sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

Transkript

1 n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen & beroende PETER vägrades medicin I NIO MÅNADER så blir vården sämre & dyrare 1

2 INNEHÅLL 4/2010 Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Ukommer med fyra nummer per år. ISSN-NUMMER OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgaan Sockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgaan 8 PG: Dokumen: 3 Ledare 4 Noera Vårdval Sockholm I redakionen Per Sernbeck Sonja Wallbom Janne Wallin layou Raser Media Ansvarig ugivare Sonja Wallbom MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få grais prenumeraion på Oberoende. Ring, posa, faxa eller mejla in din ansökan ill adressen angiven ovan. Observera a endas privapersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Föreag och organisaioner som vill södja RFHL bealar för e södmedlemskap valfri belopp över 100 kronor. Endas prenumeraion på Oberoende kosar 145 kr/år för privapersoner, organisaioner och föreag. 13 Så blev Janne boendesödjarnas vinleveranör 18 En kokerskas beräelse 22 Oberoende ar pulsen på nya FRIO 27 I Finland behandlas narkomaner med människovärde 30 Insän 31 Nya behandlingar för Hepai C 32 Peer vägrades medicin i 9 månader 35 I faigdomens spår i Köpenhamn 37 Eferklok 40 Här finns RFHL 2 oberoende 4/2010

3 /ledaren Sonja Wallbom, ordförande i RFHL LEDAREN By perspekiv på missbruksvården! Gerhard Larsson har redan i några ariklar släpp en del av sina förslag i den eferlängade missbruksuredningen. Så här lång är de en besvikelse. RFHL uppvakade Gerhard Larsson när missbruksuredningen illsaes för vå år sedan. Några av våra krav var: Avkriminalisera de egna bruke, inför en vårdgarani för personer med beroendeproblem, inför en vårdpeng inom beroendevården, by perspekiv i lagsifningen: Inför vingande krav mo kommuner och landsing a ge en varierad och kvaliaiv god vård, gör en övergripande uvärdering av LVM/LVU-lagen när de gäller id, innehåll och resula, uveckla möjligheerna ill vård uom ansal för personer med missbruksproblem inom kriminalvården, uöka arbesgivares rehabilieringsansvar för ansällda med beroendeproblem, gör behandling för missbruk ill en diagnos som beräigar ill sjukskrivning. Kor sag: By perspekiv på missbruksvården! Rika kraven mo samhälle i sälle för a moralisera över enskilda missbrukare! Missbruksuredningens direkiv ingav viss hopp. Uredarens manda var a se över lagsifning och insaser i e bre perspekiv. Förslagen skulle enlig den ursprungliga planen kommi under denna hös, men uredningsiden har förlängs ill månadsskife mars-april näsa år. Gerhard Larsson har dock redan i några ariklar släpp en del av sina förslag. Så här lång är de en besvikelse. Mycke väsen för lie ull, sa bonden som klippe grisen är en sammanfaning som känns adekva. Ännu en gång föreslås sasningar på idig uppäck, på kompeens och kunskap hos personal. Igen åerkommer den mycke gamla men illa genomförda idén om bäre samordning mellan sjukvård och socialjäns. Man praar om en rässäker vångsvård och pekar på a behandlingsinnehålle i vångsvården måse särkas. 4/2010 oberoende Gerhard Larsson säger också a han vill ågärda den ojämlika fördelningen av missbruksvård över lande med ydligare lagsifning och e anna sä a bära kosnader för mindre kommuner. De låer som skåpma och är skåpma. En välubildad personal inom LVM-vården är försås bra, men förändrar ine de fakum a personer mo sin vilja blir inlåsa och a ingen lagex i världen kan garanera e bra vårdinnehåll. Till exempel. På plussidan finns förslag både om a öka medicinbehandlingen av missbrukare och a införa hårdare krav för dem som vill öppna behandlingshem. De är bra. Ansvarig miniser, Maria Larsson, skrev i en debaarikel nyligen a I en europeisk jämförelse har vi en jämförelsevis god siuaion när de gäller narkoikamissbruke och menade också a vi lyckas väl med vår narkoikapoliik. Hon har fel i sak. Sverige ligger på EU-genomsnie både vad de gäller anale missbrukare och anale personer som drabbas av narkoikarelaerad dödlighe. Vi har också en sigande kurva när de gäller anale missbrukare. Gerhard Larsson nämner siffran 15% under de senase io åren. Frågan är vad uredningen kan änkas få gehör för när förslagen ska genomföras av en regering som sier nöjd. Beyder de a förslagen ska sammanfalla med regeringens idé om forsaa förebyggande ågärder och polisiära insaser? Gerhard Larsson sår inför vale a föreslå de möjliga eller de önskvärda. Vi hoppas a den förlängda uredningsiden ska resulera i beydlig fler förslag med inrikning på räsäkerhe och god vård än de som preseneras hiills. Vågar du de, Gerhard Larsson? 3

4 Knarkar man får man räkna med lie aids Moderaerna är de enda pari som forfarande uppvisar e hårdnacka mosånd mo a införa sprubyen. Argumene är de gamla vanliga: Man ger dubbla signaler om man med ena handen förbjuder knark och med den andra ger redskap ill a injicera knarke. Moderaernas enkla signal är glasklar: Knarkar man får man räkna med lie aids och gulso. Den linjen har man kör i Sockholms läns landsing där moderaerna som enda pari in i de längsa skö på beslue om sprubye där. Denna process har man nu forsa med i Sockholms kommun där moderaerna, åerigen som enda pari, väljer a säa skjua upp beslue i frågan genom a lämna den på remiss ill sadsdelarna. Allra längs, eller ska vi säga lägs, sjunker dock de förra landsingsråde i Sockholm, moderaen Chriser G Wennerholm, ine bara ordförande i Naionella Hiv-råde uan också ordförande i gayföreningen Öppna Moderaer. Under hans id som ansvarig för landsinge smiades över 100 personer genom inravenös missbruk av hiv i Sockholm uan a han rörde e finger. Sina fingrar har han dock rör denna hös då han i Göeborgsposen skrev en dubiös arikel om a sprubyen ine bör införas efersom de ine har en bevisad effek mo smispridning och naurligvis den sedvanliga visan om de dubbla signalerna. Hur öppen är han? Moderaerna kallar sig de nya moderaerna. I synen på missbrukare är man påfallande gammalmodiga. Per Sernbeck Resande medlemmar sökes Rolf Karlsson från RFHL Gävleborg är resande. När han börja fråga run bland RFHLs medlemmar visar de sig a RFHL har många personer ur resandefolke organiserade hos sig. Vi söker nu konak med flera medlemmar och andra inresserade för a evenuell bilda föreningen Oberoende Resande. Tanken är a föreningen ska samla resande som drabbas av missbruk, kriminalie och uanförskap för a illsammans, Rolf Karlsson och med den gemensamma kuluren som grund, hia vägar u ur siuaionen. Inresserad? Konaka Rolf Karlsson, rolf.karlsson@rfhl. se, Åres narkoikahundar usedda Vi kan ine undanhålla våra läsare den glada nyheen a labradoren Charlie har blivi åres narkoikasökhund. I moiveringen ill prise sår de: Med en ourölig iver a allid vilja göra si allra bäsa, ar 8-årige Charlie sig an uppgifen a avslöja narkoikasmuggling. Oavse hur uff arbesmiljön är sker de med sor effekivie och uan a noggrannheen i sökande efersäs. Ja, änk om fler var som Charlie, då skulle vi ine någo narkoikamissbruk i Sverige!!!!???? En annan som borde vinna pris som åres narkoikahund är Bearice Ask som lik en errier försöke gläfsa igång en heskampanj i valrörelsen där hon hävdade a opposiionen ville legalisera Bearice Fido Ask knark. Nu og ingen de köbene så Ask fick dra sig illbaks i frågan med svansen mellan benen. En annan kandida ill ieln är Tomas Karo Bodsröm urinprovsförespråkaren Tomas Bodsröm som ine ville lämna urinprov och fick göra en pudel i medierna angående dea. 4 oberoende 4/2010

5 /noera Jag heer Janne Karlsson och är en serie/sairecknare från Linköping, som numera kan solsera med a få eckna för Oberoende. Mina eckningar kan för övrig skådas i bl a Proleären, Rikpunk, idningen Kuluren m fl. De är min sora förhoppning a du som läsare kommer a uppskaa mina bilder, även om du kanske renav kommer a äcklas av dem. Besök gärna min hemsida, Janne Karlsson 4/2010 oberoende 5

6 n Oberoende granskar Vårdval Sockholm: Så river de vården & blir rika med dina pengar A vara vård eller vara en vara? De är den brännande frågan för vården i dag. Oberoende har räffa Göran Dahlgren, gäsprofessor i folkhälso & sjukvårdsforskning vid Universiy of Liverpool. Och han är sark kriisk mo nyordningen som gör priva vins av offenliga medel. 6 oberoende 4/2010

7 /dokumen För många Sockholmare innebär Vårdval Sockholm räen a välja vårdcenral och läkare. De kallas a lisa sig. Vilke i sin ur beyder a man finns med på vårdgivarens paienlisa. Vårdcenralerna får ersäning uifrån anale lisade paiener och anale läkarbesök. Vårdvale är ine bara räigheen (al. vånge) a lisa sig, de är också e hel ny koncep. E hår kriisera koncep med nya krierier beräffande ägande, läkarens roll, sköerskans ickeroll, eablering, riklinjer, personalsyrka och inenioner. Inenioner som kriiseras för a De undviker skaer genom a verka från skaeparadise Jersey. ine respekera Hälso och sjukvårdslagen, missgynna de med sora vårdbehov och gagna höginkomsagare. Eablering efer plånbok, ine alls efer behov. När läkare ine finner id ill samal med paienerna, är piller en snabb lösning vi säker får se mer av. Generös förskrivning Siuaionen är också e bra exempel på de guldläge ill goda vinser som lä kan unyjas. Läkaren i den priva drivna offenliga vården informerar paienen a du behöver de här. Sedan levererar han de. Överförskrivning av beroendeframkallande läkemedel var de som fick RFHL a börja arbea med läkemedelsberoende, och här ser vi en ydlig risk för en generös förskrivning. 4/2010 oberoende 7

8 Läkemedelsavgifning finns bara på vå (2!) sällen i hela Sverige. Ägarna ill lejonparen av den skaefinansierade primärvården är ine längre vi själva, allså skaebealarna, uan en handfull svenska miljardärer. Själva undviker de a beala de solidariska, men ack så risa, skaerna genom a verka från skaeparadise Jersey. Resurser går å fel håll Göran Dahlgren är gäsprofessor i folkhälso & sjukvårdsforskning vid Universiy of Liverpool. Han har idigare vari deparemensråd, chef för socialdeparemenes sjukvårdsråd och folkhälsoråd vid Folkhälsoinsiue sam moagare av Nordiska Miniserrådes Folkhälsopris, och förmodligen en hel del anna jag ine känner ill. De är inressan hur de presenerar sudien, säger Göran Dahlgren när vi räffas för en inervju. Sudien han refererar ill är Karolinska Insiues uvärdering av Vårdval Sockholm. Filippa Reinfeld presenerade de hela som en framgång. Men de är absolu ingen En naionell angelägenhe n Sockholm är ine bara landes huvudsad med säe för regering, riksdag och kungahus, de fungerar också som e slags skylfönser för en borgerlig poliik. Vårdval Sockholm represenerar en modell som är änk a införas i hela lande. Huruvida Vårdvale i sin helhe mosvarar inenioner och löfen, råder de mins sag delade meningar om. framgång! Vården blir ojämlik och resurserna går å hel fel håll. Den värsa aspeken av Vårdval Sockholm, i den mån de kan rangordnas, ycker Göran är a man behandlar vården som en vara, vilken som hels. Med en sådan syn följer mycke anna. Vården är en naionell angelägenhe, beonar han, de är vansinne a beraka vård som en vara. De är någo som verkligen har beydelse för folk, de vikigase efer sysselsäningen. När man hör Filippa Reinfeld presenera resulae av Karolinska insiues sudie så sår hon rak upp och ner och ljuger. De är ren skamlös a höra en folkvald poliiker hanera uppenbara lögner med sådan lähe. Hon hänvisar ill resula som ine finns. Hon räknar kall med a ingen läser uredningen, är Görans slusas. Höginkomsagare i fokus De här kan man se som e försa seg mo en hel privaiserad vård, enlig Göran. Vård måse ses ur e folkhälsoperspekiv, ine e näringspoliisk. Hälso och sjukvårdslagen säger a vi ska ha en jämlik vård på lika villkor för alla. När lönsamheen säller villkoren blir de en snedfördelning av vården. Folk ska rösa med föerna, säger poliikerna, men hur går de ill om de ine finns någon vårdgivare alls i de egna område, undrar han. Tidigare arbeade man för en jämlik vård, och de är sora klasskillnader i hälsa. Människor i områden med låga inkomser har sörre hälsoproblem än höginkomsagare, och därför måse man sasa på mer vård i de områden där människorna behöver de. Vårdvale har skapa mosasen, säger Göran, och ros a de är e sörre vårdbehov söder om saden så har de gå 265 miljoner mer ill de områden norr om saden där höginkomsagare dominerar. Tidigare var de socioekonomisk index som låg ill grund för fördelningen av de ekonomiska resurserna, men de är bora, forsäer han. Bor från samhälle Den rådande ideologin är fokuserad på individen och vänder sig ine ill samhälle eller sociala grupper. Filippa Reinfeld urycker saken såhär: A koppla pengar ill bosadsområden ce- 8 oberoende 4/2010

9 /dokumen FOTO: janne wallin fel prioriera Syseme premierar en verksamhe med många kora läkarbesök. De med sörre behov sälls i kö, säger Göran Dahlgren. menerar fas människor i segregerade områden. Hurdå? undslipper de mig. Ja, säg de, svarar Göran med e leende. Han ler mycke, är lågmäld och vänlig och en inervjuares önskedröm. Jag har srea en del med a få ihop illräcklig inelligena och relevana frågor. Hel i onödan, visar de sig. Efer den inledande frågan praar Göran med e lugn och en ordes klarhe om precis de jag ville vea. Jag försår a hans kunskaper är resulae av engagemang och inresse. Göran forsäer på samma spår och säger a e anna av 4/2010 oberoende Några få miljardärer blir rikare av våra skaemedel. Och vi får en dyrare vård. Filippas ualanden är a vi ger ine pengar ill rappuppgångar, uan ill individer. Flera negaiva aspeker Den oförsvarliga snedfördelningen av resurser som drabbar områden med högre sjukdomsfrekvens och lägre inkomser är lång ifrån de enda som slår fel med vårdvale, får jag vea. Ersäningssyseme premierar en verksamhe med många och kora läkarbesök, säger Göran, och forsäer: De innebär a de med sörre vårdbehov sälls i kö, hel i srid med riksdagsbeslu, då e av de 9

10 unga skälen ill priva vård var jus a få ner köerna. De innebär också a personalen vingas ill vårdekonomisk änkande för a syseme kräver de, isälle för a låa ubildning och kunskap vara vägledande. Mer kunskap behövs En annan, och mycke allvarlig, aspek för folkhälsan är a de förebyggande arbee som redan är underprioriera blir lidande. Läkarna har ine id ill samal eller rådgivning som relaerar ill paienens besvär. Informaion och ubildning ill sörre paiengrupper ueblir,.ex. ill människor med diabees. Där finns så mycke a göra, forsäer han, ungdomars rökning ökar, och övervik, som är e klassrelaera problem ökar också. De finns e mycke sor 10 behov av e förebyggande arbee, och i konaker med skolan ger läkarens medverkan en viss pondus och en god kunskapsnivå. De behövs a folkhälsosyseme ändrar sina priorieringar och simulerar ill samal. De finns behov av en särskild budge för områdesbaserad info, menar Göran. En läkare behöver kunskap om de miljöer hans paiener visas i, efersom de är en vikig hälsofakor. Raionaliseras bor En annan konsekvens av ersäningssyseme är a läkarna får a hand om paiener som egenligen ska besöka en sköerska. De arbear med sådan de normal ine gör, sådan de varken är bäs lämpade, eller änka, a uföra. Sköerskorna som blir färre och ofa raionaliseras bor har både ubildning och vana a uföra arbee de är änka a göra. Nedskärningar När produkionen ine skapar illräcklig vins, får nedskärningar göra de, vilke i längden också försämrar förusäningarna för ubildningar som vänder sig ill sköerskor, bl.a. disrikssköerskorna. En sak är särskil provocerande, ycker Göran Dahlgren, och de är a en majorie av medborgarna är klar emo vinsuag i vården. Men de bekymrar ine våra folkvalda borgerliga poliiker de minsa. De io sörsa av de privaa bolagen får srax över 23 miljarder i skaemedel och vinsen var 1,7 miljarder, och av de går bara mellan 5 och 10% in i föreage igen. Sju av io föreag ägs av uländska invesmenbo- oberoende 4/2010

11 /dokumen De undergräver syseme Göran arbeade 5 år för hälsominiserie i Vienam. De fanns människor som gjorde privaa konkurser efer a vården orsaka en skuldbörda de ine klarade. Deras privaa vård var e ofärdssysem som skapade sora skulder, faigdom och konkurser. På den kinesiska landsbygden.ex. är vårdkosnader en sörre orsak ill arbeslöshe än missväx. De relaerar ju ine ill svenska förhållanden, men de är e bra exempel, menar han. De privaa vårdgivarna hävdar a de har bäre vård, men de finns inge som underbygger de påsående. Den uvärdering som KI gjorde saknade konroll av både urusning och kompeens, påpekar Göran. I sälle görs sickprov i eferhand. Förs kommer allså paienerna, och sedan konrollen. De var fem vårdcenraler som kriiserades för allvarliga briser, de var alla privaa. Bor med de privaa sjukförsäkringarna, de undergräver hela syseme för offenlig vård. Idag är de ca som har privaa sjukförsäkringar och i en framid kanske de gäller alla. Då får de som är sjuka beala högre premier, oavse om de är låginlag som i sin ur ägs av e fåal riskkapialiser. De är svenska miljardärer med invesmenbolag som officiell ligger i skaeparadise Jersey. Riskkapialisers ägande är korsikig, sedan säljs föreage så a ägaren kan kamma hem vinsen. Några få miljardärer blir rikare av våra skaemedel, medan vi som beala skaen ine jänar någoning på de här. Vad vi däremo får, är en dyrare vård. Paiener förlorar Många låginkomsagare har redan idag ine råd a eferfråga den vård de själva behöver inom den offenlig finansierade vården, den vård de själva är med och bealar via skasedeln. Vårdkvalieen blir lidande av a behovsinrikningen får vika för vinsdrif, och a förebyggande vård, informaion och sora vård- 4/2010 oberoende behov ine priorieras. Men Göran menar a de ine sluar där, uan a mycke av primärvårdens specialiskompeens försvinner när personalsyrkorna banas. Sköerskor som nämndes idigare, men också anale kuraorer och psykologer har decimeras. De är en mycke märklig ekvaion som sälls upp framför mig; Lönsamheen ökar, när vårdens kvalie försämras, men prise blir högre. Sora klasskillnader Jag kommer a änka på de re eiska principerna för en jämlik sjukvård som Hälso och sjukvårdslagen baseras på, människovärde, behov och solidarie och kosnad och effekivie. Vårdval Sockholm verkar vara väldig lång ifrån de inenioner de eiska principerna represenerar. Var hamnar vi om de får forsäa såhär? Göran Dahlgrens uppfaning sår ganska klar. De är sora klasskillnader i hälsa, och de är både oförsvarbar och hel onödig. En rävis och solidarisk vård bidrar ill a göra vården mer jämlik. Dessuom så visar alla sudier a offenlig vård är billigare, den De privaa sjukförsäkringarna undergräver hela syseme. har också högre produkion än sin privaa mosvarighe. De allra vikigase är a bibehålla en offenlig finansierad vård! Annars hamnar vi i en siuaion där vi får en A-vård och en B-vård, och de har vi ine råd med, hävdar han med besämdhe. De får enorma konsekvenser a bya bor e välfärdssysem mo e ofärdssysem, jag har se vad de kan sälla ill med, beräar han engagera. 11

12 komsagare och/eller äldre. Vi måse mobilisera e mosånd, är Görans överygelse. Privaisering i re seg Någonsans i mien av 80-ale, när primärvården byggdes u gick privaläkarna emo. De menade a deras verksamhe skulle bli lidande. Där någonsans började privaiseringen av sjukvården, och försa fasen var igång, beräar Göran. Den offenliga sekorn aackerades och påsods vara ineffekiv, som en sor och rög gammal maskin. Osmord och bränsleslukande. Den fick hea Den ofanliga sekorn, drar sig Göran ill minnes. Men kriiken var obefogad, menar han, de var e konsruera problem, en lögn. Svare var en marknadsorienerad konkurrens, och i USA uvecklades e koncep som hee New Public Managemen, och både Thacher och Reagan använde sig av de. Här i Sockholm, minns Göran, blev de en kosnadsexplosion man gick åer ill de gamla syseme. Men marknadsinressen ger sig ine i försa age och från de hålle ansåg man a den offenliga vården var i vägen för en ökad privaisering. 12 Ökad valfrihe Göran går vidare i privaiseringshisorien med andra fasen som inleddes i mien av 90-ale. Då handlade reoriken om ökad valfrihe och avknoppning var greppe för dagen. Konsruerade problem sod åer för den unga kriiken, och Göran påpekar a den offenlig finansierade vården fungerade bra. Umaningsräen gjorde inräde, och privaa akörer fick umana de offenliga och försöka bevisa sin syrka. Men de var bara de privaa som fick umana, för säkerhes skull. Maken låg hos föreag och riskkapialiser, och de försa akusjukhuse, S: Göran, såldes. I fas re, säger Göran, blir de en krafig ökning av priva finansiering, och de kommer a ske om ca fem år, forsäer han och låer säker på sin sak. Då rullar de sora inressenerna in på arenan. Försäkringsbolag och banker. Assisansföreag är också någo som ökar, och enlig Financial Times är de en mycke arakiv sekor för riskkapialiser efersom den förvänas vara immun mo en konjunkurnedgång. De riskkapialiser som äger majorieen av koncernerna där vårdföreagen i primärvården ingår, är inga passiva ägare. Tvärom, påsår han, är de managers, som syr och säller och ser ill kassaflöde. Vinsen från privaa vårdföreag försvinner, men en vins i offenlig vård blir kvar i vården. Mindre produkiv nu Produkivieen var fakisk högre innan vårdvale, ros a argumenen hävdar mosasen, förklarar Göran, och visar olika sä a privaisera. De är uförsäljning, avknoppning, upphandling och enreprenad. Sorföreag och koncerner knyer mycke av Produkivieen var fakisk högre innan vårdvale. den verksamheen ill sig, och en koncenraion av e fåal sora ägare uppsår. E så kalla oligopol. Höga vinser är indikaor för effekivie, och verkygen är kundvalssysem och eableringsrä. Privaiseringen ökar i primärvården, specialisvården, äldreomsorgen och assisansföreagen. Vi måse avskaffa eableringsfriheen! Oavse vem som bedriver vården, ska de ske i linje med lagen. Treiosju nya vårdcenraler har saras, men någon väsenlig skillnad märks ine. Ljuger och mörkar Vi har konsaera a privaiseringar ökar i primärvården, men de har god hjälp inflikar Göran. Almega, säger han, är deras branschorganisaion som driver fram rä sors beslu genom sina konaker i regeringen. Men i EU finns också en sor drivkraf a se vården som en vara. Även om vården är en ren naionell angelägenhe, lägger sig EU i frågan genom jänsedirekiv i sin domsol. De blir ofa prejudika, och därmed bindande. Vinsuag i vården är någo som ca 60 70% av befolkningen går emo, och de finns de som visar veskap om folks åsik: Säg ine priva Säg mångfald. Klä dig folklig, löd e par av folklighesipsen i Moderaernas inerna direkiv inför vale. Avsluningsvis e cia från Göran Dahlgren, som får represenera rikig kunskap och e sor engagemang i en jämlik och solidarisk vård på lika villkor ill alla: Vi finansierar vården, så vi ska ine foga oss ill privaa vårdgivares inressen, vi ska värna vår offenliga vård! Janne Wallin oberoende 4/2010

13 Boendesödjarna köpe vin av Jan-Åke Svensson: Jag blev unyjad av de som skulle ha skydda mig

14 Så blev Janne bosödjarnas vinleveranör n Efer år av övergrepp och vanvård var de en sak Jan-Åke önskade mes: A bli omyck Båsad är en lien välmående kommun i nordväsra Skåne där alla känner alla. En idyll. Men de finns sprickor i fasaden. Jan-Åke Svensson hade boendesöd från kommunen. Boendesödjarna köpe vin av Jan-Åke. För e billigare pris än de han bealade. De pågick under e år. Jan-Åke Svenssons mamma var heroinis. Hans pappa alkoholis. Janne, som han föredrar a kalllas, var överakiv som barn. Hade DAMP som de hee då. När han var fyra år gammal hamnade han hos si försa familjehem: Jag fick mycke sryk av den familjen, jag kissade i sängen och de gillade ine de. Janne, som har en medfödd hjärnskada, svår epilepsi, sög på ummen ills han var nio, skjusades run mellan olika familjehem. 21 sycken hann de bli innan han som 16-åring hamnade på e HVB-hem för a sluligen, som 21-åring, få sin försa lägenhe. Janne kom ill Båsad Han hade svår a komma in i samhälle. Han försöke hia sammanhang där han blev acceperad, hamnade i kriminella kresar där han användes som målvak. Resulae blev en dom för innehav av narkoika och e vapen: Jag kände ill narkoikan men ine pisolen, beräar Janne. De hade de i en väska i min lägenhe. Jag og på mig all, även saker som jag ine gjor. Jag ville bli sedd. Jag ville vara någon. Folk unyjade mig rä så hår. Jag kände ill narkoikan men ine pisolen i väskan. Blev knivhuggen Kor efer a grejerna hias hos Janne blev han svår knivhuggen. Hans lever blev punkerad och han förlorade fyra lier blod. Hans magsäck och bukspokörel blev försörda. Min socialsekreerare ycke a de gå för lång efer knivhugge. Hon sa: Aningen går du med på en frivillig familjehemsplacering eller så säer vi e LVM på dig., beräar Janne. Janne valde a placera sig frivillig och bodde i 3,5 år i en konorsskrubb hos Ramlösa Social Uveckling för kr. dygne. De gav mig ingening de där åren, säger Janne. Jo, jag fick föridspension. Började köpa vin 2006 åervände han ill Båsad och fick e ege boende, e andrahandskonrak där socialen sod på konrake. Villkoren var som de brukar. Inga husdjur illlåna. Inga gäser som fick sova över. Janne fick daglig sysselsäning enlig LSS. Han hade boendesöd, god man, konakperson, han hade södsamal med sin socialsekreerare. Ändå fungerade de ine. Vid förra försöke a bo själv var de Jannes önskan a bli om- 14 oberoende 4/2010

15 yck som gav honom bekymmer och fick honom a börja ha konaker med den kriminella världen. Nu kom bekymren från e hel anna håll började Janne köpa vin över Inerne och sälja de vidare. Köpare var hans boendesödjare: De var laglig impor, beräar Janne. De köpe dyra viner billig av mig. Jag gick med förlus så jag fick dålig ekonomi. Ibland gick jag på Sysembolage för a köpa vin som de sedan köpe av mig. De syrde mycke över mig och jag ville ligga bra ill hos dem, vara omyck. Han som köpe mes av mig ringde i id och oid men de var även andra som köpe vin av mig, åminsone en handfull av dem. Hade ine pengar ill vål Vinhandlande höll på i e år. De hela kulminerade kring jul När Janne sa ill sin socialsekreerare a han ville ha e slu på de hela hänvisade hon honom ill boendesödjarnas chef. Chefen ville ine a i de. Han hänvisade ill sin chef. Samidig hade Janne räffa Hans Johansson. De började umgås: Idag kan jag få lie dålig samvee för jag såg på Janne som en snuskgubbe men han hade ju ine pengar ill vål, han visse ine hur man väade. Han kom ofa hem ill mig och å och när jag frågade om de så sa han a han ine hade några pengar ill ma, beräar Hans. Men så beräade Janne om vine. Om inköpen från vinklubben på Inerne och försäljningen ill boendesödjarna. De var en förvirrande id. Pengarna försvann och de borde den gode mannen ha se för länge sedan. Hans Johansson följde med Janne vå gånger och såg hur han fick pengar för vine han sål. Till slu konfronerade Hans och Janne den mes akive vinköparen med vad han höll på med. Svare 4/2010 oberoende blev a han bara köp vin av Jan- Åke en gång. De og lång om länge innan han erkände dea. Han skämdes över de så mycke, de märkes. Insaser försvann På pappre fungerade all perfek för Janne. Han hade en beviljad daglig sysselsäning på, e omfaande boendesöd, han hade god man och han hade en konakperson. De vara bara de a inge av de fungerade. Janne hade ine haf en daglig sysselsäning på 1,5 år. Boendesöde hade köp vin av honom, den gode mannen reagerade ine över hans usla ekonomi. Ine ens konakpersonen fungerade: De enda jag gjorde med min konakperson var a vi åke och handlade på ICA Maxi, å honom, beräar Janne. De var ine vad jag ville göra men de var de vi gjorde. När Janne, med Hans Johanssons hjälp, ansöke om a han ville få placeringen av sin dagliga sysselsäning hos en förening i grannkommunen Ängelholm kom kommunen fram ill a han bara kunde beviljas daglig sysselsäning hos Röda Korse i Båsad. När han ansöke om a få bya konakperson kom kommunen fram ill a han ine behövde konakperson efersom han nu hade konaker. Beslu om konakmannaskap omprövas var 6 månad, beräar Hans. Vi var en månad in i en sådan period när han ansöke om ny konakman. Men då hade han plöslig ine behov av en sådan. Polisanmälningar Några veckor efer de a Janne och Hans konfronera den boendesödjare som köp mes vin av honom sod Janne i kö i affären när han plöslig hörde hur boendesödjaren med hög rös praade hög om Janne: Kolla in, där sår den där De köpe dyra viner billig. Jag gick med förlus. 15

16 Soc: Bosöde har gjor m låga krav Har man blivi mobbad och slagen genom live så ror man ine a live har mer a ge, säger Janne i dag om iden med bosöde. söddiga killen som bråkar och är kaxig Janne svarade emo. Då säger han hög så hela affären hör a jag är en korkad person som man kan unyja hur man vill och så började han praa om vine. Jag sprang därifrån, beräar Janne. Janne sprang hem ill Hans Johansson och de besluade a polisanmäla hela händelsen dagar senare sier Janne på orge i Båsad då en kompis ill boendesödjaren kommer fram och säger a de är bäs för Janne a han ar bor anmälningen mo hans kompis. På inrådan av Hans Johansson anmäler Janne även denna händelse ill polisen. I augusi kör en kollega ill boendesödjaren fram ill Janne som sier på sin EU-moppe. Han vevar ner ruan: Jag ve a du anmäl min kollega. Nå obehaglig kan hända dig om du ine drar illbaka anmälan. Janne blev veskrämd och körde de snabbase han kunde ner ill hans Johansson och beräade vad som hän: Fick vara nog Nu fick de banne mig vara nog änke jag, beräar Hans, och ringde ill polisen som började ringa ill socialchefen i Båsad. Janne var livrädd och vågade ine åka hem. En parull kom och es- Chrisel Lindsröm har arbea som socialsekreerare i Båsads kommun under lång id och är numer Jan-Åke Svenssons handläggare. Hon proeserar mo bilden han och Hans Johansson ger. Vi är väl medvena om Jan- Åkes många svårigheer och funkionshinder. Han ar sor plas och har få mycke söd och hjälp sen han kom ill Båsad, säger hon. Hon ycker a hisorien om vinförsäljningen är uppförsorad och överdriven: En av boendesödjarna har beräa a han köpe en flaska vin av Jan-Åke för a göra honom glad. Han ville visa a man og honom på allvar och behandlade honom som en jämlik genom a köpa den där flaskan. 16 oberoende 4/2010

17 korerade honom hem. Socialchefen ringde upp akuell jänseman som gav hel annan version av vad som hän. Även denna händelse polisanmäldes. Janne har avsag sig boendesöde. Den enda insas han har kvar från kommunen är den gode mannen. De som skulle skydda mig har unyja mig, säger Janne. Tex: Per Sernbeck Foo: Hans Johansson Hur många andra Janne finns de? När Hans Johansson började umgås med Janne försod han a all ine sod rä ill. Min hisoria faller väl samman med Jannes, beräar Hans. Janne är ju e så sorglig exempel. När vi räffades var all normalisera för honom, a gå omkring i för små kläder och skor, a ine ha ma och oapapper hemma I början försvarade han näsan kommunen. Han följde med boendesöde ill sunkiga hoell och å dyr ma vilke fick ill följd a han ine hade pengar a äa för under resen av veckan. En annan fråga är ju hur man kan bedriva boendesöd i en kall bil i Ängelholm? De skulle räffa Janne e anal gånger i veckan men boendesöd har väl med boende a göra, med maen i boende a göra? Jag reagerade över missskösamheen, säger Hans. Janne är jäeinresserad av hockey men konakpersonen gick aldrig på hockey med honom, han fick ine se de filmer han ville se. Jag var nöjd för a jag ine visse anna, säger Janne. Har man blivi mobbad och slagen genom live så ror man ine a live har mer a ge. Försöke passa in Jag såg ju Janne på Lyckans Torg, bland alkisarna, beräar Hans. Han var där som en vinddriven exisens som försöke passa in. De var en idsfrågan innan han själv skulle hamna på bänken. Om man skulle läsa de journaler som uppräas i kommunen så ser man a Janne har få en massa väl fungerande ågärder; boendesöd, sysselsäning, samal med socialsekreerare ec. Hade Socialsyrelsen gjor e illslag och konroll av vad kommunen gjor hade de på pappre vari e perfek skö fall. Hur många andra Janne finns de? Per Sernbeck ycke go för Jan-Åke Saken har försoras upp. Alla polisanmälningar är nedlagda i bris på bevis. Boendesödjarna jobbar på som vanlig. De har ine få avsked eller någon varning och min uppfaning är a Bosöde har gjor mycke go för Jan-Åke. Chrisel anser a Jan-Åke ill viss del använs som e slagrä i debaen: Vi måse få e sopp på de höga samalsläge och börja samarbea. Inge blir bäre av a man umålar oss på kommunen som mosåndare ill klienerna för de är vi ine. Vi måse praa vidare med varandra. Som e försa seg på den nya vägen har Chrisel Lindsröm bevilja Jan-Åke ledsagarservice ill en fobollsmach med FF nere i Malmö. Per Sernbeck 4/2010 oberoende 17

18 En kokerskas beräelse Lena Eliasson beräar om när kaasrofen kom ill kommunköke 18 oberoende 4/2010

19 /dokumen De här är min beräelse om de omsändigheer som gjorde a jag sade upp mig från min befaning som kokerska i kommunens kök. Jag jobbade å Srömsunds kommun i näsan 20 år Anledningen ill a jag skriver dea är a jag har en himla massa svar på mins lika många frågor som ingen har kommi sig för med a sälla. Ingen har säll en enda fråga om hur de kom sig a jag illä kaasrofen a bli e fakum. De har gå 4 år nu och den iden har jag använ ill a samla kunskap och erfarenheer som bara finns a häma för den som sjunki ända ner ill boen och sedan agi sig upp ill yan igen. Den försa är den a ingen har säll en enda fråga ill mig under de 4 år som gå och de ycker jag är konsig. Den andra är a jag ror a de finns en hel del a lära av de som hände, för alla inblandade och speciell för de som är på väg a begå samma missag jag gjorde. Jag är den försa a illså a jag var ue på väldig rikig hal is e anal månader innan den sluligen brakade under mina föer. Jag försår absolu min dåvarande arbesgivares rädsla och besörning när kaasrofen blev e fakum. De jag däremo ine kan förså är fackes agerande. Kommunal Z Till SKAF, mi fackförbund har jag under 20 års id beala näsan kr för a de skulle bevaka mina inressen Resulae? 4 månadslöner och en plas på kommunens svara 4/2010 oberoende lisa, efer 20 års ansällning! Dålig jobba av kommunal Z!! Där anser jag a de finns flera sora frågeecken a räa u. För kr skulle jag kunna beala en dukig arbesräsjuris med goda föresaser! Sverige befinner sig i dag i en siuaion där anale narkomaner siger i en rasande far och de jag nu änker beräa är en av anledningarna ill a de ser så mörk u. Min förhoppning är a min beräelse ska väcka några ankar och idéer om hur vi ska kunna hejda faren på den oroande uvecklingen och samidig rädda e anal medmänniskor från en för idig död. Missbruk av vad de än handlar om, knark, läkemedel eller alkohol är e ubre problem och ingen ve vem som kommer a drabbas näsa gång därför så vill jag påså a de är e problem som gäller oss alla. n 1981 Jag var 18 år och väldig naiv när jag liksom många av mina jämnåriga flyade ill Sockholm. Hamnade näsan omgående i knarkräske och de var ingen kons a hia di. De privaa sjukförsäkringarna undergräver hela syseme. Däremo var de svår a hia därifrån. n år gammal og jag beslue a jag ville leva e ag ill. Jag Lena Eliasson. lämnade de desrukiva missbrukarlive bakom mig och åervände hem ill Jämland. Fick omgående jobb, e vikaria på e äldreboende, räffade en man som kom a bli min sambo i 17 år och og körkor. Jag såg absolu ingen anledning ill a praa med någon om mina misslyckade år i Sockholm. Var själv överygad om a de handlade om ungdomssynder och var överygad om a jag aldrig skulle hamna i missbruk igen. Åren gick och jag ubildade mig ill kokerska och blev fas ansälld av Srömsunds kommun som kokerska på e hem för gymnasieelever. Trivdes som fisken i vane! Kände mig priviligierad över a få a jobba med ungdomar och jag älskade mi jobb! Tack vare mina goda elevkonaker och förändringar i arbesschema så blev mer och mer av min arbesid förlagd ill kvällar och näer och de hade jag inge emo. n 2004 Hemma så höll förhållande med sambon på a knaka i fogarna och jag ycke a de var skön a ine behöva vara hemma så mycke. Exsambon var av de dominana slage och jag hade idigare se dea som en illgång då jag själv ine hade några som hels referensramar. Han hade koll på läge och jag behövde ine a vare sig ansvar eller beslu. Men all efersom mi självförroende började åervända så 19

20 Åerfallsprocessen hade pågå i nio månader när amfeamine dök upp igen krävde jag sörre plas i förhållande och vi klarade ine av a lösa de konfliker som uppsod. Sommaren 2004 separerade vi och jag flyade ill e ege lie hus och de var försa gången någonsin som jag besämde över mi ege liv. De försa åre gick bra. Jag rivdes med a vara själv och med a själv a ansvar över alla beslu. Vi fick en ny chef på jobbe och de fungerade ill en början väldig bra. Vid löneförhandlingarna fick jag vå år i rad högsa möjliga påslag för a jag sod för sörre delen av nyänkande på min arbesplas. Jag påalade a jag ville ha ubildning för a kunna uföra e ännu bäre arbee men de fanns aldrig någo urymme för de enlig min chef. n fick jag nya kollegor i arbeslage, vå akademisk ubildade damer. De framkom snar a de ine ycke om mi sä a vara, varken i jobbe eller som människa. Isälle för a reda upp siuaionen som vuxna människor så uppsod en makkamp. Dea pågick i näsan e år innan de gick upp för mig a de var jag som var förloraren. Innan krige ubrö og jag hand om eleverna så go jag kunde på kvällar och helger. När de blev vardag och dagid så överlämnade jag en del av ärendena ill mina akademisk ubildade kollegor. De kunde jag ine längre göra uan a bli ifrågasa. Jag var varken ubildad eller ansälld för a ge eleverna råd fick jag vea och alla problem och frågor blev kvar i huvude. De blev många unga funderingar a bära själv. Efersom jag då ine hade en aning om a jag illhör den del av befolkningen som bär på en kronisk beroendesjukdom som benämns som Kemisk beroende så blev jag aldrig medveen om a jag hamnade i de som kallas för en Åerfallsproces. E åerfall är ine någo som händer plöslig och uan förvarning. Innan man åergår ill missbruke har någo hän som sara en åerfallsprocess, vilken kanas av åerfallssignaler. En sådan process kan pågå under lång id men om man har de räa verkygen så kan man undvika a åerfalla.. Med verkyg så menar jag kunskap. Kunskap om sjukdomen, åerfallsprocessen och om vilka möjligheer ill hjälp som finns. Får man ingen hjälp så blir åerfalle e fakum. De krävs en öppen dialog mellan den som insjukna och den som ska illhandahålla hjälpen. De krävs förändringar hos alla inblandade och de vill säga hos alla människor. Efersom min arbesgivare ine heller hade någon kunskap om vare sig min bakgrund eller om beroendesjukdomens falska och lisiga sympom så fick processen fri spelrum. n 2006 Åerfallsprocessen hade pågå i ca 9 mån, när amfeamine dök upp i min väg igen och i de läge såg jag inga andra alernaiv än a kliva på. De handlade ine om någon mjuksar uan jag forsae precis där jag slua 19 år idigare, full far mo avgrunden De är så e åerfall fungerar. De försa som slås u är de sunda förnufe. De går a beskriva som en kemisk hjärnvä där hjärnan blir kidnappad av drogen. Typisk för dessa sjukdomar är bl.a. a personen ine själv uppfaar sig vara sjuk och följakligen ine söker vård förrän medicinska komplikaioner eller andra invalidiserande följder illsöer,.ex. lungemfysem, uslagning ur familjeliv, arbesliv ec., om ens då. Dea var i nov n mån senare sa jag häkad för narkoikabro i Härnösand. Befann mig i chockillsånd och jag 20 oberoende 4/2010

21 /dokumen faade ine vad som hade hän när jag efer e par dagar fick in e brev i cellen. De sod a jag sa upp mig från min jäns med e anspråk på 4 månadslöner och a jag sedan ine hade några krav på min arbesgivare (sen 20 år). Breve var undereckna av Kommunchefen, Arbesgivaren sam en represenan från Kommunal Z som förerä(!) mig i ärende. Sen fanns där en om rad där jag skulle skriva mi namn. Jag skrev på och skickade illbaka breve. När jag kom hem i mars samma år så möes jag av förak var jag än vände mig. Jag var forfarande lika okunnig om beroendesjukdomen och bris på kunskap gjorde a jag forsae a knarka. Ingen från min gamla arbesplas eller Srömsunds kommun hörde av sig och frågade om vad som hän eller hur jag mådde. (De har de ännu ine gjor fas de har gå snar 4 år.) n Okober 2008 Jag åke fas för narkoikabro igen och bad då om a få konraksvård för a få hjälp a a mig ur missbruke. De fick jag och jag är väldig acksam för de! Tillbringade 5 månader på e 12-segshem för kvinnor och de är den bäsa ubildning jag någonsin få! n Mars 2009 När jag kom hem från behandlingen/förvandlingen ringde jag upp kommunens personalansvariga för a få vea om jag var välkommen a söka arbee där igen. Möes av en snäsig rös som svarade: De är ine så a vi jublar när du ringer precis. Tack och adjö. Jag ar ansvar för mi åerfall. Jag har lär mig MYCKET av mi missag. De har kosa mig mi jobb, körkor, anseende sam åskilliga usenlappar i böer ill Svenska saen. Jag ser mi åerfall som en ubildning där jag få kunskaper som ine finns a illgå i socialhögskolans kursplan och jag ser de ugifer jag dragi på mig i samband med åerfalle som sudieskulder! Jag är besviken på a jag aldrig erbjöds rehabiliering redan Sen kan jag också ycka a om man vill komma illräa med de ökade missbruksproblemen i samhälle så finns de inge anna sä a göra de på än a ge dem som vill bli åeranpassade full söd och hjälp a komma illbaka ill främs arbeslive. Man är väldig skör i sin nykerhe när man kommer hem efer e fängelsesraff eller behandlingshem och behöver då hjälp a komma illbaka ill samhälle igen. De är hel borkasa a skicka människor på dyra behandlingshemsviselser om man ine har för avsik a hjälpa dem illbaka ill e värdig liv vid hemkomsen. Som de ser u nu så avlönas en massa människor som bara har eoreiska kunskaper för a ureda missbruksproblemaiken. Men om ine vi som lyckas a kämpa oss illbaka bereds illräde ill e fullvärdig liv så kan samhälle lika gärna lägga ner all sådan verksamhe för då uppfyller den inge syfe. Jag umanar nu alla myndigheer som jobbar med missbruksfrågor. Ansäll mig och jag lovar a illföra en massa kompeens och konsrukiva lösningar på många av de frågor där ni i dag bara sier och gissar... Allmedan människor dör i vänan på hjälp! Lena Eliasson Vad säger facke om Lena Eliassons fall? Läs mer på: förfaaren som konsnär Lena Eliasson målar också avlor uifrån sina erfarenheer där beroende och usahe hör ill moiven. 4/2010 oberoende 21

22 Oberoende ar pulsen på FRIO Full far p offensiv Om vi forsäer arbea på samma offensiva sä som nu så ror jag a vi blir väldig svåra a sruna i, säger Michael Cliffer, FRIO. Under den senase månaden har FRIO, Förroenderådens Riksorganisaion, få ny liv och delvis ny inrikning. Man har en ny syrelse. Pressmeddelandena duggar ä. FRIOs kansli har flya från RFHLs kansli i Sockholm ill RFHLföreningen i Båsad. Där sier Michael Cliffer, syrelseledamo i FRIO, nyss usläpp från kriminalvården och full av arbeslus. De jag upplevde när jag sa och de jag såg när jag kom u var a FRIO hade sagnera oal. Syrelsen var ine inresserad och som en följd av de var akivieen låg, beräar Michael. Nu är de en ny syrelse som besår av fyra personer på insidan och re personer på usidan. Personerna på insidan kommer från förro- 22 enderåden. Vi skickade u brev ill samliga förroenderåd och de valde den nya syrelsen. I den förra versionen av FRIO fanns de bara personer på insidan som sa i syrelsen. Varför har ni överge den konsrukionen? Vi besämde oss för a organisera oss på de här säe av flera skäl. Dels blir vi mer flexibla och kan faa snabbare beslu genom a vi på usidan kan konaka varandra for. Dels flyar vi också en del fokus från de inagna i FRIO som boksavligen ala har få a emo mycke ski från kriminalvården på grund av si engagemang i FRIO. Hur har konsekvenserna se u? De är ju inge som är uala från kriminalvårdens sida men som uav en händelse har syrelseledamöer i FRIO få indragna permissioner, indragna elefonillsånd, indragna besök, fler urinprov, mer visiaioner. De är verkligen e mönser. Alla i den gamla syrelsen har egna erfarenheer av dea Finns de ine risk a FRIO börjar syras från usidan? De har vari en svår balansgång a hia srukuren på hur de ska se u med de som sier oberoende 4/2010

23 å nya FRIO och de som är ue. De flesa som finns på usidan har också sui inne och alla i syrelsen är inresserade av a jobba akiv med frågor som rör FRIO så jag ror a de ska gå bra Vad är nya FRIOs vikigase uppgif? En av de vikigase frågorna för FRIO är a a plas i debaen och diskussionen om kriminalvården. Ingen har för fram de inagnas röser i diskussionen om vilken kriminalvård vi skall ha på länge. Sedan finns de en ren rådgivande funkion som vi har, både ill förroenderåden och ill anhöriga som hör av sig ill oss. Räknar vi u någon form av sni så är de 5 7 elefonsamal om dagen och 10 mejl från anhöriga. De lokala förroenderåden ringer om juridisk rådgivning kring regelverken. Sämre bemöande De anhöriga ringer och vill praa av sig om hur de har blivi behandlade vid besök och liknande, och sedan blir ju följdfrågan. Får jag bli behandlad såhär? Bilden vi får är a bemöande av anhöriga har försämras oerhör. Jag uppfaar en underon där man kan fråga sig om kriminalvården verkligen vill a de anhöriga ska besöka sina anhöriga för varför behandlar man dem med den disrespek som man gör. Hur har ni få ill den här akivieen på egenligen bara någon månad? Vi har gå på offensiven med pressmeddelande, facebooksida, och akiv hemsida Faceboksidan har verkligen få e orolig genomslag. Sedan arbear vi även 4/2010 oberoende med a a över drifen av Kåkblade också. De har vi kommi överens om med deras före dea redakion. Vi har få svar från en regionchef som hänvisade upp ill HK och GD. Dessuom har både Godmorgon Sverige och Deba hör av sig ill oss och vari inresserade av a få ill sånd en diskussion om självmorden bland inagna på häke. De är full far, kan man mins sag säga. En av kriminalvårdens främsa argumen för a ine ha med FRIO a göra var a FRIO ine represenerade alla inagna uan mes besod av fångar från de yngre ansalerna. Hur ser de u nu? I syrelsen är de inga personer från de yngre ansalerna men de är ine medvee alls. De har bara blivi så. Tanken är a alla är välkomna och är man medlem så är man medlem. Alla är lika mycke värda i demokraisk ordning. Bara för några dagar sen praade jag med ordföranden för Skogomeansalens förroenderåd. De var jäeglada över a ha få brev från oss. Som FRIO ser u i dagsläge är vi ine e dugg inresserade a ueslua någon grupp. Vi organiserar alla inagna som vill vara med. Vi gör ine skillnad på någon. Vi har ine rä a döma någon och de är orolig svår a ueslua någon på grund av vilke bro man sier inne för. Hur ser du på framiden för FRIO? Kommer kriminalvården a börja ha en dialog med FRIO. Hiills har man ju ine vela ha de? Vi har sö och blö många idéer om hur vi kan uveckla anhörigdelen. De hade vari bra a ha en anhörigelefon så a alla kan sälla frågor. Kanske ha föreläsningsdagar där man kan bjuda in anhöriga för a räffa dem och så a de får räffa varandra. De anhöriga är en väldig borglömd grupp. De är ragisk för de är ju så vikiga för dem som sier inne. Svåra a sruna i Planen är a forsäa i samma snabba ak som vi gör nu. A våga pröva nya saker och nya idéer, a ine sagnera. Om vi forsäer arbea och driva på samma offensiva sä som nu ror jag a vi blir väldig svåra a sruna i. Tex & foo: Per Sernbeck FRIOs nya syrelse n FRIO har en ny syrelse som besår av fyra personer på insidan och re personer på usidan. De är ordförande Tomas Bernadsson på Gävleansalen, Linda Hjelm på Hinseberg, Daniel Karlsson på Salberga och Hans Anonsson på ansalen Borås. n På usidan är de Michael Cliffer, Michael Gajdiza, och Karolina Johnsson. n FRIOs hemsida hiar du på: n Adressen ill facebookgruppen är: com/pages/forroenderadens-riksorganisaion/

24 Oberoende ar pulsen på FRIO Anhöriga resurs eller belasning? n Annies sambo sier på ansal lång bor: Besöksrumme är så orivsam som de kan bli Sedan FRIO, Förroenderådens Riksorganisaion öppna en sida på Facebook har många anhöriga konaka organisaionen. En sor del av samalen handlar om bemöande man som besökare får från kriminalvårdens personal. Och om vilken rä inagna och anhöriga har a få räffas. Vid en snabb genomgång av anmälningar mo kriminalvården hos JO ser man a många av anmälningarna handlar fångars konaker med anhöriga. Anmälningarna rör frågor om besök, elefonillsånd och nyjanden av besökslägenheer som finns på vissa ansaler. I e yrande i e ärende där en fånge rika kriik mo kriminalvårdens hanering av besöksider och fångars konaker med anhöriga skriver JO: En inagens rä a a emo besök ugör en beydelsefull del i dennes konak med omvärlden. Särskil för långidsdömda är omvärldskonaken vikig för a minska de skadliga följderna av e frihesberövande, men även för den som är dömd a avjäna e korare fängelsesraff är naurligvis räen a få a emo besök värdefull. De är därför av sörsa vik a ansaler och häken i den usräckning de är möjlig försöker illgodose inagnas behov av konak med anhöriga. Borde a sörre ansvar Annie har sor erfarenhe av De finns så mycke känslor av svek och besvikelse. a vara anhörig ill en person som sier i fängelse. Hon ycker a kriminalvården borde a e sörre ansvar för a inagna och anhöriga får räffas: Kriminalvården borde göra en medveen planering för a den inagna ska räffa anhöriga. Sy ihop och boka besöksider. Göra en plan för besök i besökslägenheer. Ofa är de ju ansrängda relaioner mellan anhöriga och den som.ex. har få e åerfall i missbruk. De finns så mycke känslor av svek och besvikelse. Samidig ve alla a de är supervikig a relaionen mellan den som sier och de på usidan fungerar bra. De gör i sin ur a de fungerar bäre på ansalen. De leder ill mer impulser uifrån och ger mindre urymme för drogsnack och a planera för vidare kriminalie, ror jag. Knapp man får kaffe Jus nu ycker Annie a de är ung. Hennes sambo sier på en ansal lång bor: Jag åker 40 mil och får räffa 24 oberoende 4/2010