppningen är att den bättre blåstömningen skall förhindra nya infektioner. I övrigt skall man vara restriktiv med antibiotika vid sann ABU, den "snälla" bakteriestam som etablerats i blåsan utgör ett skydd mot mer aggressiva bakterier. Detta gäller all antibiotikabehandling oberoende av indikation. Antikolinerg medicinering, Detrusitol (tolterodin) tablett 1 mg, 1x 2, eller Ditropan (oxybutynin) tablett 5 mg, ½-1 x 2, kan ges för att dämpa aktiviteten i blåsväggens muskulatur. Det leder till större funktionell blåskapacitet och en stabilare blåsa med minskande trängningsbesvär som följd. OBS! Det kan också leda till sämre blåstömning med ökad mängd residualurin. Detta måste beaktas och helst bedömas med hjälp av ultraljud. Informera också om risken för muntorrhet och uppmana till noggrann munhygien och extra tandläkarkontroll. Uppföljning
15 , Per Brandström, överläkare 15 (16) Dessa patienter följs framförallt med avseende på blåsfunktion, gärna av barninriktad uroterapeut. Om njurskada eller urinvägsanomali påvisats skall patienten handläggas som vid symtomgivande UVI Myelomeningocele (MMC) och annan neurogen blåsstörning Rekommendationer enligt Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid MMC, Svensk neuropediatrisk förening, För detaljer hänvisas till detta dokument Kommer att ersättas av Barn med neurogen blås- och tarmstörning - Nationellt vårdprogram. Dessa barn följs vid PNUT-enheten, Barnkliniken, Linköping. Delar av basprogrammet utförs i Jönköping. BASPROGRAM Primär utredning och uppföljande kontroller Ålder S-kreat U-sticka U-odl Residualurin efter RIK MUCG DMSA MAG-3 Nyfödd x x x x x x 4-6 mån x x x x x mån x x x x x x mån x x x x x Därefter årliga kontroller 3 x x x x x 1 x 2 Cystometri Miktionsobservation/ kontinenstest Ultraljud njurar Blodtryck x 1 vartannnat år fram till psykisk pubertet då ultraljud görs årligen 2 vid ålder 6-7, 11-12, och år 3 se sid 2 i Utrednimg och basprogram neurogen blåsstörning om eventuella avsteg från basprogrammet UVI vid MMC Den viktigaste orsaken till ökad förekomst av UVI hos dessa barn är den ofullständiga blåstömningen. Av denna anledning påbörjar man ren intermittent katetrisering (RIK) redan i neonatalperioden på de flesta barn med MMC. Ospecifika åtgärder för att förhindra uppkomst av UVI: genomgång av RIK-teknik handhygien och underlivshygien genomgång av tarmtömningsteknik, åtgärda obstipation. Antibiotika Kronisk bakteriuri utan symtom är mycket vanligt (upp till 85% vid neurogen blåsstörning) och utgör ingen ökad risk för njurskador. Skall ej behandlas! (Undantag utgör kronisk bakteriuri med Proteus eller vissa Klebsiella som båda är stenbildare vilket kan motivera behandling enligt resistensmönster.)
16 , Per Brandström, överläkare 16 (16) Symtomgivande UVI, cystit eller pyelonefrit, ger i princip samma symtom hos dessa barn som hos i övrigt friska barn. P g a inkontinens och nedsatt blåssensibilitet kan dock cystitsymtomen vara diskretare. Behandlas enligt samma principer som UVI hos andra barn. Profylax är inte indicerat utom i vissa undantag: dilaterad reflux utan samtidig kronisk bakterieuri recidiverande pyelonefriter i kombination med andra riskfaktorer, t ex dilaterad reflux Antenatalt påvisad urinvägsdilatation. Se särskilt PM Uppföljning av barn efter operation av reflux eller hydronefros Det stora flertalet operationer kommer att utföras av barnkirurger i Göteborg. De postoperativa kontrollerna kommer att skötas därifrån de första tre månaderna. Därefter kontroller i samråd med barnkirurger. Som grundprogram kan anges följande: Tid efter op Pyeloplastik Refluxoperation dagar MAG-3 renogram Ultraljud 3-4 månader MAG-3 renogram MAG-3 renogram, MUCG, miktionskontroll månader MAG-3 Vid tecken på njurparenkymskada på röntgen eller scintigram kontrolleras njurfunktion med S-kreatinin och Iohexol-clearance och blodtryck. Antibiotikaprofylax kan oftast avslutas 3 månader efter operation. Referenser: Nationellt vårdprogram för barn med neurogen blås- och tarmstörning (Socialstyrelsens rapport 1998:13, art. nummer ). Vesikoureteral reflux hos barn, State of the Art Document 1997, Medicinska forskningsrådet. Hjälmås K, Hellstrom AL, Mogren K, Läckgren G, Stenberg A.: The overactive bladder in children: a potential future indication for tolterodine. BritJUrol Int Apr; 87(6):
PM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merRiktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23
Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion
Läs merUrinvägsinfektion hos barn
sid 1 Urinvägsinfektion hos barn Urinvägsinfektion (UVI) är vanligare hos pojkar första levnadsåret men därefter drabbas flickor oftare. Före 7 års ålder har 7-8% av alla flickor och c:a 2 % av alla pojkar
Läs merUrinvägsinfektioner hos barn
Urinvägsinfektioner hos barn 1(13) Urinvägsinfektioner hos barn Innehållsförteckning Bakgrund: sid 2 Symtom: sid 2 Indelning: sid 2 Riskfaktorer: sid 2-3 Primärdiagnostik: sid 3 Provtagning o tolkning
Läs merUrinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %
Läs merVad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merUVI hos barn varför krångla till det
UVI hos barn varför krångla till det Per Brandström Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus UVI hos barn Maj 2018 1 UVI hos barn därför krånglar vi till det Svår diagnostik Brist på tillgängliga antibiotika
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merDMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.
DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna
Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar
Läs merSynpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste
Läs merVÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008
VÅRDPROGRAM UVI i öppen vård September 2008 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens),
Läs merBehandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merURINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar URINVÄGSINFEKTION - DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING Diagnostik...2 Asymtomatisk bakteriuri (ABU)...2 Akut cystit hos kvinnor...2
Läs merPEDIATRISK URORADIOLOGI
PEDIATRISK URORADIOLOGI Eira Stokland Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 2015-11-16 Göteborg Pediatrisk uroradiologi/es Att kunna Uroradiologi Vad som
Läs merUrinvägsinfektion hos barn i öppenvård. Lars Alenius, Barnläkare, Tunafors VC, Eskilstuna 23:e mars 2018
Urinvägsinfektion hos barn i öppenvård Lars Alenius, Barnläkare, Tunafors VC, Eskilstuna 23:e mars 2018 UVI Epidemiologi Symtom Diagnos Orsak Behandling Uppföljning men också Miktionsrubbning Förstoppning
Läs merUtredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn
Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn Barnveckan, Jönköping, 100422 Varför utreda efter pyelonefrit? Pyelonefrit hos små barn innebär risk för bestående njurskada och komplikationer
Läs merURINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521
URINVÄGAR Infek.oner Enures Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 Urinvägsinfek.oner, allmänt Första levnadsåret vanligare hos pojkar Vid 7 års ålder har ca 2 % av alla pojkar och 8 % av alla flickor
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz September 2018
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz September 2018 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10%
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera!
Urinvägsinfektioner i öppenvård gradera mera! Pär-Daniel Sundvall Strama Västra Götaland Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Akut cystit hos kvinnor utan behandling 30% självläker
Läs merRegionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merUrinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12. Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken
Urinvägsinfektioner Läkarsällskapet den 12.1-12 Elisabeth Löfvenborg Jakobsbergs-geriatriken 89-årig kvinna 89-årig kvinna, medicinerar med T Plendil 2,5 mg x1 mot högt blodtryck, i övrigt frisk. Söker
Läs merAfebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Urinvägsinfektion - akut (akut UVI)
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17320 su/med 2018-03-15 5 Innehållsansvarig: Per Brandström, Överläkare, Läkare medicin barn (perbr13) Godkänd av: Younis Khalid Younis, Sektionschef,
Läs merBehandling av infektioner i öppenvård - barn
Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen
Läs merMiriam 30 år. Aktuellt Sedan igår sveda vid vattenkastning, och feber, uppmätt 39,0 grader. Lite illamående, inte kräkts.
Minifall UVI 2 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 2 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (2a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merUrinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation
Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg, Sandared vårdcentral och Strama Västra Götaland Akut cystit hos kvinnor
Läs merRegionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet
Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merUrinvägsinfektioner nedre och övre
Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre
Läs merUrinvägsinfektioner. AT-dag 131023 Strama Skåne. Mattias Waldeck
Urinvägsinfektioner AT-dag 131023 Strama Skåne Mattias Waldeck Misstanke om urinvägsinfektion vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre Källa: Swedres 2012 Urinvägsinfektioner Diagnostik
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400
Läs merPediatrisk njurkomplikationer
Pediatrisk njurkomplikationer Med fokus på hydronefros Health Department, Innehållsförteckning Pediatrisk urinvägsinfektion.....3 Hur utredas urinvägsinfektioner hos barn?...3 Provtagning och urin odling
Läs merMinifall UVI 1 a-c Julia 18 år
Minifall UVI 1 a-c 2018-04-19 Om ni har valt Minifall UVI 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merNedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016
Nedre UVI och ABU hos äldre patienter Mellansvenskt läkemedelsforum 2016 Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1000
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper Recept
Läs merFul urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama
Ful urinsticka- vem har inte det? Läkarmöte Blå korset 5 juni 2013 Thomas Tängdén, Infektionskliniken och Strama Asta 82 år Hjärtsvikt, FF, svikt. Tidigare CVL med viss kvarstående svaghet vä och afasi.
Läs merNormalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merUrinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS
Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på
Läs merUVI kvinna fallbeskrivning 2018 Version
UVI kvinna fallbeskrivning 2018 Version 2018-06-18 Sara 43 år ringer till vårdcentralen eftersom hon haft sveda vid vattenkastning, täta urinträngningar och kissat oftare än vanligt de senaste två dagarna.
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merNya riktlinjer för behandling av UVI. Stramadag för sluten vård 13 November Peter Ulleryd Strama Västra Götaland
Nya riktlinjer för behandling av UVI Stramadag för sluten vård 13 November 2018 Peter Ulleryd Strama Västra Götaland Andel R (%) Andel R (%) CI (R)= 17,5 % Sjukhus: SU + Kungälvs sjukhus; sluten och öppen
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merKomplicerade urinvägsinfektioner. Emilia Titelman Infektionsläkare
Komplicerade urinvägsinfektioner Emilia Titelman Infektionsläkare 69-årig kvinna med diabetes typ 2, normal njurfunktion. Beh med mecillinam mot cystit sedan 3 d men kvarstående miktionsbesvär. Ingen feber.
Läs merBilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare. Urinvägsinfektioner
Bilder från: Valentina Soto Rosas, geriatriker samt Amelie Magnander & Cecilia Magnusson, infektionsläkare Urinvägsinfektioner Mål: Svara på följande frågor: Vad är en urinvägsinfektion? Är det farligt
Läs merBarnnefrologi. Diana Karpman
Barnnefrologi Diana Karpman Urinvägsinfektioner hos barn Pyelonefrit Cystit Temp > 38.5 < 38.5 Flanksmärtor +/- - Dysuri +/- + CRP mg/l > 20 < 20 Urin osm nedsatt normal (Minirin test) (övergående) Asymptomatisk
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptiona/1000 inhabitants and year Antibiotikaförsäljning
Läs merTerapirekommendation för UVI hos vuxna i Landstinget Gävleborg
Upprättare: Cecilia Östblom, ST-läkare Infektionskliniken Erik Torell, Överläkare Infektionskliniken Granskare: Henning Thejls Överläkare Kvinnokliniken, Torsten Sandin Urolog, Ylva Rahm Bitr. sml. Åsa
Läs merHandläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården
Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio
Läs merNationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck
Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merUrinvägsinfektioner Introkursen HT Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2018 Anders Ternhag Överläkare, docent Karolinska Solna Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU asymtomatisk bakteriuri 6. Nedre UVI
Läs meri Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...
Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...
Läs merPEDIATRISK URORADIOLOGI & IMAGING VAD SKALL VI PRATA OM? ULTRALJUD ULTRALJUD URINVÄGAR. UL MUCG DMSA vs Mag3 DT MR
PEDIATRISK URORADIOLOGI & IMAGING VAD SKALL VI PRATA OM? UL MUCG DMSA vs Mag3 DT MR Infektioner i urinvägarna Hanna Hebelka, MD, PhD, specialist inom pediatrisk radiologi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus,
Läs merLångtidsuppföljning efter UVI
Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt
Läs merVesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr
Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux
Läs merPEDIATRISK URORADIOLOGI. Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015,
PEDIATRISK URORADIOLOGI Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015, VAD SKALL VI PRATA OM? Duplexanomali Urinvägsdilatation (refluxer - Eira) Pelvoureteral stenos (PUS) Distal uretärstenos
Läs merGöteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg
Göteborg November 2016 Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Vad skall vi prata om? Obstruktioner Multicystisk dysplastisk njure Binjureförändringar
Läs merUrinvägsinfektioner. Valentina Soto Rosas. Amelie Magnander. Geriatriska kliniken. Smittskydd Vårdhygien
Urinvägsinfektioner Valentina Soto Rosas Geriatriska kliniken Amelie Magnander Smittskydd Vårdhygien Mål: Svara på följande frågor: Vad är en urinvägsinfektion? Är det farligt att ha bakterier i urinen?
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merSKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merAntibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)
1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.
Läs merAkut cystit hos äldre
Akut cystit hos äldre Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden
Läs merUrinvägsinfektioner. AT-dag Strama Skåne. Mattias Waldeck
Urinvägsinfektioner AT-dag 161017 Strama Skåne Mattias Waldeck Till smartphones Strama Skåne app Misstanke om urinvägsinfektion vanligaste orsaken till antibiotikabehandling hos äldre Källa: Swedres 2015
Läs merUretravalvel. Gundela Holmdahl. Göteborg
Uretravalvel Gundela Holmdahl Göteborg 2011 OBS! Redigerade bilder i denna presentation. I följande bildspel har vissa bilder/illustrationer tagits bort med tanke på att materialet kommer att publiceras
Läs merLäkemedelsbehandling av urinvägsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation
Läkemedelsbehandling av urinvägsinfektioner i öppenvård behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från Läkemedelsverkets expertmöte 26 27 april 2017 Definitioner Okomplicerad urinvägsinfektion (UVI)
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD
Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av
Läs merUrinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter
Läs merUtbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober
Utbildning sjuksköterskor i hemsjukvården Helsingborg 10 oktober Malmö 26 oktober Oskar Smede ST-läkare Capio Citykliniken Helsingborg Söder Strama Skåne öppenvårdsgruppen Svenska HALT (Helthcare-Associated
Läs merTidigare frisk. Haft en akut cystit för 4-5 år sen.
Minifall UVI 3 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 3 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (3a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merUrinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog?
Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog? Jonas Hugosson Professor i Urologi vid Sahlgrenska akademin och urolog vid Carlanderska
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
Läs merBlåsrubbningar. Metodbok MS Blåsrubbningar
1. Blåsbesvär förekommer hos cirka 80% av MS-patienterna men är debutsymtom bara hos 10%, då oftast i form av trängningar och eventuellt trängningsinkontinens. Njurinsuffi ciens som en följd av kronisk
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart
Läs merTentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi
En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?
Läs merProvtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
Läs merVård och behandling vid urininkontinens NÄTVERKSTRÄFF KONTINENS
Vård och behandling vid urininkontinens UROTERAPEUT: MALIN NORDIN GYNEKOLOG: MARIA K RÅNG LUNDEKVAM MORA GYNMOT TAGNING Vilka är vi? Uroteamet Gyn mottagningen Mora Samråder runt patienter Undersöker ibland(sällan)tillsammans
Läs merBehandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL. Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama
Behandling av urinvägsinfektioner ABU och ESBL Charlotta Hellbacher Vårdhygien & Strama Rekommenderad läsning! Folkhälsomyndigheten: Svedres-Svarm 2017 Antibiotikaval vid behandling av nedre UVI hos kvinnor
Läs merAKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ
AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder
Läs mer