Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling



Relevanta dokument
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kra nkande behandling 2014

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

Malmberga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tullbro förskola 2014/2015

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Sotenäs förskola

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arealens Förskola Arealens Förskola A

HAGBYSKOLAN F-6 OCH FRITIDSHEM

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan 2014/2015

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Främjande åtgärder Förebygga åtgärder Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks.

Likabehandlingsplan Katthults förskola 2015

Plan för att främja Likabehandlig och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Förskolan Rosen

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vimmerby Kommun Barn och utbildningsförvaltningsförvaltningen 1. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST Norrgårdens förskola

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Toltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Skörpagårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trimsarvets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan 2014/2015

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Upprättad av elever och lärare

Viby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Likabehandlingsplan Stigens Friskola förskolan. läsåret 2011/2012

Korvettens förskola

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Björkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling

Brunna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fyrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

Varvaterrassens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Pionens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals förskola skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling oavsett sexuell läggning, kön, religion, funktionshinder, ålder eller etnisk bakgrund. Planen gäller från 2014-09-23 Planen gäller till 2015-08-31

DEFINITIONER Diskriminering: Barn som missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder) Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet utifrån diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder) Kränkande behandling Uppträdande som kränker utanför diskrimineringsgrunderna Trakasserier och Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga, dolda eller och subtila T.ex.: Nedsättande tilltal Ryktesspridning Förlöjligande Utfrysning Hot Kan ske kontinuerligt/enstaka tillfälle Mobbning: Upprepad negativ handling när någon eller några och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Barns delaktighet och inflytande: Förskolornas likabehandlingsarbete är ett viktigt bidrag till att förverkliga Barnkonventionen. Enligt artikel 12 i konventionen har barnen rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Vårdnadshavarnas delaktighet samt förankring i likabehandlingsplanen Med tanke på barnens ringa ålder är det viktigt att även föräldrar involveras i förskolans likabehandlingsarbete. För att ge föräldrar möjlighet i att få en förståelse, kunskap samt insyn i vår plan ger vi information om vårt likabehandlingsarbete via: Webbplatsen Föräldramöten Föräldrarådsmöten

Utifrån denna kunskap ger vi föräldrarna möjlighet att få ett inflytande genom: 1. den årliga enkäten: a. i enkäten ingår det frågor som berör trygghet 2. föräldrarådet: a. Rådet används som ett forum för att diskutera olika aspekter utifrån likabehandlingsplanen på ett ingående sätt 3. e-post: a. vi bjuder in föräldrarna att komma med förslag och synpunkter på förskolans 4. likabehandlingsarbete via e-post Personalens delaktighet samt förankring kring likabehandlingsplanen Det är av största vikt att pedagogerna på förskolan känner sig trygg och har en god insikt i planen. För att ge möjlighet till detta sker dessa aktiviteter: Gemensamt skapande av en ny likabehandlingsplan på APT/planeringsdagen under höstterminen I och med skapandet av en ny likabehandlingsplan får vardera avdelningen skapa egna tydliga mål utifrån de gemensamma mål vi satt upp för förskolan. Dessa mål utvärderas två gånger/termin. Information om förskolechefens riktning via information från förskolechefens veckobrev Diskussioner angående planen på två APT/termin Avdelningens personal informerar vikarier och nyanställda Vi upplever att fortbildning behövs inom vissa diskrimineringsgrunderna

Utvärdering Årets plan skall utvärderas: Genomgång av planen på planeringsdagen på vårterminen 2015 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas utifrån bland annat dessa frågor: Vad gör vi konkret för att uppnå målen? Hur har vi arbetat för att nå målen? Framgångsfaktorer från specifika avdelningar. Hur kan detta användas av fler avdelningar? Vad behöver ändras Hur fördjupar vi vårt arbete? Diskuterar vi fortlöpande begrepp och företeelser som ger en större förståelse och känsla för vårt förebyggande likabehandlingsarbete? Varför har det blivit som det blivit utifrån utförda handlingar? Vi reflekterar i smågrupper samt utvärderar utifrån de observationer som ska ske kontinuerligt utifrån likabehandlingsglasögon.

Främjande insatser Definition: Främjande insatser innebär att vi stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och utgår inte från identifierade problem. Kompetens utbildning: Alla pedagoger som arbetar med de yngre barnen läser boken små barns delaktighet och inflytande Diskussion angående egna och förskolans normer och värderingar: Forskning på visar att pedagoger emellanåt bagatelliserar och normaliserar händelser som för den enskilda upplevs som kränkande, med hänvisning till, t.ex. att barnet beter sig avvikande eller att det är en vanlig konflikt Därmed behöver vi diskutera attityder och förställningar, uttalade eller outtalade normer och värderingar: vad betraktas som normalt eller onormalt. Vilka värderingar tar vi för givna i verksamheten. Vad anses normalt avvikande Hur delar vi upp barnen i grupper? Placering o Var sitter jag? o Vilka barn ser jag? o Vad signalerar jag med mitt kroppsspråk Ögonkontakt o Respons Hur svarar barnen o Språkliga signaler Hur uppmuntrar och stödjer de barn som talar Vilka värdeord ska genomsyra vår verksamhet? Och hur ska detta genomföras? Vilka värdeord ska vi ha? GLÄDJE Vad betyder det? Vilken glädje har vi i arbetslagen? Vilken glädje skulle vi vilja genomsyras på förskolan? Vilken glädje har vi på förskolan och hur vet vi det? Ge konkreta exempel med hjälp av era observationer hur glädjen blir synlig i projekterandet och i vardagen? VÄLKOMNANDE Vad betyder det? Vilket välkomnande har vi i arbetslagen? Vilken välkomnande skulle vi vilja genomsyras på förskolan? Vilken välkomnande har vi på förskolan och hur vet vi det?

Ge konkreta exempel med hjälp av era observationer hur glädjen blir synlig i projekterandet och i vardagen? Vad innebär våra värden kontra: o Den pedagogiska miljön? o Våra reflektioner o Våra projekt o Vårt förhållningssätt Vilka samspel är möjliga? Hur samspelar barnen och pedagogerna? Arbetet bygger vi på forskning kring att dessa diskussioner ger bra förutsättningar för att minska antalet kränkningar! Positiva aspekter: Öppna relationer tillit förtroende Delaktighet och inflytande som en medveten strategi Pedagoger som har en förstärkt kunskap ökar sin medvetenhet om sig själv som minskar antalet kränkningar

Normer och värden Enligt Läroplanen: Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. Mål 2014-2015: Hur ser våra mötesplatser ut (såsom hallen, matsalen, samlingen) Hur ser dessa ut utifrån ett normkritiskt perspektiv? Hur kan vi skapa mer jämlika förhållanden? Detta ska ses utifrån den forskning som påvisar att vi människor har svårt att arbeta likabehandlande vid situationer då vi utsätts för stress, hög ljus- och ljudnivå. Vi ser över den fysiska miljön och hur vi pedagoger förhåller oss till normer och värden i dessa sammanhang. Insats: Varje arbetslag planerar ett upplägg utifrån förskolans mål och ska lämnas in till förskolechef som gör en sammanställning för hela förskolans arbete. Detta ska presenteras till föräldrarna under höstens föräldramöte. Ansvariga: All personal på avdelningen Datum när detta utvärderas: Två kontrollpunkter/termin samt planering under planeringsdag januari 2015.

Främja likabehandling i avsikt att minska kränkande behandling. Enligt Läroplan: Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa. Mål 2014-2015: Hur kan vi ge individerna på förskolan möjlighet att fördjupa sin förmåga till empati samt ge fler redskap för konfliktlösning? Insats: Vi diskuterar våra gemensamma förhållningsregler: Vi pedagoger skall föregå med gott exempel och visa hur man bör bete sig mot varandra. Personalen talar inte illa om andra anställda, andra barn eller föräldrar. Vi medvetandegör barnens vänskapliga handlingar. Vid gemensamma samlingar uppmärksammar vi alla barn, även de som inte är närvarande. Vi pedagoger medverkar aktivt till att lösa uppkomna konflikter. Varje avdelning planerar ett upplägg för arbetet utifrån förskolans mål och ska lämnas in till förskolechef som gör en sammanställning för hela förskolans arbete. Ansvariga: All personal på avdelningen Datum när detta utvärderas: Två kontrollpunkter/termin samt planering under personalmöte januari - 2015

Kartläggning Kartläggningen ska leda till en förståelse för problemen. Varför och i vilka sammanhang uppstår det problem? Detta arbete kommer att bedrivas kontinuerligt och det är viktigt att barnen får möjlighet att ge sin uppfattning av situationen Även vårdnadshavarna ska få möjlighet att vara delaktiga med sina iakttagelser Analys: Hur tar vi reda på om vi har platser eller situationer som är otrygga? Kartläggningsaktiviteter: Diskussion på APT: Gränsen mellan tillrättavisning och kränkande behandling Hur reagerar jag när jag känner mig provocerad eller kränkt Kontaktbarometer: Under en treveckorsperiod per termin kommer vardera pedagog att dagligen fylla i vilken kontakt man har haft med barnen på avdelningen. Man kan fylla i med positiv/negativ/ingen kontakt alls. Efter periodens slut sitter pedagogerna tillsammans för att analysera resultatet där målet är att få en mer fördjupad bild av vilken kontakt personalen har med de enskilda barnen på avdelningen. Uppföljning angående kontaktbarometern: Om det visar sig att det finns oklarheter kring något barn utförs följande: Pedagogerna på avdelningen kommer tillsammans överens om vilket barn som de skall dokumentera utifrån frågan "vad gör barnet?" När dokumentationen är utförd kommer pedagogerna att tillsammans analysera dokumentationen. Målet är att öka medvetenheten om barnets vardag. Därefter söker pedagogerna efter vad som kan förändras i den psykiska eller fysiska miljön för det enskilda barnet. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Hur involveras föräldrarna Föräldrarna kommer att besvara frågor angående likabehandling i den årliga föräldraenkäten. Vårdnadshavare informeras kring var de ska vända sig till om de anser att förskolan eller någon personal utsätter någon för diskriminering eller kränkande behandling Hur involveras pedagogerna i kartläggningen Det är pedagogerna som gör kartläggningen på sin respektive avdelning.

Uppföljningsbara mål: Vad vill vi ändra på Vad vill vi komma tillrätta med Utifrån detta planera insatser

Rutiner för akuta situationer Ekendals förskola skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling oavsett sexuell läggning, kön, religion, funktionshinder, ålder eller etnisk bakgrund. Elak avsikt krävs inte Juridiskt sett behöver en person inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till trakasserier och kränkande behandling. Barns förmåga att kunna förutse och bedöma konsekvenser av sitt eget handlande är av naturliga skäl begränsad. Därför är det särskilt viktigt att personalen i förskolan är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer. Det förebyggande arbetet är också viktigt här. Förskolans personal diskuterar begreppen trakasserier och kränkande behandling på planeringsdagar samt personalmöten där målet är att för få en mer gemensam bild av vad begreppen kan stå för. Vi kommer därutöver att diskutera och bli uppmärksamma på vilka indikationer som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Målet med detta är kopplat till förmågan att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen har god uppsikt över barnen och är redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Om det förekommer kränkningar: Vi tar barnet på allvar när det visar tecken på att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form: 1. Den pedagog som upptäcker eller får kännedom om att ett barn anmäler detta till förskolechef! 2. Förskolechefen anmäler till nämndkontoret 3. En utredning startas Denna process sker snabbt Utredningen: belyser vad som hänt analyserar orsaken till att det skedde I processen ingår både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt genom framförallt samtal med alla inblandade barn. Det är viktigt att alla berörda kommer till tals för att personalen ska kunna objektivt bedöma situationen och planera lämpliga stödåtgärder. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad.

I mer komplicerade fall av kränkningar samtalar vi även med barnens föräldrar. Vid allvarliga fall av kränkningar behöver förskolan också överväga om det finns anledning till att göra en anmälan socialtjänsten. Även det barn som har kränkt kan vara i behov av särskilda stödinsatser. De insatser som genomförs för att motverka fortsatta kränkningar bör inte enbart vara individinriktade och vi överväger om det behövs några organisatoriska förändringar.