Geodetisk och fotogrammetrisk mätningsoch beräkningsteknik

Relevanta dokument
Geodetisk och fotogrammetrisk mätnings- och beräkningsteknik

Geodetisk och fotogrammetrisk mätnings- och beräkningsteknik

101. och sista termen 1

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna

Sannolikhetslära statistisk inferens F10 ESTIMATION (NCT )

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Matematisk statistik KTH. Formelsamling i matematisk statistik

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Grundläggande matematisk statistik

Lösning till tentamen för kursen Log-linjära statistiska modeller 29 maj 2007

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

INGENJÖRSMATEMATISK FORMELSAMLING

Formelsamling för Finansiell Statistik

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

HYPOTESPRÖVNING. De statistiska metoderna som används för att fatta denna typ av beslut baseras på två komplementära antaganden om populationen.

Om komplexa tal och funktioner

Försöket med trängselskatt

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

KTH/ICT IX1501:F7 IX1305:F2 Göran Andersson Statistik: Skattningar

Grundläggande matematisk statistik

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Föreläsning 2: Punktskattningar

SAMMANFATTNING TAMS79 Matematisk statistik, grundkurs

Trigonometriska polynom

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Räkning med potensserier

Svar till tentan

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

a) Beräkna E (W ). (2 p)

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

F15 ENKEL LINJÄR REGRESSION (NCT )

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

Uppsala Universitet Matematiska institutionen Matematisk Statistik. Formel- och tabellsamling. Sannolikhetsteori och Statistik

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Övning 3 - Kapitel 35

Datastrukturer och algoritmer

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del II

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

TAMS15: SS1 Markovprocesser

Statistik för bioteknik SF1911 // KTH Matematisk statistik // Formler och tabeller. 1 Numeriska sammanfattningar (statistikor)

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Introduktion till statistik för statsvetare

LÖSNINGAR TILL. Räkningar: (z i z) 2 = , Δ = z = 1 n. n 1. Konfidensintervall:

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

P (A) = k A P (A ) = 1 P (A) P (A B) P (B) P (M i ) = 1 P (A) P (X = k) = p X (k) p X (k) = 1 P (A B) p X (k)

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

Föreläsning G04: Surveymetodik

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

Transkript:

Formelamlig till Geodetik och fotogrammetrik mätigoch beräkigtekik Verio 0-0-05 Geodetik och fotogrammetrik mätig- och beräkigtekik by Latmäteriet m.fl. i liceed uder a Creative Commo Erkäade-Ickekommeriell-Igaearbetigar 3.0 Uported Licee.

. Jordmodeller E ellip bekriv med hjälp av de två axlara a och b eligt: b a där a är halva toraxel och b är halva lillaxel (e Figur.. Rotataioellipoide bekriv då eligt: a b där, och är giva i ett koordiatytem med origo i rotataioellipoide (ellipoidik jordmodell mittpukt (dv. ett geocetrikt karteikt koordiatytem, e Figur.. (. (. Figur.. Rotatioellipoid med axlara a och b., och utgör ett geocetrikt karteikt koordiatytem. vplattige (f på rotatioellipoide är defiierat om: a b f (.3 a ambad för att traformera mella ett färikt koordiatytem och ett geocetrikt karteikt koordiatytem: ( R h co coλ ( R h i ( R h co i λ (.4 där R är jordradie (ka approximera till 6 370 000 m, φ är färik latitud, λ är färik logitud och h är höjd över färe.

Omvät ambad defiera eligt: R h ta ta λ (.5 ambadet för att traformera mella ett geografikt koordiatytem (latitud (φ logitud (λ och höjd över ellipoide (h och ett geocetrikt karteikt koordiatytem är: λ λ i ( ( i co ( co co ( h e N h N h N (.6 där N är tvärkrökigradie och e är de förta excetricitete. Dea båda parametrar betäm av ellipoide form och defiiera om: (i e a N f f e (.7 Det ivera ambadet mella karteika koordiater och geografika koordiater ge av följade formelambad: ( ( N p h ae p e ae θ θ λ co co i ta ta 3 3 (.8 där ta,och e p p θ.. vtådberäkigar Euklidikt avtåd: ( ( ( E d (.9

färikt avtåd (e beteckigar i Figur.: d Rψ (.0 co ψ i, i, co, co, co( λ, λ, (. där R är jordradie (ka approximera till 6 370 000 m och ψ är bågavtådet. Figur.. färikt avtåd (d.. Kartprojektioer Omräkig av färika koordiater till koordiater i ercator projektioe (N, E: π N R l ta 4 E Rλ där färik latitud (φ och färik logitud (λ age i radiaer. (. 3. Höjdytem För koverterig mella olika höjdytem aväd: H h N (3. h höjde över ellipoide, H höjde över geoide, och N geoidhöjd. ambad mella höjde över ellipoide i WEREF99, geoidhöjde i WEN08_RH000 och höjde över havet i RH 000 är: H h N (3. RH 000 WEREF99 WEN 08 _ RH 000

4. Koordiattraformatioer Helmerttraformatio (likformig traformatio i två dimeioer ge av (e beteckigar i Figur 4.: E E0 E mr (4. N N 0 N där m är kalfaktor och R är de tvådimeioella rotatiomatrie. Figur 4.. Helmerttraformatio. De tvådimeioella rotatiomatrie R är e fuktio av vridige α och defiiera om: coα iα R (4. iα coα Om ma aväder uttrycket för rotatiomatrie R i formel 4. erhåll följade ambad för Helmerttraformatioe: E E0 E m coα N m iα (4.3 N N E m iα N m coα 0

5. ätutrutig ambad mella våglägd (λ, utbredighatighet (c och frekve (f för elektromagetika vågor: c λ (5. f Utbredighatighete, c, beräka eligt: (5. c där c 0 är ljuhatighete i vacuum (,9979458 0 8 m/ och är brytigidex. c 0 Lägdberäkig med impulitrumet: där t är gågtide. d c t 0 (5.3 Lägdberäkig med fakilladmätig: d N λ Δλ (5.4 där N är atalet hela våglägder och Δλ är de mot fakillade varade dele av e hel våglägd. Givet frå faräkare är fakillade, Δ, och de reterade dele av e våglägd om varar mot dea fakillad blir då: Δ Δ λ λ (5.5 π Det adra mometet är att betämma atalet hela våglägder (N. Om vi i ekvatio (5.4 ätter λ/u och Δλ/R, å får vi: d NU R (5.6 U kalla ockå för ehetlägd och hela atalet hela våglägder ka beräka om vi mäter lägde med olika frekveer. Vi får då: f: d NU R f: d NU R (5.7 f: d NU R Ekvatioytemet ka löa geom att välja f å att U alltid är törre ä de mätta träcka. Då är N 0 och de förta ekvatioe är dr, och vi har e etydig löig av träcka d. Löige begräa dock av upplöige i famätige.

6. ätmetoder Formel för e orieterad riktig mella puktera och lyder: E E ΔE arcta( arcta( N N ΔN där ma måte hålla reda på i vilke kvadrat riktige ligger. Formel för avtåd har uteedet: (6. d ( N N ( E E Δ N Δ E (6. Koordiatberäkig vid polär mätig ker eligt följade (e Figur 6.: N N dco( β (6.3 E E di( β akåtobjekt β Imätt/utatt detalj d tatiopukt Figur 6.. olär mätig Grudpricipe vid avvägig formulera om (e Figur 6.: F Δh Δ h F (6.4 ätriktig vläig bakåt vläig framåt F Höjdkillad Δ h Figur 6.. Grudpricipe vid avvägig. De kompletta formel för trigoometrik höjdmätig mella puktera och lyder (e Figur 6.3: l i z ( 0.4 Δ H H H ( hi h l co z (6.5 R där ΔH är höjdkillad och H i beteckar höjd. De ita terme är korrektioe för jordkrökig och refraktio. R (jorde krökigradie varierar beroede på var ma befier ig på jorde; i verige ka R ätta till 6 390 km.

igal h Δ h l*coz z l h i Itrumet Figur 6.3. Trigoometrik höjdmätig. 6. reaformel rea av e polygo (a där koordiatera är käda för begräigpuktera och där begräiglijera mella puktera är räta lijer beräka eligt formel: a N ( E E (6.6 i i i i där N i N-koordiat för e brytpukt på polygoe E i E-koordiat för e brytpukt på polygoe, och är atalet brytpukter. Obervera att puktera ka umrera i medol (medur ordig (e Figur 6.4. Figur 6.4. uktumrerig vid areaformel. Obervera att ita pukte (här 4 ockå får beteckige oll och att förta pukte ockå får beteckige (här 5, där är atalet brytpukter. Detta är ett krav för att idexe i formel 6.6 ka bli korrekta.

7 ätoäkerhet och mita kvadratberäkigar 7. ätoäkerhet tadardoäkerhete i e ekild mätig l i e mäterie är detamma om tadardavvikele: ul ( u ( l li vi ( i ( i där l är medeltalet l (7. li i (7. är atalet mätigar och atalet överbetämigar. v i beäm förbättrig. Ett viktat medeltal beräka om: pl pl... pl l pl p i i / i p p... p i i (7.3 där p i beteckar repektive mätig vikt. otvarighete till tadardavvikele beäm viktehete tadardoäkerhet och beräka eligt: u p l l pv i( i i i i i (7.4 ur vilke de ekilda mätige tadardoäkerhet ka beräka om: ul ( u / p (7.5 i i ammalagd tadardoäkerhet är e tillämpig av lage om fortplatig av mätoäkerhet på formel: x f( l, l, l3,... (7.6 Dea lag lyder: u ( xˆ c u ( l c u ( l c u ( l... (7.7 c 3 3 δ x De partiella derivatora ci beäm kälighetfaktorer. Idexet c tår för combied. δli Tillämpig av fortplatiglage ger följade formler för beräkig av (det ekla medeltalet tadardoäkerhet: och det viktade medeltalet tadardoäkerhet: Utvidgad mätoäkerhet beräka om: ul ( ul ( / u / (7.8 i i ul ( u / p (7.9 U ( xˆ k u( xˆ (7.0 95 95 (för kattige ˆx. k 95 är täckigfaktor och 95 täckiggrade i %.

7. ita-kvadratutjämig med matrier Ivere till e *-matri beräka eligt: b b b b b b bb bb b b (7. Obervatioekvatioera vid elemetutjämig formulera om: xˆ l v (7. ˆ m x l v xˆ l v m m där (*m är koefficietmatrie, om ager ambadet mella tycke mätigar l och m tycke obekata, om katta av ˆx. Vektor v iehåller förbättrigara. Geom att löa ormalekvatioera: där T beteckar matrie beteckar viktmatrie: T T xˆ l (7.3 : trapoat, erhåll mita-kvadratkattigara: T - T x ˆ (l (7.4 (7.5 0 0 om, likom ehetmatrie, är e diagoalmatri, där pi ii. Viktehete tadardoäkerhet ge av (jfr 7.4: och kattigara varia-kovariamatri av: Q u T vv m ˆ ˆ ˆ u ( x u( x, xm T - xˆ u( ux ( ˆ, ˆ ˆ m x u( xm (7.6 (7.7 kattigara korrelatio ka mäta med (jfr 7.3: ρ ux ( ˆ, ˆ ( ˆ, ˆ i xj uxi xj ij u ( xˆ u ( xˆ ux ( ˆ ( ˆ i uxj (7.8 och tadardoäkerhete för e (lijär fuktio fx ˆ av de obekata ge av: i T T - T xˆ j u ( fxˆ fq f uf( f (7.9

7.3 Regreio och korrelatio Lijär regreio går ut på att apaa e rät lije (e Figur 7.: y a bx (7.0 till parvia mätdata i två erier. Obervera att vi här aväder matematika defiitioer på x och y. y y a bx a x Grudformel (8. ger ekvatioytemet: Figur 7.. Lijär regreio x y v aˆ bˆ (7. x y v Utifrå detta ka ma eda beräka kattigara på parametrara a och b, oäkerhetmått etc. på edvaligt maér. Det fi dock ett bättre ätt, e eda. Kovariae mella två mäterier: ( xi x( yi y i uxy (, (7. mäter grade av amvariatio. Korrelatiokoefficiete är e ormerad kovaria, ett tal mella - och, om beräka om (jfr 7.8: ( xi x( yi y i ρ xy ( xi x ( yi y i i (7.3 ed hjälp av dea torhet ka formel för lijär regreio kriva om till: uy ( y y ρxy ( x x (7.4 ux ( om edat utyttjar medeltale ( x, y, tadardavvikelera ( ux (, uy ( amt korrelatiokoefficiete ρ. Lijeapaige är meigfull bara om ρ 0,7 (grov tumregel. xy xy

8 Grudläggade teorier om GN Lijärt ekvatioytem för beräkig av koordiatera ho mottagara ρ geom käedom om avtådet mella atellit och mottagare ρ amt atellitera koordiater ρ : ρ ρ ρ (8. Det blir e ekvatio för varje atellit. 8. Obervatioekvatioer Kodmätig udoavtådet mella mottagare och atellite (R uttryck eligt: R ρ c( δ δ (8. där δ är mottagare klockkorrektio, δ är atellite klockkorrektio och ρ är geometrikt avtåd mella mottagare och atellite : ( ( ( ( ( ( ρ c t G t G (8.3 där,, är atellite koordiater,,, är mottagare ökta koordiater och c är ljuet hatighet. ottagare klockkorrektio ( δ och atellite klockkorrektio ( δ aväd för att beräka ytemtide (G för mottagigtide t och ädigtide t : t ( G t δ (8.4 t ( G t δ Ett ekvatioytem kapa ur formel (8.3 och (8.4 där (,,, δ är obekata; därför behöv det mit fyra atelliter för poitiobetämig i 3D. Famätig Famätig kiljer ig frå kodmätig bara geom periodobekata. Därför erätter vi R med och adderar periodobekata (N i formel (8.. Då få: där λ är bärvåglägd och Φ är famätig uttryckt i meter. λ Φ ρ c( δ δ λ N (8.5

Obervatioekvatioer med felkällor Obervatioekvatioera, med felkällora ikluderade, ka kriva om: Φ ρ λ N c δ δ I T O ε ( f ρ λ N c( δ δ I T O ε f Φ ( ( R ρ c δ δ I T O ε f ρ δ δ ε f R c I T O där idex och beteckar bärvåg L och L, f är frekve, I och T är joofärik rep. tropofärik effekt, O är radiellt atellitpoitiofel, är flervägfel och ε är lumpmäiga obervatiofel. 8. atematik modell för poitiobetämig (8.6 atematik modell för poitiobetämig är: R ρo cδ I T ε ad ad ad cδ (8.7 där R är peudoavtådet mätt av mottagare till atellite, ρ 0 är det geometrika avtådet beräkat m.h.a. mottagare ärmekoordiater 0, 0, 0 och koefficietera a är de partiella derivatora av ρ med aveede på mottagare koordiater, beräkat i pukte ( 0, 0, 0. Ekvatioera uttryck eligt i matriform till ekvatioytemet: med mita-kvadratlöige: λ v dˆ x (8.8 T - T dˆ x( λ (8.9 Vektor λ iehåller väterledet i formel (9.7. Varje rad i koefficietmatrie iehåller tre kolumer med koefficietera a amt e kolum med :or och elemete i vektor dx ˆ är kattigara av de obekata parametrara d, d, d och δ. talet rader i λ och är lika med atalet obervatioer. T Diagoalelemete i matrie Q ( aväd för beräkig av de.k. DO-tale (DO Dilutio Of reciio om är kvalitetmått: DO Q Q Q GDO Q Q Q Q δδ (8.0 I praktike pelar det ige roll vilke DO om aväd, ormalt ligger värdea mella och 3. Värde midre ä 7 är acceptabla.

Om obervatioer på bägge frekveer fi å ka ma forma e.k. joofärfri kombiatio eligt: Rf Rf R c T O 3 ρ ( δ δ 3 ε3 f f (8. där T är tropofärik effekt, O är radiellt atellitpoitiofel, är flervägfel och ε är lumpmäiga obervatiofel. Relativpoitioerig Ekeldiffere mella fa- eller kodobervatioer utförda frå två mottagare till e atellit uttryckt eligt: Φ Φ Φ ρ cδ λ N I T O ε (8. Där idex betyder differe mella parametrara för och, t.ex. N N N. llmät gäller: I 0; T 0; O 0 om avtådet 0 (8.3 I praktike är dea differeer aldrig lika med oll, me de är förumbara för korta balijer: I och T är förumbara för balijer kortare ä ca 5 km och O för balijer kortare ä ca 00 km. För att äve elimiera mottagara klockfel bildar ma dubbeldiffereer: differee mella två ekeldiffereer. För korta balijer ka vi kriva ekeldiffereera för atellitera och T om: Φ ρ cδ λ N ε (8.4 T T T T T Φ ρ cδ λ N ε T T Dubbeldifferee forma om differee Φ Φ Φ : Φ Φ Φ ρ λ N ε (8.5 T T T T T T