Relevanta dokument

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Matris invers, invers linjär transformation.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Sammanfattning, Dag 9

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Sida 1 av Låt VV = RR nn där RR nn är mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella tal) dvs

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Finaltävling den 20 november 2010

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Sidor i boken

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

MATLAB-Laboration. Linjär algebra med geometri Handledare: Karim Daho IT-1 Björn Andersson Johannes Nordkvist Erik Isoniemi

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

23 mars 2006, kl Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.

9. Vektorrum (linjära rum)

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

SF1625 Envariabelanalys

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan

Komplexa tal. j 2 = 1

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

13 Generaliserade dubbelintegraler

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Samling av bevis som krävs på tentan MVE465, 2018

Diskreta stokastiska variabler

Räta linjer i 3D-rummet: Låt L vara den räta linjen genom som är parallell med

1.1 Sfäriska koordinater

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

9. Bestämda integraler

GRAM-SCHMIDTS METOD ... Med hjälp av Gram-Schmidts metod kan vi omvandla n st. linjäroberoende vektorer. samma rum dvs som satisfierar

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2

definitioner och begrepp

Föreläsning 7: Trigonometri

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

Sfärisk trigonometri

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Avsnitt 3. Determinanter. Vad är en determinant? Snabbformler för små determinanter

SF1625 Envariabelanalys

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

Definition: Linjär avbildning

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Matematiska uppgifter

Att mäta, hur mäter vi och vilka referenser använder vi?

AUBER 95 9 jan LÖSNINGAR STEG 1:

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

tal. Mängden av alla trippel av reella tal betecknas med R 3 och x 1 x 2 En sekvens av n reella tal betecknas med (x 1, x 2,, x n ) eller

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

N atom m tot. r = Z m atom

Algebra. Kapitel 5 Algebra

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Rätt svar (1p): u A. α β A B. u B. b) (max 3p) I början har endast puck A rörelseenergi: E AB,i = 1 2 m Av 2 A = 1 2 m Au 2 A

TATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym

Integraler och statistik

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Transkript:

RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell vektor kortre D-vektor eller tt u ligger i R. Här betecknr R mängden v ll tredimensionell vektorer med tre reell koordinter. En tredimensionell vektor kn mn nge som en rdvektor eller kolonnvektor. T e betrktr vi u och v som tredimensionell vektorer. Vi kn utök vektorbegrepp och betrkt rder eller kolonner med n reell element som n-dimensionell vektorer. Mängden v ll sådn vektorer betecknr vi RR nn och kllr vektorrummet RR nn. T e betrktr vi u 8 och v som 5 dimensionell vektorer. 8 RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER givn på koordintform ------------------------------------------------------------------------------------------------- Likhet melln två vektorer Två vektorer u och v är lik om motsvrnde koordinter är lik dvs u v om och endst om och Multipliktion v vektor med tl Låt λ vr ett tl och en vektor. Då gäller λ λ λ λ Addition och subtrktion v vektorer Låt u och v. Då gäller Sid v 7

u v u v Nollvektor är en vektor vrs ll koordinter är. Nollvektorn betecknr vi med. Den tredimensionell nollvektorn är. Den 5-dimensionell nollvektorn är. 5 Prllell vektorer Vi säger tt två nollskild vektorer u och v är prllell om det finns ett reellt tl k så tt u kv. Alterntiv: v k u I dett fll skriver vi u v. 6 Linjär kombintion Låt λ λ... λ vr tl sklärer och v v... v k k k-stcken vektorer. Ett utrck v följnde tp v v v λ λ λk k klls en linjär kombintion v vektorern v v... v k. 7 Längden beloppet normen v vektorn är Egenskper: k k b b b b tringelolikhet tringelolikhet 8 Enhetsvektor är en vektor vrs längden är. 9 Stndrdbsen i R dvs i D-rummet. Vektorern i j k klls för stndrdbsen i R. Vi nvänder även ndr beteckningr för bsvektorern t e e e och e eller e e och e. Noter tt vi iblnd skriver vektorer på kolonnformen. ---------------------- Sid v 7

Vrje vektor u kn uppenbrt skrivs som en linjär kombintion v bsvektorern: i j k Det är enkelt tt kontroller ovnstående: HL i j k VL. Beroende/oberoende vektorer. Om minst en v vektorern v v... kn nges som en linjär kombintion v ndr säger vi tt vektorern är beroende. Annrs är vektorern oberoende. Två ekvivlent definitioner för beroende/oberoende vektorer som är oftst prktiskt tt nvänd hr vi nedn: Definition. Vektorern v v... är beroende om och endst om ekvtionen v v k * hr icke-trivil lösningr. Definition. Vektorern v v... är oberoende om och endst om ekvtionen v v v k k * hr endst trivil lösningen k Noter tt ekvtionen * efter substitutioner v givn vektorer och identifiering v koordintern blir ett ekvtionssstem med obeknt... n. ------------------------------------------------------------------------------------------ Anmärkning: Ovnstående begrepp definiers på smm sätt för tvådimensionell eller n-dimensionell vektorer. ÖVNINGAR Uppgift. Låt 5 b. Bestäm och så tt b. Vi får ett sstem med tre ekvtioner 5 Sid v 7

som ger och Svr: Uppgift. Låt b och c. i Beräkn b b b c d b c e b och c ii Bestäm om b och c är enhetsvektorer. Svr: i b b b c 8 d b c 8 6 Noter tt i uttrcket b räkns ekt en gång dvs b b. e 6 b 9 9 c 9 9 9 9 ii Vektorn c är en enhetsvektor dvs. hr längden. Uppgift. Låt. Bestäm tre olik vektorer skild från och skild från som är prllell med. Vi väljer tre olik värden på k och substituerr i reltionen b k. T e. k ger b 68 k ger b 6 8 k ger b Det finns oändligt mång korrekt svr. Uppgift. Låt och b. Bestäm om möjligt och så tt och b blir prllell. Vektorern är prllell om det finns ett tl k så tt dvs k Härv får vi ett sstem med tre ekvtioner Sid v 7 b k lterntivt kb

k k k Från först ekvtionen hr vi k /. Dett substituers i ndr och tredje ekv. och fås 8 / och 8 /. Därmed är b. Svr: / 8 / Uppgift 5. Låt och b. Bestäm om möjligt så tt och b blir prllell. Vektorern är prllell om det finns ett tl k så tt b k lterntivt kb dvs k Härv får vi ett sstem med tre ekvtioner k k k Från först ekvtionen hr vi k. Dett substituers i ndr och tredje ekv. och fås och " 8". Den sist ekvtionen 8 visr tt sstemet sknr lösning. Svr: Det finns inte något tl så tt vektorern blir prllell. Uppgift 6. Beräkn längden v vektorn v då i v 8 8 55 ii v Tips: Använd egenskpen k k. i Först brter vi ut 5 v 5 Nu nvänder vi egenskpen k k : v 5 5 5 6 ii Först v. Härv v 9 Svr: i 5 6 ii Uppgift 7. Låt. Bestäm en enhetsvektor som hr i smm riktning som ii motstt riktning mot Sid 5 v 7

i e 9 ii e 9 Svr: i e ii e Uppgift 8. Låt A och B 8. Bestäm en enhetsvektor som hr smm riktning som AB. b Bestäm en enhetsvektor som hr längden 5 och smm riktning som Anmärkning. Ekvivlent problem hr mn oftst i smbnd med krfter. AB. Först AB 5 och därmed AB 5. e 5 AB b Först bestämmer vi en enhetsvektor i smm riktning som AB och därefter multiplicerr vi med 5. Vi hr redn i -delen fått den sökt enhetsvektorn e 5. Därmed är 5 f 5 e 5 den sökt vektorn med längden 5. Svr: e 5 5 b f 5 --------------------------------------------------------------------------------------- Enligt definitionen i börjn v stencilen är vektorern v v... oberoende om och endst om ekvtionen v v k hr endst trivil lösningen k Uppgift 9. Bestäm om b och c är oberoende vektorer då i b och c. ii b och c 5. i Vi löser ekvtionen b c Sid 6 v 7

som blir ett sstem när vi insätter givn vektorer förenklr och identifierr koordintern på vänster- och högerledet: Vi identifierr koordintern på vänster- och högerledet och får sstemet ss Vi nvänder Gussmetoden: Härv så kllde trivil lösningen. Dett betder tt b och c är oberoende vektorer. ii Vi löser ekvtionen c b 5 5 Vi identifierr koordintern på vänster- och högerledet och får sstemet 5 ss Vi nvänder Gussmetoden: 5 Sstemet hr oändligt mång lösningr t t t Dett betder tt b och c är beroende vektorer. Anmärkning. I det här fllet beroende kn vi nvänd lösningen och finn ett smbnd melln vektorern: c b ger c t tb t eller efter förkortning med t c b dvs. b c med ndr ord en vektor c beror v ndr vektorer. Svr: oberoende b beroende Sid 7 v 7