Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ursvikskolan 2015-06-24 1 (24) Systematiskt kvalitetsarbete Rapport studieresultat Ursvikskolan SBG1000, v1.3, 2010-04-07 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX 08-706 82 33 barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

2 (24) Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Skolverkets allmänna råd, systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

3 (24) Resultat och måluppfyllelse Läsningen och läsförståelse är grunden för lärandet. Resultaten i alla ämnen påverkas av hur det står till med läsningen. Ursvikskolan satsar mycket på läsning och vårt bibliotek är flitigt använt. Eftersom det rör sig en del i elevgrupperna kan elevantalet mellan bedömning 1 och bedömning 4 variera. En tydlig läsutveckling går att mäta mellan bedömningstillfälle 1 och bedömningstillfälle 4. LUS Ett LUS-schema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som lärare kan använda för att bedöma elevens läsutveckling. Det utgår från lärares samlade bedömarkompetens. LUS är uppbyggt av kvalitativa steg (punkt 1-20) som en lärare kan se i elevers läsutveckling t.ex. Årskurs 1 Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 1 vt 15 54 25 29 Årskurs 2

4 (24) Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 2 vt 15 58 25 33 Årskurs 3

5 (24) Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 3 vt 15 27 13 14 Årskurs 4 Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 4 vt 15 32 12 20

6 (24) Årskurs 5 Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 5 vt 15 41 11 30 Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven åk 1-5 I samband med utvecklingssamtalet får varje elev ett skriftligt omdöme i varje ämne, och det är sedan en del av den individuella utvecklingsplanen. Omdömena är inte betyg som går att jämföra med andra elevers, utan en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Lärarna ska löpande under grundskolan bedöma hur eleverna når de kunskapskrav som ska uppnås i varje ämne. I de skolår som saknar nationella kunskapskrav bedömer lärarna om eleverna är på rätt väg i sin kunskapsutveckling och ger en prognos. Lärarna är skyldiga att lämna en tydlig signal om det finns risk att eleven inte når de nationella kunskapskraven för det tredje, sjätte och nionde skolåret. Följande diagram visar antalet elever som skolan kommer att rikta en särskild uppmärksamhet kring utifrån att de riskerar att inte nå de kunskapskrav som förväntas.

7 (24) Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 1 4 Antal elever 3 2 1 0 Ma Bild En so no Idh Mu Sv Sva Tk Vt 13 Vt 14 Vt 15 Ämne Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 1 vt 13 30 14 16 Åk 1 vt 14 56 27 29 Åk 1 vt 15 54 25 29 Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 2 Antal elever 6 5 4 3 2 1 0 Ma Bild En so no Idh Mu Sv Sva Tk Ämne Vt 13 Vt 14 Vt 15 Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 2 vt 13 31 9 22 Åk 2 vt 14 32 16 16 Åk 2 vt 15 58 25 33

8 (24) Antal elever 20 10 0 Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 3 Ma Bild En so no Idh Mu Sv Sva Tk Ämne Vt 13 Vt 14 Vt 15 Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 3 vt 13 45 12 33 Åk 3 vt 14 32 10 22 Åk 3 vt 15 27 13 14 Antal elever som riskerar att inte nå målen, åk 4 Antal elever 12 10 8 6 4 2 0 Ma Bild Bio En Fy Ge Hkk Hi Idh Ke Mu Re Sh Sl Sv Sva Tk Ämne Vt 13 Vt 14 Vt 15 Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 4 vt 13 24 11 13 Åk 4 vt 14 39 8 31 Åk 4 vt 15 32 12 20

9 (24) Antal elever 20 15 10 5 0 Antal elever som riskerar att inte nå målen åk 5 Ma Bild Bio En Fy Ge Hkk Hi Idh Ke Mu Re Sh Sl Sv Sva Tk Ämne Vt 13 Vt 14 Vt15 Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 5 vt 13 27 12 15 Åk 5 vt 14 27 13 14 Åk 5 vt 15 41 11 30 Ursvikskolan har en grupp elever som är nyanlända. En elev i åk 1, fyra elever i åk 2, två elever i åk 5 och två elever i åk 6. Dessa resultat slår igenom. Skolan har också fått några nyinflyttningar som vi håller på att jobba upp resultaten för. Antal elever Januari 2010 Januari 2011 Januari 2012 Januari 2013 Januari 2014 Januari 2015 Flick or Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar F-klass 8 22 8 16 15 13 27 27 24 31 16 33 Åk 1 13 12 9 24 9 19 14 17 27 29 25 29 Åk 2 10 18 15 17 9 27 10 22 15 15 25 33 Åk 3 14 10 12 20 15 15 11 32 9 22 13 14 Åk 4 10 13 16 14 12 20 11 12 8 31 12 20 Åk 5 10 12 14 13 17 13 14 21 13 14 11 30 Åk 6 - - - - 6 8 12 8 11 19 11 13 69 93 74 104 83 115 99 139 107 161 113 172 162 178 198 238 268 285

10 (24) Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Pojkar i huvudsak SvA elever är de som riskerar/inte nå målen. Många av de äldre eleverna uppfyller ej kunskapskraven i ämnet Idrott och hälsa och kunskapskravet simning. T. ex: Vi ser att det var många elever i åk 3 v.t. 2014, som i många ämnen som riskerade att ej uppnå målen. Åk 4 2015 med samma elever visar en stor förändring. Det är färre elever som riskerar att ej uppnå målen. (Vad beror det på? Hur sker överlämningen? Bedömer vi olika?) All forskning visar att tidiga insatser är viktiga för god måluppfyllelse. I lärarnas analys anser de att skolan har otillräckliga spec. och sva-insatser och andra stödinsatser främst på lågstadiet, men även på mellanstadiet. Tid och möjlighet till sambedömning och att se progressionen mellan lågstadiet och mellanstadiet behövs för att få en bredare och mer jämlik bedömning. Lärarnas kompestens i att göra anpassningar för elever i behov behöver utvecklas. Fortsatta möjligheter att arbeta med mindre grupper behöver tas tillvara. Går det att fördela eleverna på annat sätt än i halvklass? För att stödet till olika eleverna ska kunna utvärderas behöver arbetet med dokumentation och handlingsplaner på hur anpassningarna för olika elevers behov utvecklas. Ursvikskolan tar emot många elever som flyttar in till Ursviksområdet. Att ta reda på vilka resultat och vilken dokumentation som finns på eleverna från tidigare skolgång är viktigt. Detta är en stor hjälp så att eleven vid byte till Ursvikskolan kan fortsätta på den nivå eleven befinner sig. Det är många elever som inte klarat kravnivån för simning, framförallt på mellanstadiet. Extra simskoletillfällen har satts in för att öka måluppfyllelsen under läsåret, då dessa biland legat parallellt med andra ämnen och ibland utanför skoltid har det varit svårt att motivera och följa upp elevernas närvaro

11 (24) Ämnesprov årskurs 3 Ämnesprov i årskurs 3 vt-14 Ämne Delprov Antal godkända elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation 24 80 % Matematik B, skriftliga räknemetoder 22 73 % Matematik C, bråk och uppdelning av tal 25 83 % Matematik D, geometriska begrepp 25 83 % Matematik E, taluppfattning 14 47 % Matematik F, problemlösning 18 60 % Matematik G, mätning, tid, area 24 80 % Svenska A, tala 19 95 % Svenska B, läsa, berättande text 19 95 % Svenska C, läsa, fakta text 19 95 % Svenska D, läsa, elevens högläsning 19 95 % Svenska E, läsa, elevens textsamtal 19 95 % Svenska F, skriva, berättande text 15 75 % G, skriva, stavning, 17 85 % Svenska interpunktion Svenska H, skriva, faktatext 16 80 % Svenska som andraspråk A, tala 7 70 % Svenska som andraspråk B, läsa, berättande text 6 60 % Svenska som andraspråk C, läsa, fakta text 6 60 % Svenska som andraspråk D, läsa, elevens högläsning 7 70 % Svenska som andraspråk E, läsa, elevens textsamtal 7 70 % Svenska som andraspråk F, skriva, berättande text 4 40 % G, skriva, stavning, 6 60 % Svenska som andraspråk interpunktion Svenska som andraspråk H, skriva, faktatext 5 50 % Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 3 vt 14 32 10 22

12 (24) Ämnesprov i årskurs 3 vt-15 Ämne Delprov Antal godkända elever Andel elever som klarat kravnivån Matematik A, muntlig kommunikation 26 96 % Matematik B, skriftliga räknemetoder 27 100 % Matematik C, bråk och uppdelning av tal 26 96 % Matematik D, geometriska begrepp 26 96 % Matematik E, taluppfattning 26 96 % Matematik F, problemlösning 26 96 % Matematik G, mätning, tid, area 26 96 % Svenska A, tala 14 100 % Svenska B, läsa, berättande text 14 100 % Svenska C, läsa, fakta text 14 100 % Svenska D, läsa, elevens högläsning 14 100 % Svenska E, läsa, elevens textsamtal 14 100 % Svenska F, skriva, berättande text 14 100 % G, skriva, stavning, 100 % 14 Svenska interpunktion Svenska H, skriva, faktatext 14 100 % Svenska som andraspråk A, tala 12 92 % Svenska som andraspråk B, läsa, berättande text 12 92 % Svenska som andraspråk C, läsa, fakta text 12 92 % Svenska som andraspråk D, läsa, elevens högläsning 11 85 % Svenska som andraspråk E, läsa, elevens textsamtal 12 92 % Svenska som andraspråk F, skriva, berättande text 12 92 % G, skriva, stavning, 13 100 % Svenska som andraspråk interpunktion Svenska som andraspråk H, skriva, faktatext 12 92 % Total elevvolym Flickor Pojkar Åk 3 vt 15 27 13 14

13 (24) Resultaten skiljer sig från år till år beroende på elevgruppens sammansättning, den enskilde elevens kunskapsnivå eller om eleven är nyinflyttad. 2014 var nivån på kunskaperna i matematik mycket låga. 2015 var resultaten avsevärt bättre. Elevern i åk 3 2014 fick en ny lärare som inte kände eleverna sedan tidigare. Resultaten i svenska påverkar även resultaten i matematik. Elever med svenska som andra språk hade även lägre resultat på matematiken både år 2014 och 2015. Ursvikskolan har ett litet elevunderlag, varje elev gör stor skillnad. Det är svårt att dra för stora slutsatser men skolans resultat på de nationella proven i åk 3 är avsevärt bättre 2015 än 2014 och de allra flesta elever når de nationella målen. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Inom matematiken har Sundbybergs stad sedan några år tillbaka gemensamma ämneskonferenser där lärarna under förstelärares ledning får diskutera och utbyta erfarenheter inom matematikämnet. På lågstadiet har Ursvikskolans lärare gjort ett stort arbete med sambedömning och förväntningar i matematikämnet. Även läromedel i matematik har bytts ut både på lågstadiet och på mellanstadiet. Vårt nya läromedel stämmer bättre ihop med målen och förväntningarna inom matematikämnet i LGR 11. Inom svenska och svenska som andraspråk är resultaten bättre och här gäller det att fortsätta ge våra nyanlända elever en bra start på sin skolgång. Att hitta sätt att undervisa på så att även de nya eleverna når målen i alla ämnen är något vi behöver arbeta vidare med. Alla lärare har ett nära samarbete med vår skolbibliotekarie, som ordnar bokprat och deltagande i bokjuryn för att inspirera till läsning. De yngre eleverna på skolan har haft läsgrupper och elever i behov har haft intensivläsning under en period. Skolans speciallärare har varit involverad och klasslärarna har organiserat läsgrupper för att öka lästillfällena för eleverna och snabbt få syn på elever som riskerar att inte nå målen. Skolans speciallärare har även haft information till alla föräldrar om vikten av att läsa med sina barn och även vikten av att visa sina barn att de själva läser. En annan faktor som påverkar resultatet är kontinuiteten med samma lärare under hela lågstadiet för åk 3. Skolans arbetslag har jobbat gemensamt med bedömning av bl.a. nationella prov och betygsättning för att uppnå samsyn och likvärdighet ett engagemang i helheten på skolan som bidrar till en högre måluppfyllelse. En effekt av mer gemensamt arbete inom arbetslagen är att lärarna i större utsträckning tar ansvar för alla gemensamma elever och hjälper dem att utvecklas så långt som möjligt.

14 (24) Ämnesprov årskurs 6 Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever VT 14 Ej deltagit 1 F E D C B A Matematik 4 0 1 7 9 5 7 Svenska 4 1 3 6 8 6 3 Engelska 2 1 3 1 6 9 8 Religion 4 0 2 0 11 4 10 Biologi 4 1 6 5 3 5 7 31 elever (4 nyanlända elever vars resultat inte rapporterats) Ämne Provbetyg, årskurs 6, antal elever VT 15 Ej deltagit 2 F E D C B A Matematik 1 0 3 4 7 8 2 Svenska 0 0 2 1 7 5 2 Engelska 0 0 4 1 9 2 9 Historia 2 0 4 1 9 2 9 Fysik 2 1 3 4 5 7 3 25 elever (2 nyanlända elever vars resultat inte rapporterats) I de SO och NO-ämnen som eleverna haft nationella prov är betygen högre än i de SO och NO-ämnen där man inte haft nationella prov. De nationella proven är förutom en del i bedömningen av eleverna en viktig kontrollpunkt för att undervisningen ligger i rätt nivå i förhållande till styrdokumenten. Lärarna på mellanstadiet även om man inte har undervisning i åk 6 har samrättat de nationella proven. Detta hjälper till i strävan efter en likvärdig utbildning. De nationella proven 2014 i matematik och engelska har blivit kontrollrättade av Skolverket med hög samstämmighet. Ursvikskolans har ett litet elevunderlag. Skolans elever når de nationella kursplanemålen i hög grad. Resultat vad avser betygen är positiv. Betygsresultatet stämmer till stor del överens med resultaten på de nationella proven i åk 6. Skolans lärare har under året arbetat en del med gemensam bedömning. 1 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov 2 En elev kan inte få provbetyg om den inte deltagit i samtliga delprov

15 (24) Betyg årskurs 6 Fördelning av betyg per ämne (%) Totalt vt 2014 VT 15 Fördelning av betyg per ämne (%)

16 (24) Fördelning av betyg per ämne (%) pojkar vt 14 Pojkar VT 15 Fördelning av betyg per ämne (%)

17 (24) Fördelning av betyg per ämne (%) flickor vt 14 Flickor VT 15 Fördelning av betyg per ämne (%)

18 (24) Båda de jämförda åren 2014 och 2015 är det fler pojkar än flickor i klasserna. Det är svårt att få ett A i musik på grund av de höga kraven i kursplanen. Det är kunskapskrav som kräver en musikalitet men som även kan vara svår att bedöma. Flickorna presterar bättre i samtliga ämnen. Bland de elever som är nyanlända dominerar pojkarna vilket också slår igenom. I några av de nyinflyttades fall har de haft bristande dokumentation med sig och tid har inte funnits för att kartlägga och nå alla kunskapsmålen. De elever som inte fått betyg i alla ämnen är nyanlända. Det är många elever som inte klarar kravnivån för simning. Extra simskoletillfällen kommer att sättas in för att öka måluppfyllelsen under kommande läsår, dessa kommer att ledas av skolans idrottslärare. Övriga kunskapskrav i idrott når de flesta eleverna. Elever i behov av särskilt stöd. Ursvikskolan/Kymlingeskolans handlingsplan för att möta elever med neuropsykiatriska funktionshinder har färdigställts och aktualiseras återkommande. Vi har tittat på tekniska hjälpmedel och kompensatoriska verktyg som underlättar för de elever som av olika anledningar stöter på svårigheter i den dagliga verksamheten. Elevstödsteamet har gått igenom Allmänna råd för extra anpassningar och särskilt stöd, samt arbetat med Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan där elevhälsoteamet samtalade och diskuterade runt bemötande och förhållningssätt för att möta de elever som uppvisar beteendeproblem. Specialläraren har haft läsföreläsning för föräldrar (till elever i f-klass och åk 1) om vikten av föräldrarnas engagemang i sina barns läsutveckling har gett goda resultat och gett många föräldrar ett nytt sätt att se på läsläxorna. Det ska vi behålla! Specialpedagogen har haft samtal med elevassistenterna som har gett ett visst resultat med är något svårt att utvärdera. Veckovisa utvärderingar/planeringar med eleverna som fått särskilt stöd har bidragit till viss progression och förändrat beteende hos en elev. Specialpedagogen har haft samtal med elever där det varit hårfina gränser mellan LBH- arbete och spec. stöd. Elevhälsan I Sundbyberg är elevhälsan organiserad centralt. Från elevhälsan får Ursvikskolan resurser i form av skolsköterska, skolläkare, specialpedagog i tal och språkkolpsykolog.

19 (24) Fritidshemmet Fritidshemmet ska komplettera utbildingen i förskoleklass, grundskola och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap SL 14 kap 2 Under läsåret har fritidspedagogerna på Ursvikskolan haft gemensam planeringstid varje vecka för att gå igenom läroplanen. Hur och på vilket sätt fritidshemmet kan komplettera skolan. Klasslärarna och fritidspedagogerna har även haft gemensam planeringstid varje vecka för att öka samarbetet och för att skapa en röd tråd för elevernas lärande under hela skoldagen. Under läsåret och på skolans lov har fritidshemmet arbetat tematiskt och med olika utflykter för en meningsfull fritid och rekreation. Under vårterminen har Ursvikskolan varit med i skapande skola. Kulturutövarna och skolans lärare har arbetat tillsammans och lyft fram olika delar av läroplanen för de olika klasserna. Eleverna har sett kopplingar mellan olika ämnen och tyckt att det varit roligt att få visa projekten för resten av skolan och sina föräldrar. I treornas projekt har fritidspersonalen kunnat fortsätta på eftermiddagstid och därmed skapat en tydlig länk mellan skolan och fritidshemmet. För personalen och eleverna i förskoleklass har det varit nyttigt att kombinera musik och matematik. Man har sedan fortsatt med egna mattesånger och fört vidare sångerna till årskurs 1. Eleverna i åk 3 har en dag i veckan deltagit i idrottslyftet tillsammans med idrottsföreningarna i Sundbyberg. Varje vecka har de olika elevgrupperna haft utedag i skogen. Enligt skolundersökningen känner sig eleverna trygga på fritidshemmet, de tycker även att de blir bra bemötta av alla vuxna. Eleverna tycker om sitt fritidshem. Under läsåret har även fritidshemmet deltagit i utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare i en egen del där elevens sociala utvecklings på fritidshemmet följts upp.

20 (24) Skolundersökningen, elever årskurs 3 och 5 Årets resultat och utveckling över tid samt analys Goda resultat från skolenkäten Åk 3: Eleverna känner sig trygga i skolan. De vuxna på skolan på skolan försöker förhindra kränkningar. Ursvikskolan arbetar med kartläggningar som förebygger, Likabehandlingsteamet träffas varje vecka och jobbar med att hålla alla medarbetare och alla elever på skolan på tå när det gäller bemötande och alla elevers lika värde. Under året har skolan haft hallvärdar för att öka tryggheten i det stora gemensamma kapprummet på Kymlingeskolan. Det har varit tät vuxennärvaro under raster och förflyttningar och i matsalen. Alla elever på skolan är allas elever. De vuxna har gula västar för att eleverna ska veta vilka vuxna som är ute och lätt kan hitta dem. Skolan har rutiner runt elever som inte kommer till skolan och inte är sjukanmälda. Fortsatt utveckling: Arbeta med att informera föräldrarna kring maktlekar och visa på föräldramöten hur vi arbetar med likabehandling och arbetsklimat. Fortsätta vara snabba med att informera och återkoppla när det hänt något mellan elever. Tydlighet gentemot vårdnadshavare med skolans förväntningar. Åk 5 Normer och värden: Jag blir bra bemött av vuxna i skolan + Skolan ger flickor och pojkar ger samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen. Ursvikskolan är snabba med att reagera och återkoppla när det händer något mellan elever. Alla medarbetare på skolan har ett förhållningssätt som visar eleverna att de bryr sig. Vuxna föregår med goda exempel. Fortsatt utveckling: Hur överför vi goda beteenden till eleverna? Hur premierar vi de elever som vi ser är goda exempel? Bygga broar mellan eleverna och de olika stadierna. Broar också mellan elever och personal. Alla vuxna finns för alla elever!! Alla västar ska vara på oss vuxna. Namnskyltar? Faddersystem/fadderklass som vävs in i skolarbetet och inte bara vid olika schemabrytande aktiviteter.

21 (24) Utvecklingsområden Föräldrarna: Delaktighet och inflytande Hur gör vi för att öka delaktigheten och inflytande för föräldrarna? Få föräldrar känner till Hem & Skola som är en fristående föräldraförening. Under året har rektor kallat till Föräldrasamråd vid tre tillfällen. Under året när Ursvikskolan varit under ombyggnation har känts lite som ett mellanår. Vid tillbakaflytten till Ursvikskolan kommer nya rutiner att sättas. Informationsdagarna vid inskolning för föräldrarna till eleverna i f-klass har fått mycket positiv respons. Vi behöver se över innehållet i föräldramötena. Vad kan göras annorlunda? Många föräldrar kommer inte på föräldramötena. Vi har också fått kritik för att föräldramötena inte är givande. Förstår alla vårdnadshavare vad vi säger eller hur skolan fungerar? Vi behöver informera ännu en gång om Skolwebben och att all information ligger där. De föräldrar som ev inte har tillgång till en dator eller smart telefon får information i papper bara de säger till. Eleverna i åk 5: Studiero: Hur får vi eleverna att uppleva studiero? Hur olika får det vara? Kan vi arbeta med fler studieytor? Hur informerar vi vårdnadshavare om hur vi arbetar med studiero? framför allt med de äldre eleverna som i högre utsträckning klagar över ljudnivån i bla matsalen? Pedagogisk lunch innebär för all personal att man har ett ansvar för att hjälpa eleverna med ljudmattan. Vi släpper mellanstadieeleverna för tidigt och tänker att de klarar sig bättre än vad de faktiskt gör. Ska fem tysta gälla för alla elever? Fasta platser för eleverna och fast antal platser vid varje bord. Hur får vi eleverna att ta reda rätt på mat och annat som hamnar på golvet? Överhuvudtaget att ansvara för miljön och skolans material? Frågor som vi tycker att vi bör utveckla: Jag känner att de som arbetar i skolan bryr sig om mig: Vi behöver jobba mer nära eleverna på olika sätt. Det är skillnad mellan elevernas svar i åk 3 och 5. Vi har elever som töjer på reglerna och som blir svårhanterliga när de får svårt att skilja på våra roller. Vi behöver ha ett tydligt gemensamt förhållningssätt som bygger på våra regler och vår policy. Åk 3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i olika ämnen. Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det). Åk 5 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i olika ämnen. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen). Goda resultat: Fortsatt utveckling: Tydlighet kring vad som förväntas i varje moment. Sikta framåt i varje moment så att eleverna förstår riktningen. Ge förförståelse. Varför gör vi det

22 (24) här? Återkoppling. Formativ bedömning, positiv respons fortsatt läxhjälp eller möjlighet att fördjupa och bredda sina kunskaper. Eleverna upplever att de får hjälp i skolarbetet och att lärarna förklarar vad vi ska göra. De vet också vem de ska prata med (Skolinspektionens resultat). Läxhjälpen behöver utvärderas. Utvecklingsområden: Åk 3 & 5 (Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer). Åk 3 & 5 (Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan). Vi behöver utveckla undervisningsstrategier som utmanar elever som är snabba och prata om utmaningar som en del av skolans arbete. Vi behöver utveckla olika ämnesövergripande lektioner/pedagogiska planeringar som ger att gemensamt arbetssätt med ett samlat startskott/case. Hur ska vi använda våra lokaler och rum under hela dagen? Vad kan vi bli bättre på när det gäller att dra nytta av varandra och allas olika kunskaper/behörighet? Utvecklingsarbetet i Ursvikskolan fortsätter med nya om och tillbyggda lokaler från höstterminen 2015. Förbättringsåtgärder från läsåret 2013/2014 Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Matematikundervisningen behöver förstärkas på skolan. Alla medarbetare både i förskoleklass, på fritids och i skolan ska bli medvetna om hur man i olika situationer kan träna praktisk matematik och göra det. Under läsåret har flera lärare från skolan deltagit i matematiknätverket. Lågstadiets lärare har under sina gemensamma träffar under läsåret gått igenom kursplanemålen i matematik och intensivt tagit sig in i det nya mattematerialet för att säkerställa en samsyn kring undervisningen och en gemensam bedömning. Lärarna på mellanstadiet har gjort gemensamma bedömningar av de nationella proven i matematik. Förstå och använda tal har genomförts i alla årskurser på skolan. Grundskollärarna ska fortsätta arbeta med den gemensamma bedömningen av eleverna. Under läsåret ska alla lärare göra ett besök hos en annan lärare. Har inte kunnat genomföras underläsåret. Avstånden i den nya Kymlingeskolan underlättade inte samarbetet mellan lärarna. De nationella proven i åk 6 ska göras av olika lärare så att inte arbetsbelastningen blir så stor på den lärare som har årskurs 6 och undervisar i alla ämnen som det är nationella prov i. Genomfört med gott resultat och samsynen samt målen har blivit klarare genom att det varit två lärare som rättat proven gemensamt.

23 (24) Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Ursvikskolans prioriterade mål Öka måluppfyllelsen - Använda sig av pedagogiska planeringar både på fritidhemmet och i skolan. - Genom formativ bedömning leda eleverna vidare i deras lärande. - Utveckla elevernas lärande under hela skoldagen. - Lärarna ska delta i nätverk i olika ämnesgrupper. - I lärararbetslaget arbeta med progressionen i lärandet från f-6. Skapa en god arbetsmiljö för alla som arbetar på skolan - Ha en väl fungerande rastverksamhet för eleverna. - Kartlägga trygga och otrygga platser på skolan. - Alla medarbetare ska vara väl förtrogen med skolans likabehandlingsplan och arbeta efter den. Skapa rutin - Skapa väl fungerande informationskanaler. - Tydliga överlämnande vid lärarbyten och övergångar. - Organisera och förstärka undervisningen i svenska som andra språk. För att öka måluppfyllelsen i samtliga ämnen. Arbeta vidare med utveckling av arbetslagen. - Tydliggöra olika gruppers ansvar och befogenheter. - Öka mångfalden i personalgruppens sammansättning i ålder, kön och etnicitet. - Utse arbetslagsledare och en ledningsorganisation för skolan.

24 (24) Sammanfattande analys Under läsåret 14/15 har Ursvikskolan varit evakuerad på Kymlingeskolan under tiden Ursvikskolan har byggt om. Mycket tid och energi har gått åt till att packa, packa upp, hitta nya rutiner och att vänta på att möbler, förvaring och att tekniska hjälpmedel skulle komma på plats. Trots omständigheterna kan jag konstatera att trivseln på skolan är god för både för elever och personal. Föräldrarna känner sig trygga med att Ursvikskolan är en bra skola för deras barn. Måluppfyllelsen är hög och även det inre arbetet på skolan har utvecklats under läsåret. De flesta av lärarna på Ursvikskolan har fått sin legitimation och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Från hösten 2015 är Ursvikskolan tillbaka i en om och tillbyggd skola. Arbetet med den inre organisationen kommer att fortsätta. Vi kommer att arbeta vidare med att hitta anpassningar för de elever som har behov av stöd med vi behöver också fortsätta att utmana eleverna i sitt lärande så att de når så långt som möjligt. Ett fortsatt arbete med att analysera resultat, att hitta en bra övergång mellan lågstadiet och mellanstadiet samt att se progressionen i alla ämnen. Att fortsätta vara tydliga i vad eleverna behöver kunna för att få det betyg och den måluppfyllelse de strävar efter. Vi kommer att skapa forum där föräldrarna känner att de kan vara med och påverka och vara delaktiga i sina barns skolgång. Elisabet Streling rektor Bilagor Bifoga följande dokument: Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolans ordningsregler

14/15 Likabehandlingsplan Ursvikskolan/Kymlingeskolan Alla elever och vuxna har ett lika värde och känner trygghet, trivsel och arbetsglädje. Ursvikskolan/Kymlingeskolan Sundbybergs stad 2014

Bakgrund och syfte Likabehandlingsplanen(LBP) syftar till att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. I diskrimineringslagen och i skollagen finns bestämmelser från den 1 juli, 2011 om diskriminering och kränkande behandling i skolan. Det åligger varje skola och förskola att upprätta en likabehandlingsplan som alla ska vara involverade i. Skollagen anger tydligt att personal i skolan som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att rapportera det för rektor. Rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att rapportera detta till huvudmannen. Den ska vara anpassad till verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Planen ska ständigt utvärderas och leva i verksamheten med elevers och föräldrars delaktighet. Planen ska tydligt visa: rutiner för att hantera förebyggande arbete rutiner för utredning vid behov rutiner för uppföljning med tydliga åtgärder Definitioner och begrepp Elev: Den som utbildas eller söker till utbildning som regleras i skollagen. Personal: Avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad verksamhet. Direkt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en elevs eller vuxens värdighet och som har samband eller kopplingar till någon av de ovanstående diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: Kränkningarna kan vara fysiska, verbala, psykosociala samt inbegripa kränkningar som är text- och bildburna. En kränkning är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker en elevs värdighet. Det är nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandling: Alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund.

Professionellt förhållningsätt: Skolans personal strävar efter att styras av det som gagnar, utmanar och utvecklar varje elev, inte av de egna behoven, känslorna, och impulserna. Det innebär bl.a. att skolans personal visar respekt, intresse och empati i varje möte och anpassar agerandet efter elevens behov och förutsättningar. Fyrstegsprincipen: Efter följande principer arbetar vi på skolan när vi löser jämbördiga konflikter. - Vad hände? Hur upplevdes/kändes det? - Hur skulle du vilja att det var mellan er? - Vad kan du göra för att det ska bli annorlunda? Alla inblandade (i den mån det är genomförbart) får möjlighet att berätta om sin upplevelse. - Återkoppling. Förstår du vad som har hänt och varför? Tycker du att konflikten är löst? Känns situationen ok? Rutiner för att främja ett gott arbetsklimat för elever, föräldrar och personal på skolan Vårt förhållningssätt: Alla vuxna föregår med gott exempel och med ett professionellt förhållningsätt. (se Definitioner och begrepp). Alla vuxna markerar genast om någon använder nedsättande eller diskriminerande uttryck. Nyanställd personal skall introduceras i LBP, fyrstegsprincipen och i skolans gemensamma förhållningssätt av rektor. Alla jämbördiga konflikter elever emellan, och som personalen får vetskap om, skall redas ut enligt fyrstegsprincipen (se Definitioner och begrepp). Detta under förutsättning att eleverna själva inte klarar av att lösa situationen så att alla inblandade känner sig lyssnade på och sedda. Ordningsregler skickas hem till varje familj där regler med konsekvenser presenteras. Under utvecklingssamtal och andra samtal med elever och föräldrar avsätts tid för att diskutera sociala relationer samt trivsel. Prioriterade mål läsåret 2014/15 Förbättra skolans rutiner för hur anmälningar om kränkningar och trakasserier utreds. En gång i månaden träffar alla i likabehandlingsteamet rektor där en genomgång av aktuella ärenden tas upp. LBT presenterar varje vecka en ny övning för att arbeta med elevernas sociala utveckling. Fortsätta att arbeta med att utveckla personalens förhållningssätt. Att inkludera eleverna mer i likabehandlingsarbetet.

Rutiner för det förebyggande arbetet med LBP på skolan LBT introducerar, LBP, fyrstegsprincipen och skolans förhållningssätt tydligt till nyanställda på skolan och fritids. Vi dokumenterar via incidentrapporter. Snabb återkoppling med berörda elever och ansvarig personal efter incident. Snabb incidentrapportering till vårdnadshavare vid behov. LBT har en stående punkt på APT där personalens förhållningssätt tas upp genom teoretiska och praktiska övningar. I personalrummet sätts info upp om fyrstegsprincipen och personalens förhållningssätt. LBT presenterar sig för skolans alla elever. Ansvarig personal har regelbundna utvärderingar med elevgruppen. Där diskuteras gruppens progression och vad man ska eller behöver träna mer på. Klassråd och elevråd arbetar med trivselregler och arbetsklimatet i de olika grupperna och på skolan som helhet. På yrkesspecifika möten avsätts tid för samtal i arbetslagen kring förhållningssätt, där aktuella elevärenden tas upp och dokumenteras. En stående punkt på Hem & Skolas möten är arbetsklimatet på skolan för alla elever, föräldrar och personal. Eleverna dokumenterar trygga resp. otrygga miljöer på skolan. Rastvakterna har gula västar på sig och placerar sig på skolgården utifrån elevernas kartläggning av otrygga platser. Ett likabehandlingsteam(lbt) har regelbundna möten 1 gång i veckan, med ett övergripande ansvar för både det främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet. Teamet skall även sammankallas efter behov. Likabehandlingsinformation och frågor är obligatoriskt vid föräldramöten. Temadagar kring likabehandling och kamratskap ska genomföras under läsåret. Likbehandlingsteamet sammanställer en enkätundersökning för att undersöka elevernas sociala situation på skolan. Denna ämnar komplettera skolans kartläggning av de trygga och otrygga platserna på skolan. Varje elev har tränats i att säga ifrån och freda sig på olika sätt beroende på vilken årskurs man går i. I år 1-2 har eleverna beslutat tillsammans med lärarna att orden stopp, sluta tillsammans med att man sätter upp handen skall gälla då man av olika anledningar vill att kompisarna ska sluta. I år 3-6 skall ordet sluta tillsammans med att man sätter upp handen, gälla. Rutiner för att identifiera och definiera kränkande handlingar och mobbning På skolan definierar elever, föräldrar och lärare kränkningar på följande sätt: Tyst kränkning (utfrysning, blickar mm) Verbal kränkning (hot, glåpord, suckar, ryktesspridning mm) Fysisk kränkning (sparkar, slag, olika former av tvång, förstörelse av saker, stöld mm) Text och bild kränkning (via sms., mail och liknande) För att skilja på enstaka kränkningar, jämbördiga konflikter och trakasserier har vi valt följande rutiner för att identifiera kränkningar och mobbning: En gång per termin genomför vi enkätundersökningar. Vi dokumenterar via incidentrapporter. Incidentrapporterna diskuteras i de olika arbetslagen. Vi tränar elever i att kunna identifiera olika elevers gränser.

Skolans rutiner för hur anmälningar om kränkningar och trakasserier utreds Personal på skolan som ser en situation där det förekommer diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling agerar direkt. För att skaffa en så tydlig bild som möjligt av vad som hänt samlar vi in information via iakttagelser, incidentrapporter samt vid samtal med elever och personal. Vad har hänt? Vem gjorde vad? När hände det? Vi fyller i en incidentrapport och dokumenterar händelsen. Rapportansvarig kontaktar ansvarig personal och vid behov vårdnadshavare. En rapport lämnas till elevens klasslärare och till LBT. Ärendet tas upp i arbetslaget där en kartläggning och en åtgärd görs vid behov. Vid allvarligare incidenter behandlas ärendet mer akut av berörd personal och LBT vid behov. LBT informerar rektor. All personal har rapporterings, dokumenterings och utredningsskyldighet innan ärendet går vidare till LBT. Vid behov arbetar vi med extrainsatta åtgärder för att främja ett positivt gruppklimat. Samtal med de inblandade enligt fyrstegsprincipen (se Definitioner och begrepp). När arbetslagets åtgärder inte räcker till så kopplas LBT in och tar del av den information som arbetslaget har samlat in. I det elevsamtal som följer har vi som utgångsläge att den som mobbar/trakasserar inte ska kunna neka till sitt beteende. Vi samtalar med eleverna utifrån nedanstående förhållningssätt: Vi vet vad som hänt och att du varit inblandad. Beteendet är olagligt och måste upphöra omedelbart. Hur kan du bidra till att detta upphör? Eleverna informeras om att ett uppföljningssamtal kommer att ske inom en tidsbegränsad period. LBT informerar föräldrarna att de samtalat med elever och att eleverna nu vet om att de handlat fel. I elevsamtalen ligger fokus på att eleven ska förstå att kränkningarna omedelbart ska upphöra samt att tydliggöra för eleven att personalen kommer att hjälpa alla inblandade elever att förändra en destruktiv situation. Eleven ska omedelbart ändra sitt beteende med stöd av skolans personal. I samband med elevsamtalet skrivs ett socialt åtgärdsprogram där uppföljningsansvar ligger på arbetslaget. Föräldrasamtalen sker efter samma princip som elevsamtalen men med skillnaden att vi också förmedlar att eleven är med på att ändra sitt beteende. När systematiska kränkningar (trakasserier) upptäcks handlar vi enligt följande. Berörda elever tas in enskilt för samtal med LBT. Berörda elever uppmanas att berätta hemma om samtalet och varför det ägt rum. LBT ringer hem till berörda elever och informerar föräldrarna. Berörda elever hålls under bevakning /uppsikt under en period. Detta för att säkerställa att kränkningarna upphör omedelbart. Individuella extrainsatta åtgärder upprättas under en viss period vid behov. Ett uppföljningssamtal med berörda elever hålls inom en tvåveckorsperiod. Rektor utreder och rapporterar till nämnd enligt kommunens handlingsplan. Utvärdering och revidering

Likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet utvärderas i slutet av varje läsår. Revideringen sker i början av varje läsår med fortlöpande kompletteringar utifrån karläggningar och enkäter. Viktiga telefonnummer och adresser Om du upplever att du blir illa behandlad av någon elev eller av personal som arbetar här ska du alltid kontakta din lärare eller någon annan vuxen. Om du har frågor om skolans likabehandlingsplan kan du kontakta rektor Elisabet Streling: 08-706 88 68. Om du vill fråga något om den nya lagen och om skolans ansvar kan du också kontakta Barn-. Och elevombudet. Det är en person som är anställd på skolverket bara för att ta tillvara på elevers rättigheter. BRIS ska bistå utsatta barn och unga med råd och stöd, samt underlätta för denna grupp att föra en dialog med vuxna. Till BRIS kan barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt vända sig när de behöver stöd från en vuxen.

Ordningsregler för Ursvikskolan och Kymlingeskolan Läsåret 2014-2015 Jag visar hänsyn och respekt för alla barn och vuxna. Jag håller snyggt på min plats i kapp- och klassrum. Jag passar tiderna. Jag är aktsam om andras saker samt skolans gård, lokaler och material. Jag lämnar godis och leksaker samt farliga och värdefulla saker hemma. Min mobil stör inte på lektioner, raster eller på fritids. Jag vet att snöbollskrig och stenkastning är förbjudet. Jag säger till en vuxen om/när jag lämnar skolans område. Om ordningsreglerna inte följs blir det följande konsekvenser. 1. Tillsägelse 2. Samtal mellan personal och elev. Vid upprepningar 3. Kontaktas elevens vårdnadshavare. 4 a) Möte med personal, elev och vårdnadshavare, b) anmälan till Likabehandlingsteamet eller c) ersättning av skadat material 5. Samtal med rektor, elev och vårdnadshavare. Vid allvarliga händelser (slag och sparkar) kontaktas vårdnadshavaren direkt. Jag och mina föräldrar har tillsammans läst igenom skolans ordningsregler och ska göra vårt bästa för att följa dem. elevens underskrift vårdnadshavarens underskrift