Vi har hittat socialpolitiken!

Transkript

1 n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende har förhör riksdagspariernas socialpoliiska profiler. Dokumen Sor valspecial! Vi har hia socialpoliiken! 1

2 INNEHÅLL 3/2010 /ledaren LEDAREN Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. 3 Ledare Ojämlikheen den vikigase valfrågan Sonja Wallbom, ordförande i RFHL ISSN-NUMMER OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgaan Sockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: I redakionen Per Sernbeck Sonja Wallbom Camilla Svenonius Janne Wallin layou Raser Media Ansvarig ugivare Sonja Wallbom MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på Oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på Oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 4 Valspecial: Hur ser pariernas socialpoliik u? 22 Specialisläkare varnar för F-kassans meoder 23 Dråpslag mo RFHL Uppsala 29 Insän 30 Anipsykoiska mediciner mo sömnproblem 32 Oberoende granskar Fas 3 De är en konsig valrörelse vi har. De röda och blåa lage bjuder över varandra i plånboksfrågor. Mes känns de som a vara usa för den sämsa sorens försäljare. De är så ospännande a man gäspar käkarna ur led när furir Björklund mal sina diciplinfrågor, eller när fru cenerparisen Olofsson ycker a mina skaepengar ska användas för a någon annan än den som äger hunden ska få beal för a gå u med den. Samidig så duger de försås ine a lua sig illbaka och sruna i vale. Sällan har de vari så vikig som nu. Och jus därför blir irriaionen över vilka frågor parierna ar upp så sor. Varför är de ingen som praar poliik, undrar man? Varför är de ingen som alar om en idé, en ideologi, en vision om vilke samhälle vi ska ha? För ine kan de väl vara Socialdemokraernas mening a vi ska gå ill val på högre kvinnorepresenaion i bolagssyrelserna eller en buler i Sockholm unnelbana? Inför de här vale skulle jag vilja säa boken Jämlikhesanden i handen på alla våra poliiska beslusfaare och be dem skriva sina pariprogram och valplaformar med den som ugångspunk. Den är skriven av de briiska hälsoforskarna Kae Picke och Richard Wilkinson och de belägger med sor veenskaplig noggrannhe och rovärdighe, a den gemensamma fakorn bakom sociala och hälsorelaerade problem i rika länder är ojämlikheen. Boken har få kriik för a den ugår från för få variabler; de finns fler samband som ska räknas in för a avläsa illsånde i e land. Lå gå för de. Men Jämlikhesanden har ändå besickande många skäl ill a sräva mo e rävis och jämsäll samhälle med så få och små klyfor som möjlig. Den anken går försås hel på värs med de frågor som lyfs fram i den här valrörelsen där ekonomisk illväx och konkurrens är hel cenrala. Våra poliiker säger a löneskillnader är bra därför a de sporrar ill bäre arbesinsaser. I Jämlikhesanden visar man, a de hel enkel ine sämmer. I USA ill exempel, där inkomsklyforna är sora, är den sociala rörligheen mins- en gång faig allid faig. Men i de nordiska länderna, som är mer jämlika, är rörligheen mycke sörre. Sudieresulaen i Sverige i maemaik och läsförmåga är många gånger bäre än i de länder som har sora sociala mosäningar och inkomsklyfor. Anale mord är markan högre i länder med sora inkomsskillnader och desamma gäller ann våld. I länder med sora klyfor är sress och psykiska sjukdomar e problem som leder ill flera sressrelaerade sjukdomar och a livslängden förkoras. Ökade klyfor beyder allså korare liv, den sociala rörligheen blir mindre, den fysiska och menala hälsan blir sämre, kriminalieen blir sörre och vålde mer ubre. Ojämlikheen i Sverige ökar explosionsara. Sedan 2002 har ojämlikheen accelerera och de senase siffrorna yder på a vi har få en bran uppgång under de senase re åren. Dea är effeker av poliiska beslu därför a sänk nivå på arbeslöshes- och sjukförsäkringarna ger nya faiga och jobbskaeavdrag, skaesänkningar för högoch medelinkomsagare och sänk förmögenhesska och fasighesska vidgar klyforna. Så här på röskeln ill valdagen vill vi a våra poliiker ska börja ala om dessa frågor. Och a de ska komma ihåg a viljan ill a ha e sammanhålle Sverige är sor. Vid oaliga väljarundersökningar har visas a skaemedel som går ill den gemensamma välfärden är vikigare för väljarna än a e anal som redan har de hygglig ska få sänka skaer. För vi vill a människor ska ha någonsans a bo, ine sova på gaan, a vi ska få sjukvård uan fe plånbok och en kollekivrafik som fungerar. Och vi i de här sammanhange är sannolik en absolu majorie i Sverige. Någon gång under live behöver vi alla den gemensamma välfärden. Sänk ska beyder en sjuksköerska mindre, en sörre skolklass eller sämre vård för äldre och missbrukare. Man kan ine skälla på höga skaer och samidig ha en bra välfärd för alla. Idén om e sammanhålle Sverige jänar alla på. De är den vikigase valfrågan av alla. 2 3

3 Sid 4 21: Riksdagsparierna uvecklar sin socialpoliik. RFHL bemöer den. /dokumen Man vinner val på a ge de sora grupper som redan har de bra, löfen om a de ska få de ännu bäre. Därför är socialpoliiken ingen rikig valfråga. De vill Oberoende ändra på. Vi har fråga u riksdagsparierna om vad de vill, vad de gör och hur de änker om den ysa poliik som formar vardagen för alla de människor som hamnar uanför. n e k i li o lp ia c o s a s y n De 4 är så ue är också pariernas socialpoliiska alespersoner väldig okända. De är ofas ledamöer i socialuskoe i Sveriges riksdag. En riksdag som av många poliiska försåsigpåare kallas för ransporkompanie av regeringen och pariernas olika syrelser efersom den deba och diskussion som förs där bara är en formalie. Skillnad mellan parierna Oberoende ville inför vale göra en sammansällning av riksdagspariernas syn på medborgare som fasnar i psykisk ohälsa, missbruk, kriminalie, och soci- al uanförskap. Finns de skillnader mellan parierna. Hur ser den u? Och framförall: Hur ser verkligheen u för människor som drabbas eller påverkas av socialpoliiken? Dea är någo som Oberoende skildrar ofa: hur den lilla usaa människan får kämpa för sina räigheer. Läs därför de övriga ariklarna i idningen med val-glasögonen på. Vad är uanförskap? Frågorna vi säll är: n Vad är en medborgare för di pari? Vilka räigheer och möjligheer har medborgaren och vilka fakorer påverkar den? n Hur anser ni a synen förändras om en medborgare av olika anledningar ine lyckas leva upp ill samhälles förvänningar på dem vad gäller försörjning? n Hur ycker ni a socialbidragen (försörjningssöd) fungerar idag? Vad vill ni förändra i de syseme? n Tycker ni a usaa människor och grupper får illräcklig med söd idag? n Fungerar socialjänslagen som den är änk eller finns de saker ni vill förändra i den? I så fall vilka? n Alkohol är laglig. Narkoika är olaglig. Alkoholisen berakas som sjuk och paien. Narkomanen berakas primär som kriminell. Anser ni a denna berakelse sämmer? Om ni gör de, vad ror ni är anledningen ill dea och vad kan man göra för a förändra siuaionen? n Hur säller ni er ill en lagsifning som skyddar social usaa grupper från diskriminering? n Hur definierar ni uanförskap? n Under de senase åren har de vari e sor fokus på arbee för a brya faigdom och uanförskap. En sor del av RFHLs medlemmar är exrem faiga och många kommer aldrig a kunna arbea. Vad anser er pari a man ska göra för dessa? Få en helhesbild En del parier har val a ine svara på vissa av frågorna. Andra har svara på alla frågor. Vi har som form val a skriva ihop svaren ill en sammanhängande ex för a göra de läare a få en helhesbild. Vi låer sedan Sonja Wallbom, RFHLs ordförande, kommenera svaren från parierna för a ge en kor mobild. Per Sernbeck 5 S ocialpoliiken har ine vari någon särskil sor fråga i valdebaen. Som vanlig. Anale människor i Sverige som är faiga och som lever i e verklig uanförskap är ine illräcklig många för a parierna ska fäsa någon sörre uppmärksamhe på dem. Man vinner ine val på a formulera en poliik som inrikar sig på a den minorie som har de svåras ska få de bra. Man vinner val på a ge de sora grupper som redan har de bra, löfen om a de ska få de ännu bäre. Efersom område socialpoliik

4 /dokumen n Barbro Weserholm (FP) vill ine a socialbidrag ska vara en faigdomsfälla krav på mopresaion för socialbidrag. Man menar a uanförskap är e problem som handlar om a så uanför arbesmarknaden och i många fall också samhällsgemenskapen. Barbro Weserholm Folkparie V arje människa är unik och har självklara och okränkbara räigheer. Bara för a du har en viss bakgrund eller en viss familjesiuaion ska ine dina möjligheer och livschanser få begränsas. Vi ror på människan. Ingensans, allra mins i socialpoliiken när människan mår som säms och är som sköras, får hon redu- 6 ceras enbar ill a vara en hjälplös klien. Även den allra rasigase individen har rä ill värdighe och mak över si ege liv. De behövs därför e sark och solidarisk finansiera social skyddsnä som fångar upp den som riskerar a falla. Vi anser a var och en, efer förmåga, har ansvar för a försöka försörja sig själv. Om de ine är möjlig måse de finnas e social skyddsnä som säkersäller a alla har en skälig levnadsnivå. Folkparie vill framför all se vå förändringar när de gäller socialbidragen: domar har aldrig få in en fo på arbesmarknaden och därmed aldrig kommi in i rygghessysemen. Därför har människor som kan arbea hamna i e socialbidragsberoende. Vi anser a för de personer som har försörjningssöd och kan arbea bör samma ydliga jobblinje gälla som för de som har arbeslöshesersäning. Effekerna av krav på mopresaion för arbesföra socialbidragsagare är så posiiva a sådana krav bör sällas i alla kommuner. Koppla ill mopresaion Löna sig a arbea Socialbidrage bör vara koppla ill krav på mopresaion för dem som kan arbea. Socialbidrage har aldrig vari skapa för personer som sår ill arbesmarknadens förfogande. Men många invandrare och ung- Socialbidrage får ine vara en faigdomsfälla. Därför ska den som har uppburi socialbidrag under längre id kunna få behålla upp ill kr per månad från förvärvsarbee, uan a dea påverkar bisåndsbedömningen. Denna jobbsimulans ska gälla längs sex månader. Mak över si ege liv Vi vill också beona viken av a även den som befinner sig i en usa livssiuaion ska ha mak över si ege liv. De innebär ill exempel a sörsa möjliga valfrihe ska gälla i missbruksvården. Missbruksvård är en personlig och känslig verksamhe. Därför är de kanske en av de välfärds- De är också vikig a missbruksvården har en förlåande aiyd. jänser där de är allra vikigas a a hänsyn ill den enskildes egna önskemål. I sörsa möjliga usräckning bör lagen om valfrihessysem användas, där missbrukaren får välja uifrån de behov socialjänsen har bedöm finns. Mindre kommuner bör samarbea så a de finns mer a välja på. Vi vill införa en vårdgarani i missbruksvården. Ibland faller pusselbiarna på plas boende, jobb och moivaion och då gäller de a insaserna finns på plas innan illfälle gå förlora. Vi anser a saen bör slua en uppgörelse med kommunerna om en månads vårdgarani ill missbruksvård. Sörsa möjlighe ill valfrihe ska finnas också i missbruksvården. Förlåande aiyd De är också vikig a missbruksvården har en förlåande aiyd. Den som åerfaller i si missbruk måse snabb kunna komma åer i behandling. Även om måle ska vara a komma bor från drogerna så är en dålig fungerande behandling bäre än a appa konaken hel mellan missbrukare och vård. Nollolerans posiiv Vi anser a personer med missbruksproblem ska ha samma möjligheer ill vård och behandling, oavse missbrukes ar. Vi vill samidig beona a nolloleransen mo narkoika i Sverige har bidragi ill a begränsa droganvändningen och skadeverkningarna av narkoika jämför med andra länder, som drivi en annan poliik. Folkparie har en lång radiion av a värna de glömda Sverige. De handlar om människor som själva har svår a göra sina röser hörda och som far illa därför a de ine får söd i vardagen. Vår arbee för a människor i usaa siuaioner ska få mer mak över sina egna liv måse forsäa. De saknas ine umaningar. Folkparie: Vi vill införa en salig missbruksgarani och 7

5 /dokumen n Cecilia Widegren (M) vill a handläggningsiderna ska minska MODERATERNA: Arbeslinjen gäller särskil för de människor som hamna i uanförskap. Försörjningssöd ska ges efer behov mo mopresaion. De finns briser i socialjänslagen när de gäller särskilda grupper. M odera poliik ar sin ugångspunk i överygelsen om a alla människor är unika och har samma människovärde med olika drömmar och egna beslu a faa. Alla ska ha rä ill respek för sin person och sina känslor. Ur dea kommer frihesanken. Frihe under ansvar, med 8 erna och alliansregeringen har sor fokus på dea. Sysselsäning och försörjningssöd inom 48 immar Försörjningssöd fyller sin funkion och skall ges individuell efer behov. Den som av olika anledningar ine klarar av Fokus på arbee Samidig syfar vår socialpoliik ill a människor ine ska fasna i uanförskap. Samhälles skyddsnä ska så snabb som de är möjlig uifrån individens förusäningar hjälpa människor a brya uanförskap och bidragsberoende. Ingensans är arbeslinjen vikigare än när de gäller arbee med a få illbaka de människor som hamna i uanförskap. Modera- bör också ses över. Jämlik vård, behandling och omsorg över hela lande oavse bosadsor är vikig a arbea vidare med. Narkomanen ine kriminell Vi anser ine a narkomanen berakas primär som kriminell. Den som befinner sig i e narkoikamissbruk behöver samhälles söd för a kunna brya si beroende och ska ha rä ill den hjälp som behövs. A narkoikainnehav är kriminalisera är en del av den resrikiva narkoikapoli- iken och den sår vi bakom. Vi ror ine a anale missbrukare blir färre om man i samhälle får en ökad accepans för, eller ökad illgång ill, narkoika. Samhälles hjälp och söd skall ges efer behov och individens förmåga. Vård, omsorg, behandling, arbesräning, medicinsk och arbesrehabiliering är alla ågärder som samhälle hjälper ill med. Samidig som samhälle erbjuder meningsfull sysselsäning med sor valfrihe. Jämlik vård i hela lande I de sora hela fungerar de ekonomiska skyddsnäe. Socialjänslagen omfaar många olika områden. I många kommuner fungerar de väl, andra har förbäringsarbee a genomföra. För a nämna vå exempel ycker vi a skydde för usaa barn kan och bör förändras. Behovsbedömningar när de gäller äldre och omfaningen av vissa södinsaser Skydde för usaa barn kan och bör förändras. Cecilia Widegren Moderaerna fokus också på ansvar framför all för andra. Hjälp och söd efer behov är avgörande för a frihe också skall vara möjlig för alla. Socialpoliiken ugör samhälles yersa skyddsnä för a ge rygghe och söd ill de människor som av olika anledningar hamna i en siuaion de ine klarar av uan hjälp. sin egen försörjning får hjälp. Den förändring som vi anser vara vikigas i dagsläge är a handläggningsiden måse minska och a den som behöver hjälp snabb och effekiv kan få de. Många kommuner har goda exempel på 48 immar d v s inom 48 immar erbjuds man samidig som försörjningssöd, sysselsäning. I de sora hela fungerar de ekonomiska skyddsnäe och de vikiga arbee med a få människor från uanförskap ill egen försörjning. Samidig arbear vi för en förbäring när de exempelvis gäller söde ill kvinnor som usäs för ho eller våld, missbruksvården, barn som far illa och funkionshindrades siuaion. 9

6 /dokumen Försörjningssöde har halka efer! n Vänserparie vill avkriminalisera bruk av narkoika fungerar ine allid som den var änk. Försörjningssöde är för låg. Narkoikaberoende personer ska ine vara kriminaliserade som nu. Isälle ska en behandlingsgarani införas Johannes Kindsed Pol. sekreerare Vänserparie A alla medborgare har samma räigheer och skyldigheer på pappre beyder ine a alla har samma möjligheer i prakiken. Fakorer såsom klass och kön kan i hög grad begränsa individens frihe. Vänserparies poliik srävar efer a ujämna människors förusäningar för a man i högre grad 10 ska ha samma möjligheer i live. I all för hög grad läggs idag skulden på personen själv isälle för på samhälles srukurer. Dea har försärks av den nuvarande regeringens jak på sjuka och arbeslösa. De ska kosa på a vara sjuk eller arbeslös och därför har regeringen försämra sjukförsäkring och a-kassa. Solidariska rygghessysem beecknas med e förakfull onfall för bidragspoliik. Lokalresor i normen Försörjningssöde har halka efer och speciell uff är de för dem som vingas leva länge på försörjningssöd. Ine mins gäller de för barnfamiljer. Söde behöv moderniseras,.ex. när de gäller daor och Inerne. Räen ill lokala resor bör ingå i normen. De finns e sor behov av a sasa på välfärd för alla och särskilda insaser för usaa grupper isälle för a sänka skaer för de redan rika. Socialjänslagen är en ramlag och i ider av nedskärningar urholkas den på si värde och fungerar ine allid som de är änk. Vi vill a man ser över hela lagen isälle för a lappa och laga och ia över en grupp i age. Grunden för vår översyn kommer då a vara en ambiionshöjning av socialpoliiken. Ege bruk avkriminaliseras Narkoika är av ondo både för den enskilde och samhälle. Narkoikan i sig bör därför vara olaglig. A de som har narkoikaproblem berakas som primär kriminella är dock e sor problem. Dea är en av anledningarna ill a vi har föreslagi a bruk av narkoika ska avkriminaliseras. Men ännu vikigare är a man kan få vård och behandling idigare än idag, då de ofa dröjer ill dess a man hamnar i fängelse innan man får hjälp med a a ag i sina problem, om ens då. Vi vill a man ska införa en Vi vill se höjda försörjningssöd och ersäningar från socialförsäkringarna. vård och behandlingsgarani så a den som har narkoikaproblem ska få rä ill påbörjad vård och behandling inom sju dagar. Överro på lagsifning också krafig höjda resurser ill kommunerna, bland anna för a socialjänsen ska kunna bedriva e bäre arbee med a hjälpa människor bor från faigdom och missbruksproblem. Viss förekommer nedlåande aiyder och orävis behandling av personer i social uanförskap, men de är ine rikig av samma karakär som de diskrimineringsgrunder som finns idag. De skulle bli mycke svår a avgränsa en sådan lagsifning. De finns också en överro på lagsifning för a komma å diskriminering, även när de gäller de nuvarande grunderna. Isälle handlar de snarare om behov av sörre diskussioner och förändringar i samhälle. Ingen ska vara faig I e rik land som Sverige ska ingen behöva vara faig. Vi vill se höjda försörjningssöd och ersäningar från socialförsäkringarna. De behövs Vänserparie: Socialjänslagen har urholkas och 11

7 /dokumen n Thomas Nihlén (MP) vill a sysemen för sjukdom och arbeslöshe slås ihop hjälp och söd idag. Försörjningssöde ska försaligas och slås ihop med sjuk och arbeslöshesförsäkringssyseme. Dea för a personer som får socialbidrag ska ges samma möjligheer som sjukskrivna och arbeslösa. Thomas Nihlén Miljöparie D e finns medborgare i vår land som ros regeringsformens beskrivning av räigheer och hur maken ska uövas ine i prakiken har samma möjligheer a uöva sina räigheer som andra. En 12 rad olika fakorer inverkar såsom inkoms, klass, ubildningsnivå, familjesiuaion, språk, ålder, sjukdom, funkionsnedsäning, vana, erfarenhe, förvänan, id, inresse. I och med a dessa förusäningar skiljer sig å sark i olika kombinaioner skiljer sig också medborgares möjligheer a a illvara sina räigheer. Lokala riklinjer Domen är ofa ganska hård mo människor som ine kan försörja sig. De anses, uala eller ej, vara någo fel på personen. Aningen förmodas hon ine göra vad hon kan för a få jobb, kanske fuskar och därmed väljer a leva på andra. De finns också e problem med låga förvänningar och påvingad hjälplöshe. All för många enskilda och familjer får försörjningssöd under längre perioder, någo syseme ine är änk för. De leder ill faigdom och ojämlikhe på många plan. Helhessynen som finns i socialjänslagens poralparagraf förbises också ofa i haneringen. Lokal besluade riklinjer får en dignie de ine borde ha, och ibland är de ubealade socialbidrage så knapp a de svårligen kan anses bidra ill a frigöra och uveckla enskildas och gruppers resurser, så som de sår i 1 om socialjänsens mål. A ine få bidrag ill a kunna resa med kollekivrafik är e sådan exempel. Miljöparie har e förslag om så kallad Arbeslivsrygghe. De innebär bland anna a sysemen för sjukdom och arbeslöshe slås samman ill e försäkringssysem och haneras av en myndighe. Försaliga söde Vi vill också a försörjningssöde försaligas och bealas u från samma myndighe. Tanken är a människor som får försörjningssöd ydligare ska ha samma illgång ill insaser vid arbeslöshe och sjukdom som andra. Grundnivåer i ersäningarna bör höjas. De är vikigare än a aken höjs. Sigmaiseringen minskar och socialarbeare kan ydligare och mer renodla ägna sig å de som de egenligen är ubildade för, a vara en hjälpande, södjande (och myndighesuövande när så är nödvändig) funkion. Förhoppningsvis kan de göra a socialjänslagens inenioner i sörre grad uppfylls än i dag. Vårdgarani för missbrukare Enskilda förändringar vi också föreslagi är a de ydligare ska framgå a socialjänsen ska ge söd ill våldsusaa kvinnor. Vi vill också a enskilda ska få ualad rä a få behandling vid missbruk inom viss id. En vårdgarani bör införas som innefaar hela kedjan av insaser som idag berör både landsing och kommun. Vi ser behove av en social diskrimineringslagsifning, hel klar. De skulle behöva uredas hur en sådan skulle kunna se u, för a diskrimineringen finns där är ydlig. De gäller både på individuell och srukurell nivå. De förvänas a människor ska vara mer eller mindre fullpreserande för a passa in i arbeslive. Människor som ine är de missänkliggörs ofa. Vi hoppas a de allra flesa ros all ska kunna arbea med lön, i någon usräckning. Vi anser a den danska modellen med flexjobb är inressan som ar hänsyn ill människors arbesförmåga, och där saen sår för viss del av lönen. De påminner om lönebidrag, men är en uvecklad modell. Höjda grundnivåer Vi har allmän en hållning för a grundnivåer i ersäningarna bör höjas. De är för oss vikigare än a aken höjs. Vi vill också a försäkringarna ska omfaa fler, man ska ine som så ofa i dag sker, och som så ofa sägs, hamna mellan solarna. miljöparie: Usaa personer får ine illräcklig med 13

8 /dokumen Socialdemokraerna: Poliiken ska jämna u skillnader- na i människors livsvillkor. Försäkringssysemen ska bli mer generösa och socialjänslagen ses över. Beroende personer ska få mer inflyande över sin egen behandling. akiva kompensaoriska insaser ger varje människa chans a uvecklas opimal. De finns en vilja och möjlighe ill förändring och uveckling i varje människa oavse livssiuaion. Boende en räighe Ylva Johansson Socialdemokraerna M änniskor i Sverige lever under väldig olika sociala och ekonomiska villkor. Poliiken ska förbära och ujämna livsvillkoren, och här finns en avgörande skillnad mellan oss och den borgerliga ideologin. De är också vikig a samhälle genom 14 Grundläggande för oss är a alla människor i vår land har räigheer i samhälle som är oberoende av vad de preserar och hur de lyckas i samhälle. A ha någonsans a bo och a efer egen förmåga få dela i arbeslive är grundläggande räigheer. Därför ska vi ha en generell välfärdspoliik och sysem där alla ingår. Ine sysem som bygger på välgörenhe och upekande av några som faller uanför normen. Socialpoliiken ska kompleera den generella välfärdspoliiken och illförsäkra goda livsvillkor även för människor med omfaande sociala problem. Tvingas söka lbidrag Den borgerliga regeringen har skapa en siuaion där personer lämna a-kassan och sår uan inkomsskydd vid arbeslöshe. Regeringen har också urholka sjukförsäkringen. Supsocken innebär a människor kasas ur sjukförsäkringen för a de passerar en adminisraiv gräns och riskerar a så uan sjukförsäkringsskydd. De har gjor a en mängd personer som aldrig idigare behöv socialjänsens insaser nu vingas söka socialbidrag. Socialbidragssyseme ska vara de yersa skyddsnäe, ine försörjning för hundrausenals personer som uförsäkras ur rygghesförsäkringarna. Vi vill åeruppräa ryggheen i sjukförsäkringen, radikal sänka avgiferna ill a-kassan och höja aken så a alla får en rygg försäkring mo inkomsborfall vid sjukdom och arbeslöshe. De behövs en översyn av socialjänslagen. De är snar 30 år sedan socialjänslagen skrevs. Målen och principerna i socialjänslagen är bra men den upplevs ha appa väldig mycke i kraf. De finns hel klar e be- Jobb är en parameer, men ine den enda som påverkar. hov a se över om lagen behöver anpassas efer förändrade krav och behov för a säkersälla solidarie och människovärde i samhälle. Valfrihe för vård Narkoikamissbrukarnas vård är ofa villkorad på e sä som vore oänkbar när de gäller all annan vård. Får man e åerfall skrivs man ofa u från sin behandling. De kan jämföras med a avbrya behandlingen för en person med äsörningar efer e åerfall. För a behandling av missbrukare skall bli effekiv krävs a den enskilde får sörre inflyande i vale av vårdform. Kunskaper om bra behandlingsmeoder kan användas som underlag för en naionell sandard. Genom a skräddarsy behandlingen efer missbrukarens egna behov och önskemål ökar möjligheerna ill snabb och lyckad rehabiliering. Höga rösklar Trösklarna ill behandling är ofa alldeles för höga. De är dags Viljan a dela Alla som kan och vill bör få möjlighe a dela i arbesliv och samhällsliv på någo sä, även om de ine kan a e vanlig arbee. Den vilja a dela som finns hos varje människa måse as ill vara. De behövs därför särskil söd och rikade insaser för dessa grupper isälle för dagens borgerliga poliik med ekonomisk besraffning och försämrade villkor för de mes usaa. 15 n Ylva Johansson (S) ycker a rösklarna är för höga idag a inse a narkoikamissbrukaren har e beroende isälle för a se missbrukaren som en kriminell som vill så uanför samhälle. Den som ine är eller känner sig delakig i samhälle befinner sig i en form av uanförskap. Graden av uanförskap kan variera och är ine heller permanen över id. Uanförskap kan bryas och även den som ine har e jobb kan vara mycke akiv i samhällslive. Jobb är en parameer men ine den enda som påverkar. A som den borgerliga regeringen sämpla alla som ine har e arbee eller är sjuk eller pensionerad som levande i e uanförskap är en ideologisk markering från de borgerliga snarare än en fakisk beskrivning av en verklighe.

9 /dokumen n Kenneh Johansson (C) vill sasa ännu mer på jobb och rehabiliering öka. Människor måse få fler chanser. Uanförskap är a ine känna sig behövd. Kenneh Johansson Cenerparie M änniskor har olika för u s ä n i ng ar och möjligheer. Cenerparies poliik vilar på en grundläggande illro ill a var och en, efer sina särskilda förusäningar, har möjlighe a skapa, a ansvar och vara delakig och därmed kunna växa som människa. 16 Verklig frihe i e samhälle förusäer rygghe, så a ine konsekvenserna av e missag blir förödande. Därför måse de finnas skyddsnä och en grundrygghe som gör a människor vågar försöka, också om de riskerar a misslyckas. En poliik för rävisa måse självfalle också innebära a den som ar ansvar men misslyckas får nya möjligheer a på ny a ansvar och växa som människa. försörjning behövs fler jobb och lägre rösklar in på arbesmarknaden. Därför inför vi nu olika yper av skaesubvenionerade jobb som nysarsjobb, nyfriskjobb och insegsjobb. Alla ska bemöas med respek Beroende är en ragedi Människor som får socialbidrag befinner sig ofa mycke lång från arbesmarknaden. Socialbidrage ryggar deras försörjning, men ofa är varakig socialbidragsberoende en ragedi. De flesa människor vill gärna försörja sig själva och samhälle behöver deras bidrag. För a hjälpa dem illbaka ill arbee och egen Alla ska bemöas med respek av hälso- och sjukvården. av hälso och sjukvården! Komplexieen kan vara sörre när de gäller personer beroende av narkoika men ingen som söker hjälp ska berakas som kriminell när man söker vård. Man ska snabb kunna få behandling om man vill bli fri från si missbruk. Vi har gjor mycke men de krävs mer. Minska uanförskap För oss är uanförskap a ine känna sig behövd i samhälle. Därför är de nära relaera ill a ine ha e jobb, känslan a ine kunna bidra ill samhälle. Uanförskape är en sor samhällsumaning där vi ännu ine har alla lösningar. Men med den minskning som har ske av uanförskape sedan makskife 2006 har vi agi vikiga seg på vägen. Dea är givevis e arbee som vi kommer a forsäa a prioriera och uveckla. Alla kan arbea I princip kan alla arbea efer var och ens förmåga. För exra usaa grupper som sår lång ifrån arbesmarknaden genomför regeringen nu en rad förslag i syfe a minska uanförskape: A personer som är föridspensionerade ges rehabiliering, ubildning och hjälp från arbesförmedlingen eller andra insaser som kan hjälpa dem illbaka i egen försörjning. Vi ska föra en poliik som leder ill a ännu fler kan gå från uanförskap ill arbee,.ex. genom a underläa för s.k. sociala föreag. Man ska snabb kunna få behandling om man vill bli fri från missbruk. Vi har avskaffa den auomaiska prövningen av sjuk och akiviesersäning (idigare föridspension) för a i möjligase mån undvika a människor hamnar i e passiv och långvarig uanförskap från arbesmarknaden. Vi har inför en rehabilieringsgarani där medicinsk rehabiliering säs in för a möjliggöra e åerinräde på arbesmarknaden. Ugå från behoven En bra socialpoliik måse a sin ugångspunk i a varje människa har möjlighe a uveckla sin förmåga. De behövs också e sark social skyddsnä när vi har behov av de. Välfärd måse ugå från de behov människan har, och ine från sysemes, organisaionens eller personalens behov som ofa vari falle. Välfärden ska vara solidarisk finansierad och ges efer behov. Respek måse också visas för a människor vill ha den sociala ryggheen illgodosedd på olika sä. Människors ege inflyande över välfärden behöver öka. 17 cenerparie: De egna inflyande över välfärden måse

10 /dokumen n Anders Andersson (KD) gör ingen skillnad på alkohol och narkoikaberoende är den enhe som ger främsa skydde mo social uslagning. Försörjningssöde fungerar bra liksom socialjänslagen. Arbee är lösningen på många problem med uanförskap. väl av a ha goda relaioner ill sina medmänniskor. Familjen är en naurlig gemenskap vars särskilda ändamål är omsorgen om barnen, och den binds samman av skyldigheer och räigheer. e rygg och värdig liv. Offenlig, ideell och priva verksamhe ska kompleera varandra. Försörjningssöde fungerar i sor bra. Nivån på söde ska ge Offenlig och priva Anders Andersson Krisdemokraerna E nlig den personalisiska människosynen Kr isdemok raer na har är gemenskap någo naurlig för människan. Människan ar ansvar för sig själv, för de sina och för sina livsvillkor. Hon bildar gemenskaper och sociala näverk och mår 18 Den sociala omsorgen ska ugå från människans behov av små, naurliga gemenskaper, främs familjen. Socialpoliiken ska södja när de briser och simulera de posiiva kraferna i dessa gemenskaper. Solidariesprincipen moiverar oss a a gemensam ansvar för alla människor, i synnerhe de usaa. Med subsidiariesprincipen som grund ska de offenliga södja de naurliga näverken. Men de offenliga är yers ansvarig för a alla ska kunna leva Ensamheen kan leda ill ökad usahe, sjukdomar och bro. en skälig levnadsnivå. De ekonomiska söde är ganska väl uforma. Men all handlar ine enbar om pengar. De finns usaa människor och grupper av människor som ibland skulle behöva anna söd. Ensamheen är e exempel på vår ids problem, e problem som kan leda ill ökad usahe, sjukdomar och bro. Socialjänslagen fungerar i sor som den är änk. Ingen diskriminering Vi gör ingen skillnad på den beroendesiuaion som en alkoholis respekive en narkoman befinner sig i. Båda ger allvarliga medicinska skador och skapar lika ofa problem för familj och omgivning. De är lika vikig a bekämpa både missbruken och a ge avgifning och behandling. Ingen diskriminering får förekomma enlig vår lagsifning. Förbude gäller alla grunder, även alla som ine har specifik räknas upp. Generell ser vi uanförskap som någo en person kan uppleva, man känner sig uanför en grupp som man vill illhöra. Poliisk använder vi begreppe uanförskap i huvudsak som e sammanfaande begrepp för den del av befolkningen som kan och vill arbea men som av olika skäl sår uanför arbesmarknaden. Lönebidragsansällningar Beroende skapar faigdom och uanförskap. Därför måse kommunerna erbjuda hjälp a brya beroende, a ge ak över huvude och hjälp och söd a finna en plas i gemenskaper och i samhälle. Arbee i någon form är de hiills kända bäsa säe och de är vikig a a ill vara varje persons förmåga, även om man har funkionsnedsäning. Krisdemokraerna föreslår inför hösens val a lönebidragen ska förbäras, rygghesansällningarna öka och den offenliga sekorn visa vägen för övriga arbesgivare genom a nyansälla personer med funkionsnedsäning. Offenlig, ideell och priva verksamhe ska kompleera varandra. Krisdemokraerna: Familjen håller ihop samhälle och 19

11 /dokumen RFHL:s ordförande Sonja Wallbom har läs de svar parierna ge på Oberoendes frågor. Hennes slusas är klar: De finns sora skillnader när de gäller socialpoliiken. De personer som är beroende av socialpoliiken skulle gynnas av en rödgrön regering, de sår svar på vi i och med svaren som angivis, säger Sonja Wallbom. En allmän reflekion är a Alliansens parier praar mycke mer om individer än om srukurer som skapar faigdom och uanförskap. De rödgröna praar om lösningar som är mer generella. Hos dem ser man på faigdom och uanförskap som srukurella problem och ine som enskilda individers misslyckande. De rödgröna praar också om a höja aken i ersäningarna och därmed livsurymme för människor som är beroende av de här sysemen. När man har så olika ingångar blir förslagen på lösningar väldig olika. Mer än arbeslöshe Sonja Wallbom anser också a alliansparierna begränsar uanförskapsfrågan ill a enbar handla om arbee: Uanförskap är så mycke mer. Och Alliansen undviker på någo sä a a iu med frågorna om vem som ansäller människor som ine är högpreserande. Var finns jobben för dem? Och de verkar också vara väldig nöjda Ersäningsnivåer som finns nu skapar faigdom och uanförskap. Sonja Wallbom. med de ersäningsnivåer som finns nu. De gör mig väldig bekymrad efersom de ersäningsnivåer som finns jus nu skapar faigdom och uanförskap. De ökar klyforna och vi får e all mindre social sammanhålle Sverige. The working poor Jag änker på den diskussion man för i Europa som handlar om he working poor, a människor arbear men kan ine försörja sig på sin lön. De blir effeken av a löneklyforna blir så sora. Då blir ju diskussionen om vars och ens ansvar ganska cynisk, för de är ju ine ansvarslösheen som gör a man hamnar i faigdom. Sonja Wallbom är också mycke kriisk ill förslagen om a man ska göra de laglig a kräva mopresaion för a personer i behov av försörjningssöd ska få de: I prakiken används de här syseme redan, a man vingar människor a uföra jänser, arbee, som man ine får lön för, som ine är pensionsgrundande. Människor hamnar i en gisslansiuaion där man uför nödvändig arbee ill en ersäning som ligger under faigdomssrecke. Några ljuspunker finns ros all menar Sonja Wallbom: Man är okunnig när man påsår a vi har färre missbrukare i Sverige. När de gäller missbruksfrågorna är de glädjande a näsan alla praar om behove av vårdgarani och a alla förespråkar mer mak å brukaren i vale av behandlingsalernaiv. Sen är ju synen på kriminaliseringen och narkoikapoliiken väldig olika och där är man okunnig när man påsår a vi har färre missbrukare i Sverige än i andra länder, för de har vi ine procenuell se. Familj eller flexicuriy? Någo som får Sonja Wallbom a höja på ögonbrynen är Krisdemokraernas svar: De låer konsekven de socialpoliiska frågorna hia svaren hos familjen och välgörenheen. De har vi erfarenhe av från Medelhavsländerna ill exempel, där barn, gamla och hjälpbehövande blir ulämnade ill en villig eller ovillig familj eller välgörenhe. En inressan diskussion som miljöparie för är den om flexjobb. De kommer från flexicuriyjobben i Danmark som innebär a de är lä för arbesgivare a göra sig av med personal, men personal har höga ersäningsnivåer från a-kassa vilke gör a de ine blir någon kaasrof a bli uan arbee under en kor period. De är en bra men också mycke dyr reform. De har visa sig a flexicuriysyseme ine fungerar för människor som ine klarar av a jobba full u. De hamnar i uanförskap i alla fall och då blir de samma diskussion som här: Hur mycke flexibilie ska de finnas och hur mycke securiy ska de finnas? 20 21

12 Krisläge för RFHL Uppsala n Specialisläkaren Lisi Markensen varnar: F-kassans meoder får paienerna a må ännu sämre Dråpslag mo RFHL Uppsala Föru sjukskrev läkare paiener. Numera heer de a läkare lämnar e medicinsk underlag för beslu om arbesförmåga ill Försäkringskassan. Hur ser samarbee idag u mellan försäkringskassa, läkare och paiener? Specialisläkaren Lisi Markensen har märk ydliga försämringar under de senase fem åren. Lisi Markensen är specialisläkare inom barn och ungdomspsykiari men har arbea med vuxna sedan Förr ifrågasae aldrig Försäkringskassan de sjukinyg eller LoH (Läkarinyg om hälsoillsånd) som jag skrev. Paiener blev ofas friska efer några års behandling även om de vari länge och svår sjuka. Lisi upplever också a hon idigare hade god konak med FK och de var vanlig a handläggaren ringde upp henne för a samråda i olika beslu. Sämre handläggning Paienerna kände sig rygga med a de fanns en koninuie med a ha enbar en handläggare som både erapeu och paien vid behov hade konak med, beräar Lisi. Under de senase fem åren har hon märk en avsevärd försämring med Försäkringskassans handläggning. Koninuieen har försvunni i och med a handläggare ideligen bys. Lisi Markensen De läkarinyg som hon numera lämnar in ill försäkringskassan diskvalificeras all ofare. Handläggarna som gör denna bedömning har ingen kännedom om paienen, hennes siuaion och hisoria och kan ine värdera de upplysningar jag lämnar om den psykologiska siuaionens allvar. Tyvärr gäller dea numera även förroendeläkarna. Brisande kompeens I flera annonser där försäkringskassan söker personal framgår de a enbar gymnasiekompeens krävs för a erhålla arbee hos försäkringskassan. Lisi ror a brisande kompeens kan vara en fakor ill försämringen: Viss, de finns okunskap som ill viss del beror på oillräcklig ubildning säger Lisi men de beror också på a en sor del av den idigare personalen nu är uby. Många lämnade Försäkringskassan efer alla omorganisaioner som ledde ill hel nya arbessä och en annan insällning ill både läkare och paiener. Tyvärr är de paienerna som får beala prise och Försäkringskassans nya sä a arbea gör a många paiener yvärr blir sämre isälle för a i sin egen ak illfriskna. Ifrågasäande En sor del av Lisis arbee har på senare id gå u på a försöka skapa hopp för paienerna i omsändigheer, som beror på handläggares okunskap om paienens sjukdom och slavisk följsamhe ill regeringens nya beslussöd, även hos kassans förroendeläkare. Lisi ar som exempel, umaningssyndrom. En all vanligare diagnos hos de paiener som Lisi arbear med. I den problemaiken finns ofa en kombinaion av sömnsörning, hög ambiionsnivå, plikrohe och ofa en överygelse om a arbespresaion är de som kunna ge dem räen a leva. Dea gör a varakig hälsa enbar kan uppnås om man kommer ill räa med sömnsörningen och lyckas förändra perspekive på sin rä a leva, beräar Lisi. De här paienerna är exrem moagliga för kriik och de drabbas av en krafig försämring vid ifrågasäande. När då försäkringskassan gång på gång ifrågasäer sjukskrivningen leder de ill försämring och sagnaion i erapiprocessen. Ania Duran Landsingspoliikerna i Uppsala har dragi in lönekosnaderna för RFHL Uppsala. Man anser ine a paienföreningar ska ha ansällda. Man ycker ine heller a RFHL ska bedriva erapeuisk verksamhe, vilke man menar a rådgivning och söd kan berakas som. Vi har räffa de ansvariga poliikerna och RFHL Uppsala. RFHL Uppsala bedriver sedan femon år en verksamhe för a hjälpa människor med beroende av sina ordinerade mediciner och problem med biverkningar. Man har också arbea för öka paieninflyande och med a organisera paiener inom psykiarin. Verksamheen har hiills sös av landsinge i Uppsala med årliga bidrag som har räck ill hyran och lönen för en ansälld som jobbar 65% av helid. Söke psykoerapeu Nu har landsingspoliikerna dragi in lönekosnaderna för föreningen efersom man anser a paienföreningar ine ska ha personer ansällda. Man anser också a paienföreningar ine ska bedriva erapeuisk verksamhe vilke man menar a RFHL Uppsala gör när man ger människor råd och söd. Samidig säger sig poliikerna vilja ha sarka föreningar. Landsingspoliikerna lade u föreningens erapeuiska verksamhe på anbud. Man söke en psykoerapeu som i föreagsform skulle arbea mo paiengruppen. A psykoerapi ine hjälper mo kemisk biologisk drive psykisk illamående spelade ingen roll. I anbude angav poliikerna a den verksamhe RFHL Uppsala få kronor för a bedriva Poliikerna menar a verksamheen ska uformas av volonärer. nu fick kosa kronor. När inge föreag nappade på anbude höjde poliikerna summan ill kronor. Inge föreag lämnade anbud nu heller. Då gav poliikerna uppdrage ill de egna beroendecenrume som skulle uföra uppgiferna för kronor. Ologisk agerande Nu har föreningen kronor i bidrag vilke räcker ill hyran. Poliikerna har dragi bor den del av föreningens bidrag som bekosade lönen för den ansällde. Poliikerna menar a den delen av verksamheen ska uföras av volonärer. A läkemedelsberoende och biverkningar från läkemedel är komplexa frågor som kräver sora kunskaper, och a volonärer kräver handledning, är saker man ine låsas om. Läs och förundras över ologisk och makfullkomlig agerande i rikes fjärde sörsa sad! Per Sernbeck 22 23

13 Krisläge för RFHL Uppsala Vi sasar sor på paienerna Ismail Kamil är folkparis och ordförande i Hälso och sjukvårdssyrelsen och sasar på a bli riksdagsman. Han är en av de ledande i processen a skära ner RFHL Uppsalas bidrag. Varför drar ni in en del av bidragen ill föreningen? Varför skär ni ner? Innan alliansen og maken i Uppsala så hade vi många konaker med RFHL i Uppsala och de gjorde a vi försod a vi behöver lägga sora resurser på den här paiengruppen lågdosberoende och de gör vi nu. Vi sasar fem gånger så mycke resurser på paiengruppen vad gäller rehabiliering och rådgivning, kalla de vad du vill som vi gör nu. Isälle för kronor ill RFHL sasar vi nu en miljon ill. Dialog med brukare De handlar allså ine om neddragningar uan om a vi sorsasar på paiengruppen lågdosberoende efersom vi ycker a de är så vikig a den får vård och behandling. Hur ser sorsasningen u? Nu ska beroendecenrum ansälla en person som RFHL-föreningen kan slussa paiener ill. Vi har verkligen ge order om a denna verksamhe ska ske i nära samarbee med RFHL i Uppsala. Vi har skrivi in i vårdavale a man ska ha en dialog med brukarorganisaioner och anhöriga. Vi vill ha sarka organisaioner som illvaraar paienernas inressen. Paienerna behöver mer uppmärksamhe och de ger vi dem genom a professionalisera verksamheen. Vi har försök a upphandla jänsen för 1, 5 miljoner men vi fick inga svar på våra anbudsförfrågningar. Då gav vi uppdrage ill den egna organisaionen och de kommer nog ine a sanna vid de. Verksamheen kommer nog a kunna kosa både vå och re miljoner och de är ine ens säker a de soppar där. Men om man är villig a sasa så mycke pengar på paiengruppen varför kan man då ine låa RFHL i Uppsala ha kvar sina bidrag samidig som man bygger u verksamheen inom vården? RFHL har gjor e umärk arbee mo gruppen i sin helhe men de ankommer ine på landsinge a se ill a RFHL ska kunna ha sin ansällda kvar. Vår primära uppgif är a se ill paienernas bäsa och de är därför vi försök a upphandla den erapeuiska delen av verksamheen. De är landsinges ansvar genemo paiengruppen a bedriva en vård enlig socialsyrelsens rekommendaioner, baserad på evidens och som dokumeneras. Vi måse ju vara vaksamma med skaebealarnas pengar också. sasar en miljon ill Ismail Kamil (FP) menar a verksamheen nu professionaliseras i paienernas inresse. Vad ycker paienerna? n I en debaarikel ger sju paiener sin bild av hur RFHL hjälp dem och vilken illro de har ill a sjukvården ska kunna hjälpa dem på samma sä. Här är delar av den: RFHL är en förening med orolig sor kunskap inom si område, kunskaper som yvärr många läkare ofa hel saknar. De gör behove av en sån här organisaion väldig sor. Läkare skriver u psykofarmaka, även beroendeframkallande, uan a informera ordenlig om biverkningar och risk för usäningssymom och beroende. Till en sådan läkare vänder man sig ine gärna för a sedan få råd och söd eller hjälp a slua. RFHL är väldig läa a komma i konak med och finns som högs e elefonsamal bor. Tanken på a slänga bor denna källa ill kunskap och söd, som har 15 år på nacken, känns som e oerhör slöseri. Erfarenheen inom dea arbee är någoning som är svår a läsa sig ill. A hamna i e läkemedelsberoende leder ofa ill uppgivenhe och förvivlan. Vem kan förså, förklara och ro mej? A då hia RFHL-verksamheen, som kunna skapa jus de förroende och därmed ge de vikiga hoppe, har ge många en möjlighe a a sig ur problemen. Nu har poliikerna beslua a ge Beroendekliniken pengar för a a över verksamheen. Vi har ine bra erfarenheer av dem. E uöka samarbee med RFHL vore bra för en grupp av läkemedelsberoende, men vi har inge förroende alls för a Beroendepsykiarin skall kunna ersäa RFHL-verksamheen. Var blir då valfriheen av och var kan de drabbade av biverkningar vända sig? Beri Karlsson, Cecilia, Elisabeh Johansson, Emma, Hanna, Ingrid Sundquis, Maria Södersröm

14 Krisläge för RFHL Uppsala Varför la RFHL ine e anbud? n Jonas Segersam (KD) ycker a de är en svaghe a vara beroende av bidrag från landsinge RFHL Uppsala skulle ha lämna e anbud. De säger krisdemokraen Jonas Segersam, landsingsråd i Uppsala. Är RFHL Uppsalas verksamhe bra eller dålig? Man ycker a de gjor bra ifrån sig. Sedan finns de saker som vari ifrågasaa när de gäller erapibien. T.ex. a man bara har en person ansälld som arbear med de hela. De blir ingen koninuie. Dessuom har man ifrågasa kompeensen och behörigheen hos den personal som arbea på RFHL. Sjukvårdens personal har sörre kompeens och behörighe, åminsone på pappre, än RFHLs personal. Sark parnerskap Men efersom de vari en så bra verksamhe har vi också vela ha e sark parnerskap mellan den nya verksamheen och RFHL. Sedan måse man ju också säga a RFHL i Uppsala har vari mycke framgångsrika i si lobbyarbee. Man har ju verkligen lyckas påala paiengruppens behov och de svarar vi på genom a göra den här sasningen. Nu drar ni ner på bidragen så a RFHL ine kan ha en person kvar ansälld. Samidig säger ni a ni vill ha sarka organisaioner. Är de ine mosägelsefull? Om RFHL Uppsala lag anbud på verksamheen hade man kanske kunna forsäa med verksamheen och ill och med uöka den men nu gjorde man ine de. Om man får sin finansiering från landsinge är ju landsinge arbesgivare. Ingen bra sis De är ovanlig a paienföreningar har personer ansällda. Som jag ser de är de en svaghe för en organisaion a vara så beroende av bidrag från landsinge som RFHL har vari. Jag sier också som ordförande i kulurnämnden och på kulurområde är de vikig för oss a ha sarka parners som hiar olika sä a finansiera sin verksamhe på. Man blir mer jämbördiga då. Jonas Segersam. Om en förening får hela sin finansiering från landsinge är ju landsinge i prakiken arbesgivare. De är ingen bra sis för någon. De bäsa är a ha sarka föreningar med många medlemmar. Har man många medlemmar och en sor verksamhe så är de ju en sarkare par för e landsing a samarbea med. Hur ska en lien förening som RFHL vars medlemmar ofa mår psykisk dålig och ofa lever på socialbidrag eller olika ersäningar från försäkringskassan kunna hia annan finansiering? Andra föreningar har ju slui sig samman i ill exempel HSO och på de vise få resurser ill a hålla människor ansällda. Och jag säller åerigen frågan: Varför la RFHL ine e anbud när vi hade de ue? När de nu läggs mer pengar på hela frågan. Som jag ser de var de en jäemöjlighe för RFHL i Uppsala. Föreagen ska gynnas Framiden är allså yers oviss för föreningen och för den paiengrupp som använ sig av den. De som hän visar hur usa en förening är när man får sin verksamhe finansierad av en ideologisk syrd verksamhe med en ydlig poliisk agenda. För nog finns de en ydlig agenda: Ismail Kamil och Jonas Segersam säger a de vill ha sarka föreningar men de vill ine ge illräcklig med resurser. Hur föreningarna då ska kunna bli sarka är en fråga som de ine anser sig behöva svara på. Men svare infinner sig av sig själv. Ismail Kamil och Jonas Segersam anser a föreningen RFHL Uppsala har haf alldeles för mycke i bidrag. Om föreningen RFHL Uppsala omvandla sig ill Föreage RFHL Uppsala hade man kunna få 1.5 miljoner för a bedriva i sor se samma verksamhe som man gör idag. Poliik uan bidrag? Föreningslive ska hållas kor och den fria föreagsamheen ska gynnas. Dessuom bedriver föreag ine kriik mo sina uppdragsgivare för då blir man av med uppdrage. Ismail Kamil och Jonas Segersam anser a föreningar ska gå run på medlemsavgifer och insamlade medel och a de ine ska ha några ansällda. Tänk om herrar Kamil och Segersam prakiserade mosvarande poliik på sina egna pariföreningar. A de ine skulle få bidrag från sa, landsing och kommun och ine ha råd a ha några ansällda. Skulle de vara sarka då? Kommenar Per Sernbeck 26 27

15 Krisläge för RFHL Uppsala Vi var blåögda och blev lurade n Saffan Uas på RFHL Uppsala menar a poliikerna faa beslu uan a lyssna på paienerna Saffan Uas på RFHL Uppsala är ledsen och besviken över agerande från poliikerna. Men än har han ine ge upp. Varför lämnade ine föreningen e anbud på upphandlingen som landsinge gjorde? Vi lämnade ine e anbud efersom vi ine hiade några psykoerapeuer med den kvalifikaion landsinge ansöke om efersom sådana ine finns. Vi lämnade e anbud på vår rådoch södgivande verksamhe men uan erapi efersom de ine är erapi vi uför och ine de paienerna behöver. Poliikerna valde a ine kommenera den. Och de är e mönser. Poliikerna har faa sina beslu uan a lyssna på oss och vår erfarenhe, uan a lyssna på paienerna, uan a lyssna på de andra paienföreningarna och uan a lyssna på vad veenskapen säger. Nu ska beroendepsykiarin a över uppdrage. Vad säger du om de? Vi fick uppdrage a bedriva en råd- och södgivande verksamhe för gruppen läkemedelsberoende Då hade landsinge en egen särskild verksamhe rikad mo paiengruppen. Ändå sasade poliikerna på dea efersom de visse a beroendekliniken ine skulle kunna nå alla de människor de gällde. Nu når beroendepsykiarin enlig egna uppgifer 10 personer med e ren läkemedelsberoende under e år, mosvarande siffra för oss är lång sörre. Saffan Uas. Man vill slippa en diskussion man ine är mogen för. Paiener är experer Ändå ror man från poliikerhåll a beroendekliniken ska kunna uföra uppdrage a nå den här paiengruppen. Jag ror a de kommer a bli svår. En majorie av de som konakar oss uppfaar ine a man har en beroendesjukdom uan a man har problem av läkemedel man få. Vad ror du ligger bakom agerande från poliikerna? Jag ve ine vad som ligger bakom. Okunskap är grundläggande. Men de finns också en ovilja a se paienerna som experer på si område. Paienerna ska vara glada amaörer som mes säger snälla saker i möe med sjukvården. De finns också en illvilja i de här som blandar sig in illsammans med okunskapen. Man vill ine lyssna. Man vill slippa en diskussion man ine är mogen för. Den diskussionen handlar om paienens underordnade sällning och räen ill informaion. Finns de skillnader mellan de poliiska blocken i frågan? Under hela processen har Hälso- och sjukvårdssyrelsen vari enig i alla beslu som den agi angående oss. Vänserparie säger: De är väl bra om vi är eniga och ine blandar in poliik i de här. Som om de här ine handlar om poliik. Som jag uppfaar de finns inga skillnader mellan blocken. Blev ingen uredning I maj 2008 när vi blev illsagda a vi ine fick bedriva sjukvård lovades vi från poliikerna a man skulle göra en uredning om behoven på de här område och a den skulle ligga ill grund för den forsaa bidragsgivningen. De gjorde a vi kände oss säkra efersom vi ju känner ill behoven. Men någon uredning gjordes ine. Vi var blåögda och blev grundlurade. 28 Vi lär oss a leva som krigare LVM-vården är en skam för Sverige som ror a den hjälper oss narkomaner, skriver jejerna på Rebecka, LVM i Sockholm. Kan någon precisera vad som är bra och nyig för en forsa drogfrihe i den lag som kallas LVM? För vad som sår i lagen är jus bara vad som sår. Vad som händer och sker bakom låsa dörrar finns ej skrive och de som ine finns skrive svar på vi finns ju ine. Nu pågår den högsa värmeböljan på flera år och vi får ine illgång ill a gå u på rasgården, ingen illgång ill promenader på grund av personalbris. Vi får sia inne i rökrumme och röka och där känns de som om vi sier i en basu. Fläksyseme fungerar ine och därför blir vår hälsa ine speciell mycke bäre. Tvångskasrering Vår hälsa som ska räddas blir blir beydlig sämre här inne. Blir du sjuk så är de ine förrän man näs inill ligger med sprucken blindarm, 40 graders feber, om ens då, som de blir prioriera a få åka ill akuen. Och är de verkligen laglig a vångskasrera människor innan man blir inlås? De är allså mer vikig a hålla oss inlåsa och näsan dödlig sjuka än a få den hjälp man man behöver. Man ska ine behöva jaa sig ill a få åka på sjukvårdsresor, andläkare eller vad de nu kan vara. Och dessuom bli missrodd och anklagad för a ljuga om sin smära. Vi måse få sörja Skicka hi hälsovårdsnämnden, för dea fungerar ine! Hur ska vi kunna leva e drogfri liv när vi behandlas som om vi ine finns? Vi finns och vi vill bli behandlade som alla andra normala individer. Alla har vi samma värde sägs de, men de sämmer ine rikig. För här inne är vi mindre värda. Vi mår alla fysisk dålig och här inne mår vi ännu värre. Tacka saen för de själar som har gå bor bakom dessa låsa dörrar. Kliener här inne förlorar nära vänner där ue men får ine åka på någon begravning. Och kliener som förlorar sina barn eller andra närsående får heller ine illgång ill begravning eller sjukhus. Vi måse få sörja, vi måse få a farväl. Vi måse få räen a dela i de produkiva samhälle som vem som hels, och ine bli åsidosaa, borglömda bakom skosäkra fönser där yvärr inga mänskliga räigheer finns. E bäre liv Vi blev lovade e bäre liv och a bli hjälpa u i samhälle med e bagage som är all anna än verklighe. Tacka saen för de själar som ine finns längre, som har gå bor bakom dessa låsa dörrar. Tyvärr, saen, finns de de som slåss för si liv och handlar för de som är rä, för de som vi kallar räen ill ege liv. Och de handlar ine om a försöra eller förgöra uan om vår rä a leva. I sälle har vi lär oss här inne a överleva som krigare, en dag i age. Så då kan vi sälla frågan: Är vi verkligen värda lika mycke som alla andra i era ögon? Med vänliga hälsningar: Tjejerna på Rebecka, LVM i Sockholm 29

16 Sömnproblem mös med anipsykoiska mediciner Fema och ökad risk för hjär-kärlsjukdomar hör ill biverkningarna I sjukvården förskriver man ofa unga anipsykoiska mediciner ill personer som har svår a sova. Man är ue efer dessa mediciners biverkningar som bland anna är röhe. Men ingen ve vilken effek anipsykoiska mediciner har på personer som ine har en psykossjukdom. Norrboens landsing är e av de landsing som sasar mins pengar på psykiarin ros a avsånd och befolkningsmängd gör a de egenligen borde vara värom. De råder sor bris på specialiser och de har förs diskussioner om landsinge kan garanera paienernas säkerhe. På vårdcenralen i Kalix jobbar disriksläkaren Sellan Båsman. Sellan har en rak och ärlig sil och är känd för a säa paienerna främs: Vi skriver u neurolepika, anipsykoiska mediciner, ill paiener med sömnproblem för a slippa skriva u beroendeskapande bensodiazepiner. Man saknar kompeens inom psykiarin, de finns ine så många specialiser 30 som de borde och resulae blir, när de är e så här sor ryck av många paiener, a man skriver u neurolepika för snabb, forsäer Sellan. 90% får vikuppgång Paiener som jag remiera ill psykiarin i Sunderbyn kommer illbaka efer bara någon dag dålig uredda. Längre illbaka låg paienerna inne upp ill e par veckor och blev ordenlig uredda så a man sällde en säker diagnos. Jag ser en påaglig förbäring hos de paiener som har psykoser men har man ine en psykos då skall man ine ha neurolepika. De innebär en ökad risk för hjär och kärlsjukdomar och sroke, beonar han med eferryck. I en debaarikel i idskrifen Allmänmedicin Norrboen från 2009 skriver Sellan Båsman: Nydebuerad diabees efer vikuppgång på kg efer in- De är e sor ryck av paiener, man skriver u neurolepika för snabb. säning av Zyprexa har dyk upp på min moagning. Vad värre är så har jag sisa iden sö på en paien uan psykossjukdom som uveckla ardiv dyskinesi, (ofrivlliga rörelser) och yerligare en ine fyllda 30 år med ualade parkinsonisiska symom och suspek ardiv dyskinesi. A Schizofrena paiener lever år korare än friska paiener är välkän. Själva sjukdomen ökar risken för hjärkärlsjukdom, men även diabees är överrepresenerad, i befolkningen i sor är ca 4 % drabbade men i bland schizofrena 15-18%. Sudier yder på a neurolepika bidrar ill problemaiken. Vikuppgång är en vanlig biverkan av aypiska neurolepika, endas 10 % undgår dea. Ine prova alernaiven De jag reagera på sisa iden är vad som behandlas hos yngre, säger Sellan Båsman. De verkar ine allid vara bipolära sjukdomar uan sömnsörning, resula av missbruk, dåliga ruiner i live avseende akivieer och dygnsrym. De flesa med bipolär sjukdom har få diagnosen via skaningskalor. I många fall vid depressiva besvär så förefaller de som om man ine prova sedvanliga anidepressiva full u. Ingen sudie Psykiarin i Norrboen skriver u väldig lie bensodiazepiner. De är lä a neka paiener de, säger Sellan. Men när de gäller neurolepika så har jag grundlig sök efer sudier om vad som händer när en frisk människa använder den ypen av medicin. Jag har ine funni någon sudie och de finns ingen som ve vad som händer. Tomas Häggsröm Vanliga neurolepika n Typiska neurolepika: Trilafon. Nozinan, Haldol n Aypiska neurolepika: Klozapin, Zyprexa, Risperdal, Belivon, Seroquel Förskrivning uan underlag n 1997 presenerade Saens beredning för medicinsk uvärdering sin rappor Behandling med neurolepika Slusasen av denna var a neurolepikabehandling ska användas på paiener med svåra psykoiska illsånd. n Man skriver vidare: De finns ine heller veenskaplig söd för neurolepikabehandling vid sömnsörning, ånges, depression, delirium remens och heroinavgifning, efersom de marginella fördelarna uppvägs av beydande biverkningar vid behandlingen. n De konsaerades i rapporen a de då skedde en beydande förskrivning av neurolepika på indikaioner som saknar veenskaplig underlag om fördelar för paienen. Endas 45% av förskrivningen gick ill paiener med psykoser. 31

17 Oberoende granskar Fas 3 Vi är ine dumma i huvude, Reinfeld! n Alexandra Demon, 48, skulle föredra e rikig jobb framför Fas 3 Alexandra Demon sas upp från sin imansällning i barnomsorgen i Göeborg. När hon blev uförsäkrad ville arbesförmedlingen a hon skulle arbea på samma barnsuga hon idigare arbea på mo lön. Nu är hon i Fas 3 och är beroende av socialbidrag för a klara sig. Alexandra känner sig förnedrad och är fly förbannad. Alexandra Demon, 48, är ubildad barnsköare och har haf sporadiska jobb inom barnomsorgen i Göeborg: Sisa jobbe jag hade var en imansällning i Göeborgs kommun. Jag jobbade i område Backa och de fanns jobb varje dag i princip men jag fick inga fasa ansällningar. På hösen 2008 lade Göeborg ner hela sin bemanningsenhe. De imansällda blev arbeslösa. Alexandra söke jobb men fick inga. Efer 450 ersäningsdagar blev hon uförsäkrad: När mina sämplingsdagar gå u gick jag ill arbesförmedlingen. De erbjöd mig en Fas 3- placering på e av de dagis jag idigare arbea på. Jag vägrade. Fas 3 går ju u på a man ine ska ha en specifik arbesuppgif och ine a över någon arbesuppgif som någon annan ska uföra. På papperena på arbesförmedlingen sod de a man söke specifik barnsköare, diskare, ec. De hoade med a skriva u mig från arbesförmedlingen. Då hänvisade jag ill regelverke. Då svarade min arbesförmedlare, ordagran: Ingen vill ha dig på e sälle om du bara gör de som sår i reglerna och då är vi vungna a avskriva dig från Fas 3. Arbea helid och söka jobb Fas 3 i Jobb- och uvecklingsgaranin innebär a man får samma ersäning som a-kassa fas de kallas akiviessöd och ubealas av Försäkringskassan. Fas 3-faka n De korreka namne på Fas 3 är Jobb- och akiviesgaranins redje fas. Fas 3 hamnar en arbeslös person i efer 300 ersäningsdagar. n Anordnaren som ar emo Fas 3 placeringar får 225 kronor om dagen i handledarsöd. n Sysselsäningen ska mosvara den id som den arbessökande sår ill arbesmarknadens förfogande på. Den som söker arbee på helid ska ha sysselsäning på helid. n I augusi 2010 var personer inne i Fas 3. Källa: Arbesförmedlingen Fas 3 är pensionsgrundande men man kommer ine in i a-kassesyseme igen. Blir man avskriven från Fas 3 har man ine rä ill socialbidrag. Alexandra Demon. Fas 3 innebär hundraprocenig arbee, beräar Alexandra. Man ska följa scheman så i princip kan man jobba näer, helger, ob- id. Ändå ska man ha samma ersäning som a-kassan. Ringde facke Jag ringde facke för a jag ycke de var orimlig men jag fick inge svar. De visse ingening. Jag blev kopplad hi och di. De lovade a ringa mig men ingen ringde. SKTF hade ingen aning. Hur ska en person kunna sköa sina barn, si hem och samidig söka jobb efer arbee? Hur ska de funka? Man kan ine arbea helid och söka jobb samidig. Kräver sin rä Alexandra är en person som kräver sin rä. Hon har ring och skrivi ill olika insanser i samhälle. I våras gjorde Akuell e inslag med Alexandra om Fas 3. De ville inervjua före dea arbesmarknadsminisern Sven Liorin men fick isälle praa med hans sassekreerare: De sår ydlig och klar i uredningen a de ska jobba 80% och ine hundra procen, sa Liorins sekreerare när Akuells reporer frågade honom om hur vi skulle hinna söka jobb. De är bara de a de ine sår någonsans. Och när journalisen ringde illbaka var de en manlig informaör på arbesmarknadsdeparemene som sa: Jäebra a ni påpekade de. De har vi missa och de ska vi ändra på. Forfarande sår de ingening om 80% arbesid för Fas 3:orna. Fas 3 på RFHL Jus nu är Alexandra Fas 3-placerad på RFHL Göeborg. Jag var nära a få e sammanbro i och med all bråk med arbesförmedlingen. Jag leade reda på olika föreningar som jag ville vara på, men jag fick ine vara där. Jag skulle vara på arbesplaser som de hade på sin lisa men ill slu gick de med på de här. Jag är nöjd med placeringen på RFHL. De följer reglerna. De vingar mig ine a göra någon annans uppgif. Tvingas ill socialbidrag Jag jänade 113 kronor i immen som imansälld och kunde klara mig på de. Idag är jag socialbidragsberoende efersom jag vingas kompleera min fas re-inkoms posiiv änkande Regeringen Reinfeld försöker bekämpa arbeslöshe med Fas 3, coacher och kurser i posiiv änkande

18 Oberoende granskar Fas 3 med socialbidrag. Försår du hur de känns för en person a jäna 113 kronor, som ju ine är mycke, och sedan vingas jobba på samma jobb för ännu lägre ersäning. De är så förnedrande, jag känner mig förnedrad av arbesförmedlingen och samhälle. Vi som är arbeslösa är ine laa, vi är ine dumma i huvude men nu ska Reinfeld se ill a de kommer nya coacher, nya prakikplaser och nya kurser i posiiv änkande för oss arbeslösa. De hjälper ine a änka posiiv. Jag har gå hur många kurser som hels för a lära känna mig själv och änka posiiv. Jag har gå kurser där jag få lära mig a man ska väa håre och borsa änderna dagen när man ska gå på en ansällningsinervju. Jag bara gick därifrån. Jag behöver ine mer nu. Alla dessa kurser är så innehållslösa. En rikig ubildning, kanske ill förskollärare, så a jag verkligen skulle få chansen ill e arbee kommer de aldrig a ge mig. Fas 3 skapar arbeslöshe Jag försår ine, säger Alexandra. Kommunerna är ju Sveriges sörsa arbesgivare. När de ar emo Fas 3 faar jag ine hur de kan skapa jobb. Jobben försvinner ju då. Jag bad arbesförmedlingen förklara för mig som om jag vore fem år hur Fas 3 kan skapa jobb men de har forfarande ine lyckas förklara för mig. Jag har skinn på näsan. Jag bråkar för a få rä. En av mina arbesförmedlare sa: Du kan ine srida mo saen, Alexandra, du kommer bara a förlora! Men jag måse kämpa, jag kan ine bara lägga mig pla. Per Sernbeck E slavkonrak? n Lars-Göran Karlsson, 57, ycker a Fas 3-illvaron påminner om 1800-ale: Många blir väldig unyjade varken eller Lars-Göran Karlsson är varken ansälld eller arbeslös. Fas-3-illvaron får honom a känna sig emellan alling. LG gick från sara egebidrag ill Fas 3. Han blev uan ersäning i nio veckor på grund av e missa elefonsamal. Nu lever han på sin sambo. Lars-Göran Karlsson, 57, hamnade i fas re i juni Dessförinnan hade han sara egebidrag i e halvår. Han ville sara en firma som sysslade med rehabiliering. Tänka kunder var försäkringskassan, kommuner och landsing. Regeringen hade dock beslua a man ine fick offenliga upphandlingar om man ine haf dokumenerade uppdrag under de senase fyra åren. Lever på sin fru Jag fick sara ege-bidrag och sara ege-ubildningar av saen men saens egna besämmelser gjorde a jag ine fick igång mi föreag. Efersom jag vari arbeslös sedan 2005 slog Fas 3 igång direk. Efer a ha vari rejäl på g hamnade jag allra längs ner i syseme. Fas 3 ska ge a-kassa men efersom de sänke a-kassenormen från kronor i månaden ill och efersom de Jag är ine ansälld, ine arbeslös. Jag har inga fackliga räigheer. sänke a-kassan ill 65 % på är de orolig dåliga ekonomiska villkor. När beslue om Fas 3 ogs i riksdagen sade Liorin a ingen i fas re skulle få mindre än kr/månaden i ersäning. De är bara skisnack. När jag får u som mes får jag u kronor i månaden. De vanligase är a jag får u Min fru får skjua ill pengar. De som är ensamsående klarar sig ine, de har ine en chans. Uan min sambo ve jag ine hur jag skulle klara mig med dagens levnadsomkosnader i Sockholm. Blev avsängd Lars-Göran Karlsson blev under en nioveckorsperiod avsängd från arbesförmedlingen De kallade ill e infomöe för alla som skulle in i Fas 3. Vi var 18 sycken då och kallades ill möe med vår Fas 3-handläggare. Från och med nu är de jag som är er handläggare och jag kommer a kalla var och en av er ill möe sa han. Jag hade en inbokad id med min gamla handläggare som då enlig fas re-handläggarens uppgifer ine skulle vara akuella. I slue av juli blev jag kalllad ill möe på arbesförmedlingen där de sa a de beslua a sänga av mig från arbesförmedlingen i nio veckor med anledning av a jag ine ring min gamla handläggare. Jag hade fixa inyg a jag vari på inervju, alla jobb jag sök och mina konaker med arbesplaser men beslue sod fas. De hade ine gjor fel, de fanns ine urymme för missförsånd, beslue sod fas. Jag sa a syfe måse väl ända vara a man söker jobb och de har jag ju gjor. Ja, blev svare men du ringde ine och vår beslu sår fas. 0 kronor i ersäning i 9 veckor. Jag för

19 Oberoende granskar Fas 3 söke få mina Fas 3-kamraer a inyga a handläggaren hade sag de han hade gjor, men de vågade ine säga någo. Ine ansälld, ine arbeslös Lars-Göran Karlsson har reagera mo villkoren som råder inom Fas 3: Man är emellan alling. Jag är ine ansälld, ine arbeslös. Jag har inga fackliga räigheer. Man är illbaks ill 1800-ale, de är bara a buga och bocka och a emo. Är man helidsarbeslös ska man vara på jobbe på helid. En halv dag kan man få ledig för a söka jobb, en del får knapp de. Efersom de behövs som arbeskraf. Jag känner Fas 3:are som jobbar på café 40 immar i veckan. Finns ingen möjlighe a söka jobb på de villkoren. Många blir väldig unyjade Många kallar fas re för slavkonrak. Befäser uanförskap Vi kallades ill infomöe om fas re. Där var represenaner från en camping som sa a de var i princip villiga a a emo alla fas re personer. Campingen var på konkursens rand och de var väldig förfalle. Fas re var e sä för campingen a rädda ekonomin. De og 14 sycken Livsfrågor kommer upp: Ska jag gå så här hela live? och för ersäningen kunde den här föreningen ansälla en handledare. De är big businnes. 14 sycken Fas 3: are för en förening innebär inkomser på cirka kronor per år. Hur många vill beala lön för oss när man får pengar? De blir ju en kosnad isälle för en inkoms. Och därmed blir de ju lä a man cemenerar uanförskape för oss. Efersom man ine praar om de blir de ju heller ingen diskussion i ämne. Någo anna Lars- Göran reagera över är a de ine finns någon borre gräns för Fas 3-placeringar: De förlängs med vå år i age. Jag kan vara i Fas 3 ill min pension. Till och med arbesförmedlingen säger a de är kör för oss som är över 55. Redovisa söka jobb bara, säger de. Gemensam policy Lars-Göran Karlsson ycker de är vikig a de som ar emo Fas 3 är medvena om vad man gör. Hels skulle han se e gemensam policydokumen för hela föreningslive: Jag ycker a man kan a emo fas re-placeringar även fas man är kriisk ill de från e poliisk perspekiv och de ycker jag a man ska vara. Men så länge de finns måse man ha en levande diskussion kring frågan. Vad vill vi med Fas 3? Vilka är minimikraven för a a emo? Man har e ansvar som arbesgivare. A den som är Fas 3-placerad behandlas som andra ansällda även fas han eller hon ine är ansälld. Annars finns risk a uanförskape försärks. Man måse söa personen i siuaionen. Livsfrågor kommer upp: Ska jag gå så här resen av mi liv, massa sån kommer upp, och då kan man bli deppad. Då är de vikig a få söd. kriisk Rolf Karlsson är kriisk ill Fas 3 och önskar a föreningen hade haf ekonomi a ansälla i sälle. Förerädare för LO ser Fas 3 som e insrumen för lönepress. Oscar Ernero arbear på LO:s arbesmarknadsavdelning. Han skräder ine orden: Fas 3 i dess nuvarande form måse skroas, säger Oscar. Människor måse in i en verksamhe som är kvaliessäkrad och med ersäningar som ligger på rimliga nivåer. Fas 3 ar bor rikiga jobb med rikiga ersäningar, De använder Fas 3 med reservaion Rolf Karlsson är ordförande i RFHL Gävleborg. Jus nu har föreningen re Fas 3-placeringar. Jag är mycke kriisk ill Fas 3. Egenligen skulle jag ju vilja ansälla de här människorna men vi som förening har ine den ekonomin. Och på den andra sidan finns a de här människorna kommer ändå a placeras u på sällen där de kanske ine vill vara. Får välja själva Människorna som är hos oss har få välja själva och de är bäre än de andra alernaive. En annan synvinkel som arbesförmedlingen sag ill oss är ju a pengarna man får för Fas 3 placeringar kan göra a någon kan bli ansälld i föreningen Så poliisk och ideologisk är de e klar nej ill Fas 3. Prakisk för människor så måse vi sälla upp. De som kommi hi ycker a de är kul och bra a vara här och så hade de kanske ine vari om de vingas vara någon annansans. Jag känner ill a de finns Fas 3-placeringar på vänserparie, hos socialdemokraerna, LO. Människor som är arbeslösa ser ill a placera sig där de vill och de ycker jag är posiiv. LO: Fas 3 måse skroas! och dumpar löner och villkor på arbesmarknaden. Sörre sammanhang Han menar a Fas 3 måse ses i e sörre sammanhang: Vi har en ioprocenig arbeslöshe. Hundrausenals människor har gå ur a-kassan. Ersäningsnivåerna har sänks så a de ine går a överleva på a- kassan idag. Blir du arbeslös erbjuds du ingen rikig ubildning uan ska bara in i garanierna. De n RFHL skulle hellre ansälla är konsruerade så a du måse a försa bäsa jobb oavse villkor. De här leder ill en lönepress nedå och en dålig fungerande arbesmarknad. Exra illa i Fas 3 Oscar Ernero menar a de sora probleme är a arbesförmedlingen har få e giganisk kvaniaiv mål isälle för e kvaliaiv: Arbesförmedlingen har dragi ner ubildningsinsaserna enorm mycke och sasar isälle på coachning, machning och cv-skrivande. Man har i uppdrag a få u så många arbessökande som möjlig i prakik vilke leder ill icke kvaliessäkrade prakikplaser och exra illa är de i Fas 3. Isälle borde man sasa mer på individuella lösningar där vissa kanske behöver coachning och machning medan andra behöver rikiga yrkesubildningar för a kunna komma in på arbesmarknaden

20 Oberoende granskar Fas 3 Underhållsbehandling Regeringen: Fas 3 är ingen jag är insälld ansällning på Meadone, forsäer Mikael. Jag hoppas de ger mig jämn och sabil plaform a så på så a jag kan bygga upp I underhållsbehandling eller LAB, mi liv igen. Många av förusäningarna De finns, ine förklarar i förordningen han, jag söka för opiaberoende jobb ros a används de ska Meadon, ar- Läkemedelsassiserad behandling Måren Wennberg är sabschef lingens uppgif a dels följa dessa ningsdagar. Sic!) på arbesmarknadslingens deparemene. Han har föreskrifer och dels a säkersälla a delagarna i fas re erbjuds Varför är Fas 3 varken pensions- eller a-kassegrundandepis har reglera egen vilka bosad, arbesider bra konak som med gäller när doer, en person hunden delar och en i Fas kom- 3. min bea Subuex helid och i Suboxone. Fas 3? Meadone som Regeringen används är anser flyande a mea- de är av De som är AF:s har uppgif byggfirma. a säkersälla sörsa donmixur. vik Subuex a arbeslösa och Suboxone söker svara på Oberoendes frågor en sysselsäning som är anpassad om Fas 3. efer deras behov. Regeringen kan Akiviessöd, vilke majorieen av delagarna i fas re uppviduell anpassade. Syfe ska hela ska även ske naloxon. a sysselsäningsplaser Jag hade aldrig klara a är jobba indi- jobb. innehåller Tid för buprenorfin, ege arbessökande Suboxone därför ine ha någon kaegorisk så länge som jag ändå gjorde, säger inom ramen för Fas 3, Vad anser regeringen om a åsik i denna fråga. bär, är pensionsgrundande. Dea Mikael, iden vara om de a ine öka vari delagarens för a dvs. I id underhållsbehandling å ege arbessökande används ska människor blivi sparkade är också anledningen ill a Fas de möjligheer var en kompis a övergå jag jobbade ill jobb. för. illsammans allid flyande med meadon sysselsäningen ill skillnad från sina jobb och sedan är Är ine en ansällning 3 ine är a-kassegrundande. Fas från summera.ex. en smärmoagning ill hela delagarens där Min långsikiga plan är a ableer används. Läkemedel som välkomna illbaka e år senare på sin gamla arbesplas? de 750 ersäningsdagar innan serna e arbesmarknadspoliisk- ill Sundsvall. En diskussion Där finns kring många enskilda av En delagare ska således ine vara Från dag e i arbeslöshe ar 3 är, liksom de vå inledande fa- om Diskuera sådär en med re-fyra AFår flyar jag arbesubud inom programme. Subuex krossas ofa ill pulver, ros a de ska smäla långsam under Arbesförmedlingens verksamhe ska uformas så a den som mins ca 35 månader, el- ine en ansällning. visserligen finns ine möjlighe en sad jag a älskar, få e men hömadevården varje vecka försöker uan förhindra a få läckage id ill man når Fas 3. Dea mosvarar program med akiviessöd och mina fall bör rikiga as vänner. direk med Sockholm AF. De är på ungan. sin sysselsäningsplas Dea sker då man i 40 beroen- im- ine bidrar ill a arbesillfällen ler knapp re år. Exemple ovan Varför ska människor i Fas 3 den gre är akiviessöd fylld av så många för obekväm negaiva a av söka läkemedel. jobb. Hur mycke id som rängs undan, såvida de ine kan förfaller därför som märklig. följa ordinarie scheman,.ex. associaioner arbesid. som hela iden gör ska Underhållsbehandling ägnas å arbessökande upplevs ska av anses arbesmarknadspoliisk (I Arbesförmedlingens fakablad jobba na uan a få ersäning för obekväm arbesid? sad a som personer missbruke i Fas 3 skia förusäs ner. förmedlaren. behövs dokumenaion om miss- sig Varför påminda. har regeringen Sundsvall är beslua ine en besämmas många som i onödig dialog svår med a arbes- få. De moivera. De är Arbesförmed- om Fas 3 anger man 450 ersä- Janne Wallin bruk, uredning från socialjäns och bosad för a nämna några krav. De är långa väneider och de regelsysem som omgärdar all underhållsbehandling upplevs av de flesa paiener som godycklig och oklar. De råder också sora skillnader mellan olika moagningar hur socialsyrelsens föreskrifer ska olkas. De finns också en sor opinionsbildning i Sverige mo underhållsbehandling där moralargumenen är förhärskande. I Sverige idag är 3395 personer i underhållsbehandling har Meadon, och 1768 har Subuex/ Suboxone (enl Socialsyrelsen). Subuex ersäs i all högre grad av Suboxone som enlig många paiener ger beydlig fler biverkningar. Janne Dahlman är död Janne Dahlman har avlidi efer flera års sjukdom. Alla gamla RFHL:are kände Janne, efersom hans medlemskap i förbunde är lika gammal som RFHL själv. Jag var RFHLs försa ama narkoman som Janne brukade säga. Och de var han. Förbunde bildades av personer som själva ine hade en bakgrund av beroende och möe och de var där han blev kvar. Janne sluade knarka och blev journalis. Han arbeade både inom dagspress, radio och informaions- världen, men förblev RFHL och klienrörelsen rogen. Han var i många år medlem i förbundssyrelsen och under perioder också i syrelsen för arbeade han med förerädare för de övriga R-förbunden och skapade Pockeidningen som var en av den idens sarkase röser för en human och rävis socialpoliik. Pockeidningen vann ex Sora Journalisprise med sina insiksfulla och verklighesbaserade reporage. Under de senase åren kunde missbruk, men som upprördes Sockholmsavdelningen. De Janne ine längre vara den akivis av den narkoikapoliik som fördes i mien av 60-ale. Ganska snar insåg man a de saknades kunskaper från dem som var direk berörda. Frank Hirschfeld, som då var ordförande, läse en insändare som drev honom var engagemange och viljan a medverka ill en bäre narkoikapoliik. Janne var en människa som var rogen sina ideal och han var också en rofas vän som hade många vänner i förbunde. han gärna hade vela vara. Hans sjukdom hindrade honom och han försvann allmer från de rika sociala liv han idigare för. Men alla vi som kän och arbea illsammans med Janne har kvar minne av en underecknad Jan Dahlman Föruom si engagemang vikig rös i brukarrörelsen. som beskrev de vi idag kallar brukarperspekive av a vara narkoman. De var så Janne bjöds in ill si försa RFHL- i RFHL arbeade han under många år i redakionskommién för Pockeidningen R. Som represenan för RFHL sam- Så ack, Janne! Du var en god kamra på färden. Sonja Wallbom Gå med i RFHL! 2/2009 oberoende 38 39