Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Relevanta dokument
Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet. Inflation, förvf.

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

5B1134 MATEMATIK OCH MODELLER FEMTE FÖRELÄSNINGEN INTEGRALER

Digital Signalbehandling i multimedia

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

============================================================ ============================================================

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

Digital Signalbehandling i multimedia

Digital Signalbehandling i multimedia

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

ALLT OM ESSBOX SYSTEM

Den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet.

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)

Institutionen för data- och elektroteknik samplingsvillkoret f. Den diskreta fouriertransformen ges av

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Digital signalbehandling Föreläsningsanteckningar

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.


Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGS-SED ETIK OCH MORAL 10

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

FÄRGLAGD A STENSUNDSVÄGEN BOSTÄDER BILPLATSER GARAGE 86 ST

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

re (potensform eller exponentialform)

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

om X har följande sannolikhetsfunktion λ λ . Då gäller a) väntevärdet E(X) = λ b) variansen σ = λ och därmed c) standardavvikelsen σ = λ

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

System med variabel massa

Betygsgränser: För (betyg Fx).

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.

Matematisk statistik

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

Transkript:

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio VÄRMEEDNINGSEKVAIONEN Vi braar öljad PDE u u v där > är osa Evaio v a bl aa bsriva värmldig i u sav där u bar mpraur i pu vid id därör am värmldigsvaio Radvärdsproblm bsår av v oh r villor mplvis: Villor : u ör alla Villor : u ör alla oh Villor 3: u ör Villor oh bydr då a mpraur= i savs ädpur ör alla > Villor 3 bgylsvillor visar värmördlig vid id = Vi braar öljad radvärdsproblm: Bsäm u som uppyllr värmldigsvaio u u v oh öljad villor: V: u ör alla V: u ör alla V3: u ör där är giv uio Om då har problm d riviala lösig u I orsäig aar vi a i är idis Därmd örasas lösig u rsom d i uppyllr V3 oh bidrar md i summa av produlösigara som vi bildar i Fourirmod av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio Amärig: bydr idis lia ösig ill ovasåd radvärdsproblm: Vi börjar md produasas oh variablsparaio å u X Y P Vi subsiurar P i v oh år X Y Y X llr X Y X Y * Ersom väsrld bror av oh högrld bar av mås d vara osaa oh ha samma värd som vi bar md Vi bar osa md ör a rlia big i ursbo aars a vi aväda Allså X Y X Y ** där är rll al jus u vil som hls Frå ** år vi vå la ODE md osaa oiir: Frå X X oh Y Y år vi X X v a oh Y Y v b ösig ill v a bror på Vi braar r all oh I Om blir ovasåd vaior X oh Y som gr X A B oh Y C Därmd blir u X Y = C A B ora a CA är osa llr u A B II Om a vi av praisa säll ba där är posiiv al Frå v a år vi X X som gör X A B av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio Frå v b har vi Y Y som gr Y C Därmd u X Y = A III Om a vi ba B där där är posiiv al Frå v a år vi X X som gör X Aos Bsi Frå v b år vi Y Y som gr Y C Därmd u X Y = Aos Bsi där Sammaaigsvis har vi å öljad produlösigar ill v: I u A B om II u = A B där III u Aos Bsi där jus u vil som hls posiiv al Fråga är vila av ovasåd lösigar uppyllr oså villor VV oh V3 Vi sa sar visa a das all 3 är irssa ör oss i da problm rsom I oh II ldr ill d riviala lösig u Vi börjar md s homoga villor V oh V som har i högrld Förs apassar vi V oh V ill vår produlösig Ersom u X Y a vi sriva V: u ör alla som X Y ör alla Da gr X llr Y M rsom Y gr u varsår a X På samma sä drar vi slusas a V: u ör alla mdör X Y oh därmd X Nu udrsör vi vila produlösigar som uppyllr V : X oh V : X I Om X A B då år vi rå V oh V a B= oh A= Därör blir X som gr d riviala lösig u Därmd uslur vi yp I lösigar På liad sä a vi visa a yp II lösigar oså ldr ill u rsom 3 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio A B A B mdör A B rsom oh som gr X oh u usluas all II Därör Kvarsår lösigar av yp III dvs X Aos Bsi Vi sa bsämma alla värd på så a X uppyllr båd V oh V V : Frå X har vi A os Bsi A Allså X Bsi V : Frå X har vi Bsi Härav si rsom B= ldr ill riviala lösig oh därör där 3 ora a lig aagad Därör är X Bsi oh därmd u XY B si där 3 oh B osa vil som hls Fuiora u B si uppyllr v oh homoga villor V oh V Samma gällr ör lijär ombiaio av sådaa uior rsom vaio oh vå villor VV är homoga Sådaa lösigar grll uppyllr i villor 3 dvs villor u ör Vi sa udrsöa om vi a bilda oädlig sri md obsämda oiir u si så a sri uppyllr villor 3 Subsiuio av sri i villor u ör år vi si v av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio Frå v sr vi a är Fouriroiir vid uvlig av i siussri på irvall [] Nora a Md adra ord bsämmr vi oh si d si d oh därr u si ================================================ Empl a Bsäm u som uppyllr värmldigsvaio u u 5 oh öljad villor: v V: u ör alla V: u ör alla V3: u ör b Samma uppgi som ova md y 3 V3: u 8si 3si ör ösig: a I vår all är = oh därmd priod = =5 Vi upprpar ovasåd härldig gör da varj gåg du lösr värmldig v oh år u si 5 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio Koiira bsäms så a si dvs är Fouriroiir vid uvlig av i siussri på irvall [] Nora a oh Md adra ord bsämmr vi si d si d si d = par i llr BEA Därmd u si subs: =5 = oh 5 si Svar: a u 5 si b Amärig E spill all Om vi sa uvla i siussri på halvirvall[] oh om rda är lijär ombiaio av siusbasuiora si då a vi hl l bsämma gom a idiira oiir som sår ramör lia basuior Da gör vi i da mpl iad gällr vid uvlig i osiussri av uio som är lijär ombiaio av osiusbasuiora Vi gör på samma sä upp ill avädig av Villor 3 Allså u si 6 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio Koiira bsäms så a si dvs så a 3 si 8si 3si D här gåg är rda lijär ombiaio av ågra vå i vår all basuior si Vi bhövr INE aväda orml ör uvlig i siussri ua vi hl l jämör oiir på båda sidor: 3 si är lia md si ör =3 därör 3 =8 8 si si är lia md si ör =8 därör 8 =3 Alla adra oiir är dvs om 3oh 8 Därör är u 8 3 5 3 si 3 3 8 3 8 si = 3 si 8 si 8 5 8 si Svar b 3 8 5 3 5 8 u 8 si 3 si Uppgi Bsäm u som uppyllr värmldigsvaio u u oh öljad villor: v V: u ör alla V: u ör alla 7 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio V3: ör u ör ösig: Vi avädr u X Y sparrar variablr oh år X X X X= oh Y Y Vi har r möjliga lösigar ill X oh Y: I X A B Y=C om II X = A B Y C där III X = Aos Bsi Y C där Sammaaigsvis har vi å öljad produlösigar ill v: I u A B om II u = A B där III u Aos Bsi där jus u vil som hls posiiv al Fråga är vila av ovasåd lösigar uppyllr oså villor VV oh V3 Villor V: u ör alla V: u ör alla gr X X= limirar örsa all d gör riviala lösigar Kvarsår X = Aos Bsi Vi subsiurar X= oh år A os Bsi dvs A därmd A oh X Bsi Nu subsiurar vi X= oh år Bsi som gr där 3 där 8 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio Allså X Bsi där 3 oh lig aagad Fuiora oh V u XY = Bsi uppyllr v oh homoga villor V Vi bildar sri u si oh bsämmr så a Villor 3 dvs u är oså uppylld Allså si Md adra ord är Fouriroiir vid uvlig av i siussri på irvall [] Nora a oh Därör si d si d = i vår all m uio är ör << si d = os os Slulig u si = = os u os si Svar: u os si ======================================================= 9 av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio Amärig Homoga villor V V i radvärdsproblm ör värmldigsvaio u a ags i adra ormr om sav är isolrad i pu = då är u Om sav är isolrad i pu = då är Då ädras homoga villor ill u V: u ör alla V: ör alla Sådaa villor ldr ill osiussri som vi sr i äsa uppgi ---------------------------------------------------------------------------------------- Uppgi a ös öljad radvärdsproblm u u v oh öljad villor: u V: u ör alla V: ör alla V3: u b ös samma problm om =5 = ösig: Vi avädr u X Y sparrar variablr oh år X X X X= oh Y Y Vi har r möjliga lösigar ill X oh Y: I X A B Y=C Y C om av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio II X = A B där III X = Aos Bsi Y C där Sammaaigsvis har vi å öljad produlösigar ill v: I u A B om II u = A B där III u Aos Bsi där jus u vil som hls posiiv al Fråga är vila av ovasåd lösigar uppyllr oså villor VV oh V3 u Villor gr u ör alla V: ör alla V X oh V X * Villora V oh V limirar das all II som vi sr da Fall I Frå X A B har vi X A så a X gr A= samidig X gr ig A= Därör X B är i rivial osa lösig som saisirar v V oh V Fall II ldr das ill riviala lösig X= oh därmd örasas Kvarsår III X = Aos Bsi Härav X Asi B os Frå V dvs rå X har vi Asi B os som gr B= Därmd X Aos oh X Asi Frå V dvs rå X år vi u Asi Härav dvs där 3 Därmd X Aos av 3

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio av 3 Produlösigar A u os uppyllr vv oh V Vi bildar sri u os oh bsämmr så a Villor 3 dvs u är oså uppylld Nora a = är oså iludrad i summa rsom vi uvlar i osiussri oh dssuom osa uio är lösig lig I Alså os Md adra ord är Fouriroiir vid uvlig av os a a i osiussri på irvall [] Nora a = Därör a d os d a =3 När vi bsämmr då är u os = + os Svar a u os där os d b Om =5 = år vi = a d d 6

Armi Halilovi: EXRA ÖVNINGAR Värmldigsvaio os d = bräa själv= Därör u 6+ os Svar: u 6+ os 3 av 3