UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 1 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM På en förskola eller skola så uppstår det situationer av olika slag som det är viktigt att man utreder och därefter vidtar lämpliga åtgärder. En förskola eller skola som aktivt tar tag i olika problem skapar trygghet för barn och elever, personal och vårdnadshavare. Trygghetsarbetet Det bredare värdegrundsarbetet Flera av frågeställningarna i avsnittet Trygghetsarbetet kan återföras till avsnittet Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling. När förskolan eller skolan får kännedom om olika missförhållanden så är det viktigt att personalen agerar snabbt men också korrekt. Målsättningen med insatserna är att så fort som möjligt få ett varaktigt slut på missförhållandena. Det är viktigt att åtgärderna vilar på förskolans eller skolans värdegrund.

9 : 2 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Hantering av diverse problemställningar Förskolan anpassar frågeställningarna till sin verksamhet. Angående utredning och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkningar se Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling längre bak i detta kapitel. Beskriv: Hur ni agerar vid svårare konfliktsituationer, konflikter mellan elev elev och elev vuxen. Hur ni agerar vid olika våldssituationer på förskolan/skolan. - Våld mellan elev elev, elev vuxen och vuxen elev. (se Barn & Ungdoms Tillämpningsanvisningar, hot och våld samt skadegörelse ) Hur ni agerar vid olika former av hot som kan förekomma på skolan, hot mellan elev elev, elev vuxen och vuxen elev. Vilken policy ni har vad gäller skadegörelse på förskolan/skolan. (se Barn & Ungdoms "Tillämpningsanvisningar, hot och våld samt skadegörelse") Vilken policy ni har när obehöriga personer besöker förskolan och skolan. Hur ni tar emot och märker upp tillfälliga besökare, vikarier med flera. Skolans policy vid rykten om att det kring förskolan och skolan rör sig personer som påstås närma sig barn på ett otillbörligt sätt. Hur ni på skolan har förankrat de disciplinära åtgärder som skollagen ger stöd för. Skolans policy vid misstanke om att en elev har kniv med sig till skolan. Hur ni tillämpar bestämmelsen i skollagen som ger möjlighet att omhänderta föremål som stör skolverksamheten och föremål som utgör en fara för säkerheten i skolan. Hur ni agerar vid andra, aktuella problemställningar.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 3 Grövre våld i skolan Här följer en sammanfattning av Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2009). Grövre våld i skolan vad man vet och vad man kan göra. Stockholm: Fritzes.). Skolan ska upplevas som en trygg plats att vistas i. Det ställer krav på genomtänkta strategier och förhållningssätt. En trygg och öppen skola skapar ett bra klimat för lärande och sociala relationer, men bidrar också till att minska riskerna för grövre våld. Genom att främja likabehandling och motverka diskriminering och andra kränkningar förstärker skolan de normer och värderingar som skapar arbetsro och säkerhet. Skolan ska agera när våld eller hot om våld inträffar, ofta krävs samverkan med andra myndigheter som polis och socialförvaltning. Skolans arbete inom dessa områden finns formulerade i planer mot diskriminering och kränkande behandling och för krisberedskap. Genom att uppmärksamma och tolka signaler hos eleverna kan skolan upptäcka kränkningar och därigenom förebygga våld. Om skolan agerar vid kränkande behandling finns förutsättningar att förhindra att övergreppen eskalerar och utmynnar i grövre våld.

9 : 4 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Skolverkets råd för att förebygga våld Goda och personliga relationer mellan elever och vuxna i skolan är grundläggande för att förebygga våld. (Brottsförebyggande Rådet (2009). Grövre våld i skolan. Stockholm: Fritzes.). Vuxennärvaro i skolan, även på icke-lektionstid, bidrar till att förebygga våld. Öppna skollokaler med god insyn och med lättillgängliga lärarrum bidrar till att förebygga våld. Åtgärder mot mobbning i skolan är avgörande för att kunna förebygga det grova våldet. Om inte lindrigt våld åtgärdas kan våldet komma att uppfattas som en normalitet. Om skolan på ett tidigt stadium kan förebygga och förhindra mobbning minskar risken för grova våldsbrott. Föräldrarna bör involveras på ett tidigt stadium. Centrala åtgärder för att öka tryggheten är kamratstöd, rastvakter, ett aktivt elevvårdsteam och värdegrundsarbete. Skolan måste vara observant på elever som visar stort intresse för vapen. Skolan och föräldrarna bör vara på vakt om ungdomar uppsöker webbsidor om vapen och våldsdåd. Målet måste vara att få med alla elever i den sociala gemenskapen, det förebygger våld.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 5 Skolverkets råd vid våld eller hot Vid kriser på skolan är det viktigt med en dialog, information och ett tydligt ledarskap. Vid hot om grövre våld ska skolan ta kontakt med polisen. När en allvarlig våldsincident inträffat på en skola, eller vid ett allvarligt hot, måste skolledningen snabbt ge information till personal och elever. Skolan och skolmyndigheterna bör snabbt presentera en lägesbeskrivning och information om vilka åtgärder som vidtagits. Det är viktigt att snabbt få ut information för att förhindra ryktesspridning. När väl ett våldsdåd har inträffat är det viktigt att snabbt få i gång basfunktionerna så att eleverna känner sig trygga. När hot riktas mot skolan ska en hotbedömning göras. Skolan ska endast utrymmas när hotet bedöms som seriöst och allvarligt. Skolan bör försöka förhindra att hot om våld ökar på grund av det så kallade copycat-fenomenet. Det kan betyda att man bör vara återhållsam med att sprida information om hot. Denna hållning bör diskuteras tillsammans med medierna. Välbefinnande och en öppen kommunikation mellan lärare och elever i skolan bidrar till att förebygga grövre våld. Avgörande är också kontakten mellan lärare och föräldrar. En stor del av de elever som utfört allvarliga våldsdåd i skolan kommer från isolerade hem där föräldrarna har dålig kontakt med skolan.

9 : 6 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Att tänka på när grövre våld eller annan allvarlig händelse har inträffat Ett första steg i en krissituation är att skapa en överblick: Vad har hänt? - När och på vilket sätt? Vem är informerad och vem ska informeras? Vad ska sägas? Hur är det med informationen till föräldrarna? Vem ska göra vad? I den omedelbara uppföljningen bör man särskilt lägga vikt vid: Stilla oro, minska osäkerhet och skapa trygghet. Sprida korrekt information till elever, hem och skolpersonal. Bygga på samhörighet i gruppen. Se till att stöd ges av vuxna. Skärma av eller skydda mot onödig stress från exempelvis medier eller åskådare. Skolan öppnas om en händelse utanför skoltid drabbar hårt med en eller flera barns död. Vid dödsfall: val av vilken rituell markering som ska användas, till exempel tända ljus, hissa flaggan på halv stång.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 7 Skolledningens krishantering: (Myndigheten för Skolutveckling (2006). När det värsta händer om krishantering i förskola och skola. Stockholm: Liber Distribution.). Informationsberedskap: Ledningen måste ge en tydlig, omfattande och trovärdig information till elever, föräldrar, skolpersonal och samarbetande instanser. Omsorgsberedskap: Ledningen måste ha insikt om sina egna reaktioner och visa dem. Ledningen ska också formulera, bekräfta och erkänna gruppens reaktioner, visa omtanke, värme och respekt samt öka förståelsen för situationen inom organisationen. Motivationsledarskap: Efter en allvarlig krissituation ska skolan återvända till vanlig verksamhet. En ledning som bekräftat och erkänt elevernas behov av samtal, som visat gott omsorgsledarskap, kan lättare sätta i gång och motivera till vanliga skolaktiviteter igen, än en ledning som inte har låtit elevernas tankar och känslor få utrymme i skolans vardag.

9 : 8 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Beskriv: Hur det ser ut på er skola när det gäller våldsnivån. - Har ni haft incidenter med grövre våld? Er plan för hur basfunktionerna kan upprätthållas vid en allvarlig händelse på er skola. Till exempel alternativa samlingslokaler, alternativa ledningsfunktioner etcetera. Er strategier för hur ni ska hantera informationsspridningen. Ansvariga personer, kanaler, kontakter till föräldrar etcetera. Er plan för hur medierna ska hanteras och hur eleverna ska skyddas. Talespersoner, policy för den personal som får frågor etcetera. Er krisplan. - Är den uppdaterad och känd? Ert förebyggande arbete. - Känner sig alla elever och lärare trygga och respekterade av andra elever och lärare på skolan? - Hur vet ni det? Hur ni arbetar med ordningsregler så att elever och all personal är delaktiga. Hur ni arbetar med planer om likabehandling och kränkande behandling så att elever och all personal samt föräldrar är delaktiga. Hur ni gör för att främjar ett gott kommunikationsklimat på skolan, så att eleverna har förtroende för och berättar om incidenter och oro för personalen. Era rutiner och strukturer för att hantera information som personalen får och som har anknytning till grövre våld. Det kan vara berättelser eller rykten som man får direkt eller hör i elevernas samtal. Hur man som personal hanterar situationen när man får höra om våldsincidenter som hänt bland ungdomarna. Hur man som personal bör agera när man får höra att en elev har uttalat hot. Hur personalen bör agera när man får veta att en elev har något som kan klassificeras som ett vapen.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 9 Hedersrelaterat våld och förtryck Här följer en sammanfattning av Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck - Skolans ansvar och möjligheter. Stockholm: Fritzes.). Kollektiva påtryckningar Att upprätthålla en familjs heder innebär framför allt att kontrollera den unga kvinnans sexualitet, så att hon inte drar skam över familjen. Kravet på att flickan är oskuld före äktenskapet är en sådan kontroll men också familjens kontroll över valet av framtida partner. Ett hederstänkande omfattar emellertid inte enbart flickorna och de unga kvinnorna utan även pojkarna och de unga männen, som till exempel kan tvingas till giftermål mot sin vilja. Det är också de unga männen som kan förmås att utöva våld och förtryck mot andra, som systrar, bröder eller kusiner. Skolpersonal behöver således inte enbart uppmärksamma de unga kvinnornas utan även de unga männens situation. Skolan är en central plats för alla barn och ungdomar. För flickor och pojkar som är utsatta för familjens kontroller är skolan ofta en oas, en plats att längta till, ett liv utanför familjen men också en plats där allt ska hända mellan åtta på morgonen till fyra på eftermiddagen. Hur kan då skolan även arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck? Skolverket ser det som ett arbete på tre nivåer, där skolpersonalen ofta behöver arbeta parallellt. 1. Att nå alla flickor och pojkar i skolan och deras föräldrar 2. Att upptäcka utsatthet hos flickor och pojkar 3. Att ge stöd och skydd i akuta situationer När det gäller samhällets insatser kring hedersrelaterat våld och förtryck har fokus ofta varit på den akuta situationen som ofta innebär skyddat boende. Men de två första nivåerna, som handlar om det främjande och förebyggande arbetet, är i högsta grad centrala för skolan. Här kan skolan göra åtskilligt för att stärka elevers psykiska hälsa och också tidigt skapa förtroendefulla kontakter med föräldrar.

9 : 10 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Både hos skolledare och hos lärare kan det många gånger finnas en stor osäkerhet om hur de ska tolka flickans eller pojkens berättelse. Det finns många frågor som är komplexa och som därför behöver diskuteras inom skolan: Hur akut är situationen för flickan eller pojken? - Hur länge har det pågått? Överdrivs hoten? - Hur snabbt måste jag agera? Vad är flickans och pojkens egen bedömning? Hur ser elevens nätverk ut? - Hur är lärarens kontakt med föräldrarna? - Går det över huvud taget att kontakta föräldrarna eller kan det innebära fara för flickan eller pojken i den situation de befinner sig? Ska socialtjänsten kopplas in omedelbart eller har jag tid på mig att börja nysta och samtala? - Befinner sig flickan eller pojken i början av en process, där situationen inte ses som så allvarlig eller befinner hon/han sig i en slutfas, då hoten är livshotande och riskerar att verkställas? Finns det risk för elevens liv, finns risk för självmord? Det krävs en förmåga att göra en riskbedömning och en kompetens att föra stödsamtal om skolpersonalen ska kunna stödja flickan eller pojken.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 11 Några slutsatser för skolan Ökad kunskap Kunskap om det hedersrelaterade våldet och förtrycket behöver sättas in i ett större sammanhang som en del av skolors värdegrundsarbete. Att lära av varandras erfarenheter i kollegiet kan vara en av flera ingångar för en kompetensutveckling hos personalen. Frågorna är inte lätta och som lärare eller skolsköterska behöver man få möjlighet att reflektera och diskutera med andra. En skola bjöd till exempel in föreläsare som berättade utifrån olika perspektiv. Det kan också vara äldre ungdomar som har gått igenom en kris med familjen eller det kan vara en organisation som arbetar med medling i olika familjekonflikter. Kanske har någon av skolans personal erfarenhet av elever som varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och kan berätta hur hon eller han hanterat dessa frågor. Ett sätt att få kompetensutveckling är att starta en studiecirkel där personalen diskuterar och går igenom litteratur med olika perspektiv på hedersrelaterat förtryck och våld, men också litteratur som handlar om ungdomar och sexualitet. Kompetensutveckling kan också vara att bjuda in en förening som aktivt arbetar mot hedersrelaterat våld och som kan ge skolpersonalen kunskap och stöd hur den skulle kunna agera i olika svåra situationer de möter.

9 : 12 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Handlingsberedskap Den nya skollagen som ska börja tillämpas från och med den 1 juli 2011 har en starkare skrivning om elevers rätt till utbildning. Denna text kan vara utgångspunkt för diskussioner och tolkningar och därmed ge ökad beredskap när föräldrar kommer och ber rektor eller lärare om befrielse för sitt barn från viss undervisning. I en diskussion på skolan om elevers rätt till utbildning är dialogen med föräldrar grundläggande. På en skola finns många möjligheter att lära av varandra och diskutera erfarenheter hur skolpersonalen kan skapa ett förtroendefullt samarbete med föräldrar. Om man som lärare eller elevhälsopersonal är osäker på hur man ska agera när en flicka eller pojke kommer med sin berättelse kan det finnas möjlighet att söka stöd via handledning inom kommunen. Erfarenheterna visar att skolor har lättare att agera smidigt om skolpersonalen tillsammans har diskuterat igenom hur man ska agera i akuta situationer och hur samverkan ska ske med andra myndigheter som socialtjänst och polis. I kontakter med elever En grundregel i all kommunikation med elever är att lyssna när eleven kommer och berättar och att ta det eleven berättar på allvar. Elever ska ha tillgång till en sex- och samlevnadsundervisning med hög kvalitet och därmed få mycket utrymme för samtal och reflektioner om sexualitet, relationer och existentiella frågor. Inte minst läroplanens skrivningar om sex och samlevnad som ett ämnesövergripande kunskapsområde är viktiga att följa för att ge olika perspektiv på kunskapsområdet i olika ämnen som historia, samhällskunskap, svenska, religion och biologi. I kontakter med föräldrar Om skolan tidigt bygger en förtroendefull kontakt med föräldrar blir dialogen mer självklar. En tillitsfull kontakt kan innebära att skolpersonalen och eleven tillsammans med föräldrarna kan hitta lösningar som minskar till exempel en hård kontroll av barnet.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 13 Beskriv: Skolans kompetens när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. - Behöver kompetensen höjas? Hur ni förhåller er till elevens rätt till utbildning när vårdnadshavare ber om befrielse för sitt barn från viss undervisning. Er beredskap för att agerar vid akuta situationer. Hur ni kan samarbeta med polis och socialtjänst. Hur ni gör för att bygga en förtroendefull kontakt med vårdnadshavare.

9 : 14 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Unga med skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter får man om det finns risk för att man ska utsättas för hot eller våld. I Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2011). Unga med skyddade personuppgifter. Stockholm: Fritzes.) så finns det praktiska råd till dig som arbetar med barn och ungdomar som har skyddade personuppgifter. Råden handlar bland annat om hur viktigt det är med fungerande rutiner för hur personalen ska hantera skyddade personuppgifter. Här följer ett förslag på hur man kan använda en handlingsplan för att arbeta systematiskt med de svårigheter verksamheten kan ställas inför. Förslag på handlingsplan Allmän information Elevens namn: Elevens personnummer: - (viktigt för att kunna använda Skatteverkets postförmedling) Klass: Elevens vårdnadshavare: - Om barnet eller eleven ska ha en kontaktperson, dennes namn: Skyddet Vem/vilka i familjen omfattas av skyddet? - Vilken typ av skydd har de? Vem skyddas barnet eller eleven från? - Finns det några särskilda risker som verksamheten måste beakta? - Är det något som personalen ska vara uppmärksam på? Hur tar sig barnet eller eleven till skolan? - Vid behov vem kontrollerar och bekräftar att eleven kommit fram? - Vem får hämta barnet eller eleven?

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 15 Vilka ska informeras om elevens situation och vad ska de veta? Förskolechef eller rektor: Kontaktperson: Mentor eller klassföreståndare: Vilken information ska övrig personal få? Har ni diskuterat med vårdnadshavaren och barnet eller eleven hur man ska förhålla sig till frågor från exempelvis kamrater? - Ja Nej Hur ska kontakten mellan förskolan, skolan eller fritidshemmet och hemmet gå till? Hur ska kontakten mellan verksamheten och vårdnadshavaren eller den myndiga eleven gå till? Vad ska kontaktpersonen ha för uppgift? Finns det en kontaktgrupp? - Vilka är med i den? - Vad är gruppens roll? Kodord? Hur ska vårdnadshavaren eller eleven göra en sjukanmälan? Hur ska skolan rapportera till vårdnadshavaren om eleven är oanmält frånvarande från skolan? Hur ska vårdnadshavaren eller den myndiga eleven meddela verksamheten om situationen förändras (om skyddet ändras eller upphör, om familjen flyttar etcetera)? Stöd och hälsa Behöver barnet eller eleven stöd i form av kurator, psykolog etcetera? Behöver barnet eller eleven en stödperson? - Vem? Hur har barnets eller elevens skolgång sett ut hittills? - Behöver barnet eller eleven någon form av särskilt stöd?

9 : 16 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Praktiska frågor i verksamheten Internet och datorer: Ska eleven kunna logga in på skolans datorer? - Med vilket namn? Ska eleven ha tillgång till e-post? - Hur ska kontot fungera? - Ska eleven ha dold adress? - Med vilket namn? Ska eleven kunna logga in på en lärplattform? - Med vilket namn? Får elevens namn finnas med på internet? - (även om det krävs inloggning för att komma åt uppgifterna) Skolskjuts, busskort och bibliotekskort: Har eleven rätt till skolskjuts? - Vem registreras kortet på? Ska eleven ha bibliotekskort? - Hur registreras det? Närvarolistor och klasslistor: Får eleven finnas med på närvarolistor och klasslistor? - Hur ska det gå till? Vilken information ska finnas med? Utflykter, studieresor etcetera: Får eleven följa med på utflykter eller studieresor? Vad ska personalen tänka på? Vill vårdnadshavaren få information inför varje utflykt, studiebesök? - Hur?

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 17 Dokumentation: Finns det någon tidigare dokumentation av barnets eller elevens kunskaper, utveckling etcetera? (Individuell utvecklingsplan, individuell studieplan, notering om hälsobesök, utredningar, åtgärdsprogram, beslut om anpassad studiegång med mera?) - Om ja har familjen med sig den? - Om inte vem kontaktar den verksamhet som barnet eller eleven tidigare varit inskriven i? Hur ska elevens betyg hanteras? Vill familjen regelbundet få kopior av den dokumentation som rör barnet eller eleven? - Hur ofta? Fotografering: Får barnet eller eleven finnas med i en skolkatalog eller gruppfotografier? - Ja Nej Akuta situationer: Vad ska personalen göra om en hotfull situation uppstår? - Vem ska kontaktas? - Hur? Vill vårdnadshavaren kontaktas när någon begär ut uppgifter? - (även när uppgifter inte lämnas ut) Vad ska barnet eller eleven göra om den som hotar kommer till verksamheten? Har eleven fått information om hur hon eller han snabbt kan komma i kontakt med någon i personalen? - Ja Nej

9 : 18 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Vilken information har vårdnadshavaren och barnet fått: Har vårdnadshavaren eller den myndiga eleven fått information om gällande sekretessbestämmelser? - Ja Nej Har vårdnadshavaren eller den myndiga eleven fått information om verksamhetens rutiner för hantering av skyddade personuppgifter? - Ja Nej Har eleven fått en rundvandring? - Ja Nej Har eleven fått information om hur rastvakterna ser ut? - Ja Nej

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 19 Suicidprevention Skolans insatser för suicidprevention kan indelas i tre nivåer. Man kan kalla nivåerna för främjande, förebyggande och åtgärdande eller med andra ord den universella, den selektiva och den indikerade nivån. (Skolverket (2010). Tre nivåer insatser om hälsa Insatser i skolan som rör barns och ungdomars hälsa (Elektronisk). Tillgänglig: www.skolverket.se/sb/d/2260/a/12696. (2010-10-01)). Den främjande nivån Den första nivån, den universella, innebär att skapa en skola där alla barn och ungdomar kan växa, trivas och utvecklas. Detta är förskolans och skolans grundläggande uppdrag och finns inskrivet i läroplan men även i skollagen. Det innebär en skola med ett gott skolklimat, en skola där de vuxna genast tar itu med kränkningar, där elever känner sig sedda och får bra feedback på sitt arbete. En skola där hon/han kan känna sig värdefull, få optimism och framtidstro. Det är också en skola som ger eleverna stöd i att utveckla bra relationer till jämnåriga och som också är en mötesplats för viktiga existentiella samtal om livet, kärleken och döden. En skola som lyckas skapa goda lärmiljöer främjar också barns och ungas lärande. Det är lättare att lära i en miljö där man känner sig trygg och där relationerna präglas av tillit till varandra. Till ett gott skolklimat hör också att skolan tidigt "krokar" arm med föräldrar och utvecklar ett nära och respektfullt samarbete något som inte är minst viktigt när barnet eller tonåringen är i svårigheter. För att främja en bra arbetsmiljö behöver rektor och lärare ha ett nära samarbete med elevhälsans personal kurator, skolsköterska, specialpedagog, psykolog.

9 : 20 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Den förebyggande nivån Den andra nivån, den selektiva, innebär att skolpersonalen riktar sig till grupper av elever som de kan se är särskilt utsatta eller utsätter andra elever genom sitt beteende. När det gäller suicidprevention innebär det att upptäcka när eleven verkar dra sig undan, när man märker att hon/han har förändrats, när eleven börjar skolka eller ger signaler om att hon/han är i svårigheter. Här gäller det för skolan att se både elevens enskilda problem men också hur dessa kan vara kopplade till skolans lär- och arbetsmiljö. Skolan behöver här ha en särskild blick för utsatthet att kunna se och stödja dessa elever samt sträva efter att etablera kontakt och samarbete med föräldrarna så tidigt som möjligt. Att bara kunna ringa hem till föräldrarna och säga att "Jag är lite orolig för Pelle, han verkar dra sig undan, vilket han inte gjort tidigare. Har ni märkt detta hemma." Om lärare ska våga ha blick för utsatthet krävs framför allt ett nära samarbete med elevhälsa och skolledning. Den åtgärdande nivån Den tredje nivån, den indikerade, är när den enskilda eleven har ett akut behov av extra stöd, vård/behandling. Då är ett fungerande samarbete mellan skola/elevhälsa, socialtjänst, barnpsykiatri med flera avgörande för att barnet eller den unge skall få det stöd han/hon i den situationen behöver. Beskriv: Era insatser på den främjande nivån. - Behöver något utvecklas? Vilka riskgrupper ni har på skolan? Skolans kompetens när det gäller att närma sig dessa riskgrupper. - Behöver något utvecklas? Skolans beredskap för att möta elever som kan vara suicidbenägna.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 21 Stress hos barn och elever Orsaker till att barn och elever upplever stress: (Währborg, Peter (2003). Stress hos barn orsaker och konsekvenser. BRIS-tidningen 5, s. 50-51.). Emotionella betydelsefulla separationer. Till denna kategori räknas alla slags separationer till exempel förälders död, en skilsmässa men också förlust av en kroppsdel eller en kroppsfunktion. Relationsstörning. Barns relationer till andra barn spelar en betydelsefull roll för utveckling av stress. Mobbning eller annan negativ särbehandling förorsakar stressreaktioner. Också barns relationer till vuxna, speciellt föräldrar och lärare, är betydelsefulla i detta avseende. Barnets föreställningar om relationen till läraren är viktig. Gillar läraren mig? Stora krav och liten kontroll. Barn liksom vuxna upplever olika prestationskrav och reagerar på liknande sätt som vuxna då de inte upplever sig ha kontroll över situationen. Störning av den sociala stabiliteten. Hit räknas förhållanden som att flytta, få nytt syskon, föräldrars omgifte och så vidare. Fysikaliska förhållanden till exempel buller kan ge upphov till stressreaktioner. Vanliga reaktioner vid stress: Irritation Frustration Fientlighet

9 : 22 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Vad som kan minska stressnivån: (Haraldsson, Katarina (2009). Buffra stress i riktning mot välbefinnande (Elektronisk). Tillgänglig: www.skolporten.com/art.aspx?id=66rj1. (2009-09-04)). Lust och återhämtning: Att ha fritids- och kulturaktiviteter. Att bara få vara, avslappningsträning och massage. Umgås med kompisar och att ha husdjur. Tillit: Att få känslomässigt stöd från föräldrar, andra vuxna och nära kompisar. Att få diskutera livsfrågor. Att få känna trygghet både hemma och i skolan. Insikt och inflytande: När barnen kommer till insikt om vad de kan göra för att lösa stressiga situationer och problem vill de kunna utöva inflytande och bli lyssnade på av vuxna. Fysisk aktivitet: Fysisk träning i olika former. Beskriv: På vilket sätt skolan tar hänsyn till elever som på grund av olika livssituationer upplever stress. Hur ni kan göra för att stödja eleverna i att få ner sin stressnivå. På vilket sätt eleverna kan påverka sin arbetssituation i skolan. Hur ni gör för att skapa goda relationer med alla era elever. Vad skolan kan göra för att eleverna skall återhämta sig mellan lektionerna. Hur ni gör för att skapa en lugn skolmiljö.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 23 Skoltoaletter Avhandlingen (Lundblad, Barbro (2009). Skall jag gå, eller är det bättre att jag väntar? Förutsättningar för barns toalettbesök i skolan (Elektronisk). Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/20356. (2011-08-15)) visar att många elever upplever sig otrygga i samband med toabesök och de upplever att skoltoaletterna är äckliga. De uppfattar att lärarnas har sina egna regler för toalettbesök och de tycker att det förväntas av dem att de skall gå på rasten. Många elever undviker helt att gå på skolans toaletter. Det framkom också att när eleverna håller sig hela dagen så ledde det till att de inte kunde koncentrera sig och lyssna på vad läraren sa. För elever med funktionella blåsproblem så är skoltoaletterna ett problem. Beskriv: Hur elevernas toalettutrymmen är utformade. - Finns det fungerande lås på toaletterna? - Kan eleverna känna sig trygga inne på toaletten? - Finns det tvål att tvätta händerna med? - Finns det handdukar att torka händerna med? - Är det något som behöver förbättras? De regler som finns på skolan när det gäller toalettbesök. - Har all personal samma regler? - Hur förhåller ni er till en elev som inte vågar på toaletten när det är rast.

9 : 24 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Skolans policy vid ogiltig frånvaro Skolans arbetsmiljö, undervisningens innehåll och utformning, personalens bemötande och engagemang, ett positivt samarbete med hemmet och goda rutiner för frånvarouppföljning och omedelbara insatser är betydelsefullt för att ogiltig frånvaro inte skall uppstå. I Skolverkets rapport 341 (Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Stockholm: Fritzes.) står mer att läsa i detta ämne. Beskriv: Hur ni utformar skolans arbetsmiljö för att motverka ogiltig frånvaro. Hur ni gör för att utforma en skolmiljö som präglas av förtroendefulla relationer, delaktighet och meningsfullhet. Hur ni resonerar kring undervisningens innehåll och utformning kopplat till ogiltig frånvaro. Hur ni gör för att stärka elevernas självkänsla och tillit till den egna förmågan. Hur personalens bemötande och engagemang kan påverka ogiltig frånvaro. Hur ni gör för att få ett förtroendefullt samarbete med hemmet innan problem uppstår. Era dagliga rutiner för frånvarorapportering. Era rutiner för att sammanställa och analysera skolans egen närvarokontroll. Era rutiner vid misstänkt ogiltig frånvaro. - tydliggör era olika roller - vem kontaktar vårdnadshavare? Vilket är budskapet? - vem kontaktar eleven? Vilket är budskapet? - hur visar skolan att eleven är saknad? Era rutiner för att allsidigt kunna utreda orsakerna till frånvaron. Era rutiner för att snabbt kunna sätta in olika former av stöd. Era stödinsatser vid ogiltig frånvaro. Elevhälsans roll och ansvar i arbetet mot frånvaro. Ert samarbete med socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller elever med hög skolfrånvaro.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 25 Hantering av droger Beskriv: Vilken policy ni har vad gäller rökning på eller strax utanför skolans område. - Vad gäller för eleverna? - Vad gäller för personalen? - Vad händer om någon bryter mot gällande policy? Skolans policy vad gäller snusning. - Vad gäller för eleverna? - Vad gäller för personalen? - Vad händer om någon bryter mot gällande policy? Skolans policy vid misstanke om att en elev har använt narkotiskt preparat. Skolans policy vid misstanke om att en elev förvarar alkoholhaltiga drycker i sitt skåp. Er policy när förälder eller vårdnadshavare kommer drogpåverkad till förskolan eller skolan. Skolans kompetens när det gäller att bemöta och stödja elever som lever med missbrukande vårdnadshavare? Hur ni informerar era elever vart de kan vända sig för att själva få stöd när deras vårdnadshavare har drogproblem?

9 : 26 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Stöd Beskriv: Hur skolans arbete riktat sig till elever som behöver stöd i olika former är organiserat. Hur rollerna är fördelade både internt och externt. Hur ni gör för att förankra detta arbete hos all personal på skolan. Hur ni gör för att närma er elever som har låga studiebetyg, låg skolmotivation och en svagt utvecklad tro på sin förmåga att klara skolarbetet. - Hur ni gör för att öka deras motivation. Vilket stöd skolan ger de elever som ej klarar godkänt i ett eller flera ämnen. Vilket ansvar som ligger på undervisande lärare då elever ej klarar godkänt i ett eller flera ämnen. Vilken hänsyn ni tar vid olika provsituationer, läxornas omfång och så vidare, till elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi och inlärningssvårigheter. - Finns det talböcker på skolan?

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 27 Det stöd skolan kan ge en elev som har utsatts för våld. - Beskriv både akuta och långsiktiga insatser. Det stöd skolan kan ge en elev som har utövat våld mot en annan elev eller mot en personal på skolan. - Beskriv både akuta och långsiktiga insatser. Det stöd skolan kan ge en elev som är utsatt för hot. Det stöd skolan kan ge en elev som växer upp i en missbruksmiljö. Det stöd skolan kan ge en elev som har sorg. Det stöd skolan kan ge en elev som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Det stöd skolan kan ge en elev som stannar kvar i korridoren istället för att gå på lektion. Det stöd skolan kan ge en elev som upplever sig orättvist behandlad av personal på skolan. Vem som för de mest utsatta elevernas talan på er skola. - Det kan gälla utsatthet på grund av besvärliga hemförhållanden, låg skolmotivation, provokativt beteende, upplevda kränkningar från personalens sida med mera. Vad ni gör för att komma till rätta med den stressiga arbetssituation som många elever upplever.

9 : 28 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Åtgärdsprogram I Skolverkets allmänna råd (Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer För arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.) står att läsa. När en elev i grund- eller gymnasieskolan riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne ska elevens behov av särskilt stöd uppmärksammas. Andra tecken på att en elev är i behov av särskilt stöd kan vara att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i gruppen, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. En del av de elever som är i behov av särskilt stöd uppvisar koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter eller psykosociala besvär. Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Åtgärdsprogrammet har en central roll i skolans arbete med särskilt stöd genom att vara redskapet för personalen när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten kring den enskilde eleven. Det är samtidigt en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas och bidrar till att ge en överblick. Arbetet med åtgärdsprogram kan ses som en process där uppföljning och utvärdering regelbundet görs för att inriktningen mot målen inte ska förloras. Uppföljning avser här en kontroll av att beslutade åtgärder är vidtagna. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna har varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål. Man betonar elevers och vårdnadshavares rätt till delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram och de fördelar som följer med denna.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 29 Utredning Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen 3 kap, 8 ) Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.. (Skollagen 3 kap, 9 )

9 : 30 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Utarbeta åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram grundar sig alltid på en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Utredningen bör hållas åtskild från åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att: skolan strävar efter att tidigt göra eleven och vårdnadshavarna delaktiga i att utarbeta åtgärdsprogrammet. åtgärdsprogrammet kortfattat beskriver elevens behov. åtgärdsprogrammet relaterar till läroplanernas och kursplanernas mål och vad man vill uppnå på kortare och längre sikt. åtgärdsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärder skolan avser att vidta och en tydlig ansvarsfördelning. skolans åtgärder utgår från positiva förväntningar på eleven och bygger på elevens förmågor och intressen. skolan beskriver sina åtgärder i ett och samma åtgärdsprogram om elevens behov av särskilt stöd finns i flera ämnen. skolan ser till att det finns kompetens för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. åtgärder vidtas så snart som möjligt när behov och åtgärder klargjorts. åtgärdsprogrammet tydligt visar hur åtgärderna ska följas upp samt hur och när de ska utvärderas.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 31 Beskriv: Era rutiner för att kontinuerligt följa upp eleverna och tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Era rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. - Tydliggör rollerna. Era rutiner för att involvera elev och vårdnadshavare i upprättandet av åtgärdsprogram Beskriv era rutiner för att kartlägga, utvärdera och analysera den egna undervisningen för att upptäcka eventuella hinder i lärandemiljön. Hur ni gör för att vid planeringen av insatser utgå från elevens starka sidor, intressen och erfarenheter. Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på organisationsnivå. Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på gruppnivå. Möjliga åtgärder eller metoder som skolan kan vidta på individnivå. Möjliga kort och långsiktiga mål. För ytterligare stöd och råd se Ankaret, Barn & Ungdom.

9 : 32 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Trygghet och studiero I Skolverkets stödmaterial (Skolverket (2011). Merom Trygghet och studiero (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.141915!menu/article/attach ment/trygghet_o_studiero.pdf. (2011-08-15)) beskriver man innehållet i skollagens 5 kap. Trygghet och studiero. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna ska beredas möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, till exempel genom att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. Det finns dock situationer när de åtgärder som vidtagits i ett förebyggande syfte inte är tillräckliga och där skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärder som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. Lärarna och den övriga personalen har ansvar för eleverna i skolan. Om det händer något ska de ingripa för att skapa trygghet och studiero för eleverna eller för att komma till rätta med en elev som stör. Rektorn eller lärarna får då vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som krävs för att tillförsäkra eleverna en trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Det kan till exempel handla om tillrättavisningar eller omflyttningar i klassrummet för att sära på elever. Bestämmelsen i skollagen gäller också om en rektor eller en lärare behöver gå emellan två elever som bråkar eller för att stoppa skadegörelse. Åtgärderna får inte inskränka elevens rätt till utbildning och man får bara göra saker som är rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen, exempelvis elevens ålder och beteende. Om eleven är minderårig måste åtgärden vidtas med hänsyn till barnets bästa. Rektorn och lärarna måste vara särskilt återhållsamma med åtgärder när det gäller elever i förskoleklassen eller i grundskolans lägre årskurser.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 33 Bestämmelserna i skollagen om disciplinära åtgärder ska inte användas för att straffa eleverna utan tanken är att de ska leda till ett ändrat beteende så att arbetssituationen blir bättre för eleven och alla andra på skolan. De disciplinära åtgärder som regleras i skollagen är följande: Omhändertagande av föremål Rektorn och lärarna får ta ifrån en elev ett föremål om det används så att det stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan eller i fritidshemmet. Föremålet ska lämnas tillbaka senast när eleven slutar för dagen. Undantaget är om eleven har tagit med sig föremålet flera gånger eller om det är ett föremål som eleven inte bör få tillbaka på grund av dess beskaffenhet. I så fall kan man omhänderta föremålet i upp till fyra dagar i avvaktan på att vårdnadshavarna kontaktats. Rektorn eller den person rektorn har bestämt ska snabbt anmäla till polisen om man har tagit hand om stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar och andra vapen eller hälsofarliga varor. Då får man behålla föremålet tills det är avgjort om polisen ska ta det i beslag. Om man inte lämnar tillbaka föremålet efter lektionen ska den som tagit hand om det dokumentera omhändertagandet skriftligt. Utvisning och kvarsittning Om en elev stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte slutar med det när läraren säger till, får läraren visa ut eleven från undervisningslokalen för resten av lektionen. Rektorn eller läraren kan också bestämma att en elev ska stanna kvar i skolan en timme efter undervisningen eller att eleven ska komma till skolan en timme innan undervisningen börjar. Rektorns befogenhet att besluta om kvarsittning är ny. Anledningen är att rektorn kan behöva göra en samlad bedömning, till exempel om eleven stört undervisningen eller uppträtt olämpligt på lektioner som leds av olika lärare. Den som har beslutat om utvisning och kvarsittning ska dokumentera det.

9 : 34 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Utredning om varför elever stör Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort något allvarligare, ska rektorn se till att saken utreds. Skolan ska samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. Med utgångspunkt i vad utredningen visar ska rektorn se till att skolan gör något för att få eleven att ändra sitt beteende. Det kan till exempel vara en skriftlig varning men det kan också vara att ge eleven stöd i undervisningen eller från elevhälsan om eleven behöver det. Skriftlig varning När utredningen är klar får rektorn besluta att ge eleven en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende. Syftet med den skriftliga varningen är att dokumentera det som har kommit fram och bestämts i samtalen med eleven om vilka konsekvenser det kan få om hon eller han inte ändrar sitt beteende. Avsikten är också att peka på att skolan inte accepterar elevens uppförande. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillfällig omplacering En rektor beslutar om hur eleverna ska delas in i klasser och grupper. I vissa fall får rektorn tillfälligt flytta en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom samma skolenhet. Rektorn får flytta eleven om det man gjort efter utredningen inte räcker, eller om det är nödvändigt för att de andra eleverna ska få trygghet och studiero. Omplacering kan alltså bli aktuellt först när man har gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte har haft någon effekt. Men regeln om rektorns och lärarnas allmänna befogenheter innebär att man kan göra en tillfällig omplacering i akuta fall utan utredning. Omplaceringen får bara i undantagsfall gälla längre än två veckor, och den får aldrig vara längre än fyra veckor. Vårdnadshavaren ska informeras om rektorns beslut. Den som beslutar om omplaceringen ska även dokumentera det.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 35 Tillfällig omplacering vid annan skolenhet Om den tillfälliga omplaceringen inom skolan inte har fått effekt får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska flytta till en annan skola. Rektorn på den andra skolan måste vara med och besluta och vårdnadshavarna måste kontaktas innan eleven flyttas. Placeringen vid den andra skolan ska bara i undantagsfall vara längre än två veckor och den får aldrig vara längre än fyra veckor. Elever i grundskolan och grundsärskolan kan dock flyttas permanent till en annan skola för att ge de andra eleverna trygghet och studiero. Den som beslutar om en tillfällig placering vid annan skola ska dokumentera det. Avstängning i de obligatoriska skolformerna I vissa fall får rektorn besluta att stänga av en elev. Det kan ske för att man på skolan ska klara av en mycket jobbig situation, till exempel om det har förekommit grovt våld så att skolan måste anmäla till polisen och Arbetsmiljöverket, ta kontakt med vårdnadshavare och ge stöd till eleven, andra elever och lärare. Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att rektorn ska kunna stänga av en elev helt eller delvis: Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero - En avstängning måste kunna motiveras utifrån att det är nödvändigt för övriga elevers behov av trygghet och studiero. Det kan jämföras med kommunens beslut att permanent omplacera elever mot vårdnadshavarnas vilja, något som kan ske av samma skäl. (Jämför till exempel 10 kap. 30 för grundskolan). Även rektorn kan besluta om en permanent omplacering om det krävs för att eleven eget behov av rätt stöd ska kunna uppfyllas. Andra åtgärder har inte haft någon effekt - Avstängning är en yttersta åtgärd som man bara får ta till om utvisning ur klassrummet, kvarsittning eller skriftlig varning inte har haft någon effekt på elevens uppförande. Men det är inte nödvändigt att eleven har flyttats till en annan skolenhet först. Omplacering är snarare ett alternativ till avstängning även om det inte finns något som hindrar att rektorn beslutar om avstängning efter att eleven har omplacerats tillfälligt. - Det finns tillfällen när skolan kan stänga av en elev utan att ha prövat andra åtgärder först. Det kan till exempel vara om eleven har begått ett allvarligt brott mot en annan elev eller en lärare.

9 : 36 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning - Den avstängda eleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om till följd av avstängningen. Innan rektorn beslutar om att stänga av en elev ska eleven och vårdnadshavarna få tillfälle att yttra sig. Beslutet om avstängning, helt eller delvis, gäller omedelbart om rektorn inte beslutar något annat. Beslutet får bara gälla så länge att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas. Avstängningen får aldrig vara längre än en vecka och man får inte stänga av en elev fler än två gånger per kalenderhalvår. Rektorn kan inte delegera beslutet om avstängning till någon annan och hon eller han ska informera huvudmannen om beslutet. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras. Den som beslutar om avstängning ska dokumentera det. Eleven och vårdnadshavarna kan överklaga beslutet om avstängning hos allmän förvaltningsdomstol. Eftersom det rör sig om en akut åtgärd gäller beslutet som regel omedelbart. I samband med överklagandet finns det därför möjlighet att begära inhibition, d.v.s. att avstängningen inte ska gälla omedelbart, utan först efter att ärendet avgjorts i förvaltningsrätten.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 37 Beskriv: Hur ni gör för att eleverna skall kunna medverka i utarbetandet av ordningsregler. Hur ni samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. Personalens kunskaper om innehållet i och tillämpningen av Skollagens 5 kap. Trygghet och studiero. - Behöver kompetensen höjas? Era rutiner för att ta ifrån en elev ett föremål som stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan. - Var förvarar ni det omhändertagna föremålet? Hur ni har organiserat kvarsittning eller försittning. Era rutiner vid tillfällig omplacering. Era rutiner vid tillfällig omplacering vid annan skolenhet. Era rutiner vid avstängning av en elev. Era rutiner vad gäller dokumentation vid olika insatser enligt Skollagens 5 kap.

9 : 38 UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM Skydd Beskriv: Hur ni skyddar en elev som utsatts för kränkningar eller trakasserier. Hur ni skyddar en elev som på annat sätt är utsatt. Vilket ansvar skolan tar under skoltid. Era rutiner när det gäller hantering av hemliga personuppgifter. Samarbete med socialtjänsten Beskriv: Hur ni kontinuerligt samarbetar förebyggande med socialtjänsten. Vilket ansvar skolan tar för att det skall bli ett bra samarbete med socialtjänsten. Hur ni får en samsyn samt kunskap om respektive förvaltnings uppgifter, ansvar och möjligheter vad gäller olika situationer. Hur ni samarbetar med socialtjänsten kring ett barn som far illa. Tillvägagångssättet vid konsultation eller anmälan till socialtjänsten. Hur ni gör anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen 14:1 känd bland all personal, se även bilaga "Styrdokument". Samarbete med polisen och andra externa partners Beskriv: Hur ni samarbetar med polisen. När polisanmälan sker och vem som ansvarar för att anmälan görs. Eventuellt samarbete med andra externa partners, till exempel fritidsgård, idrottsförening med flera.

UTREDNING OCH ÅTGÄRDER VID OLIKA PROBLEM 9 : 39 Information Beskriv: Hur informationen går till vid olika problemställningar. Givetvis med iakttagande av gällande sekretessbestämmelser. - Vilka behöver informeras? - Vem informerar? - När informeras det? - Hur går informationen till? - Vad informeras det om? - Tänkbara personer att informera: personal, klassföreståndare/mentor, arbetslagsledare, rektor, trygghetsteam, skolsköterska, kurator, klassen, vårdnadshavare till alla inblandade parter, eventuella personer/samarbetspartners utanför skolan med mera. Under vilka förutsättningar ni anmäler till: - Socialtjänsten - Polisen - Arbetsmiljöverket - Barn- och ungdomsnämnden Hur ni förhåller er till massmedia?