Osäkerhet. Probabilistiska resonemang. Sannolikhet. Osäkerhet. ! Osäkerhet! Grundläggande sannolikhetslära. ! Bayesianska nätverk

Relevanta dokument
Artificiell intelligens Probabilistisk logik

729G43 Artificiell intelligens Probabilistisk logik. Arne Jönsson HCS/IDA

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Lycka till! I(X i t) 1 om A 0 annars I(A) =

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

1. Test av anpassning.

Föreläsning G04: Surveymetodik

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

F10 ESTIMATION (NCT )

Grundläggande matematisk statistik

Antalet sätt att välja ut r objekt bland n stycken med hänsyn till ordning är np r = n(n 1) (n r + 1).

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

SAMMANFATTNING TAMS79 Matematisk statistik, grundkurs

Minsta kvadrat-metoden, MK. Maximum likelihood-metoden, ML. Medelfel. E(X i ) = µ i (θ) MK-skattningen av θ fås genom att minimera

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

TAMS79: Föreläsning 9 Approximationer och stokastiska processer

LÖSNINGAR TILL. Räkningar: (z i z) 2 = , Δ = z = 1 n. n 1. Konfidensintervall:

TAMS15: SS1 Markovprocesser

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

4.2.3 Normalfördelningen

Avd. Matematisk statistik

Högskoleutbildad 0,90*0,70=0,63 0,80*0,30=0,24 0,87 Ej högskoleutbildad 0,07 0,06 0,13 0,70 0,30 1,00

a) Beräkna E (W ). (2 p)

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

Tentamen i matematisk statistik

Föreläsning 10: Kombinatorik

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

z Teori z Hypotesgenerering z Observation (empirisk test) z Bara sanningen : Inga falska teser z Hela sanningen : Täcker alla sanna teser

Matematisk statistik TMS063 Tentamen

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Sannolikheter 0 < P < 1. Definition sannolikhet: Definition sannolikhet: En sannolikhet kan anta värden från 0 till 1

Repetition: Enkel sampling. Systemplanering VT11. Repetition: Enkel sampling. Repetition: Enkel sampling

Föreläsning 2: Punktskattningar

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Introduktion till statistik för statsvetare

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Föreläsning G70 Statistik A

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

Operativsystem - Baklås

S0005M V18, Föreläsning 10

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

101. och sista termen 1

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

FORMELSAMLING MATEMATISK STATISTIK, FMS601. Fördelning Väntevärde Varians. p x (1 p) n x x = 0, 1,..., n np np(1 p) ) x = 0, 1,..., n np.

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Normalfördelningens betydelse. Sannolikhet och statistik. Täthetsfunktion, väntevärde och varians för N (µ, σ)

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Sannolikhetsteori FORMELSAMLING MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR I, FMS 120, HT-00. Kap 2: Sannolikhetsteorins grunder

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A. Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

F19 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Hypotesprövning för en differens mellan två medelvärden

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 3.5hp,

F3 Lite till om tidsserier. Statistikens grunder 2 dagtid. Sammansatta index 4. Deflatering HT Laspeyres index: Paasche index: Index.

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Lösning till tentamen för kursen Log-linjära statistiska modeller 29 maj 2007

E F. pn-övergång. Ferminivåns temperaturberoende i n-dopade halvledare. egen ledning. störledning

Tentamen i Sannolikhetsteori III 13 januari 2000

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Introduktionsblocket SSA Ht-16. Forskningsansatser och studiedesign Peter Nygren

95%-igt konfidensintervall för andel kalsongbärare i populationen: Slutsats: Med 95% säkerhet finns andelen kalsongbärare i intervallet 38-48%

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del II

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

Skattning / Inferens. Sannolikhet och statistik. Skattning / Inferens. Vad är det som skattas?

Trigonometriska polynom

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Z-Testet. Idè. Repetition normalfördelning. rdelning. Testvariabel z

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Transkript:

Probabilistiska resoemag Osäkerhet! Osäkerhet! Grudläggade saolikhetslära! Stokastiska variabler! Bayes teorem! Bayesiaska ätverk! Kostruktio! Iferes! Agete har ästa aldrig tillgåg till hela saige om omgivige! Ofullstädig eller felaktig förståelse av världe, jfr qualificatio problem! Exempel:! Mål: cykla hem efter jobbet! Om ite: Jag måste jobba, Jag blir bortbjude, Cykel stule eller pukterad, Huset bruit er, Jag blir bortrövad etc etc! Ka mildra målet: komma hem ågåg! Eller resursera: jag sticker u ia jag blir bortrövad och cykel stule! Ratioella beslut fattade baserat på hur viktigt målet är jämfört med de kostad det iebär att å målet i termer av hur troligt det är att ma lyckas Osäkerhet Saolikhet Diagosregel d Lufttomt(d Pukterig(d Ite korrekt eftersom alla lufttomma däck ite pukterade d Lufttomt(d Pukterig(d IgeVetil(d IgeSlag(d ItePumpat(d!! qualificatio Fukar ite med d Pukterig(d Lufttomt(d eftersom det ka vara pyspuka, ypukat etc Om iget oförutsett iträffat så: Icke-mooto logik d Lufttomt(d MPukterig(d Pukterig(d Vill ha ågot i stil med: d Lufttomt(d 0,8 Pukterig(d! Saolikhete för pukterig givet att däcket är lufttomt är 0,8! Detta betyder att 80% av alla lufttomma däck har pukterig ite att vi har 80% pukterig, dvs satser är saa eller falska med viss saolikhet.! Grad av saig hateras med Fuzzy logic

Beslutsteoretisk aget Stokastiska variabler! Räka ut saolikheter för uvarade tillståd baserat på percept och hadlig! Räka ut utfallssaolikheter för hadligar baserat på hadligsbeskrivigar och uvarade tillståd! Välj hadlig med högst förvätad yttighet givet saolikhete att lyckas och iformatio om hadligars yttighet E beslutsteoretisk aget ka ite med säkerhet välja e hadlig, utföra de och vara säker på utfallet Stokastiska variabler! P(a beteckar saolikhete att de stokastiska variabel a är sa, ovillkorligt! Stokastiska variabler skrivs med iledade versal, ex Pukterig! I boke beteckas okäda stokastiska variabler med lite bokstav, P(a, vilket vi gör här också! Stokastisk variabel, X, har saolikhet för olika värde ur e värdedomäe <x 1, x 2, x >! Valig domä är <true, false>! P(Pukterig=true = 0,2! Logiska koektiv! P(Pukterig = true Cykelpump= false = 0,99 Kovetioer Saolikhetsfördelig! P(X=true skrivs P(x och P(X=false skrivs P( x,! P(Pukterig=true skrivs som P(pukterig! P(cykelpump pukterig = 0,1! Stokastisk variabels värdedomä ka ha fler olika värde! P(Däcket=pukterat = 0,2! P(Däcket=opumpat = 0,3! P(Däcket=helt = 0,5! P beteckar e vektor av saolikheter! P(Däcket = <0,2, 0,3, 0,5>! För domäe <true, false> beteckar P(Cykelpump alla värde, dvs P(Cykelpump=true och P(Cykelpump=false! P(Cykelpump, Pukterig beteckar alla kombiatioer av värde! P(cykelpump, Pukterig beteckar de fall då Cykelpump=true meda Pukterig är atige true eller false

Grudläggade axiom Betigad saolikhet! 0! P(a! 1! P(true = 1; P(false = 0! För variabel D med domäe d 1,..d gäller:! i= 1 P( D = = 1! P(a! b = P(a + P(b P(a " b d i! Saolikhete att a är sa givet att b är sa teckas P(a b! P(pukterig luft = 0,8, förutsatt att vi bara vet lufttomt! P(pukterig luft cykelpump = 0,01, om vi vet mer! Betigad saolikhet ka defiieras i termer av ovillkorlig saolikhet P(a b = P(a"b P(b! Produktregel a b P(a"b = P(a bp(b P(a"b = P(b ap(a Kedjeregel Sammaslage saolikhetsfördelig, 1! Produktregel för P P(A,B = P(A BP(B P(A = a 1 " B = b 1 = P(A = a 1 B = b 1 # P(B = b 1 P(A = a 1 " B = b 2 = P(A = a 1 B = b 2 # P(B = b 2! Ka också skrivas P(a 1,a 2,...,a = P(a a "1,...,a 1 P(a "1,...,a 1 fortsätt applicera P(a 1,a 2,...,a = P(a a "1,...,a 1 P(a "1 a "2..,a 1...P(a 2 a 1 P(a 1 P(a 1,a 2,...,a = # P(a i a i"1,...,a 1 Kedjeregel! P(Pukterig beteckar såväl P(pukterig som P( pukterig, ex P(Pukterig = <0,6, 0,4> P(Pukterig Pukterig=true 0,6 Pukterig=false 0,4! För två variabler med tvåvärd värdedomä (t.ex. true, false blir det 2 x 2 = 4 värde, ex P(Pukterig, Luft beteckar alla kombiatioer av de stokastiska variablera Pukterig och Luft

Sammaslage saolikhetsfördelig, 2 Oberoede! Tabelles värde måste summeras till 1! Ur tabelle fås t.ex.: luft P(Pukterig, Luft luft pukterig 0,1 0,4 pukterig 0,4 0,1 P( pukterig" luft = 0,4 P(Pukterig" luft = 0,1+ 0,4 = 0,5 P( pukterig luft = P( pukterig" luft P( luft = 0,4 0,4 + 0,1 = 0,8! P(Pukterig, Luft ger tabell med 2x2=4 värde! Fler variabler P(Pukterig, Luft, Cykelpump ger tabell med 2x2x2=8 värde! För biära stokastiska variabler har vi 2 värde! P(Tärig=6 Tärig=1 = P(Tärig=6, dvs saolikhete för att få 6 är oberoede av tidigare tärigskast! P(Pukterig, Sol är också oberoede och ka skrivas som P(Pukterig!P(Sol med 2+2 värde! P(Pukterig, Sol, Tadvärk, FredPåJorde är oberoede, dvs P(Pukterig!P(Sol!P(Tadvärk!P(FredPåJorde! Ger tabell med 2+2+2+2=8 värde istället för 2 4 =16 värde Bayes teorem Bayes teorem, 2 P(a "b = P(a bp(b P(a "b = P(b ap(a P(a bp(b = P(b ap(a P(b ap(a P(a b = P(b P(B AP(A P(A B = P(B Produktregel Bayes teorem Bayes teorem för flervärda variabler! Fördele med Bayes teorem är de låter oss uttrycka diagossambad i termer av kausalsambad! Kausalsambad, P(a b, b orsakar a, me vi vill ofta diagostisera utifrå observatioer! Exempel P(rödaPrickar mässlig = 0,8 (kausalsambad P(mässlig = 0,3 (ovillkorligt P(rödaPrickar = 0,5 Diagostisera mässlig utifrå patiet med röda prickar: P(mässlig rödaprickar = P(rödaPrickar mässligp(mässlig 0,8 " 0,3 = P(rödaPrickar 0,5

Mer Bayes Mer geerell Bayes P(a b = P(b ap(a P(b! Om vi har flera möjliga orsaker till e viss observatio! Eftersom vi har disjukta hädelser som fyller hela utfallsrummet ka P(b teckas som: P(b = P(aP(b a + P( ap(b a o 2 o 1 s o o 3 P(a b = a a b P(b ap(a P(aP(b a + P( ap(b a P(s = " P(o i P(s o i P(o k s = P(s o P(o k k " P(o i P(s o i Exempel, Kahema & Tversky, 1972! Stad med två taxibolag: Blå har 85%, Gröa har 15%! Taxi ibladad i smitigsolycka! Vitte säger att de var grö! Test visar att vittet bladar ihop gröt och blått 20% av falle! Hur tillförlitligt är vittet? P(grö vittargrö P(vittarGrö grö = 0,8 P(vittarGrö blå = 0,2 P(vittarGrö gröp(grö P(grö vittargrö = P(vittarGrö P(vittarGrö = P(gröP(vittarGrö grö + P(blåP(vittarGrö Blå 0,15 " 0,8 P(grö vittargrö = 0,15 " 0,8 + 0,85 " 0,2 = 0,41 Normaliserig, 1 P(vittarGrö gröp(grö P(grö vittargrö = P(vittarGrö P(vittarGrö blåp(blå P(blå vittargrö = P(vittarGrö! I båda falle har vi P(vittarGrö i ämare och egetlige är vi mest itresserade av vilke av dessa som är mest saolik! Vi ormaliserar och iför: " = 1 P(vittarGrö

Normaliserig, 2 Exempel. Är e idivid med röda prickar marsia eller ite? P(marsia = 0,2 P( marsia =1" P(marsia = 0,8 P(rödaPrickar marsia = 0,96 P(rödaPrickar marsia = 0,26 OBS! P(rödaPrickar marsia # 1" P(rödaPrickar marsia Till skillad frå P(rödaPrickar marsia =1" P( rödaprickar marsia P(rödaPrickar marsia $ P(marsia P(marsia rödaprickar = P(rödaPrickar P(rödaPrickar marsia $ P( marsia P( marsia rödaprickar = P(rödaPrickar 1 Normalisera och iför % = P(rödaPrickar P(marsia rödaprickar = % $ P(rödaPrickar marsia $ P(marsia = 0,96 $ 0,2 $% = 0,19 $% P( marsia rödaprickar = % $ P(rödaPrickar marsia $ P( marsia = 0,26 $ 0,8 $% = 0,21$% Normaliserad Bayes P(Y X="P(X YP(Y där! är e ormaliserigskostat som ser till att P(Y X summeras till 1! P(X Y kausalsambad, ex mässlig ger röda prickar! Vi har också P(a "b P(a b = = # $ P(a"b P(b Jämför med Bayes P(a b = P(b ap(a P(b = # $ P(b a $ P(a Exempel, taligekäig Villkorligt oberoede, 1 Ma vill välja det mest saolika ord som e viss ljudsigal svarar mot P(Ord Sigal = P(Sigal Ord " P(Ord = # " P(Sigal Ord " P(Ord P(Sigal P(Ord ager hur valigt ett visst ord är (i e viss kotext P(Sigal Ord är de akustiska modelle och ager vilke ljudsigal ett ord oftast ger upphov till Ex: P( räv räv = 0,7 P( oäv räv = 0,1 P( rev räv = 0,2 P(mässlig rödaprickar " feber = # $ P(rödaPrickar " feber mässligp(mässlig! Skalar ite upp eftersom vi har kombiatioer av värde, geerellt P(X 1,X 2,,X Y ger 2 värde! Me både röda prickar och feber beror på mässlig så vi ka ata att röda prickar (feber ite påverkas av om ma har feber (röda prickar eller ite, givet att vi vet mässlig. De är villkorligt oberoede P(mässlig rödaprickar " feber = # $ P(rödaPrickar mässlig $ P( feber mässlig $ P(mässlig

Villkorligt oberoede, 2 Naive Bayes Geerellt:! Om variablera X och Y är villkorligt oberoede givet variabel Z så gäller att: P(X, Y Z = P(X Z! P(Y Z! Vi har också variatera: P(X Y, Z = P(X Z och P(Y X, Z = P(Y Z om X och Y villkorligt oberoede givet Z P(Feber Mässlig RödaPrickar = P(Feber Mässlig dvs saolikhete för feber givet att ma har mässlig påverkas ite av om ma har röda prickar eller ej! Om e orsak ka ge upphov till flera olika effekter så ka ma förekla de sammaslaga saolikhetsfördelige P(Mässlig,RödaPrickar,Feber = produktregel = P(Mässlig " P(RödaPrickar,Feber Mässlig Villkorligt oberoede ger : P(Mässlig,RödaPrickar,Feber = P(Mässlig " P(Feber Mässlig " P(RödaPrickar Mässlig Mer geerellt P(Orsak, Effekt 1,Effekt 2,...Effekt = P(Orsak # P(Effekt i Orsak! Kallas Naive Bayes eftersom de också iblad aväds är effektera ite är villkorligt oberoede Tolkig av saolikhet Bayesiaska ätverk! Frekvetialister! Saolikheter baseras på experimet! Subjektivister! Saolikheter kommer ur agetes övertygelse! Objektivister! Saolikhetera är objektiva saigar! Stokastiska variabler represeterade som oder i ett ätverk! Riktade läkar mella par av oder! E tabell med villkorssaolikheter som ager effekte på e od frå förälderodera! Grafe har iga riktade cykler (DAG

Exempel Bayesiaskt ätverk! Are skriver ett pythoprogram me iget häder i föstret. Cursor blikar i skalföstret. Bug eller datorkrasch?! Stokastiska variabler Bug! Bug!!! -föstret! Operativsystemet! Skalföstret Tcsh Övergågssaolikheter Bayesiaskt ätverk Ovillkorlig Ett beroede Tsch P(tsch P( tsch P(dator P( dator T 0,9 0,1 0,9 0,1 F 0,01 0,99 Beror av två stokastiska variabler Bug P(idle, Bug P( idle, Bug T T 0,9 0,1 T F 0,2 0,8 F T 0,8 0,2 F F 0,001 0,999 P(dator 0,9 P(tsch T F 0,9 0,01 Tcsh Tsch Os P(tsch Os T 0,9 F 0,01 P(bug Bug 0,8 Bug P(idle, Bug T T 0,9 T F 0,2 F T 0,8 F F 0,001 Idle P(exec Idle T 0,9 F 0,05

Iferes i bayesiaskt ätverk, 1 Iferes i bayesiaskt ätverk, 2! Det bayesiaska ätverket beskriver domäe P(X 1 =v 1, X 2 =v 2, X =v ka beräkas utifrå föräldraras påverka t.ex. P(dator idle exec bug tsch os = P(dator!P(bug!P(os dator!p(tsch os! P(idle dator bug!p( exec idle=0,9"0,8"0,9"0,9"0,9"0,1=0,053 Bug! Mer geerellt: P(X 1,X 2,...,X = " P(X i Parets(X i om ode X i bara beror av oder ovaför, dvs Parets(X i # { X i$1,...,x 2,X 1 } dvs villkorligt oberoede! I pythoprogrammerigsätet får t.ex. ite Idles fuktioalitet beror av att Os fugerar, dvs P( Tsch, Os, Idle, Bug, = P( Idle Tcsh Iferes i bayesiaska ät, 3 Iferes i bayesiaska ät, 4! Betigade saolikheter P(a b="!p(a b eller mer geerellt P(A B="!P(A,B där P(A,B kommer ur sambadet för föräldrars påverka! Exempel P(exec bug. Beror av såväl som Idle som räkas ut geom att summera över alla möjliga värde, dvs true och false Bug P(exec bug = " # $ P(exec Idle # $ P(Idle bug, # P( # P(bug Idle P(idle bug, # P( # P(bug = % $ P(idle bug, # P( # P(bug = % # (P(idle bug & dator # P(dator # P(bug + P(idle bug& dator # P( dator # P(bug = % # (0,9 # 0,9 # 0,8 + 0,8 # 0,1# 0,8 = % # 0,712 P( idle bug, = % # (0,1# 0,9 # 0,8 + 0,2 # 0,1 # 0,8 = % # 0,088 P(Idle bug, = %# < 0,712, 0,088 >=< 0,89, 0,11 > P(exec bug = " # (P(exec idle # 0,89 + P(exec idle # 0,11 = " # (0,9 # 0,89 + 0,05 # 0,11 = " # 0,80595 P( exec bug = " # (P( exec idle # 0,89 + P( exec idle # 0,11 = " # (0,1# 0,89 + 0,95 # 0,11 = " # 0,1935 P( bug =< 0,8055, 0,1934 > Tcsh

Iferes i bayesiaska ätverk, 4 Iferes i bayesiaska ät, 5! Diagos! Frå effekt till orsak P( dator exec! Kausalitet! Frå orsak till effekt P(exec dator! Iterkausalitet! Mella orsaker till samma effekt P( dator bug idle! Bladad iferes P(bug exec dator! Beräkigstugt och det geerella fallet är NP-komplett! Villkorliga oberoede gör det iblad lättare! Ofta approximativa lösigar Sammafattig, 1 Sammafattig, 2! Stokastisk variabel A med saolikhet att vara sa P(A=true, skrivs också P(a! Iga problem, t.ex. P(a=0,8, eller P(A = <0,8 0,2>! P(A,B ger tabell med 4 (2 2 värde! stokastiska variabler P(X 1, X ger 2 värde.! Problem!! Oberoede P(Tärig=6 Tärig = 1 = P(Tärig=6 a a b 0,2 0,3 b 0,4 0,1! Bayes teorem, frå kausal(orsaksambad till diagossambad P(b ap(a P(a b = = "P(b ap(a P(b P(A B = "P(B AP(A! Villkorligt oberoede P(Orsak Obs 1...Obs = P(Orsak Obs 1...P(Orsak Obs! kombierat med kedjeregel P(Orsak,Obs 1...Obs = P(OrsakP(Orsak Obs 1...Obs! ger Naive Bayes P(Orsak,Obs 1...Obs = P(Orsak P(Orsak Obs i "

Sammafattig, 3! Bayesiaskt ätverk tar häsy till beroede mella variabler och Bug 1 värde vardera Os, Tcsh och 2 värde vardera 4 värde Totalt 12 värde Bug Tcsh! Jämför: 6 stokastiska variabler ger 2 6 = 64 värde