Konsumtion. Den förutseende konsumenten:1

Transkript

1 Blanchard kapitl Förväntningar och stabilisringspolitik Förväntningarnas roll för konsumtion och invstringar. Förväntningar i IS-LM modlln. Mr om stabilisringspolitik. Kap sid. 1 Snast uppdatrad 16/ Konsumtion Modrn tori för vad som bstämmr konsumtionn börjad utvcklas på 50-talt. Milton Fridman prmanntinkomsttorin Franco Modigliani livscykltorin. Kap sid. 2 Dn förutsnd konsumntn:1 Om n konsumnt har tillgång till n prfkt kapitalmarknad bstäms tt hushålls konsumtionsutrymm av dn totala förmögnhtn (total walth W) som bstår av: Finansill och ral förmögnht W F + W H (nonhuman walth), dvs. summan av 1. finansill förmögnht och fasta gndomar (hus/lägnht) minus vntulla skuldr (W F ) och 2. hnns humankapital (human walth), dvs. summan av alla (diskontrad till ralräntan r i - π) nutida och framtida arbtsinkomstr och bidrag ntto (W H ). Om n konsumntn är prfkt förutsnd har tillgång till n prfkt kapitalmarknad bord dn totala förmögnhtn, int dn nuvarand inkomstn, bstämma konsumtionsnivån C=C(W) Kap sid. 3 1

2 Dn förutsnd konsumntn:2 Ofta antas att konsumntn önskar n jämn konsumtion. Vid konstant ränta är C t = rw t är dn högsta konsumtion som kan hållas för vigt om int skuldn ska xplodra. Man lvr på (dn implicita) avkastningn av sitt kapital, mn ätr int av dt. Konsumtion = prmanntinkomst (rw). Om faktisk nuvarand inkomst tmporärt är lägr (högr) än prmanntinkomstn fallr (ökar) dn finansilla förmögnhtn. Man lånar (sparar). Kap sid. 4 Konsumtion, inkomst och finansill förmögnht Kap sid. 5 Ett räknxmpl Antag att nuvarand arbtsinkomst inkomst är Y Lt. I framtidn förväntas n konstant arbtsinkomst Y L och konstanta räntor r. Värdt på humankapitalt är då YL YL VH = YLt r ( 1+ r) YL = YLt + s s= 1 ( 1+ r) YL = YLt + r Humankapitalt ökar i Y Lt och Y L mn minskar i r. Kap sid. 6 2

3 Konsumtionstori Prmanntinkomsthypotsn och livscykltorin sägr att n konsumnt väljr n konsumtion så att, givt förmögnht och framtida inkomstr, konsumtionn kan hållas ungfär konstant övr hla planringshorisontn. Enligt torin ska då Individr som förväntar sig ökand inkomstr låna. Individr som förväntar sig falland inkomstr spara. Torin byggr på rationlla individr, tillgång till kapitalmarknadr där d kan låna llr spara så myckt d vill till samma ränta för in och utlåning, Ingn osäkrht. Mr ralistiska antagandn om osäkrht, imprfkt rationalitt och imprfkta kapitalmarknadr ldr till att nuvarand inkomstr får störr btydls Ct = C(total förmögnht t, YLt Tt ) Kap sid. 7 Inkomst, förväntningar och konsumtion Som vi stt påvrkar förväntningarna konsumtionn på flra sätt. Förändrad förväntningar om framtida inkomstr, ralräntor (ränta inflation) och transfrringar (skattr och bidrag) förändrar humankapitalt och därmd konsumtionn. Förändrad förväntningar om framtida räntor, vinstr mm påvrkar värdt av dn finansilla och rala förmögnhtn och därmd konsumtionn. Dtta kallas ibland psykologi, mn är ju fullständigt rationllt i n värld md ofullständig information. Kap sid. 8 Slutsatsr Konsumtionn påvrkas normalt mindr än 1 till 1 av förändrad inkomst (marginll konsumtionsbnägnht mindr än 1). Tmporära inkomstförändringar, t.x, vid normala nd- llr uppgångar i konjunkturn ldr till konsumtionsförändringar som är mindr än inkomstförändringarna. Ju mr prmannt in inkomstförändring kan antas vara dsto mr bör dn påvrka konsumtionn. En hlt prmannt inkomstförändring kan förväntas påvrka konsumtionn ungfär 1 till 1. Konsumtionsnivån kan förändras (kraftigt) utan att inkomstn förändras om förväntningarna förändras. Kap sid. 9 3

4 Invstringar Framåtblickand förtag md tillgång till välfungrand kapitalmarknadr invstrar om invstringsvaran gnrar mr vinstr undr sin livstid än vad dn kostar. Md andra ord: Är nuvärdt av vinstrna högr än prist? En maskin dprcirar, förlorar produktionskapacitt (llr krävr mr srvickostnadr) övr tidn. Låt oss ign anta n konstant dprciringstakt, δ, som mätr hur stor dl av produktivittn (användbarhtn) n maskin förlorar pr år. Rimliga värdn för δ är mllan 4 och 15% för maskinr och mllan 2 och 4% för byggnadr. Kap sid. 10 Nuvärd av vinst Låt Π t btckna förväntad vinst pr nht kapital (pr maskin) i tidpunktn t. Antag att n maskin installras i tidpunkt t för att gnrra sin första vinst i tidpunkt t+1. I tidpunkt t+1 är dn förväntad vinstn Π t+1. I tidpunkt t+2 finns (1-δ) nhtr kvar så dn förväntad vinstn blir då (1-δ) Π t+2. I tidpunkt t+3, finns (1-δ) 2 nhtr kvar och dn förväntad vinstn blir (1-δ) 2 Π t+3. I tidpunkt t+s är dn förväntad vinstn (1-δ) s-1 Π t+s. Nuvärdt av vinstn som gnrras av n nht kapital stt från tidpunkt t, blir då dn diskontrad summan av alla dssa vinstflödn δ ( 1 δ ) V = Π t+ 1 + Π t+ 2 + Π t+ 3 Πt 1 + r ( 1 + r ) ( 1 + r t 1 ) ( 1 r )( 1 r t 1 )( 1 r t t+ 2 t t ) Om vi nu tänkr på Π t som dn gnomsnittliga vinstn pr maskin i hla konomin så är dt rimligt att anta att invstringarna ökar i nuvärdt av dssa vinstr I t = I( V Π t ) Kap sid. 11 A nklt spcialfall Antag att räntan och vinstrna pr kapitalnht är konstanta. Då är dt diskontrad nuvärdt av n invstrad kapitalnht: + = Diskontrad nuvärdt av vinstrna ökar i vinstn pr priod och minskar i räntan. Eftrsom invstringarna ökar i nuvärdt av framtida vinstr kommr dssa att öka i vinstn och minska i räntan. Jämför md konsumtionstorin. Vad händr normalt md framtida förväntad vinstr om vinstrna idag går upp? Kap sid. 12 4

5 Lönsamht och Cash Flow Lönsamht (Profitability) avsr dn diskontrad nuvärdt av dn förväntad vinstn i förhålland till anskaffningsprist på kapitalt. Löpand inkomstr llr Cash flow avsr dn nuvarand vinstn llr dn löpand flödt av inkomstr. Dssa faktorr tndrar att samvarira. Kap sid. 13 Nuvarand rspktiv förväntad vinstr Som vi stt påvrkas invstringarna av förväntad framtida vinstr. I praktikn påvrkar dock också löpand vinstr invstringsnivån (jämför rsonmangt om konsumtion ovan). Vi skrivr dt som (lit annorlunda notation jfr m Blanchard) Varför? It = I ( V Π t ( Π ), Πt ) ( +, + ) En förklaring är att förtagn int har tillgång till prfkta kapitalmarknadr. Enklar och billigar att invstra gna vinstmdl än att låna på kapitalmarknadn, t.x. på grund av asymmtrisk information. Kap sid. 14 Invstringar och Vinstr Förändringar i vinstnivå och invstringsnivå i USA, Obsrvation: Löpand vinstr och invstringar tndrar att samvarira. Kap sid. 15 5

6 Invstringar och aktimarknadn Enligt dn så kallad Tobins q modlln finns dt tt nära samband mllan aktimarknadn och invstringsnivån. Logikn i Tobins rsonmang är följand: Aktiprist talar om hur myckt marknadn värdrar rdan installrat kapital i förtagt. Hur myckt vinstr kapitalt förväntas gnrra i framtidn. Om aktiprist är högr än inköpsprist för kapital bör förtagt invstra, annars int. Kvotn mllan värdt av total aktistock och åtranskaffningsprist på kapitalt kallas Tobins q. Högt Tobins q bör lda till höga invstringar och vic vrsa. Kap sid. 16 Invstringar och Tobins q. Tobins q och invstringar i USA Årliga förändringar, Obsrvation: Tobins q och invstringsflödt tndrar att samvarira röra sig åt samma håll. Aktiprisförändringar kommr för invstringsförändringarna. Årlig förändring i invstringsflödt (vänstra skalan) Årlig förändring i Tobins q laggad tt år (högra skalan) Kap sid. 17 Konsumtionns och Invstringarnas variabilitt (volatilitt) Invstringarna är mr volatila än konsumtionn. Konsumntrna tndrar att öka konsumtionn mindr än tt-till-tt när inkomstn går upp. Invstringarna å andra sidan, kan öka mr än tt-till-tt när försäljningn ökar. Konsumtionn är n störr dl av aggrgrad ftrfrågan än invstringarna. Konsumtion och invstringar samvarirar för dt msta. D båda komponntrna bidrar ungfär lika myckt till fluktuationr i aggrgrad ftrfrågan och produktionn övr tidn. Kap sid. 18 6

7 Konsumtionns och invstringarnas volatilitt Procntull förändring i konsumtion och invstringar sdan 1960 Obsrvation: Mätt som procntulla förändringar är variabilittn btydligt störr för invstringar än för konsumtion. Kap sid Förväntningar, konsumtion och invstringar Förväntningar Förmögnhtsvärdn Bslut Framtida inkomst ftr skatt Framtida Ralräntor Förmögnht i form av humankapital (human walth) Konsumtion Framtida utdlningar Framtida Ralräntor Framtida nominlla räntor Finansill förmögnht Aktir Obligationr Framtida vinstr ftr skatt Framtida Ralräntor Nuvärd av framtida vinstr ftr skatt Invstringar Kap sid. 20 En förväntningsutvidgad IS-LM-modll Konsumtions- och invstringsbslut bror på förväntningar om framtidn. Låt oss försöka formalisra dtta. I vår tidigar varumarknadsjämvikt påvrkad räntan i aggrgrad ftrfrågan via invstringarna. I n mr ralistisk modll md flra priodr är dt ralräntan r i - π som påvrkar invstringarna. Invstringarna bror också på framtida räntor, n ökning av räntan minskar invstringarna mr om också förväntad framtida räntor ökar. På samma sätt bror båd invstringar och privat konsumtionn på såväl produktionn/inkomstn idag som i framtidn. Vår tidigar IS (varumarknadsjämvikt för n slutn konomi) sa att Y = C+ I + G. Dt gällr fortfarand! Mn C och I bstäms lit annorlunda. Låt oss dfinira aggrgrad (privat) ftrfrågan A(.) C(.) + I(.), där (.) btydr att variabln bror på något ännu ospcificrat. Vi kan då skriva IS-rlation som Y = A(.) + G. Låt oss nu diskutra vad som ska rsätta punktrna i A(.). Kap sid. 21 7

8 Förväntningar i IS-rlationn Invstringarna bror på räntor idag och i framtidn. Invstringar och privat konsumtion bror på produktion/inkomst idag och i framtidn. Vi kan inkorporra dtta i dn aggrgrad ftrfrågan Kap sid. 22 Y = A( Y, T, r, Y', T' r' ) + G ( +,, +,, ) där Y, T, r är indikrar förväntad framtida produktion/inkomst, skatt och ränta. Tcknn indikrar hur ftrfrågan förändras när rspktiv argumnt förändras. Y llr Y ' A T llr T ' A r llr r ' A Förväntningar i IS-rlationn Dn nya IS-kurvan Givt konstanta förväntningarna om framtida räntor och produktion/inkomst, så ldr n minskning i dn rala räntan idag till n ökning i invstringarna och därmd i dagns produktion. Slutsats: IS-kurvan är ndåtlutand som tidigar. Y = A( Y, T, r, Y ', T ' r ' ) + G ( +,, +,, ) Ränta innvarand priod, r Y ', G T, T ' r ' IS Produktion i innvarand priod, Y Kap sid. 23 Förväntningar i IS-rlationn IS kurvan är brantar än tidigar. Md andra ord, n sänkning av räntan i innvarand priod ganska litn ffkt på produktion/inkomst. Varför? 1. IS kurvan är ritad för givna (konstanta) förväntningar om framtida räntor och inkomstr. Att bara ändra räntan i innvarand priod har då små ffktr på invstringarna. 2. Multiplikatorn är litn ftrsom om nbart inkomstn i innvarand priod ökar så ökar int konsumtionn särskilt myckt. Kap sid. 24 8

9 Skift i förväntningarna Dn nya IS-kurvan Förändrad förväntningar om framtida produktion/inkomst, skattr och/llr räntor påvrkar ftrfrågan rdan idag. Y = A( Y, T, r, Y ', T ' r ' ) + G ( +,, +,, ) Slutsats: En ökning i förväntad framtida skattr llr i förväntad framtida räntor skiftar IS-kurvan till vänstr. En ökning av förväntad framtida produktion/inkomst skiftar ISkurvan till högr. Effktn av skift i T och G är som tidigar. Ränta innvarand priod, r T, T ' r ' Y ', G IS Produktion i innvarand priod, Y Kap sid. 25 LM kurvan md förväntningar LM - kurvan påvrkas int alls av att vi inkludrar förväntningar i modlln. Varför? Altrnativkostnadn av att hålla pngar i plånbokn bror bara på dagn ränta, int framtida räntor. Eftrfrågan på pngar bror bara på dagns transaktionsbhov, int framtida. M P = YL( i) Mn, i LM-kurvan ingår dn nominlla räntan, int dn rala. Inflation ökar altrnativkostnadn av att hålla pngar, ävn om ralräntan int skull påvrkas. Kap sid. 26 Kap sid. 27 Pnningpolitik md förväntningar En ökning av pnningmängdn minskar dagns nominalränta, i. Hur myckt ralräntan r fallr bror på: Hur aktörrna på d finansilla marknadrna förändrar sina förväntningar om inflationn. En ökning av pnningmängdn kan också påvrka förväntningar om framtida ralräntor. Hur, bror på: Hur aktörrna ändrar sina förväntningar om framtida nominalräntor och framtida inflation. r = i- π r' = i' - π' 9

10 IS-LM md förväntningar Dn nya IS-LM-modlln LM-kurvan är dnsamma som tidigar och alltså uppåtlutand och ISkurvan är ndåtlutand. Slutsats: Där IS och LM kurvorna korsar varandra är båd varumarknadn och pnning-marknadn i jämvikt. IS: Y = A( Y, T, r, Y', T', r' ) + G LM: M = YL( r) P Kap sid. 28 Ränta innvarand priod, r IS Produktion i innvarand priod, Y LM Pnningpolitik md oförändrad förväntningar Vad händr md produktion och ränta om M ökar utan att förväntningarna ändras? Slutsats: Eftrsom IS-kurvan är brant blir ffktn på produktion litn. Ränta innvarand priod, r IS LM M ökar Y 0 Y 1 Produktion i innvarand priod, Y Kap sid. 29 Pnningpolitik md förändrad förväntningar Vad händr om dn sänkta räntan ldr till förväntningar om lägr räntor och högr produktion i framtidn? IS-kurvan skiftar utåt om förväntad framtida ränta fallr och/llr förväntad framtida produktion/inkomst ökar. Slutsats: Effktn på produktion blir stor. Ränta innvarand priod, r Y ökar, r minskar IS IS Y 0 Y 1 Produktion i innvarand priod, Y LM M ökar Kap sid

11 Rationlla förväntningar När individrna i n modll har förväntningar som är framåtblickand och som stämmr md vad som i gnomsnitt händr i modlln kallas dt rationlla förväntningar (rational xpctations). T.x. om modlln sägr att när riksbankn ökar pnningmängdn så stigr framtida produktion, så ska individrna ins dtta i sin förväntningsbildning. Ett krav på att modlln ska hänga samman logiskt. Rationlla förväntningar är rimlig utgångspunkt ävn om dn kansk int alltid stämmr xakt. Ett bättr altrnativ är svårt att hitta. Kap sid. 31 Rationlla förväntningar i Makrotorin Fram till 1970-talt modllrads oftast förväntningar som: Exogna, sk. Animal spirits. Enligt Kyns var förväntningarna viktiga för konomiska utfall mn d förklarads int i modllrna. Bakåtblickand (adaptiv) llr konstanta. Antagt att individrna har rationlla förväntningar är nu dt allra vanligast och införandt av dtta i makrokonomisk tori är n av d viktigast förändringarna undr d snast 25 årn. Kap sid. 32 Finanspolitisk md förväntningar På kort sikt har vi i tidigar förläsningar stt att n minskning av offntliga sktorns budgtundrskott ldr till tt fall i produktionn. På mdllång sikt har vi också stt att ffktn på produktionn försvinnr, mn räntan går nr och invstringarna går upp. På lång sikt ldr högr invstringar till n störr kapitalstock och därmd till högr produktion. Kap sid

12 Finanspolitisk md förväntningar En minskning av budgtundrskottt bör lda till att förväntningar om lägr räntor, mr invstringar och högr framtida produktion/inkomst. Dtta n positiv ffkt på dagns produktion gnom att dt ökar konsumtion och invstringar. När rgringn minskar budgt undrskottt får vi därmd två ffktr, Ökningn i T och/llr minskningn i G skiftar IS-kurvan till vänstr. D mr positiva förväntningarna om framtidn skiftar ISkurvan till högr. Kap sid. 34 Dirkta ffktr av n finanspolitisk sanring Vad händr md produktionn ftr n finanspolitisk sanring? Slutsats: Om förväntningarna om framtidn förändras när budgtn förstärks är dt int säkrt att d dirkta ngativa ffktrna dominrar. Produktionn kan faktiskt öka och arbtslöshtn falla! Ränta innvarand priod, r LM Y ökar, r minskar T ökar, G minskar IS Produktion i innvarand priod, Y Kap sid. 35 När fungrar finanspolitisk xpansion stimulrand? Sänkta skattr och ökad transfrringar kan lda till förväntningar om högr skattr och/llr lägr transfrringar i framtidn. Undr vissa omständightr kan dssa ffktr hlt ta ut varandra o konsumtionn påvrkas int alls. Dtta kallas Ricardiansk Ekvivalns. I praktikn har vi dock normalt int fullständig Ricardiansk kvivalns. Varför? Kap sid

13 När fungrar finanspolitisk xpansion stimulrand?:2 Vrkar i data som ökad budgtundrskott och högr offntlig konsumtion INTE stimulrar ftrfrågan om statsskuldn är för stor och budgtundrskottt för stort. Trolig orsak är att osäkrhtn och förväntningar om framtida åtstramningar förstärks. Kap sid