Närbogårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Närbogårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/10

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen PUL/LBH - Hanna Westlund, Lise-Lotte Åberg och Bitr. Förskolechef Jessica Peter Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2016-07-01 Planen gäller till 2017-06-30 Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Vi arbetar fortlöpande med värdegrundsfrågor tillsammans med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna deltar genom att ta del av planen på hemsidan samt daglig kontakt med förskolans personal. Personalens delaktighet Diskussioner och värderingsövningar på APT, VP och planeringsdagar. Personalen har eget ansvar att ta del av planen som finns på hemsidan eller i verktyget. Förankring av planen Planen kommer att ligga på hemsidan så vårdnadshavare kan ta del av den. Vi pratar med barnen i samlingar och vardagliga situationer bl.a. om hur man är en bra kompis. Diskussioner och värderingsövningar på ATP, VP och planeringsdagar. 2/10

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla pedagoger har lyft de olika diskrimineringsgrunderna på avdelningsplanering då förskolans handlingsplan har skrivits. Vi har även lyft frågan på VP tid och sett olika filmklipp. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger från alla avdelningar. Likabehandling/Pedagogisk utvecklingsledare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi ger barnen lika förutsättningar oavsett kön i det dagliga arbetet. Vi är mer medvetna tack vare de filmer och diskussioner vi haft i personalgruppen. Vi arbetar utifrån en temabok där barnen exempelvis fått visa på likheter mellan figurerna i boken. Några känner att de inte hinner fördjupa sig tillräckligt i likabehandlingsarbetet. Vi arbetar med olika teman varje år där de olika diskrimineringsgrunderna finns med i arbetet. Tex har pedagogerna på förskolan jobbat med hur man är en bra kompis, barnen deltar efter sin egen förmåga och pedagogerna stöttar/uppmuntrar barnen i dess lek oberoende vilket kön barnen har eller vilken lek de leker. Vi måste lyfta arbetet ofta och fortsätta ha workshops kring detta. Ett önskemål är att få gå på någon intressant föreläsning kring likabehandlingsfrågor. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdera genom diskussioner i personalgruppen utifrån olika frågeställningar t.ex enkäter eller annat arbetsmaterial. Utvärdering med barnen genom intervjuer. Utvärdering med vårdnadshavare genom enkäter som delas ut på föräldramötet eller skickas hem. för att årets plan utvärderas 3/10

Främjande insatser Främja kunskap kring kränkande behandling Kränkande behandling Alla pedagoger, barn och vårdnadshavare ska ha kunskap om vad kränkande behandling innebär. Vårt mål är att på vår förskola får ingen kränkande behandling förekomma. Detta gällande barn-barn, pedagog-barn och vårdnadshavare-barn. Genom diskussioner utifrån konkreta situationer som kan uppkomma i förskolan och olika värderingsövningar för att få alla pedagoger medvetna om vad kränkande behandling innebär. Alla pedagoger har skyldighet att påvisa att kränkande behandling aldrig är acceptabelt genom att säga ifrån om sådana situationer uppstår. Detta gällande barn-barn, pedagog-barn och vårdnadshavare-barn. Kontinuerligt arbete med barnen: Att ligga steget före. Tillgodose barnens intressen. Samarbetsövningar genom spel och lekar. Främja likabehandling oavsett kön Kön Utveckla en förståelse för att alla har lika värde. Alla barn ska ges samma möjligheter och ha lika stort inflytande över verksamheten oavsett kön. Vi ska skapa möjligheter där barnen utvecklar sina intressen och förmågor utan att styras av stereotypa könsroller. Alla barn ska vara trygga på förskolan. Alla barn ska få komma till tals och bli lyssnade på. Alla får vara med. Vi är normkritiska i vårt förhållningssätt Vi försöker se till så att alla barn får lika mycket taltid Det ska finnas bra utbud av leksaker och litteratur på avdelningarna Vi är noga med vad vi lånar för litteratur på biblioteket Alla får vara med i leken och bli respekterade för den hon/han är 4/10

Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Alla pedagoger ska få mer kunskap om vad olika könsidentiteter eller könsuttryck innebär. Barnen ska få välja aktiviteter utifrån eget intresse. Diskussioner i personalgruppen. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Barnen ska ha kännedom om att det finns olika etniska tillhörigheter. Hjälpa barnen att känna stolthet över sin etniska tillhörighet. Öka barnens medvetenhet om andra kulturer och olika etniska tillhörigheter och se både olikheter och likheter som något positivt och berikande. Vi uppmärksammar olika etniska tillhörigheter genom att ge barnen tillgång till litteratur, vi lånar barnböcker på biblioteket. Samt en fortlöpande dialog med barnen. Vi drar nytta av barnens utlandsresor och pratar kring dessa när barnen kommer tillbaka till förskolan. Vad var lika, vad var olika? T.ex. Hur såg deras kläder ut?, Vad åt ni för mat?, Hur var klimatet? Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Öka kunskapen om olika religioner och olika trosuppfattningar som finns på vår förskola. Låta vårdnadshavarna dela med sig av sina kunskaper. Diskussioner i personalgruppen. Vid olika religiösa högtider samtala med barnen om varför den firas och hur andra religioner firar. 5/10

Främja likabehandling av människor med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Verksamheten ska anpassas med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformas så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna. Erbjuda aktiviteter där alla kan delta på sina egna villkor. Skapa förutsättningar så att alla barn utvecklar sina förmågor och intressen. Individuella insatser. Diskussioner i personalgruppen. Pedagogerna skall vara goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Vara förberedd på att möta och välkomna alla familjekonstellationer så som regnbågsfamiljer. Läsa böcker om olika familjekonstellationer, exempelvis regnbågsfamiljer. Diskussioner i personalgruppen. Skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Låta barnen få påverka sin vardag efter mognad och inte enbart efter ålder. Vara uppmärksam på om det finns osynliga maktstrukturer i barngruppen som bygger på ålder. Redan i de yngre åldrarna ska barnen få träna sig i att ta beslut och bli självständiga. Pedagogerna ska stötta, utmana och ge barnen individuella förutsättningar. Diskussioner i personalgruppen. 6/10

Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningsmetoden vi har använt oss av är en enkät men tre frågor. Områden som berörs i kartläggningen Etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vårdnadshavarna har fått svara på frågor i en enkät. Pedagogerna ska vara lyhörda för barnens funderingar som rör etnisk tillhörighet och skapa samtal utifrån det. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom diskussioner på avdelningsmöten. Alla pedagoger har fått svara på samma enkätfrågor som vårdnadshavarna. Resultat och analys Det har kommit in 12 av 55 utlämnade enkäter till vårdnadshavare och 7 av 9 enkätsvar från pedagoger. Frågor och svar från enkätundersökningen Vad tänker du/ni när du hör etnisk tillhörighet? (Vårdnadshavare) Kulturella och religiösa skillnader hos människor som är födda i olika delar av världen. Vi tänker på vilket land personen tillhör, tex tyska, kurd, chilenare osv. Jag tänker på olika nationaliteter. Samer, romer, judar, tornedalingar. Diskriminering, förtryck, förföljelse. Att det kan vara ett problematiskt uttryck. Vad menar Valbo förskoleområde egentligen? Att vi ska uppmärksamma de fysiska olikheterna? Eller att vi ska belysa olika kulturer? Jag vet att det är ett välkänt begrepp, men det skadar inte att problematisera det begreppet. Vad är syftet? Att man kommer från olika länder och kulturer. Vi tänker att det handlar om olika ursprung och bakgrund. Nationalitet, Hudfärg. Man identifierar sig med en etnisk grupp med samma nationalitet, hudfärg och kultur. Vart man kommer ifrån och vart man är uppvuxen. Mångfald. Luternationell. Olika traditioner och vanor. Olika kulturer, länder, människor, ursprung. (Pedagoger) Att jag kommer från ett annat land, har föräldrar, släktingar från andra länder. Ursprung, religion. Att alla är olika, men lika värda. Olika folkslag En grupp människor med gemensamt ursprung och egenskaper. Egenskaper: Värderingar, normer, seder, språk etc. Har att göra med ursprung, tex språk, hudfärg. Hur kan man arbeta med etnisk tillhörighet? (Vårdnadshavare) Öppenhet och mycket information. Ge barnen alternativ och låta som göra egna val. Man kan uppmärksamma olika högtider och traditioner. Man kan lära barn att det finns olika språk. Kanske ha tema veckor där man äter speciell mat från den etniciteten och får höra om hur dom lever. Berätta om olika folkgrupper, om deras kulturer och värderingar. Ökad förståelse mellan folk. Jättebra fråga. Samarbeta med köket och ha temadagar eller veckor. Lyfta det kulturella istället för etniciteten. Jag skulle gärna vilja förstå mer vad ni menar med etnisk tillhörighet för att kunna komma med förslag. Lära barnen att vara stolta över sin egna etniska tillhörighet och samtidigt respektera andras. Man kan precis som med alla olikheter göra barnen uppmärksamma på att olikheter är bra. Samtala med barnen kring att alla är lika mycket värda oavsett vart man kommer från. Prata om andra högtider än de svenska och kristna. Prata om och visa olika kulturer och länder, flaggor tex. Man måste få barnen att förstå att alla barn är lika mycket värda oavsett hudfärg, hårfärg och språk. Berätta/prata om alla olika länder i världen. Visa hur det ser ut i olika länder, klimat, infrastruktur, kultur. Lyssna på olika språk och musik. Prata med barnen om olika kulturer. Låna böcker på biblioteket i ämnet. Ha en miljö på förskolan där ni visar olika 7/10

(Pedagoger) Tema, böcker, möten. Få in tänket i vardags verksamheten! Information för att öka medvetenheten. Temaarbeten, läsa böcker, mat. Uppmärksamma andras högtider. Läsa böcker om barn i andra länder, om hur man firar tex jul på andra ställen m.m. Det viktigaste är väl att alla har samma möjligheter och rättigheter oavsett vilken etnisk tillhörighet man tillhör. Vad tror du att ett främjande arbete med etnisk tillhörighet i förskolan kan leda till? (Vårdnadshavare) Mindre fördomar bland barnen, ger dom större möjligheter att växa upp och ta del utav ett mångkulturellt samhälle. Att barn lär sig i tidig ålder att acceptera och respektera olikheter. Att väcka intresse för olika språk och kulturer. En ökad förståelse för varandras olikheter. Större förståelse för andra personer. Minskad diskriminering ökad öppenhet mellan folkgrupper. Jag hoppas att det leder till trygga barn som inte är rädd för olikheter, vare sig det gäller stjärn-familjer eller etnicitet. Att skapa en större förståelse för olika kulturer och i tidig ålder integrera barn in i svenska normer och värderingar. Det ger ökad förståelse för andra etniska tillhörigheter och avdramatiserar kanske olikheterna. Framförallt Förståelse och ju mer information som man har desto mindre risk för rädsla för det man inte vet något om. Att barnen förstår allas lika värde. Att barnen respekterar varandra och dess olikheter. Bidra till barns trygghet och att de blir stolta över sitt ursprung. För att barnen ska förstå att alla är lika mycket värda. Att öka förståelsen för andra. Nyfikenhet och kunskap. Prata med barnen om olika kulturer. Låna böcker på biblioteket i ämnet. Ha en miljö på förskolan där ni visar olika (Pedagoger) Förståelse för varandra, ökad öppenhet, att vi är mer lika än vad vi kanske tror. Förståelse för varandras olikheter. Större acceptans för alla medmänniskor. Ökad förståelse för olikheter. Barnen kan skapa en större världsbild, lära sig att man inte kan göra olika. Alla har detr inte lika bra överallt i världen. Ett öppet klimat där man/personal inte är rädd för det nya. Att få ett perspektiv på sverige och världen. Resultat Vi ser under fråga 1. "Vad tänker du/ni när du hör etnisk tillhörighet" att både vårdnadshavare och pedagoger relaterar till ursprung när de hör etnisk tillhörighet. Även traditioner relaterar man till etnisk tillhörighet. På fråga 2. "Hur kan man arbeta med etnisk tillhörighet" ser vi att vårdnadshavarna vill involvera köket med mattraditioner i verksamheten. Man vill också att vi i förskolan påvisar/undervisar att det finns skillnader mellan olika länder när det gäller högtider, traditioner, kultur, klimat m.m. Resultatet på fråga 3. "Vad tror du ett främjande arbete med etnisk tillhörighet i förskolan kan leda till" visar på samma sak hos vårdnadshavarna och pedagoger. Skapa förståelser för varandra, varandras olikheter/likheter. Förebygga fördommar hos vuxna och barn. Analys Vi ser i resultatet att svaren är samstämmiga mellan vårdnadshavarna och pedagoger. Det vi ser som skiljer sig från det övriga är pedagogernas svar på fråga 2. Pedagogerna nämner temaarbetet som ett sätt att arbeta med etnisk tillhörighet. Det tror vi är på grund av att pedagogerna har en mer helhetsbild av förskolans verksamhet och ser temaarbete som en möjlighet att inkludera etnisk tillhörighet i den övriga verksamheten. En mycket positiv ingång i arbetat med etnisk tillhörighet är vårdnadshavarnas förslag att inkludera köket i arbetet. Det tror vi ger en större och spännande bild av världen och etnisk tillhörighet hos barnen. Vi ser också i resultatet många goda exempel på vad man kan göra i verksamheten. ex: låna böcker, lyssna på musik, prata om kulturer/högtider m.m. Det är redan nu en del av verksamheten men vi ser att vi kan utveckla det mer och jobba vidare under nästa läsår 2016/2017. 8/10

Förebyggande åtgärder Arbete kring etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde och att alla barn ska ha lika stort inflytande över verksamheten oavsett etnisk tillhörighet. Uppföljning: Kontinuerligt på varje Kvalitetgruppsmöte och avdelningsmöten. Åtgärd *Genom litteratur diskutera olikheter/likheter. *Material som dockor, böcker, pussel, spel, bilder med olika etniska tillhörigheter, normfigurer, kollage med bilder som påvisar olika sätt att klä sig. *Samtala om barnens familjer och ställa öppna frågor om barnens familjenormer. *Ta tillvara barnens kunskaper och erfarenheter från andra kulturer och normer. * Ta alla tillfällen till samtal då andra kulturers normer blir synliga i böcker, barnens kommentarer. * Samtala om likheter, olikheter (utseende, hur vi gör i olika situationer, traditioner m.m) utifrån barnens vardag. *Vid högtider ta tillvara barnens erfarenheter av andra kulturers firande och över deras egna högtider. Motivera åtgärd Mer fokus läggs på att pedagogerna får mer kunskap kring etnisk tillhörighet tillsammans med barnen. 9/10

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef: Jessica Peter, biträdande förskolechef, 026-177394, jessica.peter@gavle.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörda pedagoger och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Jessica Peter ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anci Rehn har det övergripande ansvaret. 10/10