varumarknaden varumarknaden Kan politikerna styra växelkursen? Mundell-Fleming modellen. Gränser för f r ekonomisk politik är r 0.

Transkript

1 Förläsnng 11 Växlkursr, ränor r och BN Vad bsämmr växlkursn? v Kan polkrna syra växlkursn? v undll-flmng modlln. Gränsr för f r konomsk polk. F11: sd Jämvk påp varumarknadn Jämvk påp varumarknadn krävr som v dgar s a nhmsk produkon,y,, ska vara lka md frfrågan påp nhmska varor C+I+G-I/ I/ε+X, d.v.s. Y = C( Y T ) + I( Y, r) + G I ( Y, ε ) / ε + X ( Y, ε ) Y = C( Y T ) + I( Y, r) + G + NX ( Y, Y, ε ) (+) ( +, ) (, +, ) F11: sd. 2 Jämvk påp varumarknadn I da kapl gör g r v vå förnklngar: 1. rs hmma och uland är r gv och ändras n (dvs( v analysrar ffkr påp kor sk). DärfD rför r kommr dn nomnlla och rala växlkursn v a röra r ra sg parallll: = 1 ε = 2. Inflaonn, faksk och förvf rvänad är r 0. π = 0, så r = Jämvk påp varumarknadn kan dåd skrvas: Y = C( Y T ) + I( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) (+) ( +, ) (, +, ) F11: sd. 3 1

2 20-2 Jämvk påp d fnanslla marknadrna Som v dgar s mås ränan r hmma vara lka md ränan r uomlands plus dn förvf rvänad dprcrngn för f r a nvsrar ska vara vllga a hålla båd b nhmska och uländska oblgaonr. (1 + ) = (1 + ) + 1 Lå oss fxra dn förvf rvänad växlkursn v näsa n prod ll + 1 = V får f r dåd = Gnom a höja h dn nhmska ränan r sgr. Varför? r? Högr nnbär r n apprcrad valua. Gv växlkursn v framdn, nnbär r dagns apprcrng a växlkursn v förvf rvänas falla (mr). Da kompnsrar för f r dn högr h ränan r hmma sås båd uländska och nhmska oblgaonr gr samma avkasnng. F11: sd. 4 Jämvk påp d fnanslla marknadrna Rlaonn mllan räna r och växlkurs, v gvn av ränparsvllkor. Ränpar, gv och n högr nhmsk räna r ldr ll n högr h växlkurs, v dvs n nhmsk apprcrng. n lägr nhmsk räna ldr ll n lägr l växlkurs, v dvs n dprcrng. Om förvf rvännngarna om framda växlkurs ändras skfar kurvan Inhmsk räna, Ränpar, gv och > Växlkurs, F11: sd Varu och fnansmark- nadrna llsammans F11: sd. 6 V har nu r jämvksvllkor j för f r dn öppna konomn och r ndogna varablr, Y, och. 1. Varumarknadsjämvk mvk (-kurvan) dn öppna konomn, som gr n rlaon mllan Y och som bror påp växlkurs och fnanspolk (T och G) och uländsk produkon, Y. Y = C( Y T) + I( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) 2. nnngmarknads jämvk j (L-kurvan), som också gr n rlaon mllan Y och som bror påp ral pnnngmängd ngd /. = YL( ) 2. Ränpar, som gr n rlaon mllan och, som bror påp uländsk räna och förvf rvänad växlkurs v = 2

3 -L dn öppna konomn -L dn öppna konomn n öknng ränan r sänkr s produkonn, båd b drk va fal- land nvsrngar och ndrk frsom högr h räna r ldr ll n apprcrng va ränparsvllkor. r -kurvan luar ndå. Gv dn rala pnnngmängdn, ngdn, högr h nkoms ldr ll högr frfrågan påp pngar vlk ökar ränan. r L-kurvan är därför r som vanlg uppåluand luand. Räna, L Räna, Ränpar, gv och F11: sd. 7 Y rodukon, Y Växlkurs, 20-4 ffkr av konomsk polk n öppn konom Räna, Vad händr h om rgrngn ökar G (llr mnskar T)? Y = C( Y T) + I ( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) = YL( ) n öknng av G ökar frfrågan och därmd d produkonn för f varj rännvr nnvå. -kurvan skfar därfd rför r uppå ll. Slusas: rodukonn ökar ll Y,, ränan r ökar ll och ökar ll (valuan apprcrar). L Räna, = Ränpar, gv och F11: sd. 8 Y Y rodukon, Y Växlkurs, Räna, ffkn av pnnngpolk n öppn konom Vad händr h om n mnsknng av / skfar L kurvan nå ll L, mn nga rksbankn mnskar andra kurvor påvrkas. p /? Slusas: rodukonn fallr ll Y,, ränan r ökar ll och ökar ll (valuan apprcrar). Y = C( Y T) + I ( Y, ) + G + NX ( Y, Y, ) = YL( ) L L Räna, = Ränpar, gv och F11: sd. 9 Y Y rodukon, Y Växlkurs, 3

4 Dn yska årförnngn rnngn och R I R som bldads 1979 skull dlagand uropska ländr l hålla sna växlkursr v nom band ±2.25 % mo varandra. Svrg håll h också sn växlkurs v nom band mo n korg av andra valuor. Som v s dgar sås var pnnngpolkn sram och fnanspolkn xpansv undr och fr dn yska årförnngn. rnngn. Båda dssa ffkr har som v s n apprcrand ffk påp D- markn. Da gjord d svår a klara av växlkurssysm v R. Krs sysm och Svrg och många m andra ländr l kund n hålla h mo och vngads låa l kronan flya hösn h F11: sd r om fasa växlkursrv I ländr l md fra valuamarknadr kan cnralbankn ändå försöka hålla h n fas växlkurs v fas prs påp valuan. an mås dåd vara brdd a köpa k och sälja s sn valua ll da prs. Om man n kan,.x. påp grund av a lagrn md uländsk valua ar slu, sås vngas man låa l valuan flya llr sås ransonrar man, dvs förbjudr fr valua handl. n ländr l fxrar (pg( pg) ) sn valua ll n annan valua, ofas dollarn. Andra ll n korg av andra valuor, ofa md handlsvkr var växlkursrna v mllan sor anal ländr l fxrad ll dollarn, som sn ur var fxrad ll guld d s.k. Bron Woods aval. fr Bron Woods sysms sammanbro börjad b man dskura n uropsk valua. Fr.o.m. 70-al flra övrnskommlsr nom uropa om växlkurssamarb. Valuorna skull röra r ra sg nom vss band,.x. R nom S. F11: sd. 11 Spkulava aackr Ländr md fasa växlkursr v llr md växlkursband v har hsorsk s ofa dvalvra. Ofa samband md n spkulav aack llr lågkonjunkur l och svag lönsamh l xporndusrn. Undr fas växlkurs v mås m Rksbankn hålla h vss prs påp sn gna valua rmr av andra valuor. Anag a Svrg bsämmr sg för f r a SK,$ = 1/7.50. Anag a Rksbankn har 10 mljardr $ sna kassaksor. Lå nu n sor fnansll spkulan kommr ll Rksbankn för f r a köpa dollar för f r da prs. Om spkulann köpr k alla 10 mljardr dollar mås m rksbankn låa l kronan flya. an kan dåd vara näs n hl säkr s påp a valuan kommr a dprcra, dvs a mnskar. Spkulann kan dåd sälja llbaka sna dollar och fåf högr h prs SK än n han balad och göra g n spkulav vns. F11: sd. 12 4

5 Vad krävs för f r n fas växlkursv Öppna ränparn r krävr: Vd fas växlkurs v krävs därfd rför = + 1 = Förändrngar pnnngfrfrågan gan mås m därfd rför r xak machas av Rksbankns mås m hla dn säa s så a ränan r är dnsamma som omvärldn. = YL( ), = = YL( ) Om.x. llr Y ökar mås m öka samma proporon för f r a n för f r a n ränan r ska förändras. f F11: sd. 13 Fnanspolk undr fas växlkursv Vad händr h om rgrngn ökar G? När r rgrngn ökar G skfar som v s kurvan uå.. Ränan R sgr och valuan ndrar a apprcra. För r a hålla h valuakursn konsan mås ränan r vara oförändrad. L-kurvan mås m därfd rför r skfas uå lls ränan r är r llbaka påp dn ursprunglga nvån. n. Slusas: Öknngn Y fr öknngn G blr sörr (Y( C - Y A ) undr fas växlkurs v än n undr flyand (Y( B - Y A ) frsom Rksbankn mås m ackommodra dn xpansva fnanspolkn md n xpansv pnnngpolk för f r a växlkursn n ska apprcra. Räna, Y A Y B rodukon, Y Y C L L F11: sd. 14 Gränsr för r konomsk polk Kan polska bslusfaar syra konomn rä? Vll polska bslusfaar syra konomn rä? r F11: sd. 15 5

6 24-1 Osäkrh om vad som är r rä r polk konomn är r n n maskn som man kan syra xak. Bydand osäkrh om 1. Varablr som är r bydlsfulla mn uanför r drk konroll för f r bslusfaarna. 2. aramrar modllrna. 3. Vlkn modll som är r bäs b för f r d syf man har. F11: sd. 16 odllosäkrh ffkn påp BN av n monär r xpanson: rdkonr från n 12 olka modllr. Sora skllnadr mngn och sorlkn påp ffkn. F11: sd. 17 Osäkrh och polcy d sörr osäkrh om polkns ffkr och vad som är r rä r polk är r d ofa bär b a göra mndr, förskghsprncpn.. SåS kallad fn unng,, a mr llr mndr konsan försöka syra konomn n vss rknng, är förmodlgn n bra. Hndrar n a man mr xrma fall försf rsökr använda nda konomsk polk. F11: sd. 18 6

7 Vll bslusfaarna syra konomn rä? r Kom håg g dn gnrlla formulrngn av samband mllan arbslösh sh och nflaon: π = π + α ( u u n ) Kan fnnas n frsls a unyja da samband. r xpansv pnnngpolk ldr ll lägr l arbslösh sh påp kor och kansk mdllång, mn påp sk (näsan) bara ll mr nflaon. sä s a lösa l da s.k. dsnkonssns-problm är a dlgra pnnngpolkn ll n obrond cnralbank. Vrkar fungra. F11: sd. 19 Självs lvsändga cnralbankr och nflaon Inflaon och cnralbanks- obrond Inom OCD fnns ngav samband mllan cnralbanksobrond och nflaon. n n någo n mosvarand samband mllan arbslösh sh och cnralbanksobrond. F11: sd. 20 Vll bslusfaarna syra konomn rä? r In uppnbar a polkrs prfrnsr sammanfallr md väljarnas. 1. olkrna kan ha ncamn a manpulra konomn syf a öka chansn a bl årvalda. 2. olkrna kan ha ncamn a manpulra konomn syf a påvrka möjlghrna för f r polska mosåndar a bdrva polk fr n gn valförlus. Fnns sudr som vsar a båda b dssa mkansmr fnns påp kommunnvå. 1. Sörr ugfr och lägr l skar nför r val. 2. Förlorand vänsrmajorr v lämnar l från n sg n mndr kommunal skuld än n förlorand f högrmajorr. h Kansk syf a påvrka p offnlga ugfr fr n valförlus. n rad xmpl påp försök k a movrka da gnom a bgränsa manövrurymm. Rglr för f r budgundrsko och/llr ugfsak fnns många m ländr, l USA, vssa dlsar, U och Svrg. F11: sd. 21 7