ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Lyrfågelskolan F-3 SKOLAN 2012/2013 Östra Skolområdet Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon Fax utbildning@trollhattan.se Bankgiro

2 Lyrfågelskolan F-3, plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, åk 1-3 Ansvariga för planen Rektor Anna-Lena Lindahl Lärare Karin Nilsson Barnskötare Carina Danielsson Fritidspedagog Marie Ringhage Lärare Marlene Dimberg Specialpedagog Eva Ludvigsson Vår vision Vår vision är att alla elever ska känna framtidstro och motivation och med öppet sinne våga möta världen i ansvarig frihet. Därför möter vi alltid varje elev med genuint intresse och höga positiva förväntningar. Vi ser eleven, vi tror på eleven och vi ger eleven möjlighet att nå sin framgång. Tillsammans i ömsesidig respekt, skapar vi en skola av glädje, gemenskap och kreativitet. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna har svarat på enkäter angående diskriminering och kränkande behandling. På klassråd och elevråd har de diskuterat trivsel och trygghet i skolmiljön. Inför nästa års revidering kommer vi även att genomföra intervjuer med slumpvist utvalda elever. Vårdnadshavarnas delaktighet Representanter för vårdnadshavare i varje klass har fått ett utkast till likabehandlingsplanen på remiss. Personalens delaktighet Personalen har svarat på en enkät angående arbetet med att främja likabehandling och att motverka diskriminering och kränkande behandling. En grupp bestående av representanter från fritidshem, lärare F-3, specialpedagog samt rektor, arbetar med att följa upp och utvärdera planen och göra en ny plan. Förankring av planen Varje klasslärare går igenom planen tillsammans med sina elever. Resultatet av enkätundersökningarna samt likabehandlingsplanen presenteras för vårdnadshavare på föräldramöte och i komunikationsgruppen. Planen finns tillgänglig på hemsidan och i klassrummen. Planen gås igenom på pedagogiska forum, där alla lärare deltar.

3 Utvärdering Fjolårets plan har utvärderats genom enkäter till eleverna samt enkäter till personal. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla elever. All pedagogisk personal. En grupp bestående av representanter för fritidshem, lärare F-3, specialpedagog och rektor har sammanställt och analyserat svaren. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål: Inga verbala och fysiska kränkningar skall förekomma Enligt de enkätundersökningar som gjorts bland eleverna ser man ingen signifikant förändring vad gäller hur eleverna från åk 1 och åk 2 upplever att man använder fula ord mot varandra. För elever från åk 3 ser man däremot att användandet av fula ord har minskat. Elever från åk 1 ser inga större förändringar vad gäller att elever sparkas, slåss och knuffas. Elever från åk 2 tycker att förekomsten av sparkar, knuffar och slag har ökat något. Detta sker främst i samband med fotbollsspel. Elever från åk 3 upplever att förekomsten av sparkar, slag och knuffar har minskat. Personalen har i ökad utsträckning rapporterat och dokumenterat kränkningar. Diskussioner kring språkbruk och verbala och fysiska kränkningar har varit mer frekvent bland personalen på pedagogiska forum. På grund av organisationsförändring har frågorna enbart diskuterats på klassråd, dock ej på elevråd. Under höstterminen två första veckor arbetar klasserna medvetet med skolans regler samt med aktiviteter för att främja trivsel och trygghet och förståelse för skolans uppdrag. Vuxenstyrd lek på rasterna har förekommit, men behöver utvecklas. Under tiden till har 25 fall av kränkande behandling rapporterats. Samtliga gäller elev som kränker elev och de har mestadels rört sig om enstaka kränkningar som inte berört någon av diskrimineringsgrunderna. Mål Ökad arbetsro Lärarna upplever att arbetet med att få ökad arbetsro har gett gott resultat, enligt enkätundersökningar. Lärarna uppger att de uppmärksammar det goda beteendet hos eleverna. De har ett förhållningssätt som visar att de tror på eleverna. En stor del av årets kompetensutveckling har handlat om ett gemensamt arbets - och förhållningssätt till eleverna. Servicelaget har erbjudits kompetensutveckling kring elever med funktionsnedsättning och elever i behov av särskilt stöd men detta har ännu inte kommit till stånd. Mål: Skolan skall uppmärksamma traditioner från andra religioner än de kristna Enligt svaren på elevenkäten uppmärksammar skolan ännu i mycket liten utsträckning traditioner från andra religioner än kristna. Lärarna har inte fått någon kompetensutveckling kring andra religioner. Inget kulturellt utbyte mellan vår skola och andra skolor har förekommit. I samband med FN-dagen har eleverna arbetat med barnkonventionen och barns rättighet. Eleverna i åk 3 har till viss del varit delaktiga i Global Vote projektet

4 Mål: Ökad medveten kring genusfrågor Vi har inte uppmärksammat genusfrågor på ett strukturerat sätt. Strukturerade samtal och diskussioner kring genusfrågor har inte förekommit på pedagogiska forum. Årets plan ska utvärderas senast Genom enkäter till elever Genom djupintervjuer med slumpmässigt utvalda elever Genom enkäter till personal Genom givna frågeställningar på föräldramöten Genom protokoll från elevråd och klassråd Ansvarig för att årets plan utvärderas: Anna-Lena Lindahl

5 Främjande insatser Främja likabehandling för att skapa trivsel, trygghet och delaktighet Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning 1. Eleverna ges utrymme för ökat inflytande när det gäller planering av skolans vardagliga arbete, tex vad gäller undervisning och skolmiljön. Följs upp genom enkäter och genom arbete i klassråd och elevråd 2. Skolan ska involvera eleverna i diskussioner när det gäller att komma tillrätta med att elever bryter mot skolans regler och normer. Följs upp genom enkäter och arbete i klass - och elevråd. 3. Skolan ska aktivt uppmärksamma traditioner från kristendom, islam och judendom samt andra religioner som finns representerade på skolan. Följs upp genom enkäter. 4. Ökad medvetenhet kring genusperspektiv bland personal och elever. Följs upp genom enkäter. Insats 1. Klassråd hålls minst en gång var fjortonde dag. Elevråd hålls två gånger per termin med rektor, en lärare samt representanter från varje klass. Vid pedagogisk planering ska eleven ha inflytande både på individ och gruppnivå, utifrån ålder och mognad. Eleverna ska vara med och utvärdera genomförda arbetsområden. 2. Lärarna får kompetensutveckling i förhållningssätt och arbetsmetod, gällande hur man inkluderar eleverna i konflikthantering och att lösa problem som uppstår gällande normer, regler och samspel. Skolpsykolog ger kontinuerlig handledning och/eller konsultation till lärare. Den pedagogiska personalen reflekterar och diskuterar regelbundet egna normer och attityder på pedagogiska forum. På klassråd och elevråd får eleverna möjlighet att diskutera normer och attityder. 3. Lärarna gör eleverna medvetna om de kulturella/religiösa högtiderna jul, påsk, ramadan, eid al- fitr, samt några viktiga judiska högtider, ex vis Pesach (judiska påsken), Sukkot (lövhyddofest) vid den tidpunkt då de infaller. På pedagogiska forum bjuds representanter för olika religioner in för att berätta om sina viktigaste traditioner. Filmer om barn från olika religioner visas någon gång under år Personal får kompetensutveckling kring genusfrågor. Alla klasser arbetar aktivt och regelbundet med diskussioner kring genus.

6 Ansvariga Klasslärare och rektor Arbetet pågår under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder: Enkäter till alla elever. Enkäter till pedagogisk personal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla elever har svarat på en enkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogisk personal har svarat på en enkät. Resultat och analys: Eleverna upplever att det är relativt vanligt förekommande att elever använder fula ord till varandra. De upplever även att slag, sparkar och knuffar mellan elever är vanligt förekommande. Eleverna upplever att det sällan används kränkande ord som har med någon av diskrimineringsgrunderna att göra. Eleverna upplever att elever med funktionsnedsättning kan vara med i det som sker på lektioner och raster. Eleverna upplever i någon utsträckning att personal behandlar flickor och pojkar olika. Eleverna upplever att det är sällsynt att man uppmärksammar andra religiösa traditioner än de kristna. Eleverna har uppgett några platser på skolgården, där de tycker att det behöver finnas fler vuxna.

7 Förebyggande åtgärder Trygghetsskapande åtgärder Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Alla barn ska känna sig trygga på skolgården. Ingen ska känna sig fysiskt eller verbalt kränkt. Följs upp genom enkäter till eleverna, samt genom intervjuer av slumpvist utvalda elever. Åtgärd: Utökat antalet rastvärdar. Rastvärdarna ska ha ökad uppmärksamhet på platser som elever har uppgett som otrygga, tex buskarna, fotbollsplanerna, stängerna och kullen. Alla rastvärdarna har gula västar för att underlätta kontakten mellan de vuxna och eleverna. Motivera åtgärd: Eleverna har i enkätsvaren visat att de upplever att många fula ord används mellan elever, däremot inte av den art som har samband med diskrimineringsgrunderna. De har även angett att de tycker att det förekommer mycket sparkar, knuffar och slag. Eleverna har identifierat vissa platser på skolgården där det behöver vara fler vuxna. För att minska fula ord och slagsmål behöver det finnas många och aktiva vuxna på skolgården, framförallt på de platser eleverna känner att det nu är otillräckligt. Ansvarig: Rektor, rastvärdar Arbetet pågår hela läsåret

8 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Vi har rastvärdar på skolgården vid varje rast. Rastvärdarna ska medverka i aktivitet eller vara aktivt iakttagande. Rastvärdarna har på sig gula västar så att eleverna ser vart de ska vända sig. Elever ska i första hand vara ute på rasten. Respektive lärare ansvarar för de elever som av olika anledningar befinner sig i klassrummen. Alla lärare har ansvar för att vara observanta och lyhörda för signaler som kan tyda på att en elev har bekymmer. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig vid misstanke om trakasserier eller kränkande behandling: Anna-Lena Lindahl anna-lena.lindahl@trollhattan.se Karin Nilsson karin.nilsson@kub.trollhattan.se Carina Danielsson carina.danielsson@kub.trollhattan.se Marie Ringhage marie.ringhage@kub.trollhattan.se Marlene Dimberg marlene.dimberg@kub.trollhattan.se Eva Ludvigsson eva.ludvigsson@kub.trollhattan.se Elever och vårdnadshavare kan alltid vända sig till den personal de känner mest förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Den som får vetskap om att en elev kan ha varit utsatt för kränkning eller trakasserier ska initiera en utredning genom samtal med berörd elev. Om samtalet visar att kränkning har förekommit men att problemet lätt kan åtgärdas, sätts lämpliga åtgärder in direkt. Vårdnadshavare kontaktas. 2. Om samtalet visar att en mer omfattande utredning behövs eller att åtgärderna inte varit tillräckliga ska rektor informeras snarast. Rektor sammankallar skyndsamt kontaktpersonerna och bland dem utser någon eller några som arbetar vidare med utredningen. Vårdnadshavare kontaktas. När utredningen är klar, görs en analys av denna och rektor tar beslut om vilka åtgärder som ska sättas in. 3. Om utredarna inte får fram tillräckligt med information och kunskap om situationen, överlämnas ärendet till elevhälsan, som gör en kompletterande utredning, enligt rektors beslut. När utredningen är klar, görs en analys och utifrån utredningens resultat tar rektor beslut om vilka åtgärder som ska sättas in. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Personal som får vetskap om att en elev kan ha varit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av annan personal ska skyndsamt kontakta rektor.

9 2. När rektor får kännedom om att en elev kan ha varit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av personal ska rektor starta en utredning genom att samtala med eleven för att få dennes beskrivning av vad som har hänt. 3. Rektor kontaktar berörd personal för att få dennes beskrivning om vad som har hänt. 4. Rektor kontaktar skyndsamt vårdnadshavare och beskriver vad som har hänt. 5. Om rektors utredning visar att diskriminering, eller kränkande behandling har förekommit beslutar rektor om vilka åtgärder som ska vidtas. Rutiner för uppföljning Utredaren samtalar med berörd elev inom en vecka efter insatta åtgärder för att se om dessa har haft avsedd effekt och situationen är uppklarad. Uppföljningssamtal kan behöva ske vid flera tillfällen. Om åtgärderna inte har haft avsedd effekt kontaktar utredaren rektor, som utifrån nulägesanalys beslutar om hur arbetet ska fortlöpa tills dess insatserna har gett resultat och kränkningarna har upphört. Rutiner för dokumentation Den som får kännedom om att en elev kan ha varit utsatt för kränkningar eller trakasserier och därmed startar en utredning dokumenterar vad som har hänt och vilka som har varit inblandande. Utredningen ska innehålla en analys samt om åtgärder ska vidtagas och i så fall vilka. Uppföljning och utvärdering av åtgärderna dokumenteras kontinuerligt tills ärendet är uppklarat och kränkningarna eller trakasserierna har upphört. När rektor får kännedom om att en elev kan ha varit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling av personal dokumenterar rektor utredningen, eventuella åtgärder och uppföljning. Ansvarsförhållande Den som får kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkningar eller trakasserier ansvarar för att en utredning startar och dokumenteras. Rektor ansvarar för att utredningen kompletteras vid behov och lämpliga åtgärder vidtas. Utsedd utredare ansvarar för fortsatt utredning samt dokumentation, samt att åtgärderna följs upp och utvärderas.