TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Relevanta dokument
5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Om komplexa tal och funktioner

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Svar till tentan

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Uppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Bertrands postulat. Kjell Elfström

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

101. och sista termen 1

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Stången: Cylindern: G :

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Övning 3 - Kapitel 35

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8.

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Stela kroppens rotation kring fix axel

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

i de fall de existerar. Om gränsvärdet ifråga inte skulle existera, ange i så fall detta med motivering.

Tentamen i Envariabelanalys 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

! &'! # %&'$# ! # '! &!! #

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Lösningsförslag TATM

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Andra ordningens lineära differensekvationer

x2 6x x2 6x + 14 x (x2 2x + 4)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Räkning med potensserier

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Tentamen i Sannolikhetsteori III 13 januari 2000

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund - Exempel på tavlan

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Föreläsning 2: Punktskattningar

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

Cirkulära data och dess statistiska tillämpningar

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Konvexa funktioner. Axel Flinth N3CD Hvitfeldtska Handledare: Åke Håkansson

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel, del II

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Introduktion till Komplexa tal

FUNKTIONSLÄRA. Christian Gottlieb

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Grafisk analys av en skalär rekursion

MA2047 Algebra och diskret matematik

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

Trigonometriska polynom

Introduktion till statistik för statsvetare

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Icke-lineära ekvationer

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Lösningar till övningstentan. Del A. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Övningstenta BASKURS DISTANS

Transkript:

TNA00- Matematisk grudkurs Tetame 07-0- - Lösigsskiss. a) Svar: x ], [ [, [. 4x x + 4x 4x (x + ) 0 0 x x + x + x + 0 //Teckeschema// x ], [ [, [ b) I : x I : x I : x x x + = 4 = 4 Lösig sakas x + x + = 4 x = x = I x + x = 4 x = x = I Svar: x =, x =.a) Lijes ekvatio isatt i plaets ger ( + s) ( + s) + (4 s) = 0 s = vilket ger skärigspukte ( +, +, 4 ) = (, 5, ). b) Origo, O, ligger i plaet. Vi ritar e figur. u u = ( ) P O Q Det kortaste avstådet mella pukte P och plaet ges av u. Vi bildar vektor u = OP = ( ). 6 Projektiosformel ger ( ) ( ) u = 6 ( ) = ( ) som ger avstådet u =. Svar: Det kortaste avstådet mella pukte och plaet är l.e.

.a) Vi får si x 5 si x + = 0 [t = si x] t 5t + = 0... t =, t = vilket ger si x = si x = si π 6 x = π 6 + π eller x = 5π 6 samt si x = som sakar lösig ty V si = [,]. + π Svar: x = π 6 + π eller x = 5π 6 + π, Z. b) Trigoometriska etta ger cos v + si v = cos v = ± si v och då π < v < π fås vilket ger samt ta v = cos v = ( ) = si v = si v cos v = ( ) = 4 si v cos v = si v cos v si v = 4 ( ) ( ) = 4 7 = 4 7. Svar: si v = 4 4, ta v =. 7 4.a) z = + i ger arg z = π (+ π) samt z = ( ) + ( ) =. Svar: arg z = π (+ π), z =. b) Vi får z = + i = e iπ vilket ger z = (e iπ ) = e iπ = e i(8π +4π ) = e i4π Svar: z = 0 0 i. = (cos 4π + i si 4π ) = ( i ) = 0 0 i. c) Vi får med z = x + iy z + 4 = z + x + iy + 4 = x + iy + (x + 4) + iy = (x + ) + iy (x + 4) + y = (x + ) + y (x + 4) + y = 4((x + ) + y ) x + 8x + 6 + y = 4x + 8x + 4 + 4y x + y = x + y = 4 = vilket ger alla pukter på e cirkel med medelpukt i origo och radie. Svar: Alla pukter på e cirkel med medelpukt i origo och radie.

5.a) Vi får e x + e x 0e x + 8 = 0 [t = e x, t > 0] t + t 0t + 8 = 0 och prövig ger att t = är e rot till ekvatioe. Faktorsatse ger då att t är e faktor till polyomet i västerledet. Polyomdivisio och faktoriserig ger då Med t = e x, t > 0 fås då t + t 0t + 8 = 0 (t )(t + t 8) = 0... (t )(t )(t + 4) = 0. samt e x = 4 som sakar lösig ty e x > 0. Svar: x = 0, x = l. t =, t =, t = 4. e x = x = l = 0, e x = x = l b) Eftersom fuktioe f(x) = e x, där D f = R, är strägt växade och därmed har ivers fås dvs f (x) = l(x+). y = e x e x = y + x = l(y + ) x = l(y + ) Då D f = R ger detta att V f (x) = R. Och vi ser också ur f (x) = l(x+) att D f (x) = ], [ ty x + > 0 x >. Svar: f (x) = l(x+), D f (x) = ], [, V f (x) = R. 6.a) Defiitiosmägde för l ger () x 4 > 0 (x )(x + ) > 0 [Teckeschema] x ], [ ], [ () x > 0 vilket ger D olikhet = (], [ ], [) ]0, [ = ], [. Vi får då l(x 4) l + l x, x ], [ l(x 4) l x, x ], [ [lfuktioe strägt växade] x 4 x, x ], [ x x 4 0, x ], [ (x + )(x 4) 0, x ], [ [Teckeschema] x [,4] ], [ = ], 4]. Svar: Olikhete har lösigsmägde x ], 4]. b) Vi tar e pukt i respektive pla och bildar e vektor frå det ea plaet till det adra. Vi får 0 8 u = ( 0 ) ( 0) = ( 0). 0 0 0 Vi projicerar dea vektor på ormalvektor = ( ), och får

8 ( 0) ( ) u = 0 ( ) = 8 ( ). Det kortaste avstådet ges då av u = 8. Svar: Det kortaste avstådet mella plae är 8 l.e. 7. Vi udersöker påståedet med iduktio. Steg. För = fås ger VL() = HL() om t VL() = k + k k= = t och HL() = t + t t = t + t t ( + t) t = 0 t ( + t) t = 0 t + t t = 0 t(t + t ) = 0... t =, t = 0, t =. Nu udersöker vilka av dessa som stämmer. t = ger 4 k + k k= = Där vi direkt ser att detta påståede ej stämmer för alla Z + ty högerledet är ej defiierat för = och för > är dessutom högerledet egativt, vilket är omöjligt då västra ledet edast iehåller e summa av positiva termer. t = 0 ger som är sat. t = ger 0 = 0 k= k + k k= = + Steg. För = fås (reda visat) dvs VL() = HL(). VL() = k + k k= = + = och HL() = + =.

Steg. Atag att påståedet är sat för ågot p Z +, dvs Detta medför och vi har p+ p k= = p. k+k p+ VL(p + ) = k + k = k + k + (p + ) + (p + ) = el. atagadet = dvs VL(p + ) = HL(p + ). k= p k= p p + + (p + ) + (p + ) = p p + + p + + p + p + = p p + + p + p + = p p + + (p + )(p + ) p(p + ) + (p + )(p + ) = p + p + (p + )(p + ) = (p + )(p + ) (p + )(p + ) = p + p + HL(p + ) = p + (p + ) + = p + p + Därmed har vi visat att om sambadet gäller för = p så gäller det för = p +. Steg. Sambadet gäller eligt Steg för =. Eligt Steg gäller det då äve för = + =. Då gäller det äve för = + = och = + = 4 o.s.v. Alltså gäller sambadet för alla Z +, VSV. Svar: Se ova.