LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Relevanta dokument
Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

re (potensform eller exponentialform)

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017

4.1 Förskjutning Töjning

4.1 Förskjutning Töjning

TENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2018

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA?

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2016

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Matematisk statistik

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

Tentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1

(x y) 2 e x2 y 2 da, D. där D är den triangelskiva som har sina hörn i punkterna (0, 0), (0, 2) och (2, 0). dx + y 3 e y dy,

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

Algebra och geometri 5B Matlablaboration

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Lektionsuppgifter i regressionsanalys

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr:

ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll

Laboration 1 Svartkroppsstrålning Wiens lag

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Epipolärgeometri och den fundamentala matrisen. Epipolarlinje. Epipoler. Exempel. vara dess avbildning i två bilder genom

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

Tentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag

Elementær diskret matematikk, MA0301, våren 2011

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

INTRODUKTION. Akut? RING:

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

1. Rita in i det komplexa talplanet det område som definieras av följande villkor: (1p)

TENTAMEN HF1006 och HF1008 TEN2 13 jan 2014

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)

Sammanfattning av ALA-B 2007

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

lim lim Bestäm A så att g(x) blir kontinuerlig i punkten 2.

11. Egenvärden och egenvektorer

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av upphandlingar

LINJÄRA SYSTEM repetitions- och tentamensfrågor. Matrisräkning (rep.)

Per Sandström och Mats Wedin

Program: DATA, ELEKTRO

Krav på en projektledare.

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Transkript:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär diffrntialkvation (DE) av första ordningn är n DE som kan skrivas på följand form Q( () Formn kallas standard form llr normalisrad form Om Q ( 0 får vi kvationn ( 0 (b) som kallas n linjär homogn DE av första ordningn Allmänna gnskapr: E Om ( 0 är n lösning till homogna DE (b) så är Y H ( ( dn allmänna lösningn till kvationn (b) E Om p ( är n lösning till ick-homogna DE () och Y H ( dn allmänna lösningn till tillhörand homogna DE (b) så är YH ( p( dn allmänna lösningn till () ----------------------------------------------- Empl i) Följand kvationr är linjära DE av första ordningn 4 sin( cos sin, 4 0 (linjär, homogn DE), 4 mdan är int linjär DE (ftrsom DE innhållr ) HOMOGENA LINJÄRA DE AV FÖRSTA ORDNINGEN En linjär homogn DE av första ordningn (b) kan vi lösa gnom att sparra variablr: 0 ( Notra först att konstantfunktion 0 är uppnbart n lösning Om 0 sparrar vi variablr : d d llr som vi intgrrar och får d Härav ln, P som vi kan skriva ( ) Sida av 5

Slutlign, om vi inför n n konstant D= har vi D (dn allmänna lösningn till lin homogna DE b) Notra att md D=0 är ävn dn konstanta lösningn, =0, inkludrad i dn allmänna lösningn Därför har kvationn (b) ingn singulär lösning Empl ii) Lös DE 0 cos Vi kan lösa DE gnom att sparra variablr, mn också att dirkt använda formln D som vi gr dn här gångn Md har vi cos D cos tan( D tan( D (*) D IKE-HOMOGENA LINJÄRA DE AV FÖRSTA ORDNINGEN () ( Q( Mtod Låt P ( och Q ( vara två funktionr som är kontinurliga på tt öppt intrvall I Dn allmänna lösningn till () på intrvallt I gs av formln ( Q( d (forml ) (Anmärkning : Formln finns i BETA, sidan 00 uppl 5:5) (Anmärkning : Formln gällr ndast om kvationn är skrivn på formn Q( Härldning: Vi kan härlda formln gnom Lagrangs mtod sk variation av konstant Dn tillhörand homogna kvationn ( 0 (b) har, nligt ovanstånd lösningn För att bstämma lösningn till ick-homogna kvation () btr vi kanstantn mot n (just nu okänd) funktion u ( Alltså ltar vi ftr lösningn på formn u( (*) Vi drivrar (*), u( u(, och substiturar i kvationn Dtta gr Sida av 5

u( u( u( Q( Härav u( Q( u( Slutlign, nligt (*), har vi u u( Q( P ( ( = Q Q( ( VSB Anmärkning Samma mtod användr vi för att lösa ick homogna linjära sstm av DE Mtod Ett sätt att lösa kvationn är att multiplicra () md n så kallad intgrrand faktor F A Oftast väljr vi ( för nklhts skull) A= dvs följand intgrrand faktor F () Eftr multiplicring får vi kvationn F ( F F Q(, som kan skrivas på formn ( F ) F Q( Härav F F Q( och slutlign ( F Q( d F () Man kan ävn skriva forml ( ) på följand sätt: ( Q( d (4) dvs vi har ign fått forml Anmärkning 4: Formlr och 4 kan används ävn för homogna fallt Om Q= 0 får vi ur forml 4 ( 0d dvs Dtta har vi rdan fått i (*) som dn allmänna lösningn för homogna kvationn Bgnnlsvärdsproblm Q( (B) 0) 0 Sida av 5

lösr vi nklast gnom att substitura 0 och 0 i dn allmänna lösningn och bstämma Man kan också använd följand forml som dirkt gr lösningn till bgnnlsvärdsproblm (B) 0 t ) dt ( 0 0 Q( t) 0 t ) dt dt) mn formln (*) har huvudsaklign tortiskt värd Eistns- och ntidight för bgnnlsvärdsproblm till n linjr DE: Låt och Q( vara kontinurliga funktionr på tt intrvall I=(a,b) Enligt intgralkalklns huvudsats, om och Q( är kontinurliga på I så istrar intgralrna i formln (som drivrbara funktionr) på hla I Därför formln (*) garantrar att dt finns akt n lösning på intrvallt I=(a,b) Lösningn är alltså dfinirad och på hla intrvallt I Entidigt på intrvallt I följr också från (*) Därmd har vi följand sats Eistns- och ntidightssatsn för bgnnlsvärdsproblm till n linjr DE Om och Q( är kontinurliga funktionr på tt intrvall I=(a,b) då har bgnnlsvärdsproblmt Q( (B) 0) 0 akt n lösning Lösningn är dfinirad på hla intrvallt (a,b) (*) Anmärkning: Skillnadn mllan istns- och ntdightssatsn satsr för linjära och icklinjära DE: Notra att istns- och ntdightssatsn för icklinjära DE ( sats ) garantrar istns ndast på tt litt intrvall ( 0 h, 0 h) runt punktn 0 mdan ovanstånd sats för linjära DE visar att lösningn istrar på hla I=(a,b) där och Q( är kontinurliga funktionr =================================================== Empl Lös följand diffrntialkvation md avsnd på ( (, 0 Först dlar vi kvationn ( md (standard form llr normal form) Därftr bstämmr vi P ( och Q ( :, Q( Sida 4 av 5

Mtod Vi kan dirkt använda forml (4) ( Q( d (4) Först ln [ftrsom 0] ln och därftr, nligt formln ( Q( ln ln d = ( d ( d ( d ( Mtod Intgrrand faktor För att bstämma intgrrand faktor F bräknar vi Lägg märk till att n konstant rdan finns i forml () så att vi bhövr ndast n primitiv funktion ln [ftrsom 0] ln och därför F ln Vi kan multiplicra kvationn md dn intgrrand faktorn och får ( som kan skrivas d ( F ) F Q( dvs d ( ) Härav dvs och slutlign ( llr Mtod Dn intgrrand faktorn substiturar vi i forml () ( F och får ( ( ( ( ( F Q( d d d ( ( (, Sida 5 av 5

Empl Lös följand diffrntialkvation md avsnd på ( ( sin( cos 5 (, 0, Q(, 5 sin cos sin sin cos sin cos tan cos cos [substitution tan t, dt cos dt ln t t ( ) ln tan ln(tan ( notra att rdan finns i formln ) Anmärkning 5: tan tan ftrsom 0 Anmärkning 6: För att bräkna ovanstånd intgral sin sin använda Bta upp 5:5, formln 7 sidan 69: ln tan sin a a Intgrrand faktor F: ln(tan F tan Dn intgrrand faktorn substiturar vi i forml () ( F ( F Q( d sin ( tan d ( 5 tan cos d 6 tan cos cos t { Intgraln bräknar vi md substitutionn : sin dt sin dt } 6 6 5 5 cos t 5t 5cos ( ) tan 5cos 5 kan du tan 5cos 5 ÖVNINGAR Uppgift Sida 6 av 5

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Btraktaa följand diffrntialkvation md avsnd på ( (, a) Bstäm dn allmänna lösningn b) Bstäm dn lösning som satisfirar s villkort ) c) Bstäm dn lösning som satisfirar villkort ) Ang dn största dfinitionsmängdn för lösningn i b- rsp c-frågan Vi användr formln ( ) P ( Q ( d Först bräknar vi ln För att bli av md absolutbloppt btraktar vi två fall Fall, > 0 gr P ( ln ln och därmd blir P ( ln ln Formln gr ln ( ln d ( d ( ) Fall, < 0 gr P ( ln ln och därmd blir ln ln( (ftrsom omm <0) Formln gr ln( ln( ( ) ) ( ( ) ) ( ) Fall gr samma lösning som Fall Notra att vi kan bta n godtckligg konstant D mot n n konstant D och skriva Svar a) dn allmänna lösningn är b) Villkort ) gr = och därförr Lösningn som går gnom punktnn (,), där har tt positivt värd, är int dfinirad för =0 Dn största dfinitionsmängdnn för lösningn är >0 Sida 7 av 5

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 c) Villkort ) gr dvs = 4 och därför ( 4 Lösningn som går gnom punktn (, ), där har tt ngativt värd, är int dfinirad för =0 Dn största dfinitionsmängdn för lösningn ärr < 0 a) b), >0 c) 4, < 0 Uppgift Lös följand DE md avsnd på a) (, 0 b) ( cos sin cos, a) Först dlar vi kvationn ( ) md och får ( (standard form) Därftrr bstämmr vi P ( och Q ( : P (, Q( ) För att bstämma intgrrand faktor F bräknarr vi d Lägg märk till att n konstantt rdan finns i forml () så att vi v bhövr ndast n primitiv funktion P ( ln [ftrsom 0] ln och därför F ln Dn intgrrand faktorn substiturar vi i forml () F ( F Q( d ( ) ( ) ( ) ( ) Sida 8 av 5

Svar a) b) Från kvationn cos sin cos får vi cos, Q( sin cos cos sin Intgrrand faktor F: sin F Dn intgrrand faktorn substiturar vi i formln ( F ( F Q( d sin sin ( sin cos d { Intgraln bräknar vi md substitutionn : sin cos sin t t t t dt [part int] t sin sin sin sin ( sin ) sin sin sin Svar b) sin sin sin } sin t cos dt Uppgift a) Lös följand DE md avsnd på, ( 0) Bstäm också lösningns (största) dfinitionsintrvall b) Kan man bstämma lösningns dfinitionsintrvall utan att lösa problmt?, Q( ( Intgrrand faktor F: F Dn intgrrand faktorn F substiturar vi i formln ( F och får ( F Q( d Sida 9 av 5

( d ( d ( ( dn allmänna lösningn) Bgnnlsvillkort, ( 0), gr 0 ( 0) Därmd ( som är dfinirad på (, ) b) Eftrsom och Q( är kontinurliga på intrvallt (, ) kan vi (md hjälp av istns- och ntidightssatsn för bgnnlsvärdsproblm till n linjr DE ) dra slutsatsn att lösningn är dfinirad och ntdig på intrvallt (, ) a) (, lösningns (största) dfinitionsintrvall är (, ) b) Ja Uppgift 4 Bstäm dn allmänna lösningn till diffrntialkvation Vi användr formln F ( F Q( d där, Q( Först bräknar vi Lägg märk till att n konstant rdan finns i forml () så att vi bhövr ndast n primitiv funktion Alltså F Dtta substituras i formln F ( F Q( d och fås ( ( d ( Intgral löss md subst: t ) ( ) ( ( Sida 0 av 5

Uppgift 5 (Stckvis dfinirad kofficint) Bstäm n funktion som är kontinurlig på intrvallt ( 0, ) som satisfirar (0,) 5, ( ) 0 (, ) Vi har faktiskt två diffrntialkvationr i intrvallt (0,) och 0 i intrvallt (, ) Första kvationn har dn allmänna lösningn ( använd t intgrrand faktor) Andra kvationn har dn allmänna lösningn D 5 Bgnnls villkort ) användr vi på andra kvationn (ftrsom liggr i intrvallt 5 D (, )) Vi har D 0 4 Därför är 0 om [, ) Kravt att ska vara kontinurlig på intrvallt ( 0, ) btdr också att ska vara kontinurlig i punktn = Därför gällr ) lim lim Därmd ) lim lim0 0 Dtta användr vi för att bstämma i lösningn som liggr till vänstr om punktn = 9 Från lim = () =0 har vi 0 llr Därför 9 i intrvallt (0,] Därmd är 9 (0,] 0 [, ) dn kontinurliga funktion som satisfirar dn givna DE (i varj dlintrvall) Anmärkning 7: Funktionn 9 (0,] är int drivrbar i punktn ftrsom 0 [, ) Sida av 5

vänstr och högrdrivatan är int lika i dnna punkt Därför kan vi int formllt kalla för lösningn övr hla intrvallt ( 0, ) Vi sägr att dn är lösning till DE övr varj av d två öppna dlintrvall (0,) och (, ), och kontinurlig i punktn = 9 0 (0,] [, ) ========================================== IKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFIIENTER I HOMOGENA DELEN OH ENKLA HÖGERLED Dn dln kan btraktas som rptition ftrsom fallt har undrvisats i kursn SF65, Envariablanals Ekvationr av följand tp a f ( (kv c) där a är n konstant och högrldt f ( är n funktion av följand tp: a a a polnom P n (,, sin b, cos b, P ( sin b, P ( cos b llr, mst gnrllt, n a ( Pn ( sin b Qm ( cos b kan vi lösa snabbt md hjälp av dn karaktristiska kvationn och n lämplig ansats ( Alla sådana kvationr kan man självklart lösa md (forml ) llr md intgrrand faktor) Dn allmänna lösningn till kvation () är ( ( H p där H ( är dn allmänna lösningn till dn homogna DE () och p ( är n partikulärlösning till DE () ------------------------------------------------------------------------ För att lösa homogna DE md konstanta kofficintr ( a 0 användr vi ansats r som vi substiturar i homogna DE och får r r r a 0, förkortar mn, och får r a 0 (Dn karaktristiska kvationn till homogna DE md konstanta koff) r a Härav r a och därför är n lösning till homogna dln Därmd är a H dn allmänna lösningn till homogna dln En partikulär lösning till hla kvationn a f ( (kv c) får vi gnom ansatsn p ( som är n funktion av samma tp som högrldt där polnom har obstämda kofficintr n Sida av 5

Rsonansfall: Vid insättning av n standard ansats för p ( kan dt hända att polnomts grad i vänstrldt blir mindr än polnomts grad i högrldt grad Ett sådant fall kallar vi rsonansfall Vi klarar rsonansfall ( i n linjär DE av första ordningn, md konstanta kofficintr) gnom att använda n n ansats q p( där ( p är dn tidigar använt standardansatsn Altrnativt kan vi klara rsonansfall md hjälp av formln Uppgift 6 Bstäm dn allmänna lösningn till diffrntialkvation a) md hjälp av dn karaktristiska kvationn och n lämplig ansats för p ( b) Md hjälp av forml ( llr n intgrrand faktor) a) Först homogna DE 0 Dn homogna dln har konstanta kofficintr och därmd får vi använda mtodn mdkaraktristiska kvationn: r 0 r som gr n lösning och dn allmänna lösningn H Partikulärlösning: Högrldt är tt polnom av första gradn dvs dn tp som vi kan klara md hjälp av ansatsn Vi försökr md ansatsn p A B Vi drivrar p A, substiturar i kvationn och får A ( A B) llr A A B Härav A = och A+B = 0 dvs B = Därför p A B Slutlign H ( p( är dn allmänna lösningn till (hla) DE b) Samma kvation kan vi lösa md hjälp av intgrrand faktor: Eftrsom P (, har vi P F ( ) Därmd F ( F Q( d ( d = (partill intgration) ( d = ( ) Uppgift 7 Vi btraktar kvationn 0 a) Vad är flt i följand lösningsmtodn : Karaktristiska kvationn r 0 gr r och därmd blir dn allmänna lösningn b) Lös kvationn på tt korrkt sätt Sida av 5

a) Mtodn md karaktristiska kvationn kan användas ndast om homogna DE har konstanta kofficintr Kofficintn som står framför är int konstant d b) Vi kan sparra variablr ( skriva som ) och intgrra, llr dirkt använda formln H Uppgift 8 Vi btraktar kvationn, > 0 Dn homogna dln 0 ( ) P ln har lösningn H A a) Kan vi finna n partikulär lösning md ansatsn p b) Lös kvationn, > 0 a) Nj ftrsom mtodn md ansatsn gällr om följand två villkor är uppfllda: homogna dln har konstanta kofficintr och högrldt är n är n funktion av följand tp: a a a polnom P n (,, sin b, cos b, Pn ( sin b, Pn ( cos b llr, mst gnrllt, a ( Pn ( sin b Qm ( cos b I vårt fall är ingn av d två villkor uppflld b) Använd forml llr intgrrand faktor Intgrrand faktor F: ln ln ln( ) F ( 0) Dn intgrrand faktorn F substiturar vi i formln ( F ( F Q( d och får ( d ( d ( ) ( dn allmänna lösningn) Uppgift 9 Bstäm dn allmänna lösningn till diffrntialkvation Lös följand DE md avsnd på ( a) 6 5 b) 4 0 c) 4 d) 6 4 a) Lösning till dn homogna kvationn: Ansats för n partikulär lösning: p A H c 8 Sida 4 av 5

En partikulär lösning: p 5 / 6 8 Dn allmänna lösningn : c 5/ 6 8 c 5/ 6 b) Lösning till dn homogna kvationn: H c Ansats för n partikulär lösning: p A B En partikulär lösning: p Dn allmänna lösningn : c c c) Lösning till dn homogna kvationn: H c Ansats för n partikulär lösning: p A B En partikulär lösning: p 4 6 4 c 4 6 d) Lösning till dn homogna kvationn: H c Ansats för n partikulär lösning: p A B En partikulär lösning: p 4 c 4 Lös följand DE md avsnd på ( a) 0 b) 4 (4 4) 4 a) Lösning till dn homogna kvationn: Ansats för n partikulär lösning: p A En partikulär lösning: p c H c b) Lösning till dn homogna kvationn: Ansats för n partikulär lösning: En partikulär lösning: c ( ) p p ( ) 4 H c ( A B) 4 4 Sida 5 av 5