#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

Transkript

1 UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på Nyiga länkar på KARRIÄRVÄGAR PÅ FÖRSLAG Nya karriärseg för lärare och forskare efer dokorsexamen, föreslås i Befaningsuredningen som jus nu är ue på remiss inom universiee. De behövs, ycker forskarassisenen Åsa Fex Svenningsen. Sid 4 EFTERTRAKTADE NATURVETARE Arbesmarknaden för naurveare är god på fl era håll. Daaveare, geoveare och maemaiker med fi nansiell inrikning är mycke eferfrågade av näringslive, menar några ämnesförerädare vid universiee.. Sid 6 TRE NYA VICEREKTORER Margareha Fahlgren (humaniora och samhällsveenskap), Bri Skogseid (medicin och farmaci) och Joseph Nordgren (eknik och naurveenskap) har uses ill nya vicerekorer från 1 juli och i re år framå. Sid 3 SPARA ENERGI I ENGELSKA PARKEN Universiee kan spara både energi och pengar i Humanisisk cenrum i Engelska parken. Här sår belysningen på för full i föreläsningssalar och korridorer både näer och helger, skriver en insändare. Sid 12 PRESIDENTVALET PÅ DISTANS Daniel Ogden, lekor i amerikansk samhällskunskap, följer presidenvale i USA med spänning, men kommer själv ine a rösa i vale. Han ycker a de är bra a följa och analysera vale på avsånd. Sid 16

2 LEDARE Anders Hallberg Tre nya vicerekorer UNIVERSELLT SEmiNARiUm om hörselnedsäning Hur är de a sudera och arbea vid Uppsala universie med en hörselnedsäning? De as upp vid e seminarium för universiees ansällda, som anordnas av personalavdelningen och suderandebyrån vid vå illfällen. Seminarie ar upp vad man ska änka på i möe med den som har en hörselnedsäning och hörselekniska hjälpmedel i universiees lokaler. Med simuleringseknik demonsreras hur man hör vid hörselnedsäning. De försa seminarie ges 15 april kl i Ihresalen, Engelska parken. Näsa seminarium ges den 13 maj kl i sal B8, BMC. Ingen anmälan behövs. FoRSkARSkoLA i geografi FöR LäRARE Uppsala universie får sara en forskarskola i geografi, illsammans med högskolorna i Dalarna respekive Gävle. Forskarskolan är på 2,5 år och vänder sig ill yrkesverksamma lärare inom skolan. Lärarna ska under 2,5 år följa ubildningen medan de jobbar kvar som lärare på 20 procen av sin arbesid och därefer kunna avlägga en liceniaexamen. SUdENER ViLL ha mer prakik 6 av 10 sudener vill ha mer prakik. De visar en färsk undersökning som Uppsala sudenkår genomför bland sudener på Uppsala universie. 63 procen av de dryg 800 sudenerna som svara på enkäen uppger a de vill ha mer prakik. Samidig visar undersökningen a enbar 4 av 10 sudener har möjlighe a göra prakik idag. Undersökningen visar ydlig a sudener eferfrågar mer prakik än vad de har idag. Därför är de hög id a se över möjligheen a åminsone införa en sökbar prakikermin vid Uppsala universie, säger Hanna Mörck,vice ordförande med ansvar för ubildningsfrågor. miljöarbee har REdoViSAS Nu är miljöredovisningen för 2007 fassälld av rekor. De miljöfrågor som vari i fokus under åre är källsoreringsmöjligheer, framagande av miljöplan, miljöpåverkan från jänseresor, upphandling av hämning, ranspor och behandling av universiees laboraorieavfall och ågärder för en förbärad kemikaliehanering. Under åre inräades de värveenskapliga cenre för hållbar uveckling. För försa gången gavs kursen ubildning för hållbar uveckling för universiees lärare. Foo: isockphoo Flera sora uredningar på gång I Jag är överygad om a ron på Uppsala universies framid och uvecklingspoenial är nyckeln ill vår forsaa framgång också när de nya vicerekorerna illräder den 1 juli vid Uppsala universie. Alla som har vari involverade som experer under uredningarnas gång eller i remissförfarande har gjor vikiga insaser. Våra vicerekorer har för orde i områdesnämnderna och yers ansvara för fakuleernas synpunker. De har säker många gånger vari e svår arbee a sy ihop alla välgrundade uppfaningar i skilda frågor. En av vicerekorernas vikigase uppgifer är ändå, som de heer i deras uppdragsbeskrivning, a som medlem av universiesledningen verka för hela universiees uveckling. Dea arbee har vicerekorerna agi på sörsa allvar. DET ÄR MYCKET GLÄDJANDE a se hur den kollegiala lojalieen med Uppsala universie och alla våra goda forskare, lärare och ansällda drivi vicerekorernas arbee framå. Jag är överygad om a ron på Uppsala universies framid och uvecklingspoenial är nyckeln ill vår forsaa framgång också när de nya vicerekorerna illräder den 1 juli I sluändan är de försås alla våra medarbeare som gör Uppsala universie ill vad de är, och ill vad vi kan bli, illsammans. anders hallberg, rekor REDAKTION DAG ÄR EN REKTOR för e sor lärosäe ine bara akademins främse förerädare med uppgif a på bäsa sä förvala, främja och uveckla de resurser och den poenial lärare och forskare vid universiee ugör. En rekor är idag också en chef som är yers ansvarig för a myndigheen fullgör sina åaganden genemo medborgarna och saen. Bland dessa uppgifer ingår e numera ganska omfaande arbee som remissinsans för allehanda uredningar, och dea är inge som en rekor klarar av på egen hand. Här behövs många goda kollegor och medarbeare. Under de senase läsåre har flera sora uredningar som direk berör högskolesekorn preseneras. För närvarande är resursuredningen, befaningsuredningen, obligaorieuredningen och uredningen av den kliniska forskningen på remissrunda. I dagarna har dessuom uvärderingen av myndighesorganisaionen för forskningsfinansiering överlämnas ill regeringen. Den s.k. frihesuredningen har jus påbörja si arbee med förslag ill alernaiva modeller för saliga universie och högskolor, grunda i uppfaningen a dagens myndighesform är allför begränsande för akademisk verksamhe. Ugångspunken för förslagen ska vara, som de heer, en minskad poliisk syrning av och öka självbesämmande för lärosäena. Resulae av alla dessa uredningar kommer sannolik a få sor inverkan på våra dagliga arbeen REdAköR: Annica Hulh, el , annica.hulh@uadm.uu.se E-poS: universen@uadm.uu.se AdRESS: Universen, Uppsala universie, Box 256, , Uppsala besöksadress: S: Olofsgaan 10b EL: FAX: ANSVARig UgiVARE: Karin Carlsson LAyoU: Mikael Mannberg, Redakörerna AB, RyCk: v-ab, Norrälje UppLAgA: ex AdRESSäNdRiNg: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeraner gör skriflig anmälan ill redakionen. Foo: STAFFAN CLAESSON Texer lagras elekronisk hos Universen. En del exmaerial publiceras också på Inerne. Den som sänder maerial ill Universen anses medge elekronisk lagring/publicering. För obesäll maerial ansvaras ej. ISSN Rekor har use nya vicerekorer för de re veenskapsområdena. Från och med den 1 juli blir Margareha Fahlgren ny vicerekor för veenskapsområde för humaniora och samhällsveenskap, Bri Skogseid för medicin och farmaci och Joseph Nordgren för eknik och naurveenskap. Vid ubildningsveenskapliga fakuleen forsäer Caroline Liberg som dekanus. Efersom vi på Uppsala universie har som mål a öka andelen kvinnor i ledande posiioner är de speciell glädjande a Fr v: Caroline Liberg, Margareha Fahlgren, Bri Skogseid och Joseph Nordgren. kunna use vå nya kvinnliga vicerekorer, säger rekor Anders Hallberg. Jag vill öka veenskapsområdes gruppsordförande vid Veenskapsråde Margareha Fahlgren är dekanus för synlighe och engagemange i områdes och som ledamo i e anal inernaiohisorisk-filosofiska fakuleen, föresån- sraegiska frågor. Vi behöver mer sam- nella rådgivande organ. dare och forskningsledare för Cenrum arbee mellan fakuleerna, under moför genusveenskap sam professor i li- o synlighe och delakighe. Ledde forskningsuvärdering eraurveenskap. Under 2006 och 2007 har han på rek- Hon är vice ordförande i syrelsen Specialis i inernmedicin ors uppdrag planera och le forskför Högskolan i Gävle och medlem av Bri Skogseid är specialis i inernme- ningsuvärderingen Kvalie och förnykonsisorie vid Uppsala universie. dicin och endokrinologi och har en else Inom veenskapsområde för huma- jäns som överläkare och professor i Som vicerekor vill jag arbea viniora och samhällsveenskap finns fem umörbiologisk endokrinologi. Hon är dare med forskningssraegiska frågor olika fakuleer, och Margareha Fahl- också prodekanus för forskarubild- och kvaliesuveckling. Forskningsugren vill arbea för mera samarbee ningen inom veenskapsområde för värderingen och de diskussioner som mellan dem. medicin och farmaci. den förde med sig var en bra sarpunk Hon har idigare vari sudierekor för de arbee, säger han. Sällförerädare för forskarubildningen vid den medi- Caroline Liberg är professor i ucinska fakuleen och rekorsråd för bildningsveenskap med inrikning för vicerekorerna mo Humaniora och samhällsveenskap: professorn i kyrkoveenskap Sven-Erik Brodd Teknik och naurveenskap: professorn i seismologi Roland Robers Ubildningsveenskap: universiesadjunk Ingela Fros vid insiuionen för biologisk grundubildning Medicin och farmaci: uses senare. FEm hea EkNikboLAg Redakionerna på Ny Teknik och Affärsvärlden har gemensam idenifiera de 33 mes inressana bland nya eknikbolag. Bland de 33 finns fem från Uppsala: l Chromogenics, som kommer ur professor Claes-Göran Granqviss forskning kring smara fönser. l Modpro, som uvecklar snabbes för a avslöja sjukdomar och har si ursprung i professor Lars Balzers proeinbindarforskning. l Olink, som uvecklar forskningsverkyg som kan se ensaka molekyler och är sprunge ur professor Ulf Landegrens forskning. l Seabased, som uvecklar generaorer för vågkraf och kommer ur professor Mas Leijons forskning. l Ångsröm Aerospace, som härrör ur Fredrik Bruhns forskning och uvecklar mikrosaellier och små förarlösa flygfarkoser för övervakning. forskarubildningen. läs- och lärprocesser och har ingå i Jag vill forsäa arbee med a universiesledningen de re senase överbrygga gape mellan klinisk och åren i egenskap av dekanus för ubildpreklinisk forskning. Jag vill också ännu ningsveenskapliga fakuleen, e uppmer än idigare få upp forskningen på drag ill vilke hon nu omvals. agendan på Akademiska sjukhuse, sä- Vicerekorerna och dekanus för uger hon. bildningsveenskapliga fakuleen väljs Joseph Nordgren är professor i för re år och ingår i universiesledmjuk-röngenfysik sedan Han ningen illsammans med rekor, prohar haf flera förroendeuppdrag inom rekor och universiesdirekören. och uanför universiee, bland anna som sekionsdekan i fysik, berednings- annica hulh Universiee bejakar konkurrens i remissvar Uppsala universie välkom- nar förslage a i framiden kvaliesaspekerna ydlig genomslag vid resursilldelningen välkomnas, likfördela resurser ill högre som fyraåriga anslagsperioder som ger ubildning och forskning efer förbärade planeringsförusäningar ydliga kvalieskrierier och i jämför med dagens eåriga. konkurrens, liksom a för- Vi ror på en modell där kvaliesusäningarna för långsikig uvärdering av forskningen, liknande planering förbäras. den vi genomför vid Uppsala universie under förra åre, ligger ill grund De framgår av universiees remissvar för resursilldelning. Kombinaionen av på beänkande Resurser för kvalie självvärdering, bibliomeri och expersom nu har överlämnas ill regeringen. paneler visade sig frukbar även för om- Universies remissvar är i många råden som riskerar a ine komma ill delar posiiv. Flera av förslagen är in- sin rä annars, ex värveenskap, säger ressana och kan över id särka uni- rekor Anders Hallberg. versiees auonomi och möjlighe ill egna priorieringar. Ambiionen a ge anneli waara FOTO: TOMMY WESTBERG Chrisian Olofsson på konrafago repeerar Tosca med Akademiska kapelle. RykANdE ågång på oscabiljeer Den 2 april släppes biljeerna ill Uppsala universies unika kulurevenemang Tosca re aker, re plaser och de og slu redan samma dag. Inresse för föresällningen har vari enorm sor. Tyvärr har ine alla som vela boka biljeer lyckas få några, säger projekledare Pera Käck. Tosca är e av operahisoriens mes älskade verk. I denna uppsäning den juni, sår själva saden Uppsala som kuliss. Föresällningens aker uspelar sig i Uppsala domkyrka, universiesaulan och rikssalen på Uppsala slo. åres SkyEANSkE prisagare Rein Taagepera, esnisk-amerikansk professor, förfaare och poliiker, får åres skyeanska pris de sisa under avgående skyeanske professorn Leif Lewins ämbesperiod. Taagepera belönas för sin djupborrande forskning om valsäes funkion i den represenaiva demokrain. Prisagaren har särskil sudera konsekvenserna av olika valmeoder. De presigefyllda prise, på kronor, kommer a delas u vid en högidlig ceremoni i Uppsala lördagen den 27 sepember. ågärdsprogram FöR breddad REkRyERiNg Rekor har fassäll e ågärdsprogram för breddad rekryering av sudener, som ska gälla under iden 1 april mars I planen ingår bland anna a inbjudan ill högskoledagarna ses över, a samla goda exempel på arbee för breddad rekryering i Idébanken på Suderandebyråns hemsida och a sprida kunskap om sudenambassadörsprojeke Esmeralda. krafpake FöR jämsälldhe E krafpake för jämsälldhe ska få fler kvinnor a åa sig olika former av ledningsuppdrag vid Uppsala universie. Den 24 april preseneras dessa ågärder för forskare, dokorander, ledare Ann Fus och lärare, under en heldag arrangerad av universiees jämsälldheskommié och Kompeensforum. Rekor Anders Hallberg inleder och sedan blir de föredrag av journalisen och kåsören Anna Mannheimer, nya universiesdirekören Ann Fus, chefen för Kompeensforum Carin Eriksson Lindvall och jämsälldheshandläggaren Annika Lindé. Läs mer: FOTO: TOMMY WESTBERG 2 3

3 På förslag: FLER karriärseg FöR UNgA FoRSkARE I Befaningsuredningens förslag Karriär för kvalie preseneras en sammanhållen karriärväg för lärare och forskare vid universie och högskolor. Syfe är a arahera och behålla bra lärare och forskare även efer avlagd dokorsexamen. Förs får man en forskarassisenjäns i hård konkurrens och efer fyra år sparkas man u. Då är de lä a känna skuld och ro a man ine vari illräcklig dukig, när de i själva verke handlar om en universiessrukur som saknar karriärseg, säger Åsa Fex Svenningsen vid insiuionen för neuroveenskap. ex: Gunilla Shyr foo: Saffan Claesson Åsa Fex Svenningsen är forskarassisen och var med och sarade Junior Faculy för några år sedan. Bäre karriärvägar är e mål Uredningen har granska dagens befaningssrukur och funni en bris på ydliga ingångsjänser i den akademiska karriären, särskil under perioden efer dokorsexamen, en id i karriären som kallas de posdokorala molne i uredningen. Här är några av uredningens förslag: l En våårig posdokorsansällning införs som försa karriärseg efer dokorsexamen. l Forskarassisenjänsen ersäs av en fyraårig birädande lekorsjäns, som kan leda ill befordran och fas ansällning. l Biädande professor införs som e ny karriärseg efer birädande lekor. Syfe är a arahera och behålla bra lärare och forskare ill exempel genom goda villkor, ydliga ingångsjänser, ökad jämsälldhe, förbärad rörlighe och öka ubye med andra delar av arbesmarknaden. Dessuom föreslås en effekivare ansällningsprocess med färre cenrala regler och öka lokal självbesämmande. Universieen ska få ansälla de kaegorier av lärare som de själva inför och som regleras i universiees ansällningsordning. Beänkande har vari ue på remiss inom universiee. Den 25 mars fick personalavdelningen in yranden från bl a områdes- och fakulesnämnder för a kunna lämna universiees svar ill ubildningsdeparemene senas den 28 april. Vad ycker du om Befaningsuredningens förslag? ÖRUTOM ATT VARA forskare på delid för a sköa och uveckla Anders Hallberg och sassekreerare ningar. Snacka om a dränera universå illhör hon även den lilla en- verksamheen. Peer Honeh, illsammans med Åsa siee på dukiga forskare! säger Åsa gagerade skara av unga forska- Vår syfe är a södja yngre fors- Fex Svenningsen. Fex Svenningsen. re som inresserar sig för u- kare och e av Hon beräar Nu har befaningsuredningen föbildningspoliiska frågor. våra mål är a om en undersök- reslagi a de försa karriärsege ef- När nu befaningsuredningen är jobba för a De som prövas idag är ine ning från Lund, er dispuaionen ska vara en ny, våue på remiss inom universiee så si- förbära karri- forskningens kvalie, uan som följde upp årig ansällning som posdokor. er hon med som represenan för Ju- äruvecklingen unga forskares uhållighe alla som dispu- Dagens jäns som forskarassisen ernior Faculy inom med-farm. inom akademin, och förmåga a hänga sig era under io säs av befaningen birädande lekor, Junior Faculy drog igång 2004 säger Åsa Fex år. Undersök- en fyraårig merieringsansällning som kvar. med vicerekor Ulf Peerssons hjälp Svenningsen. ningen visade a leder ill fas ansällning. De är a inom de medicinska och farmaceu- I februari ar- av de 45 som föredra framför dagens mer orygga iska fakuleerna, och omfaar nu- rangerade Upp- få forskarassis- sysem, menar uredarna. mera även eknik och naurveen- sala universie, enjänser, så skap. illsammans med Sulf, Sveriges uni- hade bara sex få jäns vid universi- Ska jobba självsändig Idag har man dryg 220 medlem- versieslärarförbund, e symposium ee io år efer dispuaionen. Många äldre forskare lever forfamar. Man har också få pengar av fa- om karriärvägar inom akademin. I pa- De andra 39 har lämna univer- rande i villfarelsen a de dukiga forskuleerna för a kunna ansälla någon neldebaen delog bland andra rekor siee eller harvar på illfälliga ansäll- karna ändå, på någo vis, kommer a finnas kvar i syseme. Men de som Hon forskar inom neuroveenskap som bildade mönser för Uppsalas Juprövas idag är ine forskningens kvali- och undersöker hur cellerna i nervsys- nior Faculy. e, uan unga forskares uhållighe och eme kommunicerar med varandra förmåga a hänga sig kvar. under uveckling särskil de så kall- Vill vara remissinsans För a söka ill exempel någo av lade gliacellernas roll för nervsysemes Nu hoppas vi a yngre forskare inom de birädande lekora som möjligen uveckling. hum-sam ska gå med så vi blir univerannonseras u, räcker sällan fyra års De är e ganska ouforska om- siesövergripande. Vi har också inspiforskningsmeriering och pedagogiska råde och väldig få forskar om de i rera a bygga upp liknande verksammerier. Här konkurrerar man dessu- Sverige. Uomlands däremo, är de e he vid SLU. Tänk om alla yngre om med seniora, ofa professorskom- sor forskningsområde, säger Åsa Fex forskare i lande gick samman i den peena forskare om jänserna, säger Svenningsen. I sin forskning samarbe- här ypen av Junior Faculy, vilken Åsa Fex Svenningsen. ar hon med forskare från framför all kraf a påverka de skulle bli kan- USA och Canada. ske även på deparemensnivå! forskar på gliaceller Innan hon kom ill Uppsala ill- På naionell nivå finns näverke Hon har en forskarassisenjäns sedan bringade hon och hennes familj fyra år NOJS, vilken Åsa Fex Svenningsen fyra år, finansierad av Veenskapsråde. i New York, hon själv på pos doc-si- hoppas ska driva den vikiga frågan om Dessuom är hon sudierekor för bio- pendium. Men de var i Lund som hon karriärvägar. medicinubildningen. kom i konak med Fuure Faculy gunilla shyr De är e vikig seg framå och bra med en ordnad karriärgång. De är angeläge om vi skall locka in de bäsa i en forskarkarriär. De finns alldeles för många forskare som går på kora förordnanden. Ulf Peersson, vicerekor inom medicin och farmaci. I grunden ycker vi a de är bra med bäre ansällningsrygghe, men däremo är de svår a få ill med dagens finansieringssiuaion. Inom vår fakule är 63 procen av all forskning exernfinansierad och inom grundubildningen varierar resurserna mycke. Jan-Oo Carlsson, vicerekor inom eknik och naurveenskap. 4

4 Här finns arakiva naurveare för arbesmarknaden FOTO: TOMMY WESTBERG Arbesmarknaden för naurveare är ine alls så dålig som Högskoleverke gjor gällande i sin analys i alla fall ine alla yrkeskaegorier som ingår i gruppen. Daaveare, geoveare och maemaiker med finansiell inrikning är mycke eferfrågade av näringslive, menar några ämnesförerädare vid universiee. e var i början av mars som Högskoleverkes kom med en analys av framidens arbesmarknad. Gruppen naurveare hörde ill dem där anale uexaminerade kan bli fler än behove av nyrekryeringar på arbesmarknaden. Men de sämmer ine för alla ubildningar som ingår i gruppen. De finns ill exempel en sor eferfrågan på daaveare. Daabranschen haffar våra sudener redan innan de är färdigubildade de har absolu inga problem a få jobb. Probleme är isälle a vi har alldeles för få sudener som vill ubilda sig inom daaveenskap, säger Olle Gällmo, sudievägledare vid insiuionen för informaionseknologi. De senase vå, re åren har eferfrågan från indusrin på ubildade daaprogramuvecklare och daaekniker vari sor, medan svenska ungdomars Analys av arbesmarknaden Den 6 mars kom Högskoleverkes prognos för framidens arbesmarknad. l För gymnasielärare, lärare med inrikning mo grundskolans senare år och naurveare ser prognoserna dysra u, efersom illgången på nyuexaminerade anagligen kommer a öka snabbare än eferfrågan. l Läkare, andläkare och andra vårdubildade illhör däremo morgondagens sora brisyrken bland akademiker. För a minska e sor undersko av vårdpersonal behövs fler plaser på ubildningarna, menar Högskoleverke. l Fler förskollärare och friidspedagoger behövs också, men där handlar brisen snarare om a göra yrkena mer arakiva. l En yerligare ubildningsgrupp de kan bli bris på är ingenjörer, framförall gäller de högskoleingenjörer i och med kommande pensionsavgångar. Byggande pågår för full i kvarere Blåsenhus. Daaveare är eferfrågade på arbesmarknaden. Här är några sudener uanför informaions-eknologisk cenrum. inresse för a ubilda sig på område minska, ros öka krafig och där finns en sor eferfrågan på Uppsalas goda ryke och den gynnsamma arbes- geologer, likaså inom samhällsbyggande. Mark-, vamarknaden. en- och miljöområdena behöver också geoveare. De är e väserländsk problem a så få vill ubilda sig inom daaveenskap. Uanför Europa, i finansiell maemaik ger jobb ill exempel Asien, är inresse mycke sor, och vår Olga Kaj, sudievägledare vid maemaiska insiuinernaionella maserubildning inom daaveen- ionen, ser även hon e öka inresse från näringsskap lockar många sökande. live för sudener med maemaikerubildning, gärna med inslag av maemaisk saisik eller finansiell Daorn en vardagspryl maemaik. Idag när daorn blivi en vardagspryl, är ekniken Jag läser många plasannonser och de verkar ine längre lika spännande a sudera för dagens finnas go om jobb för de som har saisisk komungdomar de ror i alla fall Olle Gällmo. peens, exempelvis på försäkringsbolag eller inom Umaningen för oss är a göra ubildningen läkemedelsbranschen. Sudener med finansiell maspännande igen! emaik i sin examen är eferfrågade av ill exempel Håkan Sjösröm är samordnare för geovearpro- banker och finansinsiu, säger hon. grammen vid insiuionen för geoveenskaper. Han Sudener som väljer inrikningar i ren maemaser hur arbesmarknaden för geologer men även geo- ik är ofa inresserade a gå vidare med forskning veare i allmänhe markan förbäras under de se- och sanna inom universiesvärlden. nase åren. Inresse är sor från näringsliv och samhälle. Prospekering efer mealler och indusrimineral har gunilla shyr Ny moionsanläggning i Blåsenhus Universiee och Sudenhälsan sasar på ny moionsanläggning i kvarere Blåsenhus med möjlighe a räna för sudener och universiesansällda. Fasighesägare blir Akademiska hus. En idroshall för undervisning i idro och hälsa har hela iden ingå i planerna för lärarubildningens fly ill Blåsenhus. Nu har rekor faa beslu om a i samverkan med Sudenhälsan låa uppföra en sörre anläggning med urymme även för moions- flyning i januari verksamhe av olika slag. I likhe med Sudenhälsans nuvarande anlägg- ningar Salle och Sveis - ska universiee a så för hyresavale med Akademiska hus, men kosnaden kommer ill vå redjedelar a bäras av Suden- hälsan och resen av lärarubildningen. Vi kommer a rika in oss på breddmoion och vardagsräning gympa, aerobics, spinning och syrkeräning. Vi kommer också a bygga en kläervägg och erbjuda boulderkläring, säger Claes-Göran Swahn, direkör vid Sudenhälsan. Moionsanläggningen beräknas vara klar för in- annica hulh FOTO: STAFFAN CLAESSON VäLj åge NäSA gång Kampanj på direkåge Uppsala Göeborg Nu ska de bli billigare a a a sig ill cenralsaionen på oren välja åge på jänseresor ill än ill flygplasen. Göeborg. Under resen av Man hinner också jobba mer på åre har ansällda vid Uppsala ågresor. Med flyge blir de mer ransuniversie kampanjpris på porsräckor och srulid, menar Mavissa urer mellan Uppsala rie Larsson. och Göeborg, genom e Miljöänkande fanns med redan aval med SJ. idigare i universiees resebesämmelser, men kommer nu få en mer E av målen i den nya miljöplanen är framskjuen plas. Till exempel lyfer a minska universiees miljöpåver- man fram alernaiv ill a resa (elekan med io procen vid jänseresor. fonkonferens/videokonferens) och a E sä a nå di är a fler väljer åge åge går före flyge. framför flyge när man reser i jänsen. Vi vill a de ska vara självklar Jus på sräckan mellan Uppsala för alla, a när man ska boka en resa och Göeborg finns sora anledningar ska man i försa hand välja åge när a a åge, säger Marie Larsson på de är möjlig, säger Marie Larsson. ekonomiavdelningen. Hon har gjor en miljöanalys på Boka på avalsresbyrån sräckan Uppsala-Göeborg. Den visar Hon påminner också om a alla ska a 56 procen av universiees resor boka sina resor genom universiees går via åge. Om isälle 80 procen avalsresebyrå, American Express. valde åge på den här sräckan skulle En av många anledningar ill a usläppen minska med 11 on. de är bra a ha en avalsresebyrå är a man kan göra en miljörapporering. Spara id och pengar På andra plas efer åge kommer Dessuom skulle universiee spara bilen, som ros all släpper u mindre kronor på e år bara på re- koldioxid än flyge. Universiee ansorna ill och från Göeborg. vänder de saliga ramavalen för hyr- De finns en my a de är billi- bil där Herz skall vara försa priorie. gare a flyga. Men om man jämför fö- De vann upphandlingen för a de har reags snipriser mellan orer så är de låg pris, fles miljöbilar och bäs rebilligare a åka åg, säger Marie Lars- presenaion i Sverige. son. Dessuom är de ofas billigare annica hulh 90-ale nya befaningar vid Uppsala universie Nu sasar Uppsala universie ill de forskningsområden som håller sor för a yerligare särka mycke hög klass med inernaionella och förnya universiees må mä sam ill områden med sor forskning. E 90-al nya fors- poenial för framiden. kare ansälls under våren. I fem morgonidningar presen- Många olika ämnesområden erades de akuella ämnes- Professorer, lekorer, birädande lekoområdena i helsidesannonser rer, forskarassisener och posdocs den 30 mars. söks inom bl.a. följande ämnesområ- den och inrikningar: Akvaisk biogeo- De nya befaningarna är resulae av kemi, bibliomeri, bysaninologi, daden sora forskningsuvärderingen Kva- orlingvisik, experimenell endokrin lie och förnyelse (KoF 07) som ge- kirurgi, experimenell mikrobiell evonomfördes vid Uppsala universie un- luionsforskning, freds- och konflikder förra åre. De uländska forskning, generapi; vekoruveckling, expererna gav e sor anal av våra geriarik, inernaionell nuriion, komforskargrupper beyge världsledande paraiv genomik, maemaik, maerieller av inernaionell hög sandard. alkemi, musikveenskap, pedagogik; barn i usaa skolsiuaioner, psyko- Unik illfälle logi, seismologi och sysemeknik. De här är e unik illfälle a re- De lediga befaningarna kommer suckryera framgångsrika forskare uifrån cessiv a ulysas under våren, under och också behålla våra framsående rubriken Lediga plaser på www. forskare, säger rekor Anders Hallberg. uu.se Universiee sasar miljoner kronor per år i re år. Dessa medel går gunilla shyr Koldioxid usläpp universiees resor 2007 Shlm/Uppsala-Göeborg 1,5 kg 1 kg Tågresor 1 kg 1,5 kg kg Flygresor kg 0 0 Idag Mål Idag Mål Måle är 80 procen ågresor och 20 procen flygresor. KAMpANj UppSALA-GöTEBORG Priserna gäller om man reser med För mer direkåge X2000, med avgångsid kl informaion 6.30 och ankomsid kl Kampan- och miljöips jen pågår från 1 april ill 31 december finns på weboch gäller för flexibla/avbokningsbara ben, sökväg: biljeer klass: kr (exklusive moms och bokningsavgifer) 2. Ingång Inern för 2 klass: 750 kr (exklusive moms ex ansällda bokningsavgifer) 3. Under rubriken Besäll hiar du Resor Mänskliga celler e alernaiv ill djurförsök Teser på mänskliga celler kan blev smidigare a uföra, så riskerade bli e alernaiv ill djurför- anale eser och därmed djuranvändsök, inom forskningen kring ningen a öka. Dessuom kan känsligmiljögifer och kromosomska- heen skilja mycke mellan försöksdjur dor. Forskningsprojeke har och människor, vilke minskade eses få anslag på kronor illförlilighe. från Sifelsen forskning uan djurförsök. E enkel blodprov Därför og Jan Grawé och hans fors- Jan Grawé, laboraoriechef för cell- karkolleger fram en varian av ese analyslaboraorie vid Rudbecklabora- där miljögifernas effeker på männisorie, leder forskningsprojeke. De kan kunde suderas direk genom anaär e samarbee med en forskargrupp lys av celler från e enkel blodprov. vid Sockholms universie. Måle är Dea kan ge epidemiologiska daa från a a fram in viroeser (provrörses- personer som usas för kemikalier er) med mänskliga celler för a un- som man ve eller missänker kan ge dersöka om kemikaliér orsakar kromo- kromosomskador. somskador. Jan Grawé kom in på Nu går forskarna vidare med a anspåre redan under sin id som doko- passa modellen ill e in viroes, där rand och åren efer dispuaionen. man använder mänskliga celler i expe- Vi arbeade med e mycke an- rimenen. vän genoxikologisk in vivoes där Tillsammans med epidemiologiska vi använde gnagare, och uvecklade daa kan de ge en bäre riskvärdering ese så a de blev väsenlig känsli- vad gäller möjliga kromosomskador, gare och snabbare. uan, eller med e minimal användan- En nackdel var a efersom ese de av, djursudier, säger Jan Grawé. 6

5 70 procen av våra sudener är från Kina och flera av dem från de universie som vi har besök. KONSTEN ATT REKRyTERA OCH BEHÅLLA MASTERSTUDENTER I år har de inernaionella maserprogrammen vid svenska universie locka sökanden men många av dem soreras bor under anagningsprocessen och andra dyker aldrig upp. Därför arbear allfler insiuioner med a akiv rekryera uländska masersudener och få dem a känna sig välkomna redan före kurssar. ex: Annica Hulh foo: Saffan Claesson Saffan Svärd, professor i mikrobiologi, har vari på flera rekryeringsresor i Kina. affan Svärd, professor i mikrobiologi, har vari på flera rekryeringsresor ill Kina illsammans med en sor grupp från IBG (insiuionen för biologisk grundubildning). Där har han rekryera sudener ill maserprogramme i bioeknik, som sarade i hösas. 70 procen av våra sudener är från Kina och flera av dem från de universie som vi har besök, beräar Saffan. Med sina 37 sudener hör bioeknikprogramme ill de sörsa inernaionella maserprogrammen vid Uppsala universie. Vår akik är a åka ill de högs rankade universieen i Kina. Sudenerna där har kunskaper på högre nivå och alar dessuom bäre engelska, vilke är en nyckel ill a klara av ubildningen. Under besöken vid universieen har de inervjua sudener, räffa lärare och föreläs om ubildningen. Dessuom har de knui konaker med universieens inernaionella konor. Snar ska Saffan Svärd iväg på näsa resa ill Kina, men framöver planeras resor även ill länder inom Europa. fler europeer Vi vill få in fler europeer på ubildningen. Sökrycke är ine så sor inom Europa, men de är bra a blanda olika naionalieer så mycke som möjlig. Till hösen kommer ungefär uländska masersudener a sudera vid Uppsala universie. De är svår a vea exak för många av de uländska sudenerna dyker aldrig upp ill kurssaren. Därför är de vikig a de känner sig välkomna redan från början, säger Lars Fransson. Efer många år som chef för inernaionella kanslie arbear han med e projek kring räffsäker rekryering av uländska masersudener. I hösas inervjuade han represenaner för alla inernaionella maserprogram som ges vid universiee, och e 20-al sudener. Uppsala universie är bra på a a emo uländska sudener, men de finns saker som kan bli bäre. De finns en miniminivå som vi ycker a alla insiuioner bör hålla, säger Lars Fransson. De är ill exempel bra om sudenerna får e brev från insiuionen ganska snar efer a de har anagis. De dröjer lång id, omkring re månader, ills erminen börjar så försa inrycke får de per brev eller e-pos. Säker 90 procen söker också ill andra universie i flera länder, så de gäller a få en hake på dem så idig som möjlig. Vi kan behålla fler anagna om vi håller koninuerlig konak. E brev i månaden Han rekommenderar insiuionerna a skicka åminsone e brev i månaden ill de nya sudenerna. De är också vikig a informaionen om erminssar och regisrering är så exak som möjlig. I Asien är sudenernas föräldrar allid involverade. För dem räcker de ine allid med upplysningen a kurssaren blir i slue av augusi. De finns försås mycke a göra också från cen- 8 9

6 RäFFSäkER REkRyERiNg De gäller a ha god framförhållning, när man rekryerar masersudener från andra länder. Redan nu bör man planera marknadsföringen inför hösen 2009, för a hinna anmäla sig ill mässor, planera rekryeringsresor och liknande. Här är några meoder som man kan använda: l Inernaionella konaker E vanlig sä är a använda de inernaionella näverk som redan finns vid insiuionen. Många hiar sudener genom universie de redan har samarbee med. Tidigare sudener, som är nöjda med sin ubildning, kan också värva nya sudener. Lärare som är ue och gäsföreläser kan a med sig broschyrer. l Mässor Teknisk-naurveenskapliga fakuleen har under 2007 delagi i mässor i Beijing, Shanghai och S: Peersburg. De flesa mässor rikar sig ill grundsudener, men nu börjar de även komma mässor för maserubildningar, som kan ge mer räffsäker rekryering. l Rekryeringsresor Inom eknisk- naurveenskapliga fakuleen finns e par insiuioner som brukar åka ill Kina en gång per år för a akiv rekryera sudener. Besöker man e universie, kan man inervjua sudener på plas och konrollera a de har de förkunskaper som krävs. l Agener Än så länge är de ingen vid Uppsala universie som använder sig av agener. De går a hia seriösa agener genom a dela i mässor mellan agener och universie. Vanligvis ar agenerna u 10 procen av kursavgifen men efersom vi ine har någon kursavgif kan vissa åa sig a arbea uan eller med låg kosnad för universiee och a u högre avgif från sudenerna isälle. KÄLLA: Rapporen Träffsäker rekryering. ral håll. Inernaionella kanslie bidrar med e välkomspake och en välkomsceremoni för alla uländska sudener. Från och med höserminen 2008 ges delidskurser i svenska ( basic Swedish ) även för masersudenerna, en möjlighe som idigare bara funnis för ubyessudenerna. Sier ofa ysa Till hösen planeras en välkomsceremoni som bara rikar sig ill masersudener. De är en ny sudengrupp som skiljer sig från ubyessudenerna, menar Lars Fransson. Många kommer från länder uanför Europa och flera av dem är muslimer, så de är vikig a all umgänge ine kresar ill alkohol och a de serveras alernaiv ill fläskkö. Andra kulurskillnader som kan vara bra a känna ill är a asiaer ofa sier ysa i föreläsningssalen. För en japansk suden är de ine självklar a illala läraren och vara akiv på lekionerna. Därför kan läraren behöva ala om a sudenerna förvänas vara akiva i undervisningen, och de gäller ju särskil på masernivå. Masersudenerna kommer från hela världen, men en sor grupp kommer från Asien och särskil Kina. Denna sudengrupp dominerar inom eknisknaurveenskapliga fakuleen. Maserprogrammen inom humaniora och samhällsveenskap är mera blandade med sudener både inom och uom Europa. Men för alla ubildningar på engelska gäller a de svenska sudenerna är i minorie. De kan komma a ändras om e par år, när den försa Bolognageneraionen har agi sin grundexamen. Då bör eferfrågan bli sörre på maserubildningarna också inom Sverige, säger Lars Fransson. Kräva goda förkunskaper Idag är de så a ansökningarna rasar in, men många av dem soreras bor, på grund av a sudenerna är obehöriga eller ine har illräckliga förkunskaper. Därför arbear många nu med mera räffsäker rekryering. De gäller a hia färre, men mer kvalificerade sökanden. En möjlig väg a gå är a begränsa anale uländska sökande, genom a redan på universiees webbsida markera a de behövs goda förkunskaper. Kanske behöver vi ha en högre nivå än våra minimikrav, både när de gäller språkkunskaper och förkunskaper. Vi kanske kan kalla oss e selecive universiy och kräva a sudenernas förkunskaper ligger well above he minimum level, säger Lars Fransson. En grupp sudener lyssnar ill Saffan Svärds presenaion av maserprogram, under e besök vid Yunnan Universiy i Kunming, Kinas sydligase provins som gränsar mo Burma. Många sökande faller bor Numera gäller naionell anagning ill de inernaionella maserprogrammen. Alla söker online ill samma adress. I år har de kommi ansökningar ill Sverige från ulande. I försa veckan av maj ska anagningsprocessen vara klar. Villkoren för de olika programmen ser mycke olika u. På många program sker e urval av behöriga sökande och de finns långa köer med reserver som ine kan erbjudas plas för a programme är full. På andra program är de få sökande och plaser sår omma, säger Cilla Häggkvis som är chef för anagningsenheen. Toal se är de bara 10-15% av alla som söker online som fakisk kommer hi ill kurssar. Många faller bor för a de aldrig kompleerar sin ansökan med handlingar som syrker behörigheen. Andra faller bor för a de har dålig dokumenaion, har läs vid universie som ine är godkända eller för a de ackar nej ill sin plas. Uppehållsillsånde kan också vara e problem för sökande som ine kan visa a de har råd a försörja sig i Sverige under sudieiden, säger Cilla Häggkvis Processen går ill så a man samarbear naionell med a bedöma den grundläggande behörigheen ill avancerad nivå (a de sökande har en kandidaexamen från e erkän universie och a de har en illräcklig nivå på engelskan). Sedan skickas ansökningarna vidare ill insiuionerna som får konrollera den särskilda behörigheen, d v s a sökande har rä nivå på sina sudier i e viss ämne. Maserprogramme i forensisk veenskap rikar sig ill naurveare som vill inrika sig på brosplasanalyser. HELT NYA MASTER- INRIKTNINGAR TILL HöSTEN Till hösen ges flera nya maserprogram vid Uppsala universie. Forensisk veenskap, Ecocach om sjöar och vaendrag i Europa och Mänskliga räigheer är re nya ubildningar som ges ill hösen. Den 15 april går ansökningsiden u för de svenska maserprogrammen. arie Allen är en av dem som vänar med spänning på resulae av vårens ansökningsomgång. Hon har vari med och sara maserprogramme i forensisk veenskap, som rikar sig ill naurveare som vill inrika sig på brosplasanalyser. Maserprogramme har väck sor inresse den senase iden och bland anna blivi omskrive i Mero och Svenska Dagblade. Från början var idén a sara en fempoängskurs i forensisk veenskap. Föruom räsmedicin och räsgeneik lade vi in oxikologi och flera andra ämnen, och ill sis hade de väx ill en 80-poängsubildning. Sjöar och vaendrag Anledningen ill a jus de här blev en maserubildning var ine bara a de var e spännande ämne, uan också a veenskapsområde för medicin och farmaci har mycke kompeens inom område. Dessuom är de här en växande arbesmark- 40 avancerade program Till hösen ges 40 program på avancerad nivå, d v s maser- och magiserprogram. l Hum-sam: 20 l Med-farm: 8 l Tek-na: 9 l Ub.ve: 3 Läs mer: nad. Polisväsende har börja ansälla all fler civila naurveare, som kan hjälpa ill a lösa räsfall. Inom maserprogramme för biologi ges för försa gången ubildningen Ecocach som handlar om sjöar och vaendrag i Europa. De här är resulae av e Socraes-samarbee mellan åa europeiska universie, som började redan för io år sedan, beräar docen Anna Brunberg, som är koordinaor. EU:s nya vaendirekiv har gjor programme högakuell. Ecocach-sudenernas kompeens behövs när de nya direkive ska genomföras i alla medlemsländer. Universieen kommer a ana fem sudener var och de ingår också i ubildningen a läsa mins en ermin vid någo anna universie. Som koordinaor har Anna Brunberg så för marknadsföringen, bland anna på inernaionella sudenporaler och annonser i New Scienis. Mänskliga räigheer Vid eologiska insiuionen sarar de nya maserprogramme i mänskliga räigheer, som drivs i samarbee med Teologiska högskolan i Sockholm. Programme ska ge fördjupade kunskaper i mänskliga räigheer ur e folkräslig, filosofisk och sasveenskaplig perspekiv. Vid programme suderas mänskliga räigheer ur såväl poliisk som social synvinkel, liksom olika mekanismer för räslig skydd för de mänskliga räigheerna. De finns möjlighe ill en prakikermin uomlands. FOTO: ÅSA FEX SVENNINGSEN UNIVERSELLT Nu kan bananflugans gener karläggas. bananflugans inre karläggs En europeisk forskargrupp, med forskare från Uppsala universie, har agi fram en hel ny forskningsresurs för a karlägga bananflugans geneiska muaioner. Professor Ann- Chrisine Syvänen ledde den del av arbee som ufördes i Uppsala. Genkarläggningen i bananflugan är den hiills sörsa illämpningen av den så kallade minisekvensningsmeoden, som forskargruppen i Uppsala idigare uveckla. Bananflugan har länge vari vikig för a idenifiera gener och muaioner som ligger bakom fysiska defeker, men forskningen har försvåras av brisen på effekiva meoder. NyA RöN om SENåLdERShUNdAR De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har ine si ursprung i skandinavisk varg som man idigare ro. En ny sudie från Uppsala universie visar a senåldershundarna ine var besläkade med lokala vargar, uan snarare med redan ämjda hundar från andra delar av världen. Forskarna har undersök DNA från 24 förhisoriska skandinaviska hundar uan a hia någo som indikerar e skandinavisk ursprung. Tvärom yder våra resula på a hundarna kom färdigämjda ill Skandinavien från bl a Asien. De hade allså vari under mänsklig konroll under mycke lång id, säger Anders Göhersröm, som le sudien. RAppoR om darfurkonfliken Siuaionen i Darfur är e resula av re sammanlänkade konfliker hävdar fredsforskaren Johan Brosché i en ny rappor, grundad på inervjuer med akörer i konfliken. De finns mosäningar mellan eniska grupper, regionala elier och mellan cenrum och periferi. De behövs e helhesperspekiv för a nå en lösning, säger Johan Brosché, som eferlyser e mer beslusam och samordna inernaionell agerande för a lösa konflikerna i Darfur. banbryande om äsörningar Uppäcken av hjärnans så kallade melanocorinsysem och dess cenrala roll för apikonroll har öppna för hel nya behandlingsmöjligheer av övervik och anorexi. I de nya numre av den ansedda idskrifen Naure Reviews Drug Discovery publiceras en översik om banbryande forskning på dea område som Jarl Wikberg, professor i farmaceuisk farmakologi och andra forskare uför under snar vå decennier. Karläggningen av melanocorinsyseme ufördes i början av 1990-ale

7 INSäNDARE Universiee har en bra bi kvar ill hållbar energianvändning I en sor uppslagen arikel i Uppsala Nya Tidning för några veckor sedan ogs frågor kring energisparande upp. Från universiees byggnadsavdelning framhölls a all belysning i korridorer, föreläsningssalar och andra allmänna lokaler släcks på näer och helger med auomaik. Den bilden är dock hel felakig vad gäller mi ege campus, Engelska parken. vare sig den behövs eller ine. Frågan om en veig användning av elenergi har såväl naionalekonomisk som miljömässig beydelse, men är även av vik för insiuionernas ekonomi i sisa hand as medel från forskning och undervisning för a lysa upp omma korridorer. De finns allså goda skäl a se över universiees policy för denna hanering Irländska sudier mer än bara språk! - Keliska språk är så mycke mer än språksudier, säger Paricia Ronan, professor i keliska språk. Hon är en av arrangörerna bakom symposie för keliska språk den 2 april. Irländska ambassaden och Irlands Culural Relaions Commié har också slui upp bakom symposie, som av förklarliga skäl framför all handlar om irländska sudier. Symposie gäsas av vå irländska forskare: Caherine Swif, en känd arkeolog och hisoriker som sudera Irland under idig krisen id och Ailbhe Ó Corrain, som idigare var docen i keliska språk i Uppsala och forskar om lingvisik. Irländska sammankomser är ju ine komplea uan irländsk musik, och därför har vi också bjudi in en känd irländsk old syle -sångar, Micheál Ó Cahain. Han kommer både a sjunga och beräa för publiken om si sjungande, säger Paricia Ronan. Själv kommer hon a praa om idig irländsk lieraur och poesiuppläsningar sår också på programme. På kvällen blir de en feslig avsluning med ma och förfriskningar. Förhoppningsvis blir de en plaform för a dra igång och forsäa diskussioner. Även om de akademiska väger ung, hoppas jag a de mes av all blir en rolig efermiddag som ger en insik i vad vi sysslar med, säger Paricia Ronan. Ämne keliska språk har funnis vid Uppsala universie i över 50 år. Ämne var exrem populär på 80- ale och de idiga 90-ale, men sedan dess har inresse dala. Nu hoppas sekionen locka nya sudener med korare 7,5-poängskurser vid sidan av 30-poängskurserna, och med fokus lika mycke på kulur och lieraur som på språksudier. annica hulh är sår belysningen på för full i de nämnda urymmena, kvällar, näer och helger, sommarlov som jullov. Ibland kan belysning släckas ned ill halv nivå manuell men på sina håll ser auomaiken ill a den srax går upp ill full effek igen. Campuse sudener har via passerkor illgång ill vissa urymmen med sudieplaser och daorer dyngne run. Här är de allså i viss mån befo Dessuom finns avsevärda urymmen illhöriga insiuionerna som sudenerna ine har illgång ill, eller ine har anledning a visas i men som likväl badar i ljus dyngne run, åre om. Den iden är fjärrran då parollen lydde lå omma rum bli mörka rum. De ycks numera vara en minorie som släcker efer sig. ex. i förråd, oaleer och liknande urymmen, men ock- - så i lekionssalar. Många och Gammaldags sparsamhesivrare ycks allmer avlösas av vad jag vill kalla ljusnarkomaner: högsa möjliga belysningssyrka, hela iden. ga a belysningen sår på, även om välplacerade små skylar med uppmaningen Släck ljuse! skulle säker göra de på sina håll säker skulle räcka med halv effek. Man kan också fråga sig nya, även om gammaldags sparsamom en handfull naugglors sena su- hesivrare allmer ycks avlösas av vad dievanor moiverar a sora delar av jag vill kalla ljusnarkomaner: högsa kvarere hålls illgänglig dynge run. möjliga belysningssyrka, hela iden Franz luenberger, universieslekor vid insiuionen För idéoch lärdomshisoria Byggnadsavdelningen svarar: Belysning i omma rum är allid onödig Tack för en bra och vikig insändare! Frågan om universiees energianvändning handlar både om ekonomi och miljö och förjänar all uppmärksamhe den kan få. Dokorspromoion 30 maj PROMOTIONSAKTEN I UNIVERSITETSAULAN fredag den 30 maj kl Varje ansälld vid universiee och även pensionerad från ansällning här, har möjlighe a - på bifogad blanke eller via e-pos besälla biljeer ill aulan. Biljeerna kosar ingening och skickas per pos i slue av maj. PROMOTIONSMIDDAGEN PÅ UPPSALA SLOTT fredag den 30 maj kl Ansälld eller pensionerad kan besälla högs vå middagsplaser à 650 kr på bifogad blanke eller via e-pos. Vi underräar var och en huruvida plas finns. E-pos: Inger.Sandberg@uadm.uu.se, el eller Eva.Holmgren@uadm.uu.se, el PROMOTIONEN 30 MAJ 2008 ÖR MERPARTEN AV universiees lokaler bealas el uanför hyran. Kosnaden för universiees energianvändning låg 2007 på ca 50 miljoner kr, vilke debieras insiuioner/mosvarande. I januari fassälldes e mål a minska energianvändningen med 7,5 % under den kommande femårsperioden. En umaning för oss alla! Jag önskar kosnadsfri.. biljeer ill promoionsaken i aulan. Jag önskar: 1 middagsplas 2 middagsplaser ill promoionsmiddagen i sloe. Namn och ev iel på min gäs:.... Ev önskemål om placering:.... Namn:.... Tiel:..... Adress:.... Tel arb:...el bos:..... Jag är ansälld vid/pensionerad från ansällning vid ins/mosv (måse uppges):.... Skicka kupongen ill Promoionskonore, Uppsala universie, Box 256, Uppsala. Texa gärna! Belysningen i allmänna urymmen och korridorer syrs ill sor del med auomaik. Släckpulser släcker belysningen under kvällar och helger, dock ine fullsändig. Cirka var feme lampa läm- nas änd för a säkra urymning i händelse av brand (ledbelysning). Tänds belysning i en korridor är denna vanligvis änd ill dess en ny släckpuls ugår. Inervallen för släckpul- serna varierar, främs uifrån verksamheens önskemål. Toaleer, förråd, kopieringsrum, personalrum, kapprum är som regel manuell syrda. Minska energianvändningen I Engelska parken syrs belysningen på vå sä. Dels genom släckpulser under kvällar, näer och helger, dels genom ljusrelä dagid för a garanera illräcklig belysning. De senare innebär a i korridorer där ljuse flödar in dagid släcks belysningen om ljussyrkan är illräcklig. Dagid änds belysningen med auomaik i korridorer där ljussyrkan bedöms oillräcklig. Fasighesägarna jobbar illsammans med universiee på många sä för a minska energianvändningen. Föruom elförbrukning genererar onödig I Engelska parken pågår för illfälle diskussioner om hur belysningssyrningen i biblioeke kan förbäras. belysning uanför konorsid och omma daorsalar med påslagna daorer mycke värme. Denna värme kyls bor, vilke medför yerligare elförbrukning i kylmaskiner. I Engelska parken pågår för illfälle diskussioner om hur belysningssyrningen i biblioeke kan förbäras. Kan gå sönder Dagens auomaiska syrsysem för belysning kan gå sönder. Behoven av belysning kan förändras. Upplevs någo urymme allför upplys eller för dålig upplys är fasighesägaren acksam om dea felanmäls så konroll och korrigering kan ske. I lokaler med manuell belysning kan släckdisciplinen förbäras, genom välplacerade skylar och genom a vi påminner varandra. Belysning i omma rum är allid onödig på samma sä som belysning allid ska vara god i lokaler där vi visas. Minskad elanvändning ger lägre kosnader för insiuionerna och mindre miljöbelasande usläpp. Tillsammans kan vi jobba för a uppnå universiees mål för energibesparing! karolina andersson, miljösamordnare Sasveenskapen i Uppsala har genomgå många förändringar under Leif Lewins id som skyeansk professor. FOTO: TOMMY WESTBERG Sasveare ifrågasäer I slue av mars avgick Leif Lewin efer 36 år som skyeansk professor och eferräddes av Li Bennich- Björkman. Med anledning av skife ger deras kolleger vid sasveenskapliga insiuionen u boken Sasveare ifrågasäer. I boken, som besår av e reioal uppsaser, medverkar de flesa av de nu verksamma forskarna. Tillsammans ger de en bild av den mångfald som präglar verksamheen här samsas poliiska sociologer och demokraieoreiker med förvalnings- och valforskare, genus- och europaforskare. Sasveenskapliga insiuionen har vuxi sig mångdubbel sörre och genomgå många vikiga förändringar sedan 1972, då Leif Lewin illrädde. De har blivi en arbesplas där forskarna ine bara undervisar uan också forskar någo man idigare gjorde hemma eller på biblioeken. En annan förändring är a forskningen idag i all högre grad finansieras med exerna medel. Kreaivie och kriik En vikig fråga är hur man under moderna förusäningar kan skapa e inellekuell klima där kreaivie och kriik förenas. Professorsskife ger oss anledning a fundera över vår forskning och undervisning. Är dea en dynamisk miljö, där nya idéer diskueras och eablerade sanningar ifrågasäs? De anser vi som arbear här. Men läsaren får avgöra, säger professor Sverker Gusavsson, som illsammans med professorerna Jörgen Hermansson och Barry Holmsröm har säll samman boken. johanna blomqvis 12 13

8 UNIVERSITy NEWS Maias Klum gäslärare vid universiee Naurfoografen och Uppsalabon Maias Klum har engageras som gäslärare, på io procen, vid Uppsala universie. Nyligen har han också få umärkelsen framidens ledare av Världsekonomiråde World Economic Forum som en av 24 personer i världen. Som gäslärare ska Maias Klum ska bidra ill undervisningen och spridning av forskning kring biologisk mångfald och hållbar uveckling. Jag kan förmedla en levande bild av hur de ser u i en värld som många forskare bara känner genom lieraur och absrakioner. Jag kan beräa hur de ser u, hur de dofar ill exempel under vandringen med en blåsrörsjägare i en värld som idag närmas är försvunnen. Många forskare vid universiee är involverade i projek som angerar de jag gör, säger han. A kunna visualisera problem som vi människor sår inför, illför en emoionell kraf särskil ill dagens unga människor. Den krafen ska ine underskaas. Nyligen blev han dessuom usedd av World Economic Forum, a ingå i e näverk av 245 personer som framidens ledare. Sark opinionsbildare Världsekonomiråde har agi fasa på hans engagemang för biodiversie och miljöfrågor och på hans roll som opinionsbildare på område. Min roll i hela dea näverk är a föra fram kunskap som jag kan. Mi engagemang i miljöfrågorna berör framför all de uroningshoade arerna i världen och uarmningen av biodiversieen. Maias Klum påpekar enusiasisk vilka möjligheer e så framsående universie som Uppsala universie har a påverka omgivningen. Vi måse jobba på bred fron uifrån våra olika kompeenser. Tillsammans blir vi kraffulla! NAMN SOM NäMNS gunilla shyr Maias Klum ska undervisa om biologisk mångfald vid Uppsala universie. på GåNG FOTO: LARS-MAGNUS EIDEHOLM Globala framidsfrågor för forskare Nya energisysem, förbärad mödra- och barnhälsa, bosäder för faiga i urbana miljöer, mänskliga räigheer. De är några av de globala uvecklingsfrågor som as upp vid konferensen Meeing Global Challenges in Research Cooperaion. EmA kina på gusavianum Nu har universies sora sasning Tema Kina sara på museum Gusavianum. Under den inledande emahelgen Kina inifrån och u den -6 april sod bl a föreläsningar, filmvisning och mahjong-urnering på programme. Programme rikar sig både ill dem som har e sörre specialinresse för Kina och ill dem som ine har så Konferensen ges i Uppsala i slue av maj, och arrangeras av Sida illsammans med Uppsala cenrum för hållbar uveckling vid Uppsala universie och SLU. Ansasen är värveenskaplig. Konferensen rikar sig ill inernaionell inrikade forskare och andra som är inresserade av globala framidsfrågor. Föruom föreläsningar på olika eman planeras paneldebaer mellan poliiker och forskare ill exempel om forskningsfinansiering och global forskningssamarbee. Konferensen ges den maj och sisa dag för anmälan är den 24 april. mycke kunskap från föru, säger Cecilia Ödman. Den 12 april ordnar Kollegie för Avancerade Sudier (SCAS) en rad föreläsningar med forskare från Sverige och USA. För den musikinresserade ordnas en sopplunch med kinaema den 11 april på Musicum. En värveenskaplig föreläsningsserie om Silkesvägen forsäer på Museum Gusavianum under BOSTäDER april och maj, och på Evoluionsmusee öppnar en usällning med kinesiska växer, djur och fossil den 20 april. Foousällningen Växjak i Kinas berg visas i Boaniska rädgården i sommar. annica hulh From he lef: Caroline Liberg, Margareha Fahlgren, Bri Skogseid och Joseph Nordgren. hree NEW ViCE RECoRS A UppSALA UNiVERSiy THE VICE CHANCELLOR has appoined new Vice Recors for he hree disciplinary domains. As from 1 July Margareha Fahlgren will be he new Vice Chancellor of he disciplinary domain of Humaniies and Social Sciences, and Bri Skogseid will hold he equivalen pos for Medicine and Pharmacy and Joseph Nordgren for Science and Technology. In he Faculy of Educaional Sciences Caroline Liberg is coninuing as Dean. Margareha Fahlgren is he Dean of he Faculy of Ars, Direcor and Head of Research a he more CAREER SAgES FoR RESEARChERS THE ACADEMIC CAREER Inquiry s proposal Careers for Qualiy presens a unified career pah for eachers and researchers a universiies and colleges of higher educaion. The Inquiry proposes a woyear posdocoral pos as he firs career sage afer he PhD, and suggess ha he pos of Research Assisan be replaced by a four-year pos of Assisan Professor, which can lead o Cenrum for Gender Research and Professor of Lieraure. Bri Foseid is a consulan and Professor of Endocrine Tumour Biology and Depuy Dean of he research programme in he disciplinary domain of Medicine and Pharmacy. Joseph Nordgren has been Professor of Sof X- Ray Physics since 1988 and has been enrused wih several assignmens boh wihin and ouside he universiy. Las year he led he exensive research evaluaion Qualiy and Renewal promoion and a permanen appoinmen. The repor has been ou in circulaion for commen wihin he universiy. On 25 March he personnel deparmen received saemens from disciplinary-domain and faculy boards, enabling hem o submi he universiy s response o he Swedish Minisry of Educaion and Science by 28 April a he laes. PHOTO: TOMMY WESTBERG Lisa Peersson Härdne, eologiska insiuionen, och Erika Willander, sociologiska insiuionen, är vå dokorander från Uppsala universie som Svenska kyrkans nämnd för ubildning, forskning och kulur bevilja dokorandanslag. Lisa Peersson Härdnes projek går under arbesnamne Sagan om frälsningen? en feminiseologisk undersökning och kriik av frälsningsberäelser i samida filmer. Erika Willander, vid sociologiska insiuionen ska undersöka huruvida religion och hälsa är nära förknippande med varandra. Maemaikern Tobias Ekholm och fysikern Ulf Danielsson vid Uppsala universie var vå av fem forskare som fick 2008 års Göran Gusafssonpris vid Kungl. Veenskapsakademiens högidssammankoms Tobias Ekholm den 31 mars. Tobias Ekholm, professor i maemaik, fick prise för hans vikiga insaser inom gränsområde mellan opologi och geomeri Ulf Danielsson, professor i eoreisk fysik, fick prise för sin forskning om parikelfysikens srängeori, där han bland anna nå uppmärksammade resula gällande olika yper av svara hål som ryms inom eorin. De fem prisagarna får dela på 23 miljoner kronor. Varje prisagare får 4,5 miljoner kr i forskningsanslag, fördela på re år, sam e personlig pris på kr. Maari Jänerä- Jareborg, professor i inernaionell priva- och processrä vid juridiska fakuleen i Uppsala har uses ill docor juris honoris Maari Jänerä -Jareborg causa vid Oslo universie. Promoionen äger rum den 2 sepember 2008 i samband med Oslo universies årsfes. Peer Schmid, vid insiuionen för geoveenskap, har få Naurvearförbundes pris för Bäsa examensarbee Han får de för sin sudie av värmeprodukion i jordens inre kärna. 15/4: Hör du vad jag säger? Hur hör man vid hörselnedsäning? Demonsraion med simuleringseknik. A änka på i möe med den som har en hörselnedsäning. Hörselekniska hjälpmedel i universiees lokaler, kl i Ihresalen, Engelska parken. 16/4 Lunchseminarium på Ångsröm: Använd webbsöd i undervisningen. På seminarie beräar lärare inom ek-na hur de på olika sä använder i när de undervisar. Kl i rum Å4006 på Ångsrömlaboraorie. Anmälan: info@ull. uu.se. Lunchmacka ingår. 16/4: Räsveenskapeni konex. Räsveenskapens samspel med andra veenskaper och om dess beydelse i prakiken. Föreläsningar med bl.a. prorekor Kersin Sahlin, advoka Anne Ramberg, fd domaren i EGdomsolen Sig von Bahr. Kl , Sal X i Universieshuse. 22/4: Tisdagslunch vid cenrum för genusveenskap om poliik och kunskap i 1970-ales kvinnorörelse med Emma Isaksson, fil dr vid insiuionen för lieraurveenskap och idéhisoria, Sockholms universie. Kl i lunchrumme, Thunbergsvägen 3H. 23/4: Luncheseminarium: Inernegeneraionen är dagens sudener kl på Uppsala Learning Lab. Talare: Olle Findahl, professor i medie- och kommunikaionsveenskap och forskningsledare vid World Inerne Insiue. 24/4: Den kriiska massan akuell obesiasforskning i Uppsala. Forskningsseminarium om Uppsalas forskning kring överviksproblemaiken som arrangeras av ObesiasCenrum och Uppsala Livsmedelscenrum, kl i sal B257, Livsmedelsverke. 24/4: Farmaceuiska fakuleen firar sin 40 årsdag med e sor jubileumssymposium. Högidsfirande inleds i universiees aula klockan och avsluas med middag på Uppsala slo. Anmälan: Uhyres: l Vacker villa på 200 kvm i Södra Årsa uhyres i upp ill re år från 15 aug. Huse har sju rum varav fyra sovrum och ligger på lugn åervändsgaa nära shopping cenra och E4, c:a 10 min ill UU. Konaka eskil.ullberg@gmail.com l Hoellrum med frukos och gäsforskarlägenheer med möbler och köksurusning uhyres på Akademihoelle, el: , l Ljus, möblerad sekelskifeslägenhe, 3 rok, 110 kvm i Övre Slos, med usik mo domkyrkan och sor lugn gård uhyres sep juni Konaka Frans.Lundgren@idehis.uu.se l Hus i Norby på 140 kvm, med 5 rum och kök och rädgårdsom, uhyres från 1 sep 2008 för e år. Ej rökare eller husdjur. Hyra /mån inklusive drifskosnader. Delvis möblera. Konaka anna-karin.haylock@akademiska.se, el: l Cenral belägen ea uhyres juni-aug, högs upp i hyreshuse med balkong i söderläge. hyra: 3300kr/mån. Konaka karinzelano@homail.com Saffan Svärd and wo of his sudens. how FoREigN masers SUdENS ARE RECRUiEd This year he inernaional Masers programmes a Swedish universiies have araced 52,000 applicans. More and more deparmens are working on acively recruiing foreign Masers sudens and geing hem o feel welcome before heir courses sar. Saffan Svärd, Professor of Microbiology, has gone wih a big group from he Biology Educaion Cenre (IBG) on several recruimen rips o China, where he has recruied sudens o he Masers programme in Bioechnology, which sared las auumn. 70 per cen of our sudens are from China several of hem from he universiies we ve visied, says Saffan. PHOTO: STAFFAN CLAESSON UNIVERSEN #

9 Akuell Daniel Ogden Foo: STAFFAN CLAESSON Daniel Ogden följer presidenvale i USA med spänning, men kommer själv ine a rösa. Tiel : Uländsk lekor Familj: Sex barn och sex barnbarn Senas läsa bok: Kallocain av Karin Boye, på engelska Vad gör du på din friid: Moionerar Okänd alang: Skriver grymma julklappsrim på farsianska All kan hända i presidenvale De kommer a vara osäker in i de sisa vem som blir USA:s näse presiden. De ippar Daniel Ogden, lekor som undervisar i amerikansk samhällskunskap på engelska insiuionen. ET ÄR VÄLDIGT jäm mellan Barack Obama, Hillary Clinon och John McCain jus nu, men bråke mellan Obama och Clinon gynnar McCain, som har en mycke bra chans a blir USA s näsa presiden, säger Daniel Ogden. Den ekonomiska krisen i USA bör gynna demokraerna, men de är lång ifrån säker a de kan dra fördel av den, menar Daniel Ogden. Valugången beror på vem de amerikanska folke uppfaar som den sar- kase ledaren. Men all kan hända, de amerikanska folke brukar ine besämma sig förrän några dagar före vale. Rösar ine i vale Daniel Ogden kommer själv ine a rösa i vale i si födelseland USA. Han har vari svensk medborgare i 30 år, efer a ha bo här sedan Jag var klar med mina universiessudier i USA Egenligen hänger all ihop. Alla mina inressen bonar i hur lieraur och samhälle samverkar med varandra. och hade bo e år i Schweiz och ville ill någo anna land i Europa för a lära mig e ill språk. Så jag åke ill Sverige och sannade lie längre än jag hade änk mig. Men han är forfarande väldig insa i amerikansk poliik poliik är och har allid vari hans sörsa inresse. De var ämne han gillade bäs på highscool efersom de var de försa som han ansåg hade någo a göra med världen uanför. Dessuom måse han ju hålla sig ajour för a kunna undervisa i ämne. Han har också vari experkommenaor och praa amerikansk poliik i olika medier, bland andra TV 8 och Radio Uppland. Och en ukrainsk idning som heer Idag. A följa de amerikanska vale på avsånd ycker han bara är en fördel: De är bra a ha lie disans. De är läare a analysera än om man vore mi i de. Daniel Ogden har många andra järn i elden vid sidan som arbee som lekor i amerikansk samhällskunskap. Han har vari verksam som översäare och dekoraionsmålare med egen firma, han undervisar i kreaiv skrivande och på insiuionen ger han också c-kurser i uopier och i engelsk och ausraliensisk samhällskunskap. Hans bokhyllor vinar om a han dessuom är mycke inresserad av engelsk barnlieraur. Egenligen hänger all ihop. Alla mina inressen bonar i hur lieraur och samhälle samverkar med varandra. Mina sudener på uopiakursen ville ha någon liknande kurs och så blev de en kurs i engelsk barn- och ungdomslieraur. Genom a läsa böcker som Alice i underlande och gå från den verkliga världen ill den uppdikade, lär vi oss någo om vår samhälle. Kurs om Ausralien Näsa ermin kommer han a hålla en kurs på A- nivå om Ausralien. Den är speciell inrikad på folk som vill sudera där eller resa di i någo anna syfe. Inresse för Ausralien är sor i Sverige och jag ycker de är inressan efersom de finns sora likheer mellan Sverige och Ausralien, både mångkulurella och ekonomiska, säger Daniel Ogden. johanna rovira 16 UNIVERSEN # 1-08