Lönekriterier för lärare *) inom Barn och Familj i Eslövs kommun



Relevanta dokument
SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Förskollärarprogrammet

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Skolplan för Svedala kommun

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Statens skolverks författningssamling

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Qualis kvalitetssäkringssystem

Digitala verktyg i musik

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Lokal arbetsplan Trevnaden

Botkyrka kommuns medarbetarundersökning. Resultatrapport

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Arbetsplan Jämjö skolområde

Verksamhetsplan 2016

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Fritidshem och skola i samspel

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Samtalet ska dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och minimera missförstånd medarbetare och chef emellan.

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Falkbergsskolan Resultat- och indikatorpalett 2012

Bilaga 1. Tele2 Sverige AB. Löneavtal

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Beslut för grundsärskola

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION

Arbetsplan för Kometen

Framgångsrika skolkommuner SKL

Policy för bedömning i skolan

Arbetsplan Jämjö skolområde

PM nr 1 inför löneöversyn 2016

Matematiklyftet. kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare

Kollegiala observationer Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Kvalitetsrapport Så här går det

Personalavdelningen. Underlag för lönesamtal, utifrån universitetets generella lönekriterier

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

Världshandel och industrialisering

Förskolan Skogsgläntan

Studiehandledning utifrån de olika målen och de centrala innehållen för kursen.

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Kiwiböckerna metod och begrepp

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen

Konsultation med skolan

Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret

Bildningsförvaltningen

Lokal examensbeskrivning

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

Verksamhetsplan 2014

Arbetsplan Årsunda förskola

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Kvalitetsarbete i förskolan

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

och avancerad nivå

BFL & IKT (och SUA kommer )

Transkript:

Lönekriterier för lärare *) inm Barn ch Familj i Eslövs kmmun Lönekriterierna tgs fram av den partsammansatta arbetsgruppen 2013-04-09 ch fastställdes i FÖSAM 2013-04-30 Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts ch hur han eller hn kan påverka sin lön. Inför löneöversynen ska varje medarbetare ha ett lönesamtal med sin chef. En sådan dialg ska vara strukturerad ch inriktas på frågr sm har betydelse för medarbetarens framtida resultat, utveckling ch lön. Arbetsgivaren, Lärarförbundet ch Lärarnas Riksförbund inm Barn ch Familj har tillsammans utvecklat ett material sm ska vara till stöd för chefer ch medarbetare i samtalen. Hur ska materialet användas? Materialet ska användas sm ett hjälpmedel för att få en bra struktur i samtal m medarbetarens arbetsinsatser. Både chef ch medarbetare har ansvar för att samtalet genmförs i dialg. Både chef ch medarbetare ska förbereda samtalet genm att enskilt gå igenm materialet. Chefen tar med sig sina tankar ch bedömningar av medarbetarens arbetsinsatser till samtalet. På samma sätt tar medarbetaren med sig sina tankar m den egna arbetsinsatsen. I samtalet stämmer chef ch medarbetare av m man har gemensam uppfattning m medarbetarens arbetsinsatser ch vad medarbetaren kan göra för att förbättra ch utveckla sin arbetsinsats. Materialet är gjrt för att vara ett stöd i dialgen. Bedömningsnycklarna är inte gjrda för att pängsättas ch ska inte användas så. Det är chefens ansvar att sammanfatta samtalet ch kppla det till medarbetarens löneutveckling. Kriterierna sm ligger till grund för lönesättningen ska markeras genm att exempelvis strykas under, ringas in eller strykas över. Underlaget upprättas i två exemplar, ett till chefen ch ett till medarbetaren. Begreppsförklaring Barn avser barn inm förskle- fritids- ch förskleklassverksamheten. Elever avser elever inm grundsklan, från årskurs 1 till ch med årskurs 9. *) förskllärare, lärare F-9 (med lärarexamen), fritidspedagger samt mdersmålslärare. Lönekriterierna tgs fram av den partsammansatta arbetsgruppen 2013-04-09 ch fastställdes i FÖSAM 2013-04-30 1 (5)

1. Mötet med barnet/eleven 1.1 Stimulera ch stödja lärande ch utveckling Mycket gd Tar ansvar för att knsekvent ch systematiskt stimulera ch utmana barnets/ elevens utveckling ch lärande så att varje barn/elev når så långt det är möjligt. Anpassar undervisningen till barnet/eleven, barn-/elevgruppen, sammanhanget ch situatinen genm att systematiskt ch utifrån egna reflektiner skapa ch synliggöra en pedaggisk miljö där lärandet sker i lustfyllda ch för barnet/ eleven funktinella sammanhang. Utvecklar i samarbete med kllegr ett medvetet ch engagerat förhållningssätt till barnens/elevernas möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen för lika ämnesmråden. Utvecklar barnets/elevens förmåga att upptäcka prblem ch att finna lösningar till dessa. Visar knsekvent tillit till barnets/elevens förmåga. Ger systematiskt barnet/ eleven möjlighet till inflytande ch delaktighet, utvecklar barnets/elevens förmåga att lära, såväl självständigt sm tillsammans med andra samt synliggör detta. Gd Tar ansvar för att stimulera ch utmana barnets/elevens utveckling ch lärande så långt det är möjligt i förhållande till styrdkumenten. Anpassar undervisningen till barnet/eleven, barn-/elevgruppen, sammanhanget ch situatinen genm att skapa en pedaggisk miljö där lärandet sker i lustfyllda ch för barnet/eleven funktinella sammanhang. Har ett medvetet ch engagerat förhållningssätt till barnets/elevens möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen för lika ämnesmråden. Utvecklar barnets/elevens förmåga att upptäcka prblem ch att finna lösningar till dessa. Visar tillit till barnets/elevens förmåga. Ger barnet/eleven möjlighet till inflytande ch delaktighet samt utveckla barnets/elevens förmåga att lära, såväl självständigt sm tillsammans med andra. Mindre gd Mtivera ch frmulera bedömningen utifrån nivå gd. Lönekriterierna tgs fram av den partsammansatta arbetsgruppen 2013-04-09 ch fastställdes i FÖSAM 2013-04-30 2 (5)

1.2 Kmmunicera, bedöma ch dkumentera lärande ch utveckling Mycket gd Bedömer ch dkumenterar det enskilda barnets/elevens behv utifrån beprövad erfarenhet ch vetenskaplig grund. Följer upp, kmmunicerar ch dkumenterar knsekvent ch systematiskt barnets/elevens lärande ch utveckling. Stödjer barnet/eleven till ett allt mer medvetet lärande samt mtiverar barnet/eleven till att överträffa sin egen förväntan. Bedömer elevens kunskapsutveckling ch kmmunicerar vad sm ligger till grund för bedömningen. Gd Bedömer ch dkumenterar det enskilda barnets/elevens behv. Följer upp, kmmunicerar ch dkumenterar barnets/elevens lärande ch utveckling ch stödjer barnet/eleven till ett allt mer medvetet lärande. Bedömer elevens kunskapsutveckling ch kmmunicerar vad sm ligger till grund för bedömningen. Mindre gd Mtivera ch frmulera bedömningen utifrån nivå gd. 2. Ledarskap 2.1 Ledarförmåga Mycket gd Leder ch rganiserar arbetet så att en trygg lärandemiljö skapas. Visar säkerhet i ledarrllen, genm att vara tydlig ch knsekvent. Är en gd förebild. Entusiasmerar ch mtiverar samt tar ett aktivt ansvar för hela verksamheten. Gd Leder ch rganiserar arbetet så att en trygg lärandemiljö skapas. Visar säkerhet i ledarrllen, genm att vara tydlig ch knsekvent. Är en gd förebild. Entusiasmerar ch mtiverar. Mindre gd Mtivera ch frmulera bedömningen utifrån nivå gd. Lönekriterierna tgs fram av den partsammansatta arbetsgruppen 2013-04-09 ch fastställdes i FÖSAM 2013-04-30 3 (5)

2.2 Bemötande Mycket gd Visar tilltr till barnet/eleverna. Har en gd relatin till barnen/eleverna sm karakteriseras av ömsesidig respekt, ett förtrendefullt förhållningssätt samt psitiva förväntningar. Ser fördelar med barns/elevers likheter ch genm detta stimulerar ch utvecklar barnens/elevernas sciala gemenskap ch ansvarskänsla. Är aktiv ch drivande i arbetet med att utveckla ch förbättra relatiner ch förhållningssätt till barn/elever. Visar trygghet ch säkerhet i det svåra samtalet. Gd Visar tilltr till barnet/eleverna. Har en gd relatin till barnen/eleverna sm karakteriseras av ömsesidig respekt, ett förtrendefullt förhållningssätt samt psitiva förväntningar. Ser fördelar med barns/elevers likheter ch genm detta stimulerar ch utvecklar barnens/elevernas sciala gemenskap ch ansvarskänsla. Mindre gd Mtivera ch frmulera bedömningen utifrån nivå gd. 3. Samverkan ch Samarbete Mycket gd Har ett nära samarbete med kllegr ch föräldrar, ch är drivande i att utveckla detta. Respekterar såväl kllegrs sm andra yrkesgruppers kmpetens, skyldigheter ch ansvar i den dagliga verksamheten. Är aktiv ch drivande i utvecklingen av den förskleenhet/ sklenhet där läraren arbetar. Är aktiv ch drivande i sklans kntakter med samhället i övrigt. Gd Har ett nära samarbete med kllegr ch föräldrar. Respekterar såväl kllegrs sm andra yrkesgruppers kmpetens, skyldigheter ch ansvar i den dagliga verksamheten. Deltar i sklutvecklingen av den förskleenhet/sklenhet där läraren är anställd Deltar i sklans kntakter med samhället i övrigt. Mindre gd Mtivera ch frmulera bedömningen utifrån nivå gd. Lönekriterierna tgs fram av den partsammansatta arbetsgruppen 2013-04-09 ch fastställdes i FÖSAM 2013-04-30 4 (5)

4. Ansvar för lärande ch yrkesutveckling Mycket gd Tar ansvar för sitt eget lärande ch sin egen yrkesutveckling. Reflekterar på ett systematiskt sätt över sitt praktiska arbete enskilt ch tillsammans med andra. Bedömer sitt eget ch verksamhetens behv av kmpetensutveckling ch vidareutvecklar sig kntinuerligt. Bedömer hur effektfulla lika undervisningsstrategier är ch anpassar undervisningen därefter samt visar på hur detta ger resultat i verksamheten. Förstår ch följer den människ- ch kunskapssyn sm lärares yrkesetik vilar på samt tar initiativ till att diskutera ch bearbeta yrkesetiska ställningstaganden. Tillägnar sig aktuellt frsknings- ch utvecklingsarbete ch msätter detta i verksamheten. Gd Tar ansvar för sitt eget lärande ch sin egen yrkesutveckling. Reflekterar på ett systematiskt sätt över sitt praktiska arbete enskilt ch tillsammans med andra. Bedömer sitt eget behv av kmpetensutveckling Bedömer hur effektfulla lika undervisningsstrategier är ch anpassar undervisningen därefter. Förstår ch följer den människ- ch kunskapssyn sm lärares yrkesetik vilar på samt diskuterar ch bearbetar yrkesetiska ställningstaganden. Tillägnar sig aktuellt frsknings- ch utvecklingsarbete Mindre gd Mtivera ch frmulera bedömningen utifrån nivå gd. Datum: Namn arbetstagare: Underskrift av arbetsledare/chef Lönekriterierna tgs fram av den partsammansatta arbetsgruppen 2013-04-09 ch fastställdes i FÖSAM 2013-04-30 5 (5)