1 (10) Fastställd 2011-12-12 Av Ulf Gunnarsson Förskolechef. Ekdalens Förskola. Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN



Relevanta dokument
Odensgårdens Förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

1 (10) Myrans kvalitetsredovisning 2010/2011 Fastställd Myrans förskola. Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trimsarvets förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Töllsjöskolans fritidshem Granen & Rönnen

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Kvalitetsredovisning 2010

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN ÅSTUGANS TRYGGHETSPLAN

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Malmberga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varvaterrassens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Slättens förskola

Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Vargön Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Särö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Björkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skollagen, 14 a kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Arbetsplan Stockby Förskola

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Förskolan Toredalsgårdens vision

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Förskolan Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kra nkande behandling 2014

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola

Transkript:

1 (10) Ekdalens Förskola Kvalitetsredovisning 2010/2011 BOLLEBYGDS KOMMUN

2 (10) 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Ekdalen består av två hemvister med ca 40 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan är belägen i centrala delen av Bollebygd och har närhet till skog och mark. Våra öppettider har varit 06.30 17.30. Från årsskiftet har öppettiderna ändrats till 06.00-18.00 1.2 Personal Kommunen har en bemanningsplan som säger att vi ska ha 70 % förskollärare och 30 % barnskötare. Detta mål har vi uppnått. En av förskollärartjänsterna har varit vakant under hela verksamhetsåret. Vikarie under året har varit en barnskötare. Tjänsten annonserades ut och är nu tillsatt av en förskollärare. Förskolan har tillgång till specialpedagog och uppdrag till specialpedagogen prioriteras av rektor. Huset har mottagningskök med en ansvarig kökspersonal, som också har ansvar för delar av lokalvården. 1.3 Materiella resurser De lokaler som förskolan inryms i möjliggör ett samarbete mellan personalen. Lokalerna är ljusa och ändamålsenliga. Lokalerna upplevs på en av hemvisterna som trång i förhållande till antalet barn. Utbudet av den pedagogiska utrustningen är god på Ekdalen. Miljöerna tillåter barnen att ta egna initiativ och det finns olika aktiviteter att välja mellan. 1.4 Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas rektorsområdet en barnpeng baserad på barnens antal timmar och åldrar på barnen. 1.5 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som har sin arbetsplats belägen i centralorten. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, och vid behov även vid andra former av föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Verksamhetsbesök görs av rektor varje vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling. Under verksamhetsåret har vi arbetat med att implementera förskolans nya reviderade läroplan. Vi har haft nätverk för all personal inom förskoleverksamheten. Innehållet har varit språk och kommunikation, samt matematik. Vid två tillfällen har personalen fått utbildning i matematik av personal från Navet i Borås. Bollebygds Kommun är med i projektet HYFS, hygien i förskolan. All personal inom förskolan har fått utbildning i syftet att förbättra hygienrutinerna och på det sättet minska antalet infektionssjukdomar bland barnen. Under våren gick en förskollärare en utbildning till Pedagogisk mentor, PEM. Mentorns huvudsakliga uppgift kommer att bli att stödja, stimulera och leda arbetslagens utvecklingsarbete och systematiska kvalitetsarbete utifrån förskolans situation, i samråd med förskolechefen.

3 (10) 2. Viktiga händelser under året och enhetsspecifikt utvecklingsarbete Under året har personalen vid sex tillfällen träffats i nätverk för att utbyta erfarenheter och kunskap. Ht 2010 har all personal varit på en föreläsning om Hyfs och Britt-Inger har som hygienombud deltagit i flera utbildningstillfällen. Arbetslagen har arbetat med grupprocesser i enskilda samtal och gemensamt under en studiedag den 1 november 2010 i Hindås under ledning av Kerstin J och psykolog Lotta Bro Johansson från Boråshälsan. Vt 2011 har fastanställd personal erbjudits utbildning i matematik och naturvetenskap vid Navet. Organisationsförändringar Under läsåret har vi bytt chef då Kerstin Johansson har gått i pension och ersatts av Ulf Gunnarsson. Det har även varit flera personalbyten under året: Inom huset för det pedagogiska utbytet mellan avdelningarna. En personal som arbetsprövar anställs som resurs på Mullvaden. Två personal slutar vid årsskiftet och två nya medarbetare börjar Vt. 2011 Ombyggnader Ht 2010 iordningställs sagorum, lekrum och ateljé i källaren. På grund av upptäckt av mögel och fukt stängdes lokalerna för sanering. Under vt 2011 påbörjas ett saneringsarbete. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Normer och Värden Förskolan ska sträva efter att alla barn trivs och upplever trygghet. Uppdrag: Förskolan ska utveckla arbetet med EQ (emotionell kvot/emotionell intelligens). 3.1.1 Insatser - Piktogram - Arbeta med barn i mindre grupper - Än mer inlyssnande och närvarande pedagoger utifrån barnens önskemål och behov 3.1.2 Resultat - Piktogrammet har resulterat i att barnen är delaktiga i vad som händer under dagen, tar stort ansvar och hjälper varandra. Detta upplever vi som viktigt för att skapa struktur och trygghet. Genom piktogrammet får vi även in turtagning, språkutveckling, skriva, matematik och i leken bearbetar de sitt lärande.

4 (10) - Under höstterminens första halva hade vi fungerande verksamhet i källaren i smågrupper som byggde på barnens val. När sedan källaren behövde saneras avstannade det. Detta ledde till mer styrda aktiviteter då utrymmet på hemvisten inte ger oss möjlighet att gå undan med en mindre grupp barn. - På Mullvaden upplevdes hösten rörig pga. personalomsättning. Detta påverkade barn, personal och föräldrar. Under våren fick vi stöttning och hjälp för att förändra verksamheten. Bättre arbetsfördelning och struktur. Förändrat miljön genom att skapa rum i rummet. Sorterat leksaker och gjort dem mer tillgängliga för barnen. Förändrat samlingen så att barnen är mer delaktiga och även utvecklat vårt arbetssätt. Vi har gått undan med barnen i mindre grupper men inte varje vecka. 3.1.3 Grund för bedömning Vår bedömning grundar sig på personalens utvärdering av de prioriterade målen i utvecklingsplanerna samt på barnobservationer, utvecklingssamtal med föräldrar, barnintervjuer och på personalens enskilda och gemensamma reflektioner. 3.1.4 Analys Arbetet med piktogrammet har medfört att barnen i högre grad är delaktiga i planeringen av dagen, samtidigt som självkänslan stärks hos den som får ansvaret för dagen. Den tydliga strukturen skapar trygghet för barnen och de vet vad som kommer att ske under dagen och i vilken ordning. Kontinuitet och struktur synliggör barnets eget lärande både för barnen och pedagogerna. Arbetet i små grupper gynnade barnens möjligheter att själva välja aktivitet och ta plats i en grupp och komma till tals. Detta i sin tur ger självförtroende och utvecklar barnets lärande i en trygg miljö. Resultatet av förändringarna under våren har lett till lugnare och trivsammare miljö. Genom det förändrade arbetssättet har barnen blivit tryggare. Förändringarna av miljön, nya möbler, nytt lekmaterial och mer tillgängligt material för barnen har lett till att barnen lättare delar upp sig i smågrupper och att leken fungera bättre. Pedagogerna har blivit bättre på att gå undan med en liten grupp barn under våren. 3.1.5 Måluppfyllelse God. Mullvaden upplever hösten arbete som mindre god men under våren god. 3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi hoppas att saneringen av källaren blir färdig innan hösten så att vi kan återuppta vårt arbete med små grupper där. Arbetet med piktogram ska vi fortsätta med då det ger så många vinster. Fortsätta ta ansvar för den påbörjade förändringen och aktivt arbeta med de nya rutinerna Mer medvetet dela in barnen i små grupper

5 (10) 3.2 Kunskaper, utveckling och lärande Skolan ska sträva efter att utveckla varje barns förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att se till att alla barn dagligen får en pedagogiskt genomtänkt utevistelse. Förskolan får i uppdrag att öka barnens fysiska aktivitet utanför förskolans egna rum (inomhus och utomhus). 3.2.1 Insatser - Alla barn ska vistas utomhus dagligen. - Miniröris en eller flera dagar i veckan 3.2.2 Resultat De äldre barnen har vistats ute dagligen men de yngre barnen har ej haft utevistelse enstaka dagar. Särskilt under vintern påverkades de yngre barnens utevistelse av kyla, ishalka och grävmaskiner på gården. 3.2.3 Grund för bedömning Vi har koll på när vi är ute. Vi har haft Miniröris men inte så ofta som planerat 3.2.4 Analys Utevistelse på eftermiddagen ger längre lektid inomhus på förmiddagen där inte leken utsätts för avbrott. I samband med stor barngrupp underlättar det även den sociala samvaron att vistas ute en del av dagen. För de yngsta barnen har det varit svårframkomligt pga. isiga backar och mycket snö. Barnen har därför varit inne mer. Under vårterminen ökade utevistelsen för alla barn på Ekdalen 3.2.5 Måluppfyllelse Mycket god. Mullvaden upplever hösten som god och våren som mycket god. 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Bättre bekämpning av ishalka och avlägsnande av grus. Vintertid kan personalen prioritera att gå ut med de yngre barnen som har längst dagar. Övriga delar av året är vårt mål att barnen är ute minst en gång per dag.

6 (10) 3.3 Barns och elevers ansvar och inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn har inflytande över sitt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Uppdrag: Förskolan ska arbeta i demokratiska former där barnen aktivt deltar. 3.3.1 Insatser - Tillåtande miljö, tillgång till skapande material och lekmaterial. - Sammanhängande lektid - Medupptäckande pedagoger - Barnen får komma med förslag och sedan rösta. Ta vara på fler tillfällen i leken där vi pratar om vikten att få tycka olika. - Synliggöra och bekräfta barnens grupplekar. Hjälpa och vägleda dem vid svårigheter och turtagning 3.3.2 Resultat Det finns god tillgång på material och barnen har stor frihet till att fritt välja lek eller aktivitet. Barnen har möjlighet att komma med förslag och rösta när det gäller aktiviteter, lekar och festligheter. Samtidigt eftersträvar vi en god balans mellan eget fritt val och majoritetens val. De vuxna på avdelningen fungerar som förebilder då även vi har en öppen dialog sinsemellan. Rollspel använder personalen ofta för att åskådliggöra olika konfliktsituationer. Resultatet av vårens förändringsarbete på Mullvaden har lett till personalen blivit mer medveten om arbetssättets betydelse för verksamheten. Detta har lett till att barn och personal känner sig lugnare och tryggare. 3.3.3 Grund för bedömning Observationer, barnintervjuer, relationsschema, utvecklingssamtal med föräldrar och reflektion och dialog i personalgruppen (elevvård). Genom diskussioner och reflektioner i personalgruppen. 3.3.4 Analys Barnen är duktiga på att samspela och lösa konflikter. De gånger de inte lyckas ber de en vuxen om hjälp. Viktigt att vi med fortsätter med struktur och kontinuitet i arbetet med EQ. När arbetssättet och strukturen förändrades bland de yngre barnen blev pedagogerna mer medvetna i sitt arbete. 3.3.5 Måluppfyllelse God. Vi upplever att vi kommit långt när det gäller de äldre men behöver nu utveckla formerna i arbetet med de yngre. 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Till hösten viktigt att skapa en bra struktur och med kontinuitet då vi får många nya tre-åringar som ska skolas in i EQ-arbetet.

7 (10) På hemvisten med de yngre barnen vill personalen utveckla arbetet med att skapa tydlig struktur och arbetsfördelning 3.4 Skola och Hem Förskolan ska sträva efter att föräldrar får inflytande och är delaktiga i verksamheten. Uppdrag: Förskolan ges i uppdrag att hitta organisatoriska former för att öka föräldrainflytande och delaktighet. 3.4.1 Insatser - Vi fortsätter med våra månadsbrev men utvecklar med mer information om pedagogik i vår vardagliga verksamhet. - Vi ska än mer lyssna in föräldrarnas synpunkter och åsikter. - Vi kommer att erbjuda utvecklingssamtal och föräldramöte 2 gånger/år - Vi fortsätter med vår dokumentation för både barn och föräldrar 3.4.2 Resultat Vi har skrivit månadsbrev varje månad och fått med pedagogiska tankar och även haft med mål från Lpfö 98. Vi får mycket respons av föräldrar som på detta sätt känner att de får information och inblick i verksamheten. Vi har haft utvecklingssamtal där vi som pedagoger har haft tillfälle att lyssna på föräldrarnas synpunkter och åsikter. På olika sätt har vi under året synliggjort vår verksamhet genom föräldradokumentation. Igelkotten har olika dokumentationsplatser som uppdateras regelbundet. Mullvaden hade under hösten fotoutställning i hallen med aktuella fotografier, detta kallade vi Hänt i veckan. Vi har haft svårt med att få föräldrarnas åsikter och synpunkter, detta har tyvärr inte kommit upp förrän på vårens utvecklingssamtal. När det gäller föräldramöten hade vi endast ett på hösten. 3.4.3 Grund för bedömning Vår bedömning av resultatet grundar sig på personalens utvärdering av de prioriterade målen, utvecklingsplanerna samt observationer, utvecklingssamtal med föräldrar och barnintervjuer, på personalens enskilda och gemensamma reflektioner och tambursamtal. 3.4.4 Analys Generellt så verkar föräldrarna sig nöjda med det inflytande och den delaktighet i verksamheten som de har idag. Under samtal med personalen anges att de flesta känner sig nöjda med verksamheten som helhet. Det anger också att de känner sig trygga nog för att våga säga ifrån om det skulle vara något som de inte är nöjda med. Föräldradokumentationen på väggarna, månadsbrev och portfolio är mycket uppskattat av föräldrarna och ger dem en god inblick i sina barns vardag. På Mullvaden verkar föräldrarna mer nöjda med verksamheten under våren. Föräldramötet på våren uteblev p.g.a. rektorsbyte, problem med fastigheten och flera personalbyten.

8 (10) 3.4.5 Måluppfyllelse Mycket god. Mullvaden upplever hösten som god och våren som mycket god. 3.4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi vill utveckla och få kontinuitet med våra familjeveckor. I vår dokumentation och månadsbrev vill vi än mer hänvisa till vår nya läroplan. Att vi får ett fungerande inflytanderåd med föräldrar, rektor och personal. Mullvaden vill utveckla sin dokumentation och sina månadsbrev genom att mer hänvisa till läroplanen. Mer trygghet till föräldrarna genom att bjuda in dem och berätta mer om vår verksamhet. Även uppmuntra föräldrarna att komma med förslag och synpunkter. 3.5 Skolan och omvärlden Förskolan ska sträva efter att varje barn visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Uppdrag: Förskolan ska hitta former för att utveckla barns förmåga att se kopplingen mellan det egna miljöbeteendet och den globala miljön. 3.5.1 Insatser - I vårt temaarbete om Ville och Vilda Kanin har vi arbetat med vad som finns i vår närhet, djuren, hur de lever och hur vi lever och hur vi tar hand om vår natur. - Fotografera barnens vardag och samtala kring bilderna/sagorna ex. sopbilen, vaktmästare 3.5.2 Resultat Vi har arbetat med bl.a. årstider, samlat insekter, maskar, tittat på rådjur, fåglar och samtalat om hur de lever och vikten av att visa djuren respekt och vilken betydelse de har för naturen. Vi utgår från och fångar upp barnens intresse, erfarenhet och kunskap. I vårt temaarbete har vi arbetat skapande med naturmaterial. Vi har även gjort olika experiment och varje barn har fått plantera i egen kruka som de har fått ta ansvar. för. Vid våra biblioteksbesök har vi lånat både fakta- och experiment böcker, detta inspirerade barnen till att lära mer om djur och att göra nya experiment. Resultatet har också blivit ett ökat intresse för att titta och läsa böcker. Vi pedagoger lägger stor vikt med att vara tillåtande medupptäckare och goda förebilder. På Mullvaden kom arbetet igång med att fotografera barnens vardag men det blev ingen fortsättning 3.5.3 Grund för bedömning Vår bedömning grundar sig på personalens enskilda och gemensam reflektioner, utvärderingar och barn intervjuer. 3.5.4 Analys Vi ser att barnen blir mer nyfikna, intresserade, engagerade, kreativa och att deras lärande och kunskap har utvecklats. Vi ser även att vårt tillåtande och uppmuntrande arbetssätt ger barnet trygghet i att våga utmana sitt eget lärande. De yngre barnen ser och lär av de äldre barnen.

9 (10) På Mullvaden påverkades arbetet av personalbyten och att all personal inte var delaktig. 3.5.5 Måluppfyllelse Igelkotten anser att deras måluppfyllelse är mycket god. Mullvaden ser sin måluppfyllelse som god. 3.5.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Vi vill utveckla barns medvetenhet att ta ansvar för sin inne och utemiljö. Bland de yngre barnen vill vi utveckla deras syn på natur och miljö genom temaarbete för att få barnen nyfikna. 3.6 Likabehandlingsarbetet Förskolan ska främja barns lika rättigheter och aktivt arbeta för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skolan ska också motverka annan kränkande behandling. 3.6.1 Vision och målsättning för barn- och utbildningsförvaltningen i Bollebygds kommun Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.6.1.1 Eventuella delmål/mål för enheten. Vårt delmål för detta läsår var att revidera likabehandlingsplanen och detta skedde i januari 2011. 3.7 Förankringen av likabehandlingsplanen bland barn och föräldrar Vi vill gå igenom vår reviderade likabehandlingsplan med vår nya förskolechef innan vi förankrar den hos våra föräldrar. 3.8 Främjande och förebyggande åtgärder Vårt praktiska likabehandlingsarbete med barnen fortsätter som tidigare. Se vår likabehandlingsplan. 3.9 Resultat Vårt arbete med EQ har gett mycket goda resultat. När någon är ledsen vill många trösta. Om någon behöver extra omtanke, så accepteras det. Om någon vill vara annorlunda, klä sig annorlunda eller bryta mönster, så accepteras det av resten av gruppen. Hos oss väljer man den färg man vill, leker den lek man vill oavsett kön. Och om det är någon som fäller kommentarer, så arbetar vi vidare med det genom diskussion eller kanske genom rollspel.

10 (10) 3.9.1 Främjande och förebyggande åtgärder På Mullvaden blev temat kring Pippi ett sätt att arbeta med likabehandling ex. dela med sig, vara en bra kompis, trösta mm. 3.9.2 Förekomst av trakasserier och annan kränkande behandling Upprepade trakasserier/annan kränkande behandling Arbetsrutiner 3.9.3 Grund för bedömning Vår bedömning av resultatet grundar sig på personalens utvärdering av arbetet med likabehandlingsplanen, samtal med föräldrar, barnintervjuer och på personalens enskilda och gemensamma reflektioner. 3.9.4 Analys Med det praktiska arbetet har vi kommit relativt långt. Genom att vara goda förebilder och aktivt engagerade i barnen har vi lyckats skapa en förskola med gott socialt klimat där man helt enkelt får lov att vara den man är. På Mullvaden har struktur och temaarbete påverkat verksamheten positivt. Vår reviderade likabehandlingsplan har vi inte kunnat förankra hos föräldrarna p.g.a. att vi inte har gått igenom den med vår nya rektor. 3.9.5 Måluppfyllelse Igelkotten anser att deras måluppfyllelse är mycket god. Mullvaden ser sin måluppfyllelse som god. 3.9.6 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet - När det gäller det praktiska likabehandlingsarbetet så fortsätter vi i samma anda men utvecklar olika arbetsmetoder bl.a. genom drama och skapande i grupp. - Vi ska förankra innehållet i likabehandlingsplanen hos all personal och rektor. - Vi ska hålla vår likabehandlingsplan uppdaterad och revidera den efter behov.