Öppenhet på olika marknader

Transkript

1 Blanchard kapl 6 IS-LM dn öppna konomn Vad nnbär öppnh? Vad bsämmr val mllan uländska och nhmska llgångar och varor? Vad bydr växlkurs- och frfrågförändrngar för BNP och handlsbalans? B kap 6 sd. 1 Uppdarad Öppnh på olka marknadr Öppnhn är ofa olka sor vad gällr olka marknadr: 1. Varumarknadr. Rsrkonr form av ullar och mpor- llr xporkvor. 2. Fnanslla marknadr. Rglr för kapalflödn rglrar vlkn grad ndvdr land kan äga fnanslla llgångr,.x. akr llr oblgaonr andra ländr. 3. Fakormarknadr. n uppsjö av rglr påvrkar möjlghrna för arbskraf och fyssk kapal a välja var d ska säas arb. B kap 6 sd. 2 Öppnh för handl xpor och mpor UK som andl av BNP, xpor och mpor, har ökar bydlg sdan 60-al. B kap 6 sd. 3 1

2 Handlsbalansundrsko xpor och mpor USA som andl av BNP, Imporn sörr än xpor från B kap 6 sd. 4 xpor och mporandlar för Svrg hsorsk prspkv 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, B kap 6 sd. 5 xpor/bnp Impor/BNP källa: hp://hasslr-j.s.su.s xporandlar några andra ländr Mllan dssa ländr är varaonn framförall brond på sorlk och gografsk placrng. D är möjlg a ha högr xpor än BNP frsom xporn kan nkludra värd av nsasvaror som mporras mdan dssa n nkludras BNP. (I Sngapor 2007 var xporn 229% av BNP!) B kap 6 sd. 6 2

3 Gradn av öppnh Gradn av öppnh mäs n så bra av xpor/mporandlar. Bär är a försöka mäa andln av all produkon som är usa för uländsk konkurrns gnom a dn kan xporras/mporras (radabl goods). Dn branschr som producrar sådana varor kallas konkurrnsusaa skorn. För USA bräknas a dn konkurrnsusaa skorn sår för ca 60% av BNP USA. B kap 6 sd. 7 Nomnll växlkurs Dn nomnlla växlkursn är rlavprs på valuor (n varor). D kan anngn dfnras som prs på uländsk valua rmr av dn nhmska (.x; hur många kronor kosar n dollar?), llr llr som prs på nhmsk valua rmr av dn uländska (.x; hur många dollar får man för n krona?). V väljr dn snar dfnon. När v har Svrg som ugångspunk mär v växlkursn som.x. $,SK = 1/6=0,167US$/SK llr uro,sk = 1/9=0,111 /SK. B kap 6 sd. 8 Nomnll växlkurs:2 Gnom a urycka växlkursn som uländsk valua pr nhmsk (.x uro/krona för Svrg) nnbär n apprcrng llr valuaförsärknng (apprcaon) av dn nhmska valuan a ökar. n dprcrng (dprcaon) av valuan nnbär a prs på uländsk valua ökar, dvs mnskar. I dnngarna brukar växlkursn dfnras på mosa sä, som anal nhmska valuanhr man får för bala för uländsk,.x. 6,00 SK/US$. Undr fasa växlkursr alar man om rvalvrngar/dvalvrngar (rvaluaon/dvaluaon) säll för apprcrngar/dprcrngar. B kap 6 sd. 9 3

4 Nomnlla flyand växlkursr svängr myck SK/GBP SK/USD B kap 6 sd. 10 källa: hp:// Val mllan nhmsk och uländsk producrad varor. I öppna konomr mås konsumnr (och förag) göra val mllan nhmsk och uländsk producrad varor. Val påvrkas av rlavprs gmnsam valua. Hur myck kosar n japansk producrad bl SK (n Yn) förhålland ll n svnskproducrad Volvo? sammanfaand ndx för sådana rlavprsr kallas ral växlkurs. Mär hur dyra ( rlav mnng) lands produkr är ( förhålland ll kvaln). B kap 6 sd. 11 Ral växlkurs Rlavprs mllan nhmska och uländska varor avgörs av dn rala växlkursn, n dn nomnlla. Anag a prs på n BgMac Sockholm är 25SK och 3US$ NwYork och a växlkursn är 1/8 $/SK. I SK kosar hamburgarn NwYork då 3/(1/8) = 8 3 = 24 SK. Rlavprs (nhmsk/uländsk) är då 25/(3/(1/8)= 25/24 = V kan gnralsrar da rlavprs gnom a använda prsndx, llxmpl KPI llr BNP-dflaorn. Då få v dn rala växlkursn; ε P/P, där P är prs llr prsndx för uländska varor, är dn nomnlla växlkursn och P prs llr prsndx på nhmska varor. B kap 6 sd. 12 4

5 Rala växlkursförändrngar Om ε ökar så blr uländska varor bllgar rlav d nhmska. Da kallas n ral apprcrng. Nora a n ral apprcrng uppsår båd om: 1. nflaonn är dnsamma båda ländrna och dn nomnlla växlkursn sgr och om 2. dn nomnlla växlkursn är konsan mn nflaonn är lägr uland. Om säll ε mnskar så blr uländska varor rlav s dyrar, vlk kallas n ral dprcrng. B kap 6 sd. 13 Från blarala ll mullarala växlkursr V har hlls dskura blarala växlkursr mllan vå ländr. V kan också dfnra mullarala växlkursr mllan flra ländr. Dssa är vägda gnomsn av flra blarala växlkursr. Ofas används då handlsvkr. Tx. får då för Svrg SK/uro kursn sörs vk, därfr SK/US$ och sdan SK/. B kap 6 sd. 14 Svnsk handlsvägd valuakurs B kap 6 sd Januar 1991 Januar 1992 Januar 1993 Januar 1994 Januar 1995 Januar 1996 Januar 1997 Januar 1998 Januar 1999 Januar 2000 Januar 2001 Januar 2002 Januar 2003 Januar 2004 Januar 2005 Januar källa: hp:// 5

6 6-2 Öppnh på fnanslla marknadr Öppnh på fnanslla marknadr: Tllår nvsrar a dvrsfra n ha alla ägg samma korg (bra för alla). Tllår nvsrar a spkulra försöka använda övrlägsn nformaon ll a jäna pngar på fnanslla prsförändrngar (( vss mån) nollsummspl). Tllår ländr a ha handlsbalansundrsko. Dvs konsumra/nvsra mr/mndr än dn löpand nkomsn. B kap 6 sd. 16 Balnngsbalansn Balnngsbalansn (balanc of paymns) summrar lands ransakonr md omvärldn. Balnngsbalansn dlas upp bysbalansn (currn accoun) och kapalbalansn (capal accoun). Bysbalansn och kapalbalansn är som db och krd bokförng och ska allså summra ll dsamma (mn md olka ckn). I saskn mäs d på olka sä och bokförngn sämmr därför n prfk. Om bysbalansn.x. Svrg vsar övrsko mås svnskägda llgångar omvärldn öka mr än ulännngars nnhav av svnska llgångar (ngav kapalbalans, dvs kapaluflöd) B kap 6 sd. 17 Sorbrannns balnngsbalans Nora a Bysbalansn = handlsbalans + nokapalnkomsr från omvärldn + noransfrrngar från omvärldn. Kapalbalans = öknngar av nhmsk ägda llgångar uland öknng av uländsk ägda llgångar nom land (plus sassk flrm). B kap 6 sd. 18 6

7 Val mllan uländska och nhmska fnanslla llgångar Val mllan a nvsra uland och hmma bror n bara skllnadr ränor/avkasnng uan också på förvännngar om framda växlkursr. Lå oss jämföra dn förvänad avkasnngn på vå nvsrngar från Svrg, n svnska 1-årga sasskuldsväxlar och n Amrkanska. Svnska År År ( ) Amrkanska ( )/ ( ) Om v borsr från skllnadr rsk mås dn förvänad avkasnngn på sasskuldsväxlarna vara dnsamma: 1 (1 + ) = (1 + ) + 1 B kap 6 sd. 19 Öppn ränpar Lå oss flya om rmrna da nlg följand (1 + ) = (1 + ) = (1 + ) + 1 = (1 + ) = V får då d vkga uryck för öppn ränpar (uncovrd nrs pary): +1 = B kap 6 sd. 20 Sammanfanng Val mllan produkr llvrkad uomlands och hmma syrs av dn rala växlkursn. Val mllan nhmska och uländska fnanslla llgångar syrs, gv räna och avkasnng, av förvännngar om förändrngar dn nomnlla växlkursn. B kap 6 sd. 21 7

8 6-3 IS-kurvan n öppn konom frfrågan på nhmsk producrad varor (och jänsr) n öppn konom gs av : Z C + I + G IM / ε + X Nora a n öppn konom är nhmsk frfrågan på varor n lka md frfrågan på nhmska varor. Båda vå kommr a spla vkga sparaa rollr analysn. B kap 6 sd. 22 Anag a; B kap 6 sd. 23 räknxmpl Svrg bara llvrkar rcsson lfonr. V handlar bara md Fnland och mporrar Noka lfonr. I och G är båda. V konsumrar 900 rcsson lfonr och 100 Noka lfonr och xporrar 100 rcsson lfonr. rcsons lfonr kosar 1000 kronor och Nokas 50 och växlkursn är 1/10 /SK. V räknar förs u ε, vlk blr 1000(1/10)/50=2. Dvs, d går vå Noka lfonr på varj rcson. Nora a v n bara kan summra äppln och päron. A konsumra 100 Noka lfonr är därför lka md a konsumra 50 rcsson lfonr. Uryck rcsson lfonr är därför C=950, X=100, IM/ε=50 och därmd får v Z=C+X-M/ε= NX=X-M/ε=50 Vad bsämmr nhmsk C, I och G? Våra dgar anagandn a konsumon bror på dsponbl nkoms (v glömmr nu förvännngarna) och a nvsrngar bror på produkon och ralränor är försås rmlga också n öppn konom. V anar också a dn rala växlkursn (rlavprs mllan uländska och nhmska varor) påvrkar komposonn av konsumon och nvsrngar (dvs andln uländsk producra), mn n dn oala nvån (n förnklng). ( ) ( ) G C + I + G = C Y T + I Y, + ( + ) ( +, ) B kap 6 sd. 24 8

9 Impor och xporfrfrågan Mr nkoms ldr ll mr mpor och n sarkar ral växlkurs, dvs högr ε, gör uländska varor rlav s bllgar och ldr ll n ökad mporvolym. IM = IM(Y, ε ) ( +, + ) n öknng uländsk BNP ldr ll mr xpor. n ral apprcrng (högr ε) har mosa ffk frsom våra varor blr dyrar X = X(Y, ε ) ( +, ) B kap 6 sd. 25 frfrågan på nhmska varor frfrågan på nhmsk producrad varor. Inhmsk frfrågan, DD, ökar md Y (nhmsk produkon/nkoms). Gnom a subrahra mporn, får v dn dl av DD som avsr nhmsk producrad varor. V kallar dn kurvan AA. Nora a mporn mås mäas samma nhr som produkonn och därför är IM(Y, ε)/ ε. D = C( Y T ) + I( Y, ) + G A = D IM ( Y, Näsa sg blr a lägga ll xporn. B kap 6 sd. 26 ε ) / ε frfrågan Inhmsk frfrågan (C+I+G) Impor, IM/ε Produkon/nkoms, Y DD AA frfrågan på nhmska varor Inkludra xporn frfrågan på nhmska varor. Inhmsk frfrågan (C+I+G) DD ZZ När v addrar xporn får v oal frfrågan på nhmsk producrad produkr, ZZ. Nora a xporn n bror på Y. Nora också a ZZ är flackar än DD. D = C( Y T ) + I ( Y, ) + G Z = D IM ( Y, ε ) /ε + X Noxporn, NX, (handlsbalansn) är X-IM/ε, vlk är lka md Z-D. Vd Y TB är NX=0. Vd lägr (högr) Y är dn posv (ngav). xpor frfrågan Noxpor, NX 0 Handlsbalansövrsko AA Handlsbalansundrsko Z-D=NX B kap 6 sd. 27 Y TB Y 9

10 B kap 6 sd. 28 Jämvk på varumarknadn och noxporn Y = Z Y = C Är NX=0 vd jämvksprodukonn? Jämvk på varumarknadn uppsår när frfrågan på nhmska varor (högrld kvaonn ovan) är lka md produkonn Y, dvs där ZZ skär 45 gradrs lnjn. Handlsbalansn är noll där DD och ZZ kurvorna skär varandra. Dn nkomsnvå da skr vd kallas Y TB Slusas: Noxporn kan vara posv llr ngav vd jämvk på varumarknadn. Här är Y<Y TB vlk nnbär handlsbalansövrsko NX>0. ( Y T ) + I( Y, ) + G IM ( Y, ε ) / ε + X frfr./prod., Y Noxpor, NX 0 Inhmsk frfrågan på nhmska och uländska varor 45 o Y Y TB DD ZZ Inhmsk och uländsk frfrågan på nhmska varor Y NX Dprcrngar, handlsbalans och produkon NX = X ( Y, ε ) IM ( Y, ε ) / ε ( +, ) ( +, + ) fall ε (ral dprcrng) har r ffkr på handlsbalansn: 1. xporn ökar frsom d nhmska produkrna blv bllgar. 2. mporvolymn mnskar frsom uländska varor blv dyrar. 3. prs på n gvn mporvolym ökar. Nora a rlavprs på uländska varor är 1/ε. D vå försa ffkrna ndrar a förbära handlsbalansn (öka noxporn) om ε mnskar. Mn dn ssa ffkn drar å mosa håll. För a fall ε ska förbära handlsbalansn mås xpor och mporvolymrna vara llräcklg känslga för förändrngar rlavprs mllan nhmska och uländska varor. Om så är fall, sägr v a d sk Marshall-Lrnr vllkor är llfrdssäll. I prakkn är da vllkor (alld?) llfrdssäll. B kap 6 sd. 29 ffkn av n dprcrng D = C( Y T ) + I( Y, r) + G Z = D IM ( Y, ε ) /ε + X Vad blr ffkn av n dprcrng? Dprcrngn ökar frfrågan på nhmska varor och skfar därmd ZZ kurvan uppå (gv M-L vllkor). Slusas: Produkonn ökar från Y ll Y, och handlsbalansn förbäras. Nora också a dn nhmska bfolknngn får bala mr för mporn. Dvs, dras köpkraf på världsmarknadn har mnska. frfrågan Noxpor, NX 0 45 o DD ZZ ZZ B kap 6 sd. 30 Y TB Y Y Y TB Y 10

11 6-4 Jämvk på d fnanslla marknadrna Som v dgar s mås ränan hmma vara lka md ränan uomlands plus dn förvänad dprcrngn för a nvsrar ska vara vllga a hålla båd nhmska och uländska oblgaonr. (1 + ) = (1 + ) + 1 Lå oss fxra dn förvänad växlkursn näsa prod ll + 1 = V får då = Gnom a höja dn nhmska ränan sgr. Varför? Högr nnbär n apprcrad valua. Gv växlkursn framdn, nnbär dagns apprcrng a växlkursn förvänas falla (mr). Da kompnsrar för dn högr ränan hmma så båd uländska och nhmska oblgaonr gr samma avkasnng mä gmnsam valua. B kap 6 sd. 31 Jämvk på d fnanslla marknadrna Rlaonn mllan räna och växlkurs, gvn av ränparsvllkor. Gv förvänad framda växlkurs ldr n högr växlkurs dag ll mndr förvänad apprcrng. För a g samma avkasnng som uländska oblgaonr mås nhmsk räna vara högr. Slusas: Ränparsvllkor gr n posv rlaon mllan växlkurs och räna. Inhmsk räna, Ränpar, gv och = Växlkurs, B kap 6 sd. 32 Varu och fnansmarknadrna llsammans V har nu r jämvksvllkor för dn öppna konomn och r ndogna varablr, Y, och. 1. Varumarknadsjämvk (IS-kurvan) dn öppna konomn, som gr n rlaon mllan Y och som bror på växlkurs och fnanspolk (T och G) och uländsk produkon, Y. B kap 6 sd. 33 Y = C( Y T) + I( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) 2. Pnnngmarknads jämvk (LM-kurvan), som också gr n rlaon mllan Y och som bror på ral pnnngmängd M/P. M = YL( ) P 2. Ränpar, som gr n rlaon mllan och, som bror på uländsk räna och förvänad växlkurs =

12 IS-LM dn öppna konomn IS-LM dn öppna konomn n öknng ränan sänkr produkonn, båd drk va falland nvsrngar och ndrk frsom högr räna ldr ll n apprcrng va ränparsvllkor. IS-kurvan luar ndå. Gv dn rala pnnngmängdn, högr nkoms ldr ll högr frfrågan på pngar vlk ökar ränan. LM-kurvan är därför som vanlg uppåluand. Räna, LM Räna, Ränpar, gv och IS Y Produkon, Y B kap 6 sd. 34 Växlkurs, ffkr av konomsk polk n öppn konom Räna, Vad händr om rgrngn ökar G (llr mnskar T)? Y = C( Y T) + I ( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) M = YL( ) P n öknng av G ökar frfrågan och därmd produkonn för varj rännvå. IS-kurvan skfar därför uppå ll IS. Slusas: Produkonn ökar ll Y, ränan ökar ll och ökar ll (valuan apprcrar). LM IS IS Räna, = Ränpar, gv och Y Y Produkon, Y B kap 6 sd. 35 Växlkurs, Räna, ffkn av pnnngpolk n öppn konom Vad händr om rksbankn mnskar M/P? Y = C( Y T) + I ( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) M = YL( ) P LM n mnsknng av M/P skfar LM kurvan nå ll LM, mn nga andra kurvor påvrkas. Slusas: Produkonn fallr ll Y, ränan ökar ll och ökar ll (valuan apprcrar). LM IS Räna, = Ränpar, gv och Y Y Produkon, Y B kap 6 sd. 36 Växlkurs, 12