Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidsefekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid expoerig som motsvaras av tuelluft med halt av PM10 ära 200 g/ m3 uder 30 miuter. Det är rimligt att ata att motsvarade efekt uppkommer efter cirka 15 miuters expoerig vid 400 g/m3. Om ma vidare atar att kupé miskar expoerig med 50 proct, så skulle dessa efekter kua börja uppstå vid 800 g/m3 PM10 i tuelluft. Eftersom expoerigsstudiera ite ikluderat d käsligaste fraktio i befolkig, brukar valigtvis säkerhetsfaktor tillämpas. För att ite uderskatta riskera ka säkerhetsfaktor på 2 avädas. Baserat på ovaståde resoemag skulle det vara olämpligt att tillåta PM10-halt över 400 g/m3 som medelhalt vid färd gom tuel. Olika studier idikerar att vid halter av trafikrelaterat PM2,5 på 20-100 g/m 3 uder 0,5-2 timmar påvisas milda efekter på blod, cirkulatio och lugor. Mätt som elemtärt kol eller sot (avgaspartiklar) hadlar det då om halter på 3-6 g/m 3. I värsta fall skulle expoerig av avgaspartiklar på 3 g/m 3 uder 30 miuter kua ge dessa efekter. Det är rimligt att ata att motsvarade efekt skulle kua uppkomma efter cirka 15 miuters expoerig vid 6 g/m 3. Om ma atar att fordoskupé miskar expoerig med 50 proct, så skulle dessa efekter kua börja uppstå vid 12 g/m 3 avgaspartiklar i tuelluft. Med säkerhetsfaktor 2 skulle det vara olämpligt att tillåta halter över 6 g/m 3 som medelhalt vid färd gom tuel. Det går ite att kvatifiera hur måga av de som uppvisar oöskade korttidsefekter (exempelvis ökade iflammatiosmarkörer eller efekter på blod, cirkulatio och lugor) som får allvarligare kosekvser i form av exempelvis hjärtifarkt. 61 (94) håller arbetspla åtgärder för att klara orm. E4 mella Norrtull och Häggvik har överskridadet både i uläget, ollalterativet och med Förbifart Stockholm. Området med höga halter sträcker sig som mest ågra hudra meter frå väg. Lägs da sträcka medför Förbifart Stockholm midre överskridade ä ollalterativet. D tydligaste bild av hur Förbifart Stockholm påverkar luftkvalitet i regio ger d hälsokosekvsstudie som gjordes i vägutredig. D redovisar att Förbifart Stockholm sammataget medför lägre expoerig av luftförorigar jämfört med ollalterativet. D lägre expoerig beror delvis på att mycket trafik går i tuel m också på att trafik flyttar ut frå mer tätbefolkade delar av Stockholm till midre befolkade delar, se figur 6.12. Eligt utredig som gjordes i vägutredig beräkas Förbifart Stockholm medföra 10-22 färre förtida dödsfall och 340-720 färre sjukdomstillfäll ä ollalterativet år 2015. Justerat för högre befolkig år 2030-2035 skulle det iebära 11-24 färre dödsfall och 380-800 färre sjukdomstillfäll. Da sifra gäller för hur befolkig i läet påverkas av utomhusluft och ikluderar ite Förbifart Stockholms påverka på trafikatera i tuel vilket redovisas eda. Hälsoförbättrigara uppstår framför allt i de ctrala delara av Stockholm, lägs Essigeled och sydöst om E4 mella Norrtull och Häggvik, m äv i Sola, Sudbyberg och Västerort. Da hälsoförbättrig gäller uder förutsättig att frigjord kapacitet på befitliga vägar ite åter fylls med trafik. Se äv resoemag om ollalterativet i kapitel 2 Nollalterativet. Försämrigar uppstår i ärområdet till Kugs kurva, Hjulsta och i Norrvik (Solltua). Luftförorigar i tuel Trafikrelaterade luftförorigar i tuel är av samma slag som lägs ytvägätet. Skillad är att haltera i tuel är mycket högre.
2011-06-13 rev 2012-11-05, 2013-02-01 Förbifart Stockholms sammahägade huvudtuel uder Mälaröara är 16,5 km låg och med 90 km/tim kommer det att ta cirka 11-12 miuter att köra hela sträcka, om det ite är lågsamt gåde trafik. Om trafik flyter trögt ka tid i Förbifart Stockholms tuel bli upp till 20-30 miuter. För att miimera de egativa hälsokosekvsera av tuelluft fis i dagsläget tre metoder; vtilera bort luftförorigara ra tuelluft begräsa trafikflödet och/eller hastighet Det vtilatiossystem som projekteras ka avädas i olika stor utsträckig och avädig kommer att styras av framtida riktvärd för tuelluft. Utifrå de studier som gjorts bedöms det som ett rimligt tillvägagågssätt att det är risker för akuta efekter som bör utgöra dimsioerade grud för ett framtida riktvärde, dvs. de situatioer där kortvarig m hög expoerig utlöser akuta efekter. Expoerig i tuelmiljö utgör äv del av idividers sammataga expoerig som ka bidra till uppkomst av kroiska sjukdomar, t.ex. lugcacer. Da expoerig är dock svårare att aväda som dimsioerade grud. Bedömig av hälsokosekvsera av att färdas i låga tular utgår frå de halter av luftförorigar som beräkas fias i tulara i framtid. Korttidsexpoerig Baserad på forskig om hälsokosevser av expoerig för grova partiklar har projektets hälsoexpertis gjort första bedömig som ager att om risk för astmatiker och adra käsliga persoer ska kua udvikas bör PM10-halt, med vägdamm som domierade del, ite överstiga 400 g/m3 som medelvärde för tuelluft, se iforuta Hälsoefekter av tuelluft. Detta baseras på ett atagade om att haltera ie i fordo 62 (94) utgör hälft av haltera i tuelluft. För friska persoer udviks akuta efekter om PM10-halt i tuel är uder 800 g/m3. Med 50 procts dubbdäcksavädig, projekterat vtilatiossystem i drift och betogbeläggig i kombiatio med åtgärder som regleras vid tuels öppade (variabel hastighet och dammbidig) ka PM10-halter i tuel komma ed till 800-1000 g/m 3 äv vid de tillfäll då luftförorigshaltera bedöms bli som högst, dvs. uder högtrafik vitertid. Eligt hälsokosekvsbedömig ka dessa partikelhalter medföra risk för akuta efekter hos astmatiker och adra käsliga persoer. Det rör sig då om påverka på adigsorga, försämrig av astma och adra lugsjukdomar. För att äv käsliga persoer ska kua färdas i tuel uta risk för hälsopåverka vitertid måste atig dubbdäcksadel miska eller ytterligare åtgärder, som exempelvis partikelfilter, sättas i. Uder sommarhalvåret medför PM10- haltera ig risk för akuta efekter, vark hos friska eller käsliga persoer. Baserat på forskig om hälsokosekvser av expoerig för avgaspartiklar har projektets hälsoexpertis gjort första bedömig som ager att om besvär för käsliga persoer (astmatiker, hjärtoch lugsjuka och äldre) ska kua udvikas bör halt avgaspartiklar ite överstiga 6 g/m3 som medelvärde för tuel, se iforuta Hälsoefekter av tuelluft. För friska persoer udviks akuta efekter om halt ligger uder 12 g/m3. Med vtilatio igåg kommer halt avgaspartiklar ligga rut 7 g/m3. Det bedöms medföra lit risk för oöskade efekter hos käsliga persoer. Med vtilatio avstägd, vilket blad aat bedöms vara fallet uder övervägade del av sommarhalvåret, beräkas avgaspartiklara uder högtrafik ligga på 16 g/m3, vilket ka ge oöskade efekter både för käsliga och friska persoer. Detta idikerar att vtilatiossystemet ka be-
höva avädas vissa timmar äv uder sommarhalvåret för att udvika oöskade hälsoefekter. Med fritt flytade trafik beräkas medelhalt av kvävedioxid i tuel uder högtrafik ligga rut 150-300 g/m3 berode på om vtilatio aväds eller ite. Vid lågsamt gåde trafik kommer luftutbytesstatioera att avädas och då beräkas halt ligga på 300 g/m3. Dessa haltberäkigar baseras på dags adel av dieselbilar. Om adel dieselbilar ökar ka kvävedioxidhaltera komma att ligga på upp till 500 g/m3 vid fritt flytade trafik och vid lågsamt gåde trafik. Ie i fordo blir haltera ågot lägre. Med kvävedioxidhalter upp till 300 g/m 3 uderskrids de flesta av de haltivåer där besvär har oterats i studier. Udatag utgörs av persoer med astma där det ka fias risk för ökade besvär om haltera ie i kupé är över 200 g/m 3. Om adel dieselbilar fortsätter att öka ka kvävedioxidhaltera komma att medföra risk för egativ hälsopåverka för trafikatera. Detta ka medföra att tuel ka behöva vtileras äv på sommar och att impulsfläktara kommer att behöva avädas för att hålla ere kvävedioxidhaltera. Ovaståde resoemag om expoerig för PM10, avgaspartiklar och kvävedioxid gäller vid (1) passage av tuel. Om ma färdas flera gåger gom tuel eller om ma äv åker gom adra tular, äv om det går ågra timmar emella, ökar risk för oöskade hälsoefekter. Lågtidsexpoerig E arbetspdlare som aväder Förbifart Stockholm två gåger per dag beräkas tillbriga midre ä två proct av si tid i tuelmiljö. Ädå skulle överslagsmässigt beräkat ugefär 25-50 proct av persos expoerig för PM10 uppkomma i tuel om medelhalt är 800-1000 g/m 3 och d reduceras med 50 proct av fordoet. 63 (94) Äv för adra avgaskompoter ka atas att tid i tuel ka ge cirka 25-30 proct eller mer av pdlares totala expoerig för sådaa äm. Förbifart Stockholm beräkas ha ett trafikflöde på 140 000 fordo/dyg år 2035. I gomsitt färdas 1,2 persoer per bil och det iebär att cirka 168 000 persoer kommer att färdas gom tuel varje dag. Baserat på riskkoeicit för kväveoxider, NOx, har risk för ökad förtida dödsfall beräkats, E skattig av hälsoefekt redovisar att, i ett scario där vtilatio aväds 18 timmar per dyg vitertid och 4 timmar per dyg uder sommarhalvåret, riskerar luftförorigara i tulara att orsaka 39 fler förtida dödsfall per år blad trafikater. I da skattig av förtida dödsfall igår både korttidsefekter och lågtidsefekter. Forskig har visat att bar är extra käsliga för luftförorigar. De högsta haltera i tuel förekommer uder högtrafik, dvs. vardagar på förmiddag och eftermiddag och då färdas valigtvis ite bar lägre sträckor i bil. Eftersom haltera äv övriga tider på dyget och uder helger ka vara höga ka det dock ite uteslutas att bar som ofta färdas i tuel ka komma att löpa öka risk för att utveckla exempelvis allergi och luftvägssjukdomar. Yrkesförares expoerig Förbifart Stockholm är täkt att trafikeras av bussar. De höga luftförorigshaltera ka komma att utgöra ett hälsoproblem för busschauförer som ofta kör i tuel. Beräkigar har visat att om PM10-halt i tuel ligger på 3200 g/m3 och kvartsadel utgör 50 % blir expoerigshalt för kvarts 400 g/m3 uder 30 miuter, vilket motsvarar cirka 25 g/m3 uder arbetsdag. Om kvartsadel istället skulle vara 80 proct blir tuelexpoerig 40 g/m3 för 30 miuter per dag. Om tuel får ett riktvärde för PM10 på 800 g/m3 blir kvartsexpoerig ca 6 g/m3 uder arbets-
2011-06-13 rev 2012-11-05, 2013-02-01 dag. Beräkigara bygger på flera atagad och osäkerhet i dessa expoerigsskattigar är stor. Beräkigara atyder dock att det arbetshygiiska gräsvärdet för kvarts saolikt ite kommer överskridas för yrkesförare, äv om tuelexpoerig ka komma att medföra betydade tillskott till expoerig av kvarts. Samlad bedömig - hälsopåverka av luftförorigar Förbifart Stockholm medför positiva hälsokosekvser för icke-trafikater i läet m egativa hälsokosekvser för trafikater. Hälsokosekvsberäkigara visar på färre förtida dödsfall för icke-trafikater och fler förtida dödsfall för trafikater och sammataget beräkas utbyggadsalterativet medföra 20-30 fler förtida dödsfall. I Sverige beräkas luftförorigara utomhus orsaka 3 000-5 000 förtida dödsfall per år i uläget (Miljömålsportal). Förbifart Stockholm ka således komma att medföra ökig av atalet förtida dödsfall till följd av expoerig för luftförorigar i Sverige med 0,5-1 proct. Gom att efektivt vtilera tuel, i kombiatio med kompletterade åtgärder uder viterhalvåret, torde korttidsefekter för friska persoer kua udvikas till övervägade del. För att kua å ed till de PM10-halter där äv käsliga persoer ka färdas i tuel med lit risk för oöskade hälsoefekter är bedömig att dubbdäcksadel bör miska till rut 25 proct. Aars krävs det kompletterade åtgärd som ka avskilja PM10-halter om 400-500 g/m 3. Med idag käd tekik skulle d åtgärd troligtvis bestå av partikelrig vilket är kostads- och ergikrävade åtgärd. 64 (94) Beräkigara och bedömigara om hälsopåverka av tuelluft bygger på att fordoskupé avskiljer 50 proct av luftförorigara. Idag fis det filter som tillval i ya bilar som, ligt tillverkara, tar bort det mesta av trafiks luftförorigar. För trafikater i yare bilar med efektiva filter kommer de egativa hälsokosekvsera att vara midre. För bussresärer fis risk att de egativa hälsokosekvsera blir större ä redovisat eftersom stadsbussar valigtvis ite är lika täta som bilar. För vissa valiga expoerigar, såsom luftförorigar och buller frå trafik, sätts ormer och gräsvärd ofta på ivå vid vilk oöskade efekter förekommer i viss utsträckig. De sätts alltså ite för att ge ett säkert skydd mot egativa hälsoefekter uta det är avvägig mella ekoomiska, tekiska och hälsomässiga skäl. Om ekoomiska och tekiska aspekter tillåts påverka defiitio av riktvärd för tuel ka högre halter komma att tillåtas. Eergiavädig bedöms vara aspekt som kommer att beaktas och som motverkar sträva efter låga luftförorigshalter i tuel. Vid situatioer med höga luftförorigshalter i tuel fis möjlighet att iformera om detta så att käsliga persoer ka välja ytvägätet. Luftförorigshaltera lägs ytvägätet, t.ex. Essigeled, kommer att vara lägre i utbyggadsalterativet ä i ollalterativet och de käsliga persoer som väljer da väg kommer därmed att ha lägre expoerig ä i ollalterativet. Ett system med trafikiformatio om luftkvalitetsförhållada i tuel kräver att det i varje fordo tas ett eget beslut för om väg gom tuel ska väljas. Det iebär i praktik att asvaret läggs över på chauför som ska veta om det i fordoet befier sig ågo som ligger i riskzo. Det ka iebära problem vid kollektiva trasporter som buss och vid samåkig då det ka vara svårt för chauför att ha kuskap om passageraras hälsotillståd. Alterativt måste det iformeras om vilka som ka åka med buss som har färdväg gom tuel, så att persoer i riskgrupp ka välja. Om Förbifart Stockholm ite skulle bli lämplig trasportväg för käsliga persoer, på grud av för
höga luftförorigshalter, strider detta mot det trasportpolitiska målet om att trasportsystemet ska medverka till att ge alla grudläggade tillgäglighet med god kvalitet. Det strider äv delvis mot det övergripade folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättigar för god hälsa för hela befolkig, vilket iebär att det är särskilt ageläget att hälsa förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Till viss del ka detta sägas uppvägas av att delar av befitlig E4 får midre trafik ä i ollalterativet, vilket iebär att käsliga persoer som väljer da väg får lägre expoerig för luftförorigar. D tekiska utvecklig medför successivt lägre förorigshalter i tuel och så småigom kommer äv käsliga persoer att kua aväda tuel uta risk för komplikatioer. Vägtrafikbuller För beskrivig av vägtrafikbuller aväds ljudivå i decibel med beteckig db(a). Det fis två mått för beräkig och mätig av buller: maximal respektive ekvivalt ljudivå. Maximal ljudivå D maximala ljudivå är d högsta förekommade ljudivå uder exempelvis fordospassage. Ekvivalt ljudivå Med ekvivalt ljudivå avses form av medelljudivå uder giv tidsperiod, valigtvis ett dyg. För bedömig av framtida bullerivåer i omgivig till Förbifart Stockholm aväds dast beräkigar av ekvivalta ljudivåer. Sambad vägtrafikbuller - bullerstörig Det sambad mella vägtrafikbuller och störigar som Trafikverket redovisar är att bullerstörigara fördubblas är bullret ökar med 4 db(a). Det betyder att för varje decibel starkare buller ökar störigara med 20 proct. Källa: Hadbok Miljökosekvsbeskrivig iom vägsektor, del 3. 65 (94) Förslag på åtgärder I det fortsatta projekterigsarbetet ska åtgärder för att få så bra tuelluft som möjligt utredas. Om ma ite gom vtilatio eller rig av luft lyckas å de halter som krävs för att udvika korttidsefekter ka ma ha ett system med iformatio om luftkvalitetsförhållada i tuel. På detta sätt ka käsliga persoer udvika att köra i tuel. Det bör säkerställas att iformatio förstås äv av persoer som ite ka svska. För att miska de egativa hälsokosekvsera ka ma vid höga luftförorigshalter tillfälligt stäga tuel. Da åtgärd medför dock höga luftförorigshalter lägs ytvägätet. Trafikstyrig m.m. för att miimera risk för köer är också ett viktigt istrumt. De bussar som trafikerar Förbifart Stockholm bör vara täta och försedda med filter. Buller Detta avsitt beskriver buller frå vägtrafik och dess hälsokosekvser. Nuläge Miljöhälsorapport 2009 frå Socialstyrels och Karoliska Istitutet redovisar att samhällsbuller är d miljöstörig som påverkar flest mäiskor i Sverige. Trafik är d domierade källa till buller varav vägtrafik berör flest mäiskor. I Stockholms lä besväras var femte perso av buller, främst frå vägtrafik. Det är fördubblig på tio år, visar miljöhälsorapport. Drygt 10 proct av läets befolkig uppgav år 2007 att de besvärades av vägtrafikbuller mist gåg i vecka, vilk är kraftig ökig frå tidigare år. I Stockholms lä har cirka 5 proct av befolkig sömsvårigheter till följd av trafikbuller. Gerellt sett är ivåara i Stockholms ierstad mest besvärade av buller (Regioal miljöhälsorapport 2009).
2011-06-13 rev 2012-11-05, 2013-02-01 Trd pekar mot att allt fler kommer att besväras av buller i framtid, trots att både Trafikverket och kommuera arbetar med bullerskyddsåtgärder. Orsak till att atalet bullerstörda kotiuerligt ökar är att trafikmägdera ökar, att fler flyttar till storstadsområd och att ya bostäder byggs i bullerutsatta områd. Områd som ite störs av buller frå ifrastruktur eller idustrier är idag bristvara i måga städer. Detta gäller äv i Stockholm. Edast små arealer gröområd är fria frå buller. Dessa bullerfria områd återfis i flera fall utefter Mälars sträder. Äv i bullerfria områd hör ma tidvis olika bullerkällor och ivåera varierar starkt med vidriktig och klimatförhållad. Vad som av måga upplevs som bullerfri miljö är där ma ite hör kotiuerliga ljud frå trafik eller idustriell verksamhet. Utefter Mälars sträder ka tystad brytas av perioder med itsiv motorbåtstrafik som t.ex. frå trafik i farledera förbi Kugshatt eller mella Lovö och Grimsta. Frihet frå oöskat buller i rekreatiosskog upplevs av måga som d mest värdefulla tystad. Stö rda % 60 50 40 30 20 10 43-47 48-52 53-57 58-62 63-68 L Aeq 24 h, mest expoerad sida Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad bode uta tillgåg till tyst sida av bostad. Adel gaska, mycket och oerhört mycket störda blad bode med tillgåg till tyst sida av bostad. db 66 (94) Ljudmätigar av bakgrudivåer har gomförts i Sätra, på Lovö, i Grimsta och i Hasta. Lovö och Sätras stradära områd och delar av Sätraskog har de lägsta bakgrudivåera. Uder de flesta mätdagar på Lovö och i Sätra var ljudivåera uder 45 db(a) vilket iebär att Naturvårdsverkets ljudkriterie på 40 db(a) för tätortsära rekreatiosområd med gröområd på gågeller cykelavståd frå större tätorter ås. Estaka dagar ås kriteriera för friluftsområd med höga atur- och kulturvärd på rimligt avståd frå större städer. I Grimsta var ljudivåera 45-50 db(a) vissa dagar och därmed ås kriteriera för god ljudmiljö i park. I Hasta ås de ite. Av resultat framgår tydligt påverka frå E4 i Hasta, vid ordostliga vidar är ivå hela tid över 45 db(a) vilket beror på vägtrafiks brus. Hälsokosekvser av buller Figur 6.13 Tabell frå Socialstyrelss rapport Miljökosekvsbeskrivig och hälsa. Sambad mella störig och bullerivå frå vägtrafik. Samhällsbuller orsakar bullerstörigar med egativa efekter på hälsa och välbefiade. Buller ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symptom och påverkar därigom det allmäa välbefiadet (Miljökosekvsbeskrivig och hälsa). Kuskap om hälsoko-
sekvser vid olika expoerig av trafikbuller är dock bristfällig och mer forskig krävs, vilket gör det svårt att bedöma hälsokosekvser. Neda följer beskrivig av vad som är kät idag. E stor del av befolkig tillhör ågo av de grupper som är särskilt käsliga för bullerstörigar, bl.a persoer med försämrad hörsel, skolbar och ivadrare. Bar frå bullriga områd har ofta ökade halter av stresshormo och högre blodtryck ä bar frå tystare områd. Bullerstörig Störig ka defiieras som käsla av obehag direkt riktad mot ågot i omgivig som ma vet eller tror har egativ efekt på hälsa och välbefiade. Forskig har visat att mäiskor ite väjer sig vid buller s efter flera års expoerig (Ljudladskap för bättre hälsa). Störigsupplevelse är berode av vilk typ av buller det är, vilk styrka och vilk frekvs det har, hur det varierar över tid samt vilk tid på dyget det förekommer. De atioella riktvärda för buller är sammavägig av hälsomässiga och ekoomiska aspekter, vilket iebär att äv om riktvärdet klaras fis risk för bullerstörig och påföljade hälsokosekvser. Upplevels att vara störd av buller är subjektiv. Alla mäiskor upplever sig ite vara störda vid samma bullerivåer. I figur 6.13 redovisas ett sambad mella bullerivå och grad av störig. Begreppet störig omfattar, i detta fall, de bode som uppfattar sig gaska, mycket och oerhört mycket störda. Ju högre trafikbullerivåer, desto fler persoer upplever sig störda. Begreppet bullerstörda iebär således d adel bode som upplever sig störda, ite alla som utsätts för olika bullerivåer. Eligt tabell käer sig drygt 20 proct störda av trafikbuller vid ekvivalt ljudivå på 55 db(a) (om de ite har tillgåg till tyst sida av bostad). Vid 60 db(a) ökar adel störda till drygt 30 proct. 67 (94) Påverka på söm De valigaste efektera av vägtrafikbuller är att söm, vila och avkopplig störs (Miljökosekvsbeskrivig och hälsa). Påverka på söm har kostaterats vid ljudivåer över 40 db(a). Störd söm är av de allvarligaste efektera av buller eftersom ostörd söm är förutsättig för att mäiska ska kua fugera väl. De primära efektera på söm är blad aat svårigheter att soma, uppvakad och förädrigar av sömdjupet, höjt blodtryck och ökad hjärt- och pulsfrekvs. De sekudära efektera är ökad trötthet, edstämdhet, olustkäsla och miskad prestatiosförmåga. Detta ka medföra blad aat trötthet, edstämdhet och miskad prestatiosförmåga (Miljöhälsorapport 2009). Talmaskerig Talmaskerig, dvs. är bullerivå blir så hög att det blir svårt att uppfatta tal, sker vid ljudivåer över 60 db(a). E förhöjd bullerivå i klassrum ka blad aat leda till egativa efekter på prestatio och ilärig (Miljökosekvsbeskrivig och hälsa). Hjärt-kärlefekter Expoerig för starkt buller utlöser äv stressreaktioer som ökat blodtryck och ökad hjärtfrekvs. Nylig publicerad forskig frå Karoliska Istitutet visar att trafikbuller medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. E studie frå 2007 visade att adel med högt blodtryck ökade med 38 proct för varje 5 db(a) högre trafikbullerivå ma expoeras för uder låg tid. Eligt forskigsrapport frå 2009 ökar risk för hjärtifarkt med 40 proct om ma uder lägre tid expoeras för trafikbullerivåer på 50 db(a) eller mer. Sambad gällde oberode av adra käda riskfaktorer för hjärtifarkt, iklusive expoerig för luftförorigar. Det framhålls dock i rapport att fler studier krävs för att kua säkerställa sambad mella vägtrafikbuller och hjärtifarkt m att fyd stöds av adra uder-
E4 2011-06-13 rev 2012-11-05, 2013-02-01 No rro rts led Häggvik äg ev j l ä rrt No E18 E18 Lövs tav äg Kym lig Be errgslag gs svä väg Hju lsta väg Up ps ala vä ge e k elä amra Bergsdhea le U l v su d Hu vu ds ta le de Haga Norra tt Dro ho i g lm ä sv ge Drot tig holm sväg Västerbro Eke röv äge led ge si Es Södra Läk Södertäljeväg äg Nyäsv äge av ge vä gs sla rg Be d dale u s Frö FÖRBIFART STOCKHOLM Bullerivåer jämfört med NULÄGET Kugs Kurva Högre Lägre Samma E4,E20 Figur 6.14 Skillad i bullerivå, utbyggadsalterativet jämfört med uläget. 68 (94)
sökigar som visat på kopplig mella hjärt-kärlefekter och buller. Hörselskador Expoerig för bullerivåer upp till 70 db(a) ekvivaltivå förvätas ite orsaka hörselförsämrig hos det stora flertalet av befolkig, vilket iebär att hörselskador ite är ågo egtlig riskfaktor på grud av trafikbuller. Nollalterativet Med ett oförädrat vägät jämfört med idag, och om de höga trafikflöd som redovisas i arbetsplas grudscario stämmer, kommer d ökade trafikmägd år 2035 att ge ågra decibel högre bullerivåer på befitligt vägät. Måga bostäder ära vägara riskerar att få bullerivåer som ligger över 55 db(a) och äv upp mot 60-65 db(a). De atioella riktvärda för ybyggatio, 55 db(a) ekvivalt ljudivå vid fasad utomhus och 30 db(a) ekvivalt ljudivå iomhus, ska äv ses som lågsiktiga mål för bostäder i befitlig miljö. Trafikverket arbetar successivt med riktade åtgärdsprogram där syftet är att åtgärda iomhusmiljö för bostäder med ekvivaltivå över 65 db(a). Därför bör fastigheter med trafikbullerivåer över 65 db(a) vid fasad ha åtgärdats både lägs statliga och kommuala vägar år 2035. De flesta trafikleder och större vägar i regio kommer att vara mer eller midre överbelastade. Lågsamt gåde trafik iebär att ma håller lägre hastighet vilket ger miskat buller. M överbelastade trafikleder ka äv iebära att perioder med mycket trafik får lägre varaktighet, vilket i si tur iebär att bullret varar lägre. Följade huvudvägar beräkas få högre bullerivåer i ollalterativet jämfört med uläget: E4/E20 mella Bredäg och avfart till Södra läk får cirka 30 proct mer trafik ä i uläget och bullerivå ökar med cirka 1 db(a). 69 (94) Essigeled. Trafikbullerivåera bedöms öka med cirka 1,5-2 db(a). Ekeröväg och Drottigholmsväg mella Lovö och Brommapla får cirka 1,5-2 db(a) högre buller ä i uläget. Drottigholmsväg mella Brommapla och ctrala Stockholm får ugefär samma bullerivåer som idag. Bergslagsväg i mot sta bedöms få 1,5-2 db(a) högre trafikbullerivåera i ollalterativet högre ä i uläget. Bergslagsväg orr om Bergslagspla får ästa dubbelt så mycket trafik som i uläget och bullerivåera blir cirka 3 db(a) högre. E18 får cirka 1,5 db(a) högre buller ä i uläget. E4 orr om Norrtull. Trafikmägd beräkas fördubblas vilket medför cirka 3 db(a) högre bullerivåer. Norrortsled, del ärmast E4, får 3 db(a) högre buller ä i uläget. Utbyggadsalterativet Regioalt perspektiv Förbifart Stockholm iebär att stor del av d regioala trafik i ord-sydlig riktig i Stockholm går i tuel. Ju mer trafik som ka föras över frå det övriga vägätet till Förbifart Stockholm desto mer miskar bullerstörigara lägs de vägar som får avlastig. Där Förbifart Stockholm går i tuel uppstår ig bullerstörig, m där väg går i ytläge blir det höga bullerivåer till följd av de höga trafikflöda. Bullerskyddsåtgärder plaeras för att miska bullerspridig till bostäder och rekreatiosområd. Förbifart Stockholm medför förädrig av trafikflöd och buller på ett stort atal vägar i Stockholmsområdet. Av de större vägara i regio är det måga som får ågot miskad trafik meda ett fåtal får ökad trafik. Trots att måga vägar får relativt stor förädrig av trafikflödet miskar eller ökar bullerivåera dast med 1-3 db(a).