Hövdingavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan

Transkript

1 Hövdingavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Carola Almén Maria Blom Biträdande förskolechef Eva Lindgren Vår vision I Gävle Kommuns förskolor ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Genom intervjufrågor, diskussioner enskilt och i grupp. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom värdegrundsfrågor på möten för vårdnadshavare, information vid inskolning och utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida och sitter uppe på väggen i avdelningarnas hallar. Personalens delaktighet Personalen för kontinuerligt diskussioner om aktuella frågor utifrån diskrimineringsgrunderna och vi har också normkritiska diskussioner på Verksamhetsplaneringen. Vi planerar att fortsätta använda material från RFSL "Så kan det vara- Regnbågsfamiljer i förskolan". Varje pedagog har ansvar för någon del av likabehandlingsarbetet.

2 Förankring av planen Genom våra informationsbrev till vårdnadshavarna om vår verksamhet samt genom att låta planen finnas tillgänglig på förskolan och på vår hemsida. Planen skall ständigt reflekteras med barn och personal i den dagliga verksamheten och på Verksamhetsplaneringen. Så väl vårdnadshavare, personal som barn har möjlighet att komma med reflektioner kring planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har gått igenom alla diskrimineringsgrunderna med alla pedagoger och diskuterat hur vi har jobbat med främjande åtgärder, kartläggning och förebyggande åtgärder. Vi har under hösten 2014 och våren 2015 gjort kartläggningar kring diskrimineringsgrunden ålder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Biträdande förskolechef chef och personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi tänker på att formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra och utvärdera. Vi har använt frågeställningarna vi bestämde i förra årets plan. Efter höstens kartläggningar har vi kommit fram till att under 2015/2016 arbeta mer kring ålder i våra förebyggande åtgärder. I utvärderingen kom vi fram till att oftare dela upp barnen i mindre grupper. Vi ska också fortsätta göra barninventering för att se barnens intressen här, och fråga vid utvecklingssamtal om barnens olika intressen hemma. Fortsätta med våra barnintervjuer-se över frågorna och göra noggrannare uppföljning av dessa. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom kontinuerlig uppföljning av våra mål på Verksamhetsplanering och avdelningsplanering, i samband med uppföljning av Handlingsplanen. Via diskussionsfrågor på möten med vårdnadshavarna och genom intervjufrågor till barnen. för att årets plan utvärderas Carola Almén Maria Blom Biträdande förskolechef Eva Lindgren

3 Främjande insatser Främja arbete mot kränkande behandling Ingen ska känna sig kränkt. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor, läsa relationsböcker och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan ger barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem stöd för att lösa konflikter. Barnen får stöd vid konflikter genom att personal ger ord: "Hur känns det för dig när...?" "Om någon gör så här mot dig, hur skulle det kännas då?" "Jag vill inte att du gör så, för..." Barnen uppmuntras då de själva lyckats lösa en konflikt genom att kompromissa och lyssna på varandra: "Vad bra att ni löste det tillsammans." Vi fortsätter arbeta med barnkonventionen tillsammans med barnen. Vi använder oss av olika material såsom Barnkonventionen i en låda utgiven av Unicef, Pernilla Stalfelts bok Alla barns rätt och Kompisböcker baserade på Barnkonventionen. Carola Almén Maria Blom Främja likabehandling oavsett kön Alla barn uppmuntras och erbjuds att ta lika stort utrymme och använda förskolans alla resurser oavsett kön. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan ger flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten. Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. T ex är det lika ofta flickor som pojkar som är aktiva i bygg- och konstruktionsrummet, leker i familjevrån, ritar och pysslar. Åsa Wermelin Johanna Ravstis

4 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Alla barn ska känna sig trygga i det kön barnet själv identifierar sig med. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan skapar förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi uppmärksammar alla lika oavsett klädval t ex: Pojke som har Batmantröja eller glittertröja, flicka som har Batmantröja eller glittertröja. Åsa Wermelin Johanna Ravstis Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Alla vuxna på förskolan stärker barnen att känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar respekt för andra kulturer. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan uppmuntrar barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi läser böcker som skildrar olika kulturer och olika länder och samtalar runt dem med barnen. Alla pedagoger som lånar böcker på biblioteket ska låna någon eller några böcker som på något sätt innehåller en eller flera diskrimineringsgrund/er. Det finns också ganska många inköpta böcker på förskolan som rör de olika diskrimineringsgrunderna. Kamilla Ståhl Camilla Pryd

5 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Alla vuxna på förskolan stärker barnen att känna delaktighet i sin egen religion eller trosuppfattning. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan skapar förutsättningar för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en viss religion. I vardagen pratar vi om att man kan ha olika sorters tro, och att man firar olika högtider på olika sätt inom olika religioner. Vi läser även böcker som skildrar detta. Under inskolningen ställer vi öppna frågor som ger vårdnadshavarna möjlighet att berätta hur det ser ut i just deras familj kring de olika diskrimineringsgrunderna. Kamilla Ståhl Camilla Pryd Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Alla vuxna i förskolan stärker barnen att känna stolthet över sig själva. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna i förskolan fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Vi pratar med barnen i vardagen om kroppen, sinnena och deras funktioner, samt hjälpmedel som hjälper kroppen att fungera. Åsa Wermelin Johanna Ravstis

6 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Alla vuxna på förskolan möter alla barn och deras familjer i alla familjekonstellationer likvärdigt. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Vi bemöter barnen i deras frågor och funderingar och bejakar olika familjekonstellationer. Vi läser böcker som skildrar olika familjekonstellationer och samtalar runt dem med barnen. I vardagen pratar vi om hur olika familjer och familjekonstellationer kan se ut. T ex använder vi oss av orden "leka familj" i stället för "leka mamma, pappa barn". Carola Almén Maria Blom Främja likabehandling oavsett ålder Alla vuxna ska behandla alla barn likvärdigt utifrån deras förutsättningar, utveckling och behov. Uppföljning sker genom observationer, intervjufrågor och samtal i mindre barngrupper. Alla vuxna på förskolan skapar förutsättningar i barnens lek så att barnen utvecklar sina förmågor och intressen. Vi är närvarande och hjälper dem efter deras behov på deras nivå oavsett ålder. Vi uppmuntrar barnen att lösa problem själva, t.ex. hämta en stol för att nå högre, ta hjälp av en kompis. Carola Almén Maria Blom

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen utgörs av regelbundna samtal med barn, enskilt eller i grupp, såsom intervjuer och samlingar. Observationer av barn, enskilt eller i grupp. Detta görs både ute och inne för att se trygga - otrygga platser, vågar, vill, får alla vara där oavsett ålder. Diskrimineras något barn eller vuxen utifrån diskrimineringsgrunderna. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen involveras genom intervjufrågor och samlingar. Vårdnadshavarna involveras under inskolningen där vi använder en mall för att alla ska få samma information om bl. a likabehandlingsarbetet. Vi följer upp detta i utvecklingssamtalen samt möten med vårdnadshavarna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom planerade diskussioner på planeringsdagarna och verksamhetsplaneringar där alla pedagoger deltagit. Resultat och analys I kartläggningen kom vi fram till att vi vill jobba med barnen mer utifrån deras behov och ålder. Ex: ha småsamlingar för olika åldrar och intressen där vi läser, sjunger, spelar spel eller instrument.

8 Förebyggande åtgärder Likvärdigt oavsett ålder Alla vuxna på förskolan ska ge barnen förutsättningar att bli delaktiga och få plats och få ta plats. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen oavsett ålder. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer. Åtgärd Alla pedagoger ska se till att alla barn får sina behov tillgodosedda oavsett ålder. T ex erbjuda alla barn att sitta i knät eller på annat sätt se till att de får närhet. Om ett barn inte orkar något det vanligtvis klarar, hjälper vi till för att underlätta för barnet. Se till att de yngre som inte kommer ut lika fort som de äldre t.ex. hinner få ta cyklar eller gungor. Motivera åtgärd Verksamheten ska vara utformad på ett sådant sätt att alla pedagoger uppmärksammar varje barns behov oavsett ålder. Carola Almén Maria Blom

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola" Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Carola Almén carola.almen@gavle.se Maria Blom maria.blom@gavle.se Biträdande förskolechef Eva Lindgren eva.lindgren@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef.

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för uppföljning gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Eva Lindgren ansvarar för att rutiner följs. Ansvarsförhållande Förskolechef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret.

11 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

12 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

13 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

14 Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

15 Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]