001 Tekniska byråns information. Värmefrån ventiler. Inom alla områden av såväl nyprojektering som ombyggnad och drift av redan byggda hus riktas inom

Transkript

1 pe" `sfk K ".` _. : Y BS 00 Byggnadssyelsen Teknska byåns nfomaon Vämefån venle VÄRMEAVGVNNG CENTRALER M M FRÅN OSOLERADE VENTLER UNDER- nom alla omåden av såväl nypojekeng som ombyggnad och df av edan byggda hus kas nom byggnadssyelsen uppmäksamheen mo vlka möjlghee de fnns a spaa eneg. En dealj som dävd akualseas ä de venle undecenale m m som ne ä soleade. Denna appo ha llkomm fö a belysa e de osoleade mycke Föuom en evenuell den venlena vlka soleng ekonomska sdan enegfölus- osaka kan sam hu få kosa. av venlsoleng kan man också nämna den abesmljömässga. Flea osoleade venle en undecenal kan göa a vämen bl besväande fö dem som skall abea dä. Undesöknngens av venle bö nävaande. esula peka göas söe på a soleng usäcknng än Dea gälle både fö nypodukon 2^M fö och befnlga byggnade. nypodukon solea man fö nävaande venle f o m ansl 50. Efe a ha nhäma psuppgfe fån e anal fmo som ufö venlsoleng kan man föoda a soleng av venle gös f o m anslunngsnumme 25.

2 á

3 nnehållsföecknn Sd Bakgund Exempel Dagam Dagam 2 Blaga fö beäknngana 2

4 á

5 Bak und fö beäknn ana. Vämefölusena fån en venl ä av vå slag. Dels fölu se ll den omgvande lufen (lufen väms upp) och dels vämesålnng ll omkngvaande yo. Fo a beäkna våmefolusena fån en osolead venl ha vssa föenklnga av venlens useende gjos. Beäknngana fnns. edovsade blaga. och esulaen av beäknngana vsas dagam sd 6. Dä anges på X-axeln empeauskllnaden mellan venlyans empeau och den omgvande lufen. Hä kan man med god noggannhe säa venlyans empeau lka med de sömmande vanes På Y-axeln fnns den ålga enegfölusen kwh angven. Kuvona ä makeade med de ungefälga anslunngsnumme de epesenea. Obsevea a kuvona gälle fö helåsdf. Enegfölusen unde e å ä fö en venl med anslunng 50 och empeaudffeens 60 C 590 kwh. Vdae fnns blaga beäkna vad en evenuell soleng av venle kan få kosa. Dea med ugångspunk fån a buksden fö venlena ä 0 å sam a df och undehållskosnadena ne öka genom solengen. Lönsamheskaven ä de som anges PM fån P 30 Enegguppen. Resulaen av beäknngana fnns dagam 2 sd 7 da man på X-axeln ha empeaudffeensen mellan venlya och omgvande luf sam på Y-axeln den högsa kosnad som soleng av en venl kan bäa. dagamme fnns na kuvo dels fö venle med flänsa (heldagna kuvo) och dels fö venle med svesända (seckade kuvo) Föuom de ungefälga anslunngsnume fnns nom paenes även venlens vämeavgvande aea angven vd espekvekuva. En venl med flänsa och anslunngsnumme 50 sam empeaudffeensen 60 C kan som mes få kosa 540 k a solea. Obsevea a de som så denna skf endas gälle då den fån venlena angvna vämen kan beakas som en fölus.

6 á

7 Exem el Fö a undeläa dagamläsnngn lje hä någa exempel; Exempel sww o.a en undecenal ha de ugående vane på sekundäsdan av vamvaenbeedaen empeauen + 60 C. Lednngana ha anslunngsnumme 80. Hu so enegfölus få man fån en osolead venl (med flänsa) denna lednng Den omgvande empeauen anas vaa ungefä + 20 C. Man kan med god noggannhe ansäa a venlyan ha samma empeau som vane lednngen. Genom a gå n dagammesd 6 på empeaudffeensen A9 delaäa} = 40 C och sedan följa lnjen A8 = 40 C lls man nå kuvan fö anslunngsnumme 80. Då kan man på X-axeln avläsa den ålga enegfölusen ll :600 kwh. Hu mycke kan en soleng av ovan nämnda venl maxmal få kosa? dagamme på sd? gå man n på A8 40 C följe denna lnje ll den heldagna kuvan med anslunngsnumme 80. Dä se man även venlens vämeavgvande aea a ungefa 0.5 m (vade nom paenes). På X-axeln kan då avläsas väden 550 k Dea ä allså vad en soleng av ovan nämnda venl maxmal få kosa. Om venlen sälle å fösedd med svesända använde man sg av den seckade kuvan fo anslunng 80 (vameavgvande aean a nu m-) Den maxmala nvesengskosnaden bl nu 360 k.

8 á

9 Exempel 2 samma undecenal som exempel vll man undesöka enegfölusena fån en venl (anslunng 50 med flänsa) som se på sekundäsdan av vämeväxlaen ll adaokesana. Unde uppvamnngssäsongen ä medelempeauen hos de ugående vane ungefä + 50 C. Resen av åe ckulea nge vaen. Undecenalen fnns ö.ebo. Öebo ä eldnngssäsongen ungefä 2/3 av åe. Enlg dagam sd fö A C bl enegfölusena vd helåsdf 275 kwh/å. Nu ä eldnngssäsongen ungefä 2/3 av åe och då bl enegfölusen = 83 kwh/a 3 Den godagbaa nvesengskosnaden bl fö helåsdf 540 k. Med edukon fö eldnngssäsongens längd bl då den godagbaa nvesengskosnaden k 3 De ä möjlg a venlsolengens buksd ä länge än 0 å Om den skulle vaa 5 å bl den godagbaa nvesengskosnaden = 240 k. Fakon.42 häö fån den ändng som ske av nuvadesfakon p3 (se blaga) då buksden ändas fån 0 a ll 5 å. Nuvädesfakoena fnns angvna PM fån P 30 Enegguppen "Kalkylfousannga fö enegbespaande ågäde".

10 á

11 Exempel 3 Man ha en undecenal en vaenmäae på fjävämes pmäsda. Denna vaenmäae ä osolead och ha anslunng 50. Vlka enegfluse gös fån mäaen? Vad kan en evenuell seng få kosa? Fö fjävämevanes empeau nä de nå undecenalen gälle Fo»feon 6en4 fso. 20 foo X20 (fefenp Asmedelempeauen på famlednngsvane anas vaa ungefä + 80 C Enlg dagam bl den ålga enegfölusen (oe. 60 C) kwh. En soleng få enlg dagam 2 kosa ända upp ll 2 80 k. Fö e fle som fnns en undecenal fö fjäväme gälle samma föusännga fö anslunngsnumme och empeaudffeens som fö vaenmäaen ovan. Hä ä de dock änkba a buksden fö solengen ne ä så lång som 0 å. om buksden ä 5 å educeas den godagbaa nvese - ngen ll k.

12 á

13 j -... ;... H ( +.!... «; - f L ; J j j + T T ` V s._... -_.w..._ - +. V-Y... { j ^ J. ;. }: - f j A _.#....Y_ ws.. och dfsek Enegfölusens beoende av empe Eva Beg audf f egensen mellan venlya och omgvande luf hos osoleade venle med flänsa. 7$ 4 9..;.: f4 Tf :..._.._ _. _^}. _.! _.-:.L ^....!V f..- * : } j:. { J _ (... {..... }:} - : } { l _A...}_ -w - ;. - #.. J. F d ( - - ; /. } Y.. / w.l 6 f.4.. ;. l }.. # T"....! -... ;.... TH E.. J {.. l. : J.j... f a a (! A!# fj ";+ - f..} # - ( ++ { }..... f # ; j a#` (} {... }. # V-..; k.} j.... l.". L....._.V. }- L. -y-- a.+ J..: -f f! F..J+ -...;...:....: h...}.a.; + :: -... }- - f#f"f }_.... _....._... -.! F.: #.. ; j...:{.j y....}._.. y.. 4 :.}.y.} -....l -.. } jf! )..;...!. }. _. "- -f. j..._.-...y.! _+.....: y_.: ly`. f.... J.. - (. T. j._.. -} k _ Y +.. ;_ f -.. :. +.! J -f!. ;:..» {. -..._ { (. f :.. }. - _.. ;. :...j. L.. {~. j +.l:.c..{.... }... {..; } - -- k - F -.._;_» y. ; J :.. «-.;.. _} » _:; T {.. j J- }_. _.. :.} j } _ }......_L.--.;.! _... - H. ;. }... j. + ` f _..4.::_.. }_.j...:.. l... j # ±j-±! f Y.... J-.. -: -. -M-4 # - F }. :. }... - f:.a. _. _:. ;..;. 7 L. :..-_...}.l_.`. -. ;{ l... }._...: -#.:-!.. y. f - ( j.f j.. f Y4 Y. y.{ # f f..... } f. :. ;... }... # : f..: # } }.. j {f. J.....J.. {. } +. j. ` HH H - +. j :..-f _ «.. {..-.+._.. _. d.. L v_..f..._... -._.. 7..}. -F- J _.. } _ _. l h.* ff.. :y.".. * 3_....L y.:. -.).. :.. }..._ A.}_ 4` T- _..!_ T - # A { # {.... V j }. j { j l....: :..:. -F.. l }- ; - +_F A A_Å. + Y }.y! A f _ ;_ - _T-. _"} - l ; -.._- _. _. ;- + _ _ f f: a - } # _..... a.: j {. J...: - - -±w F $...L - y...>_... f. } ;- f. y ( a.. +- Y - f -s- T - L_L.T.._ } 6 3! A4 S! S N Loq. L OCH Modul UQ 5 k - f l } 7 J::. ; L 4 l j ff. : j J. _...a_ H j.. [ : -.. _ f {. h - ll.} l { {L. f j j L A {. T L... + { } f_l. l #-....l.....l.}...._._- _.3. - {. l f V. M! H f "._ f -.. _!.. _ 3- f. : L :. } - # }. }.. f l. 7 _..... #. Y.a } l } f...d() T"" `.. ;... :..... F + y ; T y J :

14 á

15 N(5T lng5-45tn4d 2 Maxmal nvesengskosnad fö ven soleng som funkon av empeau dffeensen (venlya - luf) sam a~ slunngsnumme vameavgvande aea).; Y NT4Mab - VENT L "E! 3Aj 4A 4 EP4 N oc -..._;..-.. _ E"L[ 444

16 á

17 BLAGA l (3 ) Beäknn a Venlenas useende anas vaa följande: d =.67 d (anage väde) ven Ungefälga väden på L df och d. fö olka anslunnga agna u kaalog. o Vd vämeavgvnng p g a konvekon ha ck beäknas genom a venlen anses vaa en hosonell cylnde 25 = lufens vämelednngsfömåga _ g. H.2o.p. p v2 Po Po A8 po pv = lufens knemaska vskose lufens dense föe vämeuppagnngen Lufens dense vd den vämeuppagande yan (dela äa) = empeaudffeens mellan öyan och den omgvande lufen = medelempeau (ya - luf) = 348K

18 á

19 AO = (dela äa) = empeaudffeens mellan öyan och den omgvande lufen T medelempeau (ya luf) (K = = 348K 25 _ g..: 0.5 d ( ) 2.6 d 25 A00 25 W/m2K D Vd vämeavgvnng p g a sålnng ha a ags fam u uycke: (./ =.25 C - 52 f o jän ox - = 6.5 dea gju s Enegfölus p g a konvekon: a A Q8 T = 0 60 d h 2 5 A0.2 5 A Wh Enegfölus p g a sålnng: E as;; A A8 T = A AC Wh h ) Flänsanas vämeavgvande aea: = 2 ( d f 2 d. 2 (2 zj Toal vämeavgvande aea: anslun vämeavgvande flänsa hus dv en(fllfl) o aea n _ n an

20 á

21 o Om dfden halveas komme även enegfölusena a halveas. o Fö a beäkna den nvesengskosnad venlsolengen kan bäa ha följande uyck använs. BK + xuk+ 2 xdk p x Q BK = bespangskosnad = nveseng (k) (k/kwh) UK = ålg undehållskosnad (k) DK = ålg dfkosnad exkl eneg (k) Q = ålg enegbespang (kwh) P p2 p3 = nuvädesfakoe o Hä ha anags a df- och undehållskosnadena föbl oföändade sam a buksden fö solengen ä 0 å. Om bespangskosnaden skall vaa läge än (x.0 k/kwh bl ovansående uyck nvesengen (k) <O enegbesp (kwh/å) Hä ha ngen hänsyn ags ll a vss vämeavgvnng ske också fån soleade venle. Då. de fnns osåkehee de övga beäknngana komme vämeåvgvnngen fån de soleade ven - lena a vaa av len beydelse. o Om dfden halveas komme även den godagbaa nvesengen a halveas.

22 á