Den öppna ekonomin. Öppenhet påp. olika marknader. Öppenhet för f r handel och kapitalrörelser. relser

Transkript

1 Förläsning 1 Dn öppna konomin Vad innbär öppnh? Vad bsämmr val mllan uländska och inhmska illgångar och varor? Vad bydr växlkursv xlkurs- och frfrågf gförändringar för f r BNP och handlsbalans? F1: sid. 1 Uppdarad Öppnh påp olika marknadr Öppnhn är r ofa olika sor vad gällr g olika marknadr: 1. Varumarknadr. Rsrikionr i form av ullar och impor- llr xporkvor. 2. Finansilla marknadr. Rglr för f r kapialflödn rglrar i vilkn grad individr i land kan äga finansilla illgångr ngr,,.x. akir llr obligaionr i andra ländr. l 3. Fakormarknadr. En uppsjö av rglr påvrkar p möjlighrna för f r arbskraf och fysisk kapial a välja var d ska säas s i arb. F1: sid Öppnh för f r handl och kapialrörlsr rlsr Expor och impor i USA som andl av BNP, Expor och impor, har ökar bydlig sdan slu av 6- al. F1: sid. 3 1

2 Expor och Impor i USA Uvcklingn av xpor och impor i USA karakärisras risras av: En krafig minskning undr 3-al, rsula av handlskrig som ldd ill krafig höjda h ullar i USA och många andra ländr. l E missrika försf rsök k a göra g någo n å dprssionn gnom a skydda inhmska indusrir mo uländsk konkurrns. Tr priodr md övrsko/undrsko i handlsbalansn (noxporn) : Krafiga övrsko undr andra halvan av 194-al (Europas åruppbyggnad). Undrsko undr 198 al (finanspoliisk xpansion och hög h värdrad dollar (analys i näsa n förlf rläsning). Krafiga undrsko sdan min av 9-al. F1: sid. 4 Expor and Impor andlar för f r Svrig,45,4,35,3,25,2,15,1, F1: sid. 5 Expor/BNP Impor/BNP källa: hp://hasslr-j.iis.su.s Exporandlar i några n andra ländrl Tabll 18-1 Expor som andl av BNP, år 23 Counry Expor Raio (%) Counry Expor Raio (%) USA Japan 1 12 Svrig Ösrrik Tyskland Sorbriannin Holland Blgin F1: sid. 6 Mllan dssa ländr l är r variaionn framförall rall brond påp sorlk och gografisk placring. D är r möjlig m a ha högr h xpor än n BNP frsom xporn kan inkludra värd v av insasvaror som imporras mdan dssa in inkludras i BNP. 2

3 Gradn av öppnh Gradn av öppnh mäs m in sås bra av xpor/imporandlar. Bär är r a försf rsöka mäa m andln av all produkion som är r usa för f r uländsk konkurrns gnom a dn kan xporras/imporras (radabl( goods). Dn branschr som producrar sådana s varor kallas konkurrnsusaa skorn. För r USA bräknas a dn konkurrnsusaa skorn sår r för f r ca 6% av BNP i USA. F1: sid. 7 Nominll växlkurs v Dn nominlla växlkursn v kan aningn dfinras som pris på uländsk valua i rmr av dn inhmska llr som pris påp inhmsk valua i rmr av dn uländska. Vi väljr v dn snar dfiniion. NärN vi har Svrig som ugångspunk mär vi växlkursn v som.x. E $,SEK = 1/8,2=,122US$/SEK llr E Euro,SEK = 1/9,6=.14 /SEK. Dnna dfiniion mdför r a n apprciring llr valuaförs rsärkning rkning (apprciaion)) av dn inhmska valuan bydr a E ökar. En dprciring (dprciaion( dprciaion) ) av valuan innbär a pris påp uländsk valua ökar, dvs E minskar. I idningarna brukar växlkursnv dfiniras påp mosa sä, s som anal inhmska valuanhr man får f r för f bala för f r uländsk,.x. 8,2 SEK/US$. Undr fasa växlkursr alar man om rvalvringar/dvalvringar (rvaluaion/dvaluaion)) isäll för f apprciringar/dprciringar. F1: sid. 8 Nominlla växlkursr v svängr myck,5,45,4,35,3,25,2,15,1,5, jan-8 jan-82 jan-84 jan-86 jan-88 jan-9 jan-92 jan-94 jan-96 jan-98 jan- jan-2 jan-4 F1: sid. 9 US$/SEK DEM/SEK källa: hp:// 3

4 Ral växlkursv Rlaivpris mllan inhmska och uländska varor avgörs av dn rala växlkursn, in dn nominlla. Anag a pris påp n BigMac i Sockholm är r 25SEK och 3US$ i Nwork och a växlkursn v är r 1/8 $/SEK. I SEK kosar hamburgarn i Nwork då 3/(1/8) = 8 * 3 = 24 SEK. Rlaivpris (inhmsk/uländsk) ndsk) är då 25/(3/(1/8)= 25/24 = 1.4. Vi kan gnralisrar da rlaivpris gnom a använda nda prisindx, illxmpl KPI llr BNP-dflaorn dflaorn.. DåD få vi dn rala växlkursn; ε PE/P*, där P* är r pris llr prisindx för f r uländska varor, E är r dn nominlla växlkursn v och P pris llr prisindx påp inhmska varor. F1: sid. 1 Rala växlkursfv xlkursförändringar Om ε ökar sås blir uländska varor billigar rlaiv d inhmska. Da kallas n ral apprciring. Nora a n ral apprciring uppsår r båd b om: 1. inflaionn är r dnsamma i båda b ländrna l och dn nominlla växlkursn v sigr och om 2. dn nominlla växlkursn v är r konsan mn inflaionn är lägr i uland. Om isäll ε minskar sås blir uländska varor rlaiv s dyrar, vilk kallas n ral dprciring. F1: sid. 11 Ral och nominll växlkurs UK /US$, Rlaionn mllan rala och nominlla växlkursrv Skillnadn i uvckling mllan dn rala och nominlla växlkursn avspglar skillnadr i inflaion. Högr inflaion i Sorbriannin har l ill a pris på dollar i rmr av pund rndmässig öka undr fram ill min av 8- al. Uövr da har dn rala och nominlla växlkursn följ varandra. Ral växlkurs, v ε,$ Nominll växlkurs, E,$ F1: sid. 12 4

5 Från n bilarala ill mulilarala växlkursr Vi har hiills diskura bilarala växlkursrv mllan vå ländr. Vi kan också dfinira mulilarala växlkursr mllan flra ländr. l Dssa är vägda gnomsni av flra bilarala växlkursr. Ofas används nds dåd handlsvikr. Tx. får f r dåd för r Svrig SEK/Euro kursn sörs vik, därfr d SEK/US$ och sdan SEK/. F1: sid. 13 Svnsk handlsvägd valuakurs F1: sid Januar 1991 Januar 1992 Januar 1993 Januar 1994 Januar 1995 Januar 1996 Januar 1997 Januar 1998 Januar 1999 Januar 2 Januar 21 Januar 22 Januar 23 Januar 24 Januar 25 Januar källa: hp:// Öppnh påp finansilla marknadr Öppnh påp finansilla marknadr: Tillår invsrar a divrsifira in ha alla ägg i samma korg (bra för f r alla). Tillår invsrar a spkulra försöka använda nda övrlägsn informaion ill a jäna pngar påp finansilla prisförändringar ((i viss mån) m nollsummspl). Tillår ländr l a ha handlsbalansundrsko. Dvs konsumra/invsra mr/mindr än n dn löpand l inkomsn. F1: sid. 15 5

6 Balningsbalansn Balningsbalansn (balanc( of paymns) ) summrar lands ransakionr md omvärldn. Balningsbalansn dlas upp i bysbalansn (currn accoun) ) och kapialbalansn (capial( accoun). Bysbalansn och kapialbalansn är r som db och krdi i bokföring och ska allså summra ill dsamma (mn md olika ckn). I saisikn mäs m d påp olika sä och bokföringn sämmr därfd rför r in prfk. Om bysbalansn i.x. Svrig visar övrsko mås m svnskägda illgångar i omvärldn öka mr än ulänningars innhav av svnska illgångar (ngaiv kapialbalans, dvs kapialuflöd d) F1: sid. 16 Bysbalans Moagna kapialinkomsr Balad kapialinkomsr No kapialinkomsr (2) No ransfrringar från uland (3) Bysbalans (1) + (2) + (3) Kapialbalans USA s balningsbalans Tabll 18-2 Balningsbalans, 23 (miljardr$) Expor Impor Handlsbalans (noxpor) (1) Ökning av ulänningars innhav av illgångar i USA (4) Ökning av amrikanrs illgångar i uland (5) Kapialbalans (4) (5) Saisisk flrm Nora a Bysbalansn = handlsbalans + nokapialinkomsr från n omvärldn + noransfrringar från n omvärldn. Kapialbalans = ökningar av inhmsk ägda illgångar i uland ökning av uländsk ägda illgångar inom land (plus saisisk flrm). F1: sid. 17 Val mllan uländska och inhmska finansilla illgångar Val mllan a invsra i uland och hmma bror in bara skillnadr i ränor/avkasning uan också på förvänningar om framida växlkursr. v Lå L oss jämfj mföra dn förvf rvänad avkasningn påp vå invsringar från Svrig, n i svnska 1-åriga 1 sasskuldsväxlar och n i Amrikanska. År År 1 Svnska 1 1(1+i ) Amrikanska 1 1*E *(1+i * )/E +1 1*E 1*E *(1+i * ) Om vi borsr från n skillnadr i risk mås m dn förvf rvänad avkasningn påp sasskuldsväxlarna vara dnsamma: * 1 (1 + i ) = E (1 + i ) E+ 1 F1: sid. 18 6

7 Öppn ränparir Lå oss flya om rmrna i da nlig följand. f * E E E E (1 + i ) = (1 + i ) i E = (1 + ) E E E + 1 = (1 + i ) 1+ E E E E E = 1+ i + + i E E E+ 1 E 1+ i + E Vi får f r dåd d vikiga uryck för f öppn ränpari r (uncovrd inrs pariy): * E+1 E i = i E F1: sid Sammanfaning Val mllan produkr illvrkad uomlands och hmma syrs av dn rala växlkursn. Val mllan inhmska och uländska finansilla illgångar syrs, giv räna r och avkasning, av förvf rvänningar om förändringar f i dn nominlla växlkursn. F1: sid IS-kurvan i n öppn konomi Efrfrågan påp inhmsk producrad varor (och jäns i n öppn konomi gs av : Z C + I IM / ε + X 1. Nora a i n öppn konomi är inhmsk frfrågan påp varor in lika md frfrågan påp inhmska varor.. Båda B vå kommr a spla vikiga sparaa rollr i analysn. F1: sid. 21 7

8 Anag a; E räknxmplr Svrig bara illvrkar Ericson lfonr. Vi handlar bara md Finland och imporrar Nokia lfonr. I och G är r båda. b Vi konsumrar 9 Ericson lfonr och 1 Nokia lfonr och xporrar 1 Ericson lfonr. Ericsons lfonr kosar 1 kronor och Nokias 5 och växlkursn är r 1/1 /SEK. Vi räknar r förs f u ε, vilk blir 1*(1/1)/5=2. Dvs, d går g r vå Nokia lfonr påp varj Ericson. Nora a vi in bara kan summra äppln ppln och päron.. A konsumra 1 Nokia lfonr är r därfd rför lika md a konsumra 5 Ericson lfonr. Uryck i Ericson lfonr är därför r C=95, X=1, IM/ε=5 och därmd d rmd får f r vi Z=C+X-M/ε=95+1 = NX=X-M/ε=5 =5 F1: sid. 22 Vad bsämmr inhmsk C, I och G? Våra idigar anagandn a konsumion bror påp disponibl inkoms (vi glömmr nu förvf rvänningarna) och a invsringar bror påp produkion och ralränor är r försf rsås s rimliga också i n öppn konomi. Vi anar också a dn rala växlkursn v (rlaivpris mllan uländska och inhmska varo påvrkar p komposiionn av konsumion och invsringar (dvs( andln uländsk producra), mn in dn oala nivån n (n förnkling). f C + I = C( T) + Ir (, ) ( + ) ( +, ) F1: sid. 23 Impor och xporfrfrågan Mr inkoms ldr ill mr impor och n sarkar ral växlkurs, dvs högr ε, gör uländska varor rlaiv s billigar och ldr ill n ökad imporvolym. IM = IM (, ε ) ( +, + ) En ökning i uländsk BNP ldr ill mr xpor. En ral apprciring (högr ε) har mosa ffk frsom våra varor blir dyrar * X = X(, ε ) ( +, ) F1: sid. 24 8

9 Efrfrågan påp inhmska varor Efrfrågan påp inhmsk producrad varor. Inhmsk frfrågan,, ökar md (inhmsk produkion/inkoms). Gnom a subrahra imporn, får vi dn dl av som avsr inhmsk producrad varor. Vi kallar dn kurvan AA. Nora a imporn mås mäas i samma nhr som produkionn och därför är IM(, ε)/ ε. D = C( ) + I (, A = D IM (, Näsa sg blir a lägga ill xporn. F1: sid. 25 ε ) / ε Efrfrågan Inhmsk frfrågan (C+I+G) Impor, IM/ε Produkion/inkoms, AA Efrfrågan påp inhmska varor Inkludra xporn i frfrågan påp inhmska varor. Inhmsk frfrågan (C+I+G) ZZ När vi addrar xporn får vi oal frfrågan på inhmsk producrad produkr, ZZ. Nora a xporn in bror på. Nora också a ZZ är flackar än. D = C( ) + I(, Z = D IM (, ε ) / ε + X Noxporn, NX, (handlsbalansn) är X-IM/ε, vilk är lika md Z-D. Vid TB är NX=. Vid lägr (hög är dn posiiv (ngaiv). Expor Efrfrågan Noxpor, NX AA Handlsbalansövrsko Handlsbalansundrsko Z-D=NX F1: sid. 26 TB F1: sid. 27 Jämvik påp varumarknadn och noxporn = Z = C( ) + I(, IM (, ε ) / ε + X Är r NX= vid Inhmsk frfrågan jämviksprodukionn? på inhmska och uländska varor Jämvik på varumarknadn uppsår när frfrågan på inhmska varor (högrld i kvaionn ovan) är lika md produkionn, dvs där ZZ skär 45 gradrs linjn. Handlsbalansn är noll där och ZZ kurvorna skär varandra. Dn inkomsnivå da skr vid kallas TB Slusas: Noxporn kan vara posiiv llr ngaiv vid jämvik på varumarknadn. Här är < TB vilk innbär handlsbalansövrsko NX>. Efrfr./Prod., Noxpor, NX 45 o TB ZZ Inhmsk och uländsk frfrågan på inhmska varor NX 9

10 19-2 F1: sid. 28 Effk av ökad frfrågan på noxporn Vad händr h md NX om G ökar? Högr G ldr ill högr frfrågan, båd och ZZ kurvorna skifar uppå md förändringn i G ill och ill ZZ. Slusas: ökar ill. Noxporn fallr frsom TB in ändras (imporn ökar mn in xporn). Nora också a frsom ZZ är flackar än så blir ffkn på mindr än i n slun konomi. En dl av dn högr frfrågan spillr övr på omvärldn. Efrfr./Prod., Noxpor, NX D = C( ) + I(, Z = D IM (, ε ) / ε + X 45 o TB ZZ ZZ NX En ökning uländsk frfrågan Vad blir ffkn av ökad xporfrfrågan? En ökning i xporfrfrågan ldr ill skif uppå i ZZkurvan. Slusas: Produkionn ökar från ill, mn noxporn ökar (handlsbalans förbäras) frsom TB - TB är sörr än ökningn i BNP. Ökningn i imporn är mindr än ökningn i xporn. F1: sid. 29 D = C( ) + I (, Z = D IM (, ε ) / ε + X Expor Efrfrågan Noxpor, NX 45 o TB TB ZZ ZZ Finanspoliisk samordning En ökning i frfrågan, båd b inhmsk och uländsk, ldr ill n ökning av produkionn och därmd d n minskning i arbslöshn shn (kom ihåg g a da är r påp kor sik). Mn; En ökning i uländsk frfrågan förbf rbärar handlsbalansn mdan n ökning i inhmsk frfrågan försf rsämrar dn. E land i lågkonjunkur l blir hjälp ur dnna om andra ländrs frfrågan ökar,.x. gnom mr xpansiv finanspoliik. Kan vara argumn för f r policysamordning. F1: sid. 3 1

11 19-3 Dprciringar, handls- balans och produkion NX = X ( *, ε ) IM (, ε ) / ε ( +, ) ( +, + ) E fall i ε (ral dprciring) ) har r ffkr påp handlsbalansn: 1. xporn ökar frsom d inhmska produkrna blivi billigar. 2. imporvolymn minskar frsom uländska varor blivi dyrar. 3. pris påp n givn imporvolym ökar. Nora a rlaivpris påp uländska varor är r 1/ε. D vå försa ffkrna ndrar a förbf rbära handlsbalansn (öka( noxporn) om ε minskar. Mn dn sisa ffkn drar å mosa håll. h För F r a fall i ε ska förbf rbära handlsbalansn mås m xpor och imporvolymrna vara illräcklig känsliga k för f förändringar i rlaivpris mllan inhmska och uländska varor. Om sås är r fall, sägr s vi a d sk Marshall-Lrnr villkor är illfrdssäll. ll. I prakikn är r da villkor (allid?) illfrdssäll. ll. F1: sid. 31 Effkn av n dprciring D = C( ) + I(, Z = D IM (, ε ) / ε + X Vad blir ffkn av n dprciring? Dprciringn ökar frfrågan på inhmska varor och skifar därmd ZZ kurvan uppå (giv M-L villkor). Slusas: Produkionn ökar från ill, och handlsbalansn förbäras. Nora också a dn inhmska bfolkningn får bala mr för imporn. Dvs, dras köpkraf på världsmarknadn har minska. Efrfrågan Noxpor, NX 45 o ZZ ZZ F1: sid. 32 TB TB En kombinaion av finanspoliik och valuapoliik Anag a n rgringn vill rducra handlsbalansundrsko uan a påvrka p BNP (). Da kan göras g gnom a samidig vida vå ågärdr. 1. Åsadkom n dprciring vilk båd b förbf rbärar handlsbalansn och ökar. 2. Minska offnlig konsumion (G), vilk försf rsärkr rkr handlsbalansn mn minskar. E gnrll rsula: d bhövs vå policyinsrumn för f r a samidig nån vå mål. F1: sid

12 Sg 1. Dprcira valuan Vad blir ffkn av sram finanspoliik och dpr- ciring? Ekonomin är i ugångspunkn vid > TB så handlsbalansn är ngaiv (>ZZ). En dprciring skifar ZZ uppå ill ZZ. Slusas: ökar ill och TB ökar ill = TB fr sg 1. Efrfrågan D = C( ) + I (, Z = D IM (, ε ) /ε + X ZZ ZZ F1: sid. 34 TB TB Produkion Sg 2. Minska G Vad blir ffkn av sram finanspoliik och dprciring? Ekonomin är nu i nu i som är sörr än mål. En sänkning av G skifar båd ZZ och nd md förändringn i G ill och ZZ. Slusas: Md prcis lagom dprciring och minskning av G kan rgringn åsadkomma handlsbalans uan förändring i BNP F1: sid. 35 Efrfrågan = C( T ) + I(, ZZ = + X ( *, ε) εim (, ε) ZZ Produkion 19-4 Dynamic: : J-kurvanJ En dprciring kan ibland lda ill a handlsbalansn förs f förändras ngaiv. Da händr h om d ar li id innan xpor och impor hinnr ragra påp rlaivpris-förändringn. På myck kor sik vrkar dåd bara dn rdj mkanismn ovan, a imporn blir dyrar. NX = X ( *, ε ) IM (, ε ) / ε På några års sik vrkar dock i princip allid Marshall-Lrnr villkor vara uppfyll och handlsbalansn förbf rbäras. F1: sid

13 J-kurvan Efr n dprciring kan förs f handlsbalansn försämras innan agnrna hunni ändra si bnd. Noxpor, NX Dprciring Tid F1: sid. 37 Ral växlkurs v och noxpor/bnp i USA Vi kan obsrvra klar samband mllan ral växlkurs och handlsbalans, mn d är klara frsläpningar i handlsbalansn. Ral växlkurs v och handlsbalans i USA ε NX/GDP F1: sid Sparand, invsringar och handlsbalans Kom ihåg g a vi kan också änka påp balans påp varumarknadn som a oal sparand = invsringar plus noxpor. Ellr md andra ord; oal sparand minus invsringar = noxpor = C + I IM / ε + X C G = I + NX C + T G = I + NX S + T G I = NX Som vi sr innbär ökad invsringar för f r giv sparand a handlsbalansn mås m försf rsämras. En posiiv handlsbalans (Svrig idag) kan hänga h samman md hög sparand llr låga l invsringar. In någo n bra mål m l för f r samhäll a allid sräva fr posiiv handlsbalans. F1: sid