varumarknaden varumarknaden Kan politikerna styra växelkursen? Mundell-Fleming modellen. Gränser för f r ekonomisk politik är r 0.



Relevanta dokument
Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Öppenhet på olika marknader

Öppenhet påp. olika marknader. Öppenhet för f r handel och kapitalrörelser. Handelsbalansunderskott. relser

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)

Allmänt om korttidsplanering. Systemplanering Allmänt om korttidsplanering. Allmänt om vattenkraft. Det blir ett optimeringsproblem!

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Den öppna ekonomin. Öppenhet påp. olika marknader. Öppenhet för f r handel och kapitalrörelser. relser

Sammanfattning. Härledning av IS kurvan

Förra gången. Internationell ekonomi. Handel, räntor och växelkurser. Export o import, bytesbalansen (, )

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

System med variabel massa

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

Öppenhet på olika marknader. Öppenhet för handel och kapitalrörelser. Export och Import i USA

Konsumtion. Förväntningarnas roll för f r konsumtion och investering. Förväntningar i IS-LM modellen. Mer om stabiliseringspolitik.

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

Konsumtion. Ett räkneexempelr. Förväntningarnas roll för f r konsumtion och investering. Förväntningar i IS-LM modellen. Mer om stabiliseringspolitik.

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet. Inflation, förvf.

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

Vad är reglerteknik? Reglerteknik AK F1. Vad är ett dynamiskt system? Principer för reglering. Vad är återkoppling? Alternativ: Framkoppling

Vill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

Varumarknaden och IS-kurvan

Konsumtion. Den förutseende konsumenten:1

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Bengt Assarsson. Hemsida. Litteratur m m

ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Varumarknaden och IS-kurvan

Den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet.

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr:

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev HL

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget

SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.

Per Sandström och Mats Wedin

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

INTRODUKTION. Akut? RING:

Sommarpraktik - Grundskola 2017

Arbetsmarknad - marknadsformer. Förra gången. Svensk arbetsmarknad. Arbetsutbudets komponenter

Den kinetiska energin för bilen ges av massan och sluthastigheten enligt

F & 34 ø øl ø øl ø V. ø øl ø. &øl ø# øl ø øl ø ? F. &speg - lar Hår - ga - ber - get. ? ú ø ú ø ú ø. Hårga-Låten. som - mar - nat - ten, i

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

re (potensform eller exponentialform)

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

Kedjningsmetoder för kvartalsdata i Nationalräkenskaperna

Reflektion och transmission

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Barn i Guds tid. Nattvardsmässa för barnkör, diskantkör och instrument. Församlingsagenda

II{FORMATIOFI TrR 1 BRF MAJROPARKE]V

Blixtkurs i komplex integration

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Partikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

F8: Asynkronmaskinen. Sammanfattning

Elektronik. Inledning. Översikt. Varför elektricitet? Genast ett exempel

001 Tekniska byråns information. Värmefrån ventiler. Inom alla områden av såväl nyprojektering som ombyggnad och drift av redan byggda hus riktas inom

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016

Med alla härliga upplevelser från förra året i

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Min cykel. 5 Cykelhjälm Det är viktigt att använda cykelhjälm när man cyklar. Men hur ska cykelhjälmen sitta på huvudet för att ge bäst skydd?

Tillståndsmaskiner. Moore-automat. Mealy-automat. William Sandqvist

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

Linköpings Universitet IFM Kemi Formelsamling för Fysikalisk kemi Termodynamik, Spektroskopi & Kinetik. 2 van der Waals gasekvation

Modell-anpassning: Minstakvadrat-polynom Polynom: interpolation Kurvor: styckevis polynom, Hermite, spline Bézier-kurvor

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

En ALM modell med minimering av CVaR och krav på tillväxt. Tobias Anglevik

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt.

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

Transkript:

Förläsnng 11 Växlkursr, ränor r och BN Vad bsämmr växlkursn? v Kan polkrna syra växlkursn? v undll-flmng modlln. Gränsr för f r konomsk polk. F11: sd. 1 20-1 Jämvk påp varumarknadn Jämvk påp varumarknadn krävr som v dgar s a nhmsk produkon,y,, ska vara lka md frfrågan påp nhmska varor C+I+G-I/ I/ε+X, d.v.s. Y = C( Y T ) + I( Y, r) + G I ( Y, ε ) / ε + X ( Y, ε ) Y = C( Y T ) + I( Y, r) + G + NX ( Y, Y, ε ) (+) ( +, ) (, +, ) F11: sd. 2 Jämvk påp varumarknadn I da kapl gör g r v vå förnklngar: 1. rs hmma och uland är r gv och ändras n (dvs( v analysrar ffkr påp kor sk). DärfD rför r kommr dn nomnlla och rala växlkursn v a röra r ra sg parallll: = 1 ε = 2. Inflaonn, faksk och förvf rvänad är r 0. π = 0, så r = Jämvk påp varumarknadn kan dåd skrvas: Y = C( Y T ) + I( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) (+) ( +, ) (, +, ) F11: sd. 3 1

20-2 Jämvk påp d fnanslla marknadrna Som v dgar s mås ränan r hmma vara lka md ränan r uomlands plus dn förvf rvänad dprcrngn för f r a nvsrar ska vara vllga a hålla båd b nhmska och uländska oblgaonr. (1 + ) = (1 + ) + 1 Lå oss fxra dn förvf rvänad växlkursn v näsa n prod ll + 1 = V får f r dåd = Gnom a höja h dn nhmska ränan r sgr. Varför? r? Högr nnbär r n apprcrad valua. Gv växlkursn v framdn, nnbär r dagns apprcrng a växlkursn v förvf rvänas falla (mr). Da kompnsrar för f r dn högr h ränan r hmma sås båd uländska och nhmska oblgaonr gr samma avkasnng. F11: sd. 4 Jämvk påp d fnanslla marknadrna Rlaonn mllan räna r och växlkurs, v gvn av ränparsvllkor. Ränpar, gv och n högr nhmsk räna r ldr ll n högr h växlkurs, v dvs n nhmsk apprcrng. n lägr nhmsk räna ldr ll n lägr l växlkurs, v dvs n dprcrng. Om förvf rvännngarna om framda växlkurs ändras skfar kurvan Inhmsk räna, Ränpar, gv och > Växlkurs, F11: sd. 5 20-3 Varu och fnansmark- nadrna llsammans F11: sd. 6 V har nu r jämvksvllkor j för f r dn öppna konomn och r ndogna varablr, Y, och. 1. Varumarknadsjämvk mvk (-kurvan) dn öppna konomn, som gr n rlaon mllan Y och som bror påp växlkurs och fnanspolk (T och G) och uländsk produkon, Y. Y = C( Y T) + I( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) 2. nnngmarknads jämvk j (L-kurvan), som också gr n rlaon mllan Y och som bror påp ral pnnngmängd ngd /. = YL( ) 2. Ränpar, som gr n rlaon mllan och, som bror påp uländsk räna och förvf rvänad växlkurs v = 2

-L dn öppna konomn -L dn öppna konomn n öknng ränan r sänkr s produkonn, båd b drk va fal- land nvsrngar och ndrk frsom högr h räna r ldr ll n apprcrng va ränparsvllkor. r -kurvan luar ndå. Gv dn rala pnnngmängdn, ngdn, högr h nkoms ldr ll högr frfrågan påp pngar vlk ökar ränan. r L-kurvan är därför r som vanlg uppåluand luand. Räna, L Räna, Ränpar, gv och F11: sd. 7 Y rodukon, Y Växlkurs, 20-4 ffkr av konomsk polk n öppn konom Räna, Vad händr h om rgrngn ökar G (llr mnskar T)? Y = C( Y T) + I ( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) = YL( ) n öknng av G ökar frfrågan och därmd d produkonn för f varj rännvr nnvå. -kurvan skfar därfd rför r uppå ll. Slusas: rodukonn ökar ll Y,, ränan r ökar ll och ökar ll (valuan apprcrar). L Räna, = Ränpar, gv och F11: sd. 8 Y Y rodukon, Y Växlkurs, Räna, ffkn av pnnngpolk n öppn konom Vad händr h om n mnsknng av / skfar L kurvan nå ll L, mn nga rksbankn mnskar andra kurvor påvrkas. p /? Slusas: rodukonn fallr ll Y,, ränan r ökar ll och ökar ll (valuan apprcrar). Y = C( Y T) + I ( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) = YL( ) L L Räna, = Ränpar, gv och F11: sd. 9 Y Y rodukon, Y Växlkurs, 3

Dn yska årförnngn rnngn och R I R som bldads 1979 skull dlagand uropska ländr l hålla sna växlkursr v nom band ±2.25 % mo varandra. Svrg håll h också sn växlkurs v nom band mo n korg av andra valuor. Som v s dgar sås var pnnngpolkn sram och fnanspolkn xpansv undr och fr dn yska årförnngn. rnngn. Båda dssa ffkr har som v s n apprcrand ffk påp D- markn. Da gjord d svår a klara av växlkurssysm v R. Krs sysm 92-93 93 och Svrg och många m andra ländr l kund n hålla h mo och vngads låa l kronan flya hösn h 1992. F11: sd. 10 20-5 r om fasa växlkursrv I ländr l md fra valuamarknadr kan cnralbankn ändå försöka hålla h n fas växlkurs v fas prs påp valuan. an mås dåd vara brdd a köpa k och sälja s sn valua ll da prs. Om man n kan,.x. påp grund av a lagrn md uländsk valua ar slu, sås vngas man låa l valuan flya llr sås ransonrar man, dvs förbjudr fr valua handl. n ländr l fxrar (pg( pg) ) sn valua ll n annan valua, ofas dollarn. Andra ll n korg av andra valuor, ofa md handlsvkr. 1945-1973 1973 var växlkursrna v mllan sor anal ländr l fxrad ll dollarn, som sn ur var fxrad ll guld d s.k. Bron Woods aval. fr Bron Woods sysms sammanbro börjad b man dskura n uropsk valua. Fr.o.m. 70-al flra övrnskommlsr nom uropa om växlkurssamarb. Valuorna skull röra r ra sg nom vss band,.x. R nom S. F11: sd. 11 Spkulava aackr Ländr md fasa växlkursr v llr md växlkursband v har hsorsk s ofa dvalvra. Ofa samband md n spkulav aack llr lågkonjunkur l och svag lönsamh l xporndusrn. Undr fas växlkurs v mås m Rksbankn hålla h vss prs påp sn gna valua rmr av andra valuor. Anag a Svrg bsämmr sg för f r a SK,$ = 1/7.50. Anag a Rksbankn har 10 mljardr $ sna kassaksor. Lå nu n sor fnansll spkulan kommr ll Rksbankn för f r a köpa dollar för f r da prs. Om spkulann köpr k alla 10 mljardr dollar mås m rksbankn låa l kronan flya. an kan dåd vara näs n hl säkr s påp a valuan kommr a dprcra, dvs a mnskar. Spkulann kan dåd sälja llbaka sna dollar och fåf högr h prs SK än n han balad och göra g n spkulav vns. F11: sd. 12 4

Vad krävs för f r n fas växlkursv Öppna ränparn r krävr: Vd fas växlkurs v krävs därfd rför = + 1 = Förändrngar pnnngfrfrågan gan mås m därfd rför r xak machas av Rksbankns mås m hla dn säa s så a ränan r är dnsamma som omvärldn. = YL( ), = = YL( ) Om.x. llr Y ökar mås m öka samma proporon för f r a n för f r a n ränan r ska förändras. f F11: sd. 13 Fnanspolk undr fas växlkursv Vad händr h om rgrngn ökar G? När r rgrngn ökar G skfar som v s kurvan uå.. Ränan R sgr och valuan ndrar a apprcra. För r a hålla h valuakursn konsan mås ränan r vara oförändrad. L-kurvan mås m därfd rför r skfas uå lls ränan r är r llbaka påp dn ursprunglga nvån. n. Slusas: Öknngn Y fr öknngn G blr sörr (Y( C - Y A ) undr fas växlkurs v än n undr flyand (Y( B - Y A ) frsom Rksbankn mås m ackommodra dn xpansva fnanspolkn md n xpansv pnnngpolk för f r a växlkursn n ska apprcra. Räna, Y A Y B rodukon, Y Y C L L F11: sd. 14 Gränsr för r konomsk polk Kan polska bslusfaar syra konomn rä? Vll polska bslusfaar syra konomn rä? r F11: sd. 15 5

24-1 Osäkrh om vad som är r rä r polk konomn är r n n maskn som man kan syra xak. Bydand osäkrh om 1. Varablr som är r bydlsfulla mn uanför r drk konroll för f r bslusfaarna. 2. aramrar modllrna. 3. Vlkn modll som är r bäs b för f r d syf man har. F11: sd. 16 odllosäkrh ffkn påp BN av n monär r xpanson: rdkonr från n 12 olka modllr. Sora skllnadr mngn och sorlkn påp ffkn. F11: sd. 17 Osäkrh och polcy d sörr osäkrh om polkns ffkr och vad som är r rä r polk är r d ofa bär b a göra mndr, förskghsprncpn.. SåS kallad fn unng,, a mr llr mndr konsan försöka syra konomn n vss rknng, är förmodlgn n bra. Hndrar n a man mr xrma fall försf rsökr använda nda konomsk polk. F11: sd. 18 6

Vll bslusfaarna syra konomn rä? r Kom håg g dn gnrlla formulrngn av samband mllan arbslösh sh och nflaon: π = π + α ( u u n ) Kan fnnas n frsls a unyja da samband. r xpansv pnnngpolk ldr ll lägr l arbslösh sh påp kor och kansk mdllång, mn påp sk (näsan) bara ll mr nflaon. sä s a lösa l da s.k. dsnkonssns-problm är a dlgra pnnngpolkn ll n obrond cnralbank. Vrkar fungra. F11: sd. 19 Självs lvsändga cnralbankr och nflaon Inflaon och cnralbanks- obrond Inom OCD fnns ngav samband mllan cnralbanksobrond och nflaon. n n någo n mosvarand samband mllan arbslösh sh och cnralbanksobrond. F11: sd. 20 Vll bslusfaarna syra konomn rä? r In uppnbar a polkrs prfrnsr sammanfallr md väljarnas. 1. olkrna kan ha ncamn a manpulra konomn syf a öka chansn a bl årvalda. 2. olkrna kan ha ncamn a manpulra konomn syf a påvrka möjlghrna för f r polska mosåndar a bdrva polk fr n gn valförlus. Fnns sudr som vsar a båda b dssa mkansmr fnns påp kommunnvå. 1. Sörr ugfr och lägr l skar nför r val. 2. Förlorand vänsrmajorr v lämnar l från n sg n mndr kommunal skuld än n förlorand f högrmajorr. h Kansk syf a påvrka p offnlga ugfr fr n valförlus. n rad xmpl påp försök k a movrka da gnom a bgränsa manövrurymm. Rglr för f r budgundrsko och/llr ugfsak fnns många m ländr, l USA, vssa dlsar, U och Svrg. F11: sd. 21 7