Länsgruppen mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål och prostitution är gemensamt ansvariga för materialet.

Transkript

1 Mov å di nä r ar a i on r, mä nni s k oha nd f örs x u aä nd a må oc hpr os i u i oni Da a r na s ä n S r a g i Fo o: Tr ons

2 1 INLEDNING 2 2 UTVECKLINGEN I LÄNET 3 3 LÄNSGRUPPEN 3 4 MÅLOMRÅDEN, SYFTE OCH MÅL Måområdn Syf Må 5 5 INSATSER FÖR PERIODEN Fickor/kvinnor och pojkar/män rbjuds söd och hjäp av god kvai och hög igängigh oavs var d är bosaa i än Samvrkan Kompnshöjand insasr Uppföjning 6 BILAGA 1 - SAMVERKAN 7 BILAGA 2 - MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONERS ANSVAR/UPPDRAG 8 BILAGA 3 - DEFINITIONER 14 Länsgruppn mo våd i nära raionr, människohand för sxua ändamå och prosiuion är gmnsam ansvariga för maria (15)

3 1 Indning Våd i nära raionr kan drabba kvinnor, män sam barn och är omfaand probm som brör ha samhä. Dn ms akua jämsädhsfrågan nig rgringn är våd och andra formr av övrgrpp mo kvinnor. Föruom a skydda och biså dm som usäs mås samhä konfronra d bakomiggand värdringar och aiydr som bidrar i vådsuövand. 1 Yrs är d n fråga om kvinnors fua ånjuand av mänskiga räighr. Insasrna för a bkämpa mäns våd mo kvinnor mås göras uifrån räsig, socia, konomisk och häsorara prspkiv sam in mins ur jämsädhsprspkiv. Da gär ävn insasr mo våd i samkönad raionr, hdrsrara våd, människohand för sxua ändamå och prosiuion. I d fa barn är offr för bro r på anna sä brörs av våd mås särskid hänsyn as i dras bhov, räighr och förusäningar. Barns bäsa mås aid vara i fokus! Oavs om d handar om mäns våd mo kvinnor r barn, våd i samkönad raionr, hdrsrara våd, människohand för sxua ändamå och prosiuion så ugör d n kränkning mo d mänskiga räighrna. D är avarig och omfaand samhäsprobm sam fokhäsoprobm md sora häsokonskvnsr. Enig FN:s dfiniion är våd mo kvinnor uryck för ojämika makförhåandn man fickor och pojkar sam kvinnor och män. Våd mo kvinnor i nära raion skijr sig från andra ypr av vådshandingar på fra sä. Förövarn är n närsånd prson som kvinnan har/har haf n känsomässig, inim raion i. Ävn män drabbas av våd i nära raionr, mn frsom d i majorin av fa är män som usär kvinnor för våd används gnr bgrpp mäns våd mo kvinnor. Våd som rikas mo kvinnor är ofa upprpa och sysmaisk sam ndrar a g fr ngaiva konskvnsr för dn drabbad. Kvinnor är krafig övrrprsnrad när d gär usah för våd r ho i hmm och i samband md yrksuövning, mdan män är övrrprsnrad när d gär usah för våd på amän pas. Sociasyrsn har bräkna a mäns våd mo kvinnor i Svrig varj år kosar cirka r mijardr kronor för sjukvård, räsväsnd och sociajäns. Ti da kommr uppmo 760 mijonr kronor för frånvaro från arb. Dssuom uppskaas övrföringar i försäkringssysm i 690 mijonr kronor där ungfär häfn är ubaning av sjukpng. I bräkningarna är in kosnadn för id arb md. Kosnadr för våd är svår a bräkna, vik gör a uppskaningn är försikig. Mäns våd mo kvinnor är avarig bro som ugör ho mo kvinnor och barns iv, häsa och väbfinnand. D är vikig a arba för a skapa ryggh och frih från våd för kommunns invånar. Kvinnor ska kunna känna sig rygga, va uan rädsa och uppva a d bsämmr övr sina iv. 1 Rgringns skrivs 2011/12:3 sidan (15)

4 2 Uvckingn i än I Daarna har d undr fra år pågå akiv arb inom myndighr och friviigorganisaionr för a uvcka samvrkan och modr i arb mo våd i nära raionr. Länssyrsn i Daarna sarad 1985 Länsgruppn mo barn som usäs för sxua övrgrpp. Länssyrsn har gnom årn förda sasbidrag i framför a kommunrnas sociajäns för vrksamhsuvcking mn ävn inräand av samordnarjänsr. År 2007 öppnad Barnahus i Daarna sin vrksamh vikn drivs i samvrkan md Landsing, Poismyndighn, Åkagarmyndighn sam äns kommunr. År 2010 anog kommunrna n rgiona handingspan för sociajänsns arb mo våd i nära raionr. I dn pann syniggörs srukurn för dn okaa samordningn. 2 Vid Högskoan Daarna gs numra möjigh i högskoubidning inom områd. En sasning har gjors i än md a ubida prsona inom sociajäns och skoa för a öka kompnsn då d gär a möa barn som bvinar våd. År 2010 sarads vrksamhn kris- och vådsmoagning för män. Läns kommunr har i oika omfaning bygg upp sin vrksamh för a kunna möa dm som usäs för våd i nära raionr. Räsväsnd har gnomför sora ubidningsinsasr för a vidaruvcka si arb. Kvinnojourrna och brosoffrjourrna bdrivr sdan åriondn bydsfu arb i än md a g söd och konkra insasr i kvinnor som usäs för våd i nära raionr. Sasningar har ävn gjors inom områdna hdrsrara våd och prosiuion och människohand för sxua ändamå. Arb md hdrsrara våd påbörjads 2003 md n karäggning i and och än. I Daarna konsarads vid d ifä a cirka 21 fickor brörds. Därfr har d gnomförs vå fördjupningsubidningar för vrksam prsona inom andsing, poisn, skoa sam sociajänsn. Sdan år 2009 pågår arb för a movrka prosiuion och hand md människor för sxua ändamå. Länssyrsn har ansvar för samvrkan och samordning. För a öka kunskap inom områd så har konfrnsr anordnas. Prsona från poisn, sociajänsn och migraionsvrk har dagi i fördjupad kompnsubidning. Poismyndighn har också undr snar år priorira da områd. Daarnas samhäsråd, som ugörs av dningn för Landsing, Poismyndighn, Rgion Daarna och Länssyrsn vi nu yriga särka arb gnom bidand av rgiona nävrk Länsgruppn mo våd i nära raionr, människohand för sxua ändamå och prosiuion. Länsgruppn ska bidra i ökad samvrkan och särk ångsikig arb i än. 3 Länsgruppn Länsgruppn bsår av rprsnanr för kommunrnas sociajäns 3, högskoan, poismyndighn, åkagarkammarn, kriminavårdn, andsing, 2 Rgiona handingspan för sociajänsn i Daarnas än, Boräng, Faun, Gagnf, Hdmora, Lksand, Mora, Orsa, Smdjbackn och Ludvika (15)

5 Rgion Daarna, migraionsvrk, Länssyrsn sam friviiga organisaionr, f.n. kvinnojourn sam brosoffrjourn. Länssyrsn som har rgringns uppdrag a södja samordningn av arb i än är sammankaand. För a arb ska vara framgångsrik mås oika myndighr och organisaionr samvrka. En vikig ugångspunk md samvrkan är a ydiggöra vika oika syfn, frågsäningar, arbsuppgifr och ansvar d oika vrksamhrna har. Da för a undvika dubbarb och för a förvänningarna och kravn på samarbsparnr ska vara rimiga. Hhssyn i samvrkanssiuaionn uppsår ofa gnom a spciaisr isammans kan skapa n mr fusändig bid av n fråga än om d agrar var för sig. Drivkrafn bakom samvrkan är a använda bfiniga rsursr på bäsa sä för a synrgiffkr ska uppnås. Da så a kvinnor, män och/r barn ska kunna få rä söd och hjäp. S vidar om samvrkan i biaga 1 och om parrnas ansvar i biaga 2. Dnna sragi, som parrna har gmnsam ansvar för, ugör n vikig grund i d forsaa arb. Syf md sragin är a dn ska syniggöra hur arb ska bdrivas i än för a movrka våd i nära raionr mo kvinnor, män och barn, människohand för sxua ändamå och prosiuion. Ugångspunkrna för arb är FN:s dfiniion av våd mo kvinnor, rgringns jämsädhspoiik, 4: inrikningsmå Mäns våd mo kvinnor 4 sam FN:s konvnion om barns räighr. 4 Måområdn, syf och må Länsgruppns priorirad måområdn för insasr är föjand 4.1 Måområdn Fysisk, psykisk och sxu våd i nära raionr: Mäns våd mo kvinnor Barn som bvinar våd Barn som usäs för våd och sxua övrgrpp Hdrsrara våd Våd i homo, bi- och ransxua - raionr Övrig våd i nära raionr Våd och övrgrpp - oavs raion, kön och ådr: Människohand för sxua ändamå Prosiuion För dfiniionr rdovisas i biaga 3. 4 Övrgripand jämsädhs poiiska må: Kvinnor och män ska ha samma mak a forma samhä och sina gna iv. Inrikning 1 Jämn fördning av mak och infyand. Inrikning 2 Ekonomisk jämsädh. Inrikning 3 En jämn fördning av d obada hm- och omsorgsarb. Inrikning 4 Mäns våd mo kvinnor ska upphöra (15)

6 4.2 Syf Arb mo våd i nära raionr som drabbar båd kvinnor, män och barn, våd i samkönad raionr, hdrsrara våd, människohand för sxua ändamå och prosiuion ska uvckas gnom n särk ångsikig samvrkan i än. 4.3 Må Fickor/kvinnor och pojkar/män rbjuds söd och hjäp av god kvai och hög igängigh oavs var d är bosaa i än Samvrkan i än ska södja och uvcka arb hos myndighr och friviigorganisaionr sam bidra i a arb ingrras i brörda akörrs ordinari vrksamh Kompnsnivån ska höjas hos brörda myndighr och friviigorganisaionr 5 Insasr för priodn För a uppnå syf och må ska arb gnomföras md ndansånd arbsinsasr. Länsgruppns parr samordnar sina insasr i n arbspan. 5.1 Fickor/kvinnor och pojkar/män rbjuds söd och hjäp av god kvai och hög igängigh oavs var d är bosaa i än Länsgruppns parr ska vrka för a samvrkand srukurr man kommunr, myndighr och friviigorganisaion uvckas och upprähås förbyggand arb i än uvckas söd- och bhandingsinsasr samordnas, föjs upp och vidaruvckas södinsasr uvckas för särski usaa gruppr xmpvis invandrar/fykingkvinnor, kvinnor md funkionsndsäning, kvinnor md psykisk ohäsa, ädr kvinnor, unga kvinnor som usäs för pariarka våd i hdrns namn, kvinnor md missbruksprobm, kvinnor usaa för människohand, papprsösa kvinnor sam homo-, bi och ranssxua (hb) prsonr. 5.2 Samvrkan Länsgruppn sammanrädr fyra gångr pr år Länssyrsn är sammankaand Övrsyn av bfiniga nävrk 5 kommr a sk undr 2011 Socianämndrna i än ansvarar för a uvcka okaa samvrkansgruppr. 6 5 Länsgruppn för barn som usäs för övrgrpp Spsgruppn Hdrsrara våd Människohand för sxua ändamå och prosiuion 6 Rgiona handingspan för sociajänsn i Daarnas än (15)

7 5.3 Kompnshöjand insasr Länsgruppns parr ska samordna gmnsamma ubidningsinsasr vrka för ökad forskning i än vrka för moduvcking gnom oika ubidningsinsasr Informaionsspridning Länsgruppns parr ska vrka för a sprida rsua av aku forskning och kunskapsuvcking i myndighr och organisaionr föja uvckingn och sprida informaion i myndighr, organisaionr och amänhn rvan informaion inom områd finns igängig på rspkiv myndighs hmsida 5.4 Uppföjning Länsgruppn sammansär årign gnomförda akivir inom ramn för sragin Länssragin föjs foröpand upp och rvidras vid bhov (15)

8 Biaga 1 - Samvrkan Skinadn man samvrkan, samordning och samarb: Samordning och samarb uppfaas som mr ånggånd än samvrkan. Samordning förusär a gmnsamma forma rgr finns och a må och akivir uformas gmnsam. Samordning innbär a organisaionsprincipr påvrkas. Samvrkan iår a organisaionrna fu u har kvar d ursprungiga mån och akivirna. Tr moiv för samvrkan kan urskijas: D iska moiv - Samvrkan är n mod som syfar i a förhindra a individn far man soarna r sussas run man oika myndighr/akörr. Vrksamhsmoiv - D är svår a som nskid akör på gn hand ösa sin uppgif. Man är brond av andra akörr. Effkivismoiv - Samvrkan är n mod som gör a man på gn hand kan ösa sin uppgif mr kosnadsffkiv. Någo av d ms väsniga md samvrkan är a ydiggöra och skapa förusäningar för a kunna ang vika oika syfn, frågsäningar, arbsuppgifr och ansvar d oika vrksamhrna har för a dn som sökr hjäp ska kunna få opima omhändragand. Da för a ävn undvika dubbarb och för a förvänningarna och kravn på samarbsparnr ska vara rimiga. Hhssyn uppsår ofa gnom a spciaisr isammans skapar n fusändig bid av n fråga än om d agrar var för sig. Tisammans åsadkommr man bär rsua än om var och arbar för sig. D kan iband finnas bhov av a anägga prspkiv som är mr hhsorinra än a bara a sin ugångspunk i dn gna organisaionns bhov och spciaiskunskap. Da så a kvinnor, män och/r barn ska kunna få rä söd och hjäp. D samvrkansprojk som är framgångsrika visar sig vara d som är konkra och byggr på a kar avgränsad mågruppr går a idnifira. Vidar bör insasr koordinras så a kompmnära fördar rhås för a samvrkan ska yckas. Karh i frågor som rör måsäningar, rgr, ansvars- och kosnadsfördningar sam formr för samvrkan framhås också som vikiga. Erfarnhr från uppföjning av samvrkan bonar a d är vikig a d som dar i samvrkan högs konkr kan s vinsn och bydsn av d i d gna arb och i dn gna arbssiuaionn för a ha us och ork a sasa. Man sär dn kassiska frågan vad jänar vi på a samarba md r? Några cnraa punkr för fungrand samvrkan är: Frågan är priorirad och d finns ngagmang Fungrand dning av samvrkan och a arb är förankra på chfsnivå Måsäning och mod för samvrkan Go arbskima Koninui i arb (15)

9 Biaga 2 - Myndighr och organisaionrs ansvar/uppdrag Lagar som främs syr arb årfinns i sociajänsagn, brosbakn, rägångsbakn, häso- och sjukvårdsagn, skrssagn och förädrabakn. Sociajänsn Kommunn har d yrsa ansvar för a d som visas i kommunn får d söd och dn hjäp som d bhövr. D innbär ingn inskränkning i d ansvar som viar på andra huvudmän (2 kap. 2 SoL). Dn kommun där n prson visas när bhov av söd och hjäp uppsår har d yrsa ansvar för a igodos dn nskids bhov. Socianämndn i visskommunn är skydig a pröva n ansökan om bisånd nig sociajänsagn. Dnna skydigh påvrkas in av vissidns ängd. Dn som in sjäv kan igodos sina bhov r kan få dm igodosdda på anna sä har rä i bisånd från socianämndn (4 kap.1 SoL). D är i da sammanhang vikig a undrsryka a kvinnor som usäs för kränkningar av oika sag, mn som in är a braka som vådsusaa och därmd brosoffr nig 5 kap. 11 andra syck SoL, ska urdas och rbjudas hjäp och söd fr n individu bdömning på sdvanig sä. Kommunrnas ansvar för sociajänsn rgras i sociajänsagn, mn hur arb organisras och hur sociajänsn är uppbyggd är upp i varj kommun, i nigh md dn kommunaa sjävsyrsn. Söd i barn och unga barn och unga I 5 kap. 1 SoL gs amänna, måinrikad bsämmsr för omsorgr om barn och ungdom i vid mning. Där framgår b.a. a nämndn ska vrka för a barn och ungdom växr upp undr rygga och goda förhåandn. I rdj fm srcksasrna bonas sociajänsns ansvar för barn och ungdomar som visa ckn i a uvckas ogynnsam. Bydsn av nära samarb md hmmn bonas särski. Gnom bsämmsn kargörs a socianämndn båd har söd för och skydigh a föja uvckingn sam a rbjuda söd och hjäp när man får känndom om a barn och ungdomar visar ckn i a uvckas ogynnsam. Nämndn ska iniia a säning i om barn i ryggh kan visas i hmm r om n pacring uanför hmm ska göras. När d förkommr våd inom famijn är barnn särski usaa och mås noggran uppmärksammas. Barn som växr upp i famijr där våd förkommr, usäs för psykisk våd gnom a bvina vådshandingar gnmo modrn. D riskrar ävn a sjäva usäas för fysisk r sxuaisra våd av båd fadrn och modrn. Söd i vådsusaa kvinnor Sociajänsn mås akiv rbjuda hjäp av oika sag, i xmp ifäig bosad, rådgivning, konakprson, hjäp a konaka andra myndighr. Ti sociajänsns ansvar hör också oika formr av uppsökand vrksamh (15)

10 gnom iniiaiv i konak md kvinnan när d bir kän a hon har usas för våd. Södinsasr i vådsuövand män Södinsasr i vådsuövand män är in dirk vingand uppdrag för sociajänsn och d far undr d ansvar som rgras i rän i bisånd och kommunns yrsa ansvar. D är dock båd agsifarns och rgringns uppfaning a kommunrnas sociajäns, som n d i n hh av kvinnofridsarb, på oika sä bör uvcka bhandings- och rådgivningsvrksamhr i söd för män som användr våd. Söd i friviigvrksamhrna Kvinnojourns och brosoffrjourns arb är myck vikig kompmn i myndighrnas södjand insasr, uifrån a brosoffrn får söd av organisaionr som in är myndighr. Sociajänsns samvrkan md och söd i friviigorganisaionrna (främs kvinnojourn) är därför vikig. Pois- och Åkagarmyndighn i Daarna Rgringn har uppdragi å Riksåkagarn och Åkagarmyndighn a uarba ågärdsprogram och a samvrka md andra myndighr i ärndn som rör våd mo kvinnor, föja dn inrnaiona uvckingn på områd och rgbund rdovisa vidagna ågärdr i Rgringn. Riksåkagarn har också g Åkagarmyndighn i uppdrag a öka insasrna för a bivra och minska bro som innfaar våd mo kvinnor. Rgringn ansr a d är angäg a ärndn som rör våd och andra kränkningar i nära raionr bdrivs på så ffkiv sä som möjig. I Daarna är åkagar aid förundrsökningsdar i ärndn angånd våd mo närsånd, vik mdför nära samarb md pois som skör urdningsarb. Rgringn har i sina handingspanr uppdragi i oika myndighr a gnomföra insasr, för a förbära arb md mäns våd mo kvinnor, hdrsrara våd och förryck sam våd i samkönad raionr (Rgringns skrivs 2007/08:39). Rikspoissyrsn ska innsifira sina insasr inom områd gnom ubidningsinsasr och andra ågärdr som ska förbära d vardagiga arb. Som söd i arb finns n handbok framagn av Rikspoissyrsn i samvrkan md d 21 poismyndighrna Bro i nära raionr. Poismyndighn i Daarna har ävn uarba n handingspan för brosdrabbad i Daarna. Några av poisns vikigas uppgifr är a urda och förbygga bro. I da arb krävs a varj mdarbar i myndighn ska mdvrka i a dn brosdrabbad får d söd, dn informaion och hjäp som bhövs. Poisn har också n skydigh a anmäa i Sociajänsn nig SoL kap 14 1 sociajänsagn om barn undr 18 år som är usaa för våd r ho, bvina våd r ho mo närsånd vuxn r visas i oämpiga mijör (15)

11 Poisn har dssuom n omfaand informaions- och undrrässkydigh gnmo brosoffr. Dn som usas för bro och som har bhov av r anas vara i bhov av konak md södorganisaion.x. kvinnojour ska via poisn få hjäp md konak. Myndighn ska bdriva akiv samarb md såvä offniga som ida akörr. Människohand är också priorira områd för poisn. Ana fa av människohand och koppri d snas årn har i a svnsk pois har raiv god rfarnh av a jobba mo dnna brosigh. Poisns övrgripand sragi för a komma å människohandn är ds a bkämpa d organisrad nävrk som rdan finns i Svrig och ds a arba förbyggand så a nya nävrk in vi abra vrksamh i and. Må är a göra Svrig i n oarakiv marknad för dn organisrad brosigh som ofas sår bakom dn här ypn av bro. Högskoan Daarna Högskoan Daarna har inom ramn för sina yrksinrikad ubidningsprogram md inrikning mo väfärdsområd a vrka för a undrvisningn om våd i nära raionr bir prmann insag i dssa ubidningar. Högskoan Daarna ska också vrka för a d projk som nu går undr namn Daarnas Kompnscnrum för arb mo våd i nära raionr, DKV, bir ordinari kompnscnrum som ska bidra i ökad kompns inom områd våd i nära raionr. Kriminavårdn Kriminavårdn har särski uppdrag från Rgringn a uvcka si arb md avsnd på våd mo kvinnor. På naion nivå dar kriminavårdn i myndighssamvrkan md b.a. åkagarmyndighn, domsosvrk, naion cnrum för kvinnofrid, Rikspoissyrsn, Länssyrsn, Migraionsvrk, brosförbyggand råd. A arb ska ugå från brosoffrprspkiv där särski barnns siuaion ska uppmärksammas. Brosoffrsussar ska införas i ha kriminavårdn på ansar där d finns inagna som är dömda för våd och/r sxua övrgrpp mo någon i n nära raion. Sussarna skyddar brosoffr och är n förusäning för a gärningsmännn in ska årfaa i sin brosigh. På ansarna bdrivs d rikad programmn IDAP och ROS för d dömda. Dnna bhanding ska forsäa fr vikorig frigivning på dn okaa frivårdn. D finns särski ubidad barnombud på aa nhr som har i uppgif a impmnra ydigar barnprspkiv och föja upp ruinr för anmäningspik i förhåand i sociajänsn. På Frivårdn i Daarna urds aa missänka gärningsmän inför n rägång. Da kan sk av spciaisrad urdar. Syf är a macha kinns årfasrisk och profi md d insasr som kan komma i fråga inom (15)

12 ramn för n dom i kriminavård. Urdningsinsrumn som.x. SARA används för a säkrsäa rä bdömning och insas. Frivårdn har uppdrag a gnomföra programm IDAP för dömda män sam ROS för sxuaförbryar. IDAP är avs a vara n hh från urdning i gnomförand av program. Undr programidn ska brosoffr/kvinna rbjudas konak md n särskid parnrkonak som har känndom om programm och kan säkrsäa och hanra risksiuaionr för kvinnan. In mins om par forfarand sammanvr. Efr gnomför program på ansa och/r frivård ska srukurrad uppföjning sk md sik på årfasprvnion. I Daarna skr fra insasr gnom s.k. konraksvård där förövarn gnomgår dnna bhanding isä för a avjäna fängs. IDAP kan också kombinras md missbruksbhanding om så bhövs. Forskning har visa a bhanding i öppnvård är ffkivar än på insiuion. Landsing Daarna Häso- och sjukvårdn har ansvar för a vådsusaa kvinnor, barn och män får adkva mdicinsk och psykosocia omhändragand. D innbär a häso- och sjukvårdsprsona ska - Uppäcka och idnifira våd (akua skador, sna ffkr, varningsckn, vaniga rakionsmönsr) - Ha go bmöand (yssna, fråga och ro bräsn och g snabb omhändragand) - Dokumnra (noggrann undrsökning och dokumnaion, ufärda räsinyg) - Bhanda (vid bhov sjukhusvård och psykosocia söd) - Vid missank om a barn/ungdom usas för våd r bvina våd anmäa i socianämndn - Samvrka (ha kunskap om när andra insansr ar vid och var man vändr sig) Länssyrsn i Daarnas än Länssyrsrna har rgrings uppdrag a främja d naiona jämsädhspoiiska mån sam södja samordningn i än av insasr som syfar i a movrka mäns våd mo kvinnor, a barn bvinar våd, hdrsrara våd och förryck sam prosiuion och människohand för sxua ändamå. Naion kunskapsuvcking ska igga i grund för d ågärdr som änssyrsn vidar på områd. Länssyrsrna ska också samvrka md rvana myndighr som i xmp Sociasyrsn och Naion cnrum för kvinnofrid när d gär ubidningar. Uby av kunskap och goda rfarnhr md brörda akörr bör främjas. Syf är a södja dn samordning och samvrkan som pågår r a driva på och få i sånd samordning där sådan in fungrar ifrdsäand. Gnom sasbidrag ska Länssyrsn vrka för a söd i vådsusaa kvinnor och barn som bvinar våd sam hdrsrara våd försärks och kvaisuvckas på oka nivå (15)

13 Migraionsvrk Migraionsvrk är Svrigs cnraa förvaningsmyndigh för vrksamh inom migraionsområd och ansvarar för ha migraionskdjan, från gräns i mdborgarskap r årvandring. Myndighn bsuar om visringar, upphås- och arbsisånd och mdborgarskap. D finns idag n naion myndighssamvrkanspan för söd i prsonr usaa för människohand. Pann är framagn av Länssyrsn, Poismyndigh, Åkagar, Migraionsvrk och sociajänsn i Sockhom, Skåns och Väsra Göaands än. D finns n iknand gmnsam handingspan som gär nsamkommand asysökand barn och ungdomar som rsr in via Aranda och som avvikr r riskrar a avvika från kommunaa bondn. Rgion Daarna I samvrkan md äns kommunr ska Rgion Daarna vrka för a Daarna är n rgion som prägas av socia väbfinnand och god häsa in mins för barnn och där människors vija och kunskap som drivkraf för uvcking och iväx as ivara. Vidar vara n rgion där jämsädh och mångfad också ss som drivkrafr för uvcking och iväx. Daarna ska vara arakiv och främja god häsa och goda uppväxvikor. Kvinnojourn Kvinnojourr är ida sjävsändiga förningar. Kvinnojourrna har n vikig ro som opinionsbidar i frågan om mäns våd mo kvinnor och a vara rösbärar å södsökand kvinnor, jjr och barn. Jourrna byggr på fminisisk idoogi, har könsmaksprspkiv och arbar uifrån dn södsökand kvinnans bhov. Aa som vändr sig i journ kan vara anonyma. Konak md myndighr skr fr samråd md kvinnan/jjn och md hnns isånd. Undanag görs då kvinnan är i fara r då barn far ia. Brosoffrjourn Brosoffrjourrnas (BOJ) övrgripand må är a vara kompmn i dn offniga skorn vad gär brosoffrarb. D mänskiga räighrna är grundn för a vår arb. Brosoffrjourn är n id organisaion som är rigiös och paripoiisk obundn. A hjäp är kosnadsfri. Arb bsår i a akiv da i d okaa brosförbyggand arb, informra om BOJ:s vrksamh i massmdia, skoa, räsiga och sociaa myndighr, poiikr och andra inrssnr och därignom göra dssa mdvna om brosoffrns siuaion. Södprsonr och vinssöd får gnom BOJ ubidning och forbidning koninurig. Efr godkänd gnomförd ubidning och prsonig sama får man södprsonbvis och dipom. Aa södprsonr och vinssödjar har ysnadsöf och sär upp md dn diskrion som är irådig (15)

14 Några av södprsonrnas arbsuppgifr i d okaa jourrna är a g söd och vägdning i d brosusaa och anhöriga i form av södsama, vägdning i bromåsprocssn, söd och hjäp md myndighskonakr, söd inför och vid rägång sam informaion om rän i skadsånd. Ubidad vinssöd vid ingsrän gr informaion om hur rägångn går i och gr söd i samband md rägångn. E vinssöd/södprson kan ävn sia md undr förhanding så a brosoffr och vin in bhövr möa dn iaad nsam. Samvrkand organisaion Barnahus i Daarna Samvrkansparrna (Åkagarmyndighn, Poismyndigh, andsings barnoch ungdomsmdicin, barn- och ungdomspsykiari Daarnas 15 kommunr) avsr a samvrka för a iniia g bäsa möjiga mdicinsk, psykoogisk, och socia hjäp i barn undr 18 år som missänks ha usas för våds- och fridsbro i nära raionr och sxuabro oavs raion, sam förbära möjighrna för dn brosurdand vrksamhn. Da ska sk gnom a rvana xprr görs igängiga för barn i n och samma oka (15)

15 Biaga 3 - Dfiniionr Vad är våd? FN:s dfiniion av våd mo kvinnor "Varj könsrarad vådshanding som rsurar i fysisk, sxu r psykisk skada r idand för kvinnor, sam ho om sådana handingar, vång r godyckig frihsbrövand, var sig d skr i d offniga r privaa iv." Våd omfaar nig dnna dfiniion fysisk, sxu och psykisk våd inom famijn och i samhä. Våd i nära raionr (förövarn är n närsånd i dn som är vådsusa) Md da bgrpp avsr vi mäns våd mo kvinnor i hrosxua raionr, våd i sbiska, homo-, bi- sam ranssxua raionr, barn som bvinar och vr md våd i sin famij, könssympning, förädrars våd mo barn inom famijn sam övrig våd uför av någon närsånd som dn vådsusa har n nära och förrondfu raion i, xmpvis mor- och farförädrar, nära kamrar, prsona inom områdn där n nära raion föriggr. Psykisk våd Ex. vrbaa kränkningar, isoring, konro av konomi och informaion, försörs av ägodar, ho, skambäggand, gsr, modisk ndryckning, försumms, an våd Fysisk våd Ex. kasa sakr, knuffa, håa fas r säpa, så, skaka, a srypgrpp, sparka, hoa md vapn Sxu våd Ex. vingas uföra r gnomida sxua akivir mo sin vija Ävn män kan usäas för våd av såvä män som kvinnor. Ävn om proposiionns (2006/07:38) skrivningar, iksom hiisvarand forskning, i huvudsak är inrikad på mäns våd mo kvinnor, kan samma rsonmang igga i grund för arb a förbygga våd i nära raionr obrond av individrs kön. 7 Våd uan n nära raion man förövar och vådsusa (båd könsrara och in könsrara våd): Md da bgrpp avsr vi människohand för sxua ändamå (vanign in nära raion mn kan förkomma), prosiuion, sxu våd, övrgrpp mo barn av okänd, våd i d offniga rumm, våd som rikas mo homo-, bi-, ranssxua sam sbiska p.g.a. sxu äggning, kokiv våd uöva av gruppr i d offniga rumm. 7 Våd, handbok om socianämndns ansvar för vådsusaa kvinnor och barn som bvina våd, Sociasyrsn 2011, sidan (15)

16 Barns rä i skydd Varj barn, oavs bakgrund, har rä a bhandas md rspk och a få komma i as. FN:s konvnion om barns räighr (barnkonvnionn) anogs Enig konvnionn ska band anna barns bäsa komma i främsa rumm i aa ågärdr som rör barn. Md barn avss pojkar och fickor undr 18 år. Barn har rä i omvårdnad och skydd mo misshand och sxua övrgrpp. Barn som bvina våd i nära raionr Barn som hör r sr våd och andra övrgrpp som bgås av r mo någon närsånd är offr för bro. Hdrsrara våd Hdrsrara våd ss och uaas av kokiv som n giim, oundvikig handing för a sraffa oydnad, bvara famijns hdr och värna om säkns sociaa övrvnad. Våd är panra och är framföra psykisk, socia och fysisk, mn kan i förängningn ävn vara sxu. (Tvång i oönska sx md okänd/oönskad prson gnom ofriviig äknskap.) 8 Människohand för sxua ändamå Människohand sägr i försa hand någo om hur oika prsonr har samvrka md varandra för a unyja barn r vuxna. Människohand bhövr dfiniionsmässig in ha i någon form av unyjand, uan d räckr a gärningsprsonrna har haf da som syf. Handn brakas som ofriviig från offrs sida s, syfar i xpoaring och är bro mo hnn r honom. Handn kan sk inom och man ändr och sjäva gränsövrfarn och vissn i anna and bhövr in vara oagig. Prosiuion Prosiuion är när mins vå parr köpr r säjr sxua jänsr mo rsäning (vanign konomisk), vikn ugör n förusäning för dn sxua jänsn. När d gär prsonr undr 18 år används i rg in bgrpp prosiuion. I sä brukar man aa om sxu xpoaring av barn,.x. hand md barn för sxua ändamå, köp av sxu handing av barn r unyjand av barn för sxu posring. 8 Naion konsuaiv söd för sociajäns och andra vrksamhr i arb mo hdrsrara våd, Sociasyrsn och Länssyrsrna (15)

17 Mov å di nä r ar a i on r, mä nni s k oha nd f örs x u aä nd a må oc hpr os i u i oni Da a r na s ä n S r a g i Fo o: Tr ons